| 1. |
- Agger, Erik, et al.
(författare)
-
Rektalcancer: : Risk för lokalt recidiv är beroende av RESEKTIONSMARGINAL
- 2020
-
Ingår i: Onkologi i Sverige : den oberoende tidningen för svensk cancervård. - 1653-1582. ; 20:4, s. 27-32
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Rektalcancer är en sjukdom där behandlingsresultaten förbättrats kraftigt de senaste decennierna. Behandling för ändtarmscancer sker med antingen endast kirurgi eller kirurgi i kombination med onkologisk neoadjuvant behandling. Kirurgisk radikalitet, mikroskopisk marginal mellan tumörvävnad och frisk vävnad, är av stor betydelse för att minska risken för lokalrecidiv och öka överlevnaden
|
|
| 2. |
- Alvarado-Kristensson, Maria
(författare)
-
Ett nytt cellskelett i kampen mot cancer
- 2018
-
Ingår i: Onkologi i Sverige : den oberoende tidningen för svensk cancervård. - 1653-1582. ; 5, s. 44-48
-
Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskare vid Lunds universitet har upptäckt ett cellskelett som ger struktur åt mito-kondrierna, cellens energifabriker. Skelettet är nödvändigt för mitokondriernas funktion, men forskarna fann även att cancerceller trots defekter utnyttjar skelettet för att kunna bibehålla sin energiproduktion – och därigenom överleva. Cellskelettet i mitokondrierna fungerar ungefär som ett armeringsnät och hjälper till att bibehålla cellens uppbyggnad och bidrar till stabiliteten i cellens olika rum. Det gör att olika molekyler lättare kan ta sig runt i cellen, skriver Maria Alvarado Kristensson, docent och forskare i molekylär patologi vid Lunds universitet.
|
|
| 3. |
- Andersson, Mattias K, 1979
(författare)
-
Förändrade flerfunktionsgener ger tidigare cancer
- 2009
-
Ingår i: Onkologi i Sverige. - 1653-1582. ; :3, s. 34-38
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Majoriteten av alla cancerformer uppstår till följd av ett flertal genetiska förändringar som adderas till varandra under lång tid. Vid förändringar i gener med många olika funktioner tros denna process förkortas. Detta kan vara orsaken till att de tumörer som innehåller FET-familjens fusionsgener uppkommer tidigare än våra vanligaste cancerformer och att de i många fall drabbar barn och unga vuxna, skriver medicine doktor Mattias Andersson, institutionen för biomedicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, som forskar på en fusionsgen som ger upphov till myxoida liposarkom.
|
|
| 4. |
- Anderzén-Carlsson, Agneta, 1966-
(författare)
-
Att hantera rädsla hos barn med cancer
- 2008
-
Ingår i: Onkologi i Sverige. - 1653-1582. ; 4:6, s. 14-20
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 5. |
- Bergö, Martin, 1970
(författare)
-
Posttranslationell modifiering av RAS – en angreppspunkt för cancerbehandling.
- 2008
-
Ingår i: Onkologi i Sverige. - 1653-1582. ; 1, s. 46-51
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- RAS-proteinerna har en mycket viktig roll i utvecklingen av cancer. Hittills har huvudfokus legat på att hämma lipideringsenzymet FT. Men effekten har varit låg. Därför fokuserar docent Martin Bergö och hans forskargrupp på Wallenberglaboratoriet på tre andra enzymer (GGT, RCE1 och ICMT) som påverkar membranbindningen hos RAS och närbesläktade proteiner. Men det finns många frågor kvar att besvara innan det går att förutsäga om hämning av FT och de andra enzymen kommer att vara en kliniskt gångbar strategi vid cancerbehandling.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Godskesen, Tove
(författare)
-
Cancerpatienter i kliniska prövningar
- 2016
-
Ingår i: Onkologi i Sverige. - 1653-1582. ; :1, s. 22-25
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var tredje person i Sverige kommer under sin livstid att drabbas av cancer, vilket innebär att cancer är en folksjukdom. Stora summor pengar läggs ner på cancerforskning. Många säger att det inte alls är en omöjlig uppgift att besegra cancer, medan andra säger att det kommer att bli mycket svårt. Säkert är dock att om forskningen ska gå framåt krävs mycket pengar och hängivna forskare. Men inte bara det. En grundförutsättning för att vi ska kunna få fram nya eller bättre cancerbehandlingar är att nya substanser testas på patienter i läkemedelsstudier, så kallade kliniska prövningar. Om inte patienter vill delta i medicinsk forskning kommer inte cancerforskningen att lyckas. Det är därför viktigt att undersöka hur patienter ser på deltagande i läkemedelsforskning. Trots att många cancerpatienter i Sverige deltar i läkemedelsstudier finns det väldigt lite forskning om varför de väljer att delta, om de förstått informationen de fått och hur de upplever sitt deltagande.
|
|
| 10. |
- Godskesen, Tove
(författare)
-
Inte bättre behandling i läkemedelsstudier
- 2020
-
Ingår i: Onkologi i Sverige. - 1653-1582 .- 2002-8814. ; :3, s. 12-12
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Patienter som är med i läkemedelsstudier får inte bättre medicinsk behandling än andra patienter. Det visar en ny studie ledd från Uppsala universitet som nu publiceras i BMC Cancer och som därmed bekräftar resultaten från en studie från 2004.
|
|
| 11. |
- Hajdarevic, Senada, et al.
(författare)
-
Kända och okända riskfaktorer för cancer bland svenskar
- 2013
-
Ingår i: Onkologi i Sverige. - Gustavsberg : Pharma Industry Publishing AB. - 1653-1582. ; :5, s. 36-43
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattningsvis identifierades lägre medvetenhet om riskfaktorer för cancer främst bland dem med lägre utbildning och bland dem i åldersgruppen 50+. Skillnader identifierades även mellan män och kvinnor. Hittills genomförda insatser med syfte att öka kunskapen om PV verkar otillräckliga(20) och behöver framförallt riktas mot män och grupper med lägre utbildning vilket också bekräftas av andra studier.Vissa livsstilsrelaterade riskfaktorer för cancer som alkoholkonsumtion, att äta rött- och förbehandlat kött, lågt intag av frukt och grönsaker, och låg fysisk aktivitet var mindre kända hos allmänheten. Eftersom detta är faktorer som den enskilda individen skulle kunna påverka utgör de goda kandidater för preventionskampanjer.En sammanställning av cancerpreventionsåtgärder i Sverige och deras effekt saknas och vi efterlyser en sådan. Informationskampanjer höjer oftast den generella kunskapen i samhället men effekten kan vara kortvarig och den självuppfattade risken att drabbas av cancer kan förbli låg.Våra resultat kan ge en vägledning för att bättre anpassa och rikta information för att nå lika riskgrupper och höja medvetenhet om cancer.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Killander, Fredrika, et al.
(författare)
-
Kommentar angående tidigare artikel
- 2020
-
Ingår i: Onkologi i Sverige : den oberoende tidningen för svensk cancervård. - 1653-1582. ; 20:6, s. 14-15
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Palmer, Ruth, 1970-, et al.
(författare)
-
ALK inblandad i många cancerformer
- 2012
-
Ingår i: Onkologi i Sverige : tidningen för svensk cancervård. - 1653-1582. ; :2, s. 70-78
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Pfeifer, Susan, 1948-
(författare)
-
Nya trender inom barnonkologin
- 2010
-
Ingår i: Onkologi i Sverige. - 1653-1582. ; 4, s. 68-72
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
- Schmiderer, Ludwig, et al.
(författare)
-
Så skapar nanoteknik nya vägar till stamcellers inre
- 2020
-
Ingår i: Onkologi i Sverige : den oberoende tidningen för svensk cancervård. - 1653-1582.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en lovande nanoteknikbaserad metod för att leverera biomolekyler till mänskliga blodstamceller. Metodens förmåga att bibehålla cellernas funktion utan någon negativ påverkan har stor potential inom både grundforskning och kliniska tillämpningar. Här beskrivs den nya kunskapen av forskarna Ludwig Schmiderer, Jonas Larsson och Martin Hjort vid Lunds universitet.
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
- Valadi, Hadi, 1963
(författare)
-
Exosomer transporterar RNA mellan celler
- 2012
-
Ingår i: Onkologi. - 1653-1582. ; 12:6, s. 50-54
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De flesta celltyper kan kommunicera med varan-dra genom att frisätta exosomer, små vesik-lar som innehåller RNA. Forskning visar att exo-somvesiklar från människa också kan användas som gentransportmedel (vek-tor) i terapeutiskt syfte, ex-empelvis för att påverka uttrycket av ett protein i en cancercell. Cellbiolo-gen Hadi Valadi vid Gö-teborgs universitet, som forskar inom exosomer, presenterar här sitt forsk-ningsområde.
|
|
| 29. |
|
|
