| 1. |
- Adenling, Elinor, et al.
(författare)
-
Erfarenheter av portfoliometodiken inom nätutbildning : Kritiska reflektioner och ”halleluja moments”
- 2011
-
Ingår i: Högre Utbildning. - Lund : Swednet. - 2000-7558. ; 1:2, s. 77-87
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Vid Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet har nätutbildningen expanderat kraftigt under de senaste två och ett halvt åren, då institutionen började ge fristående helfartskurser i pedagogik via Internet. Vårterminen 2008 läste cirka 60 studenter och inför varje termin har sedan studenttillströmningen ökat, för att under våren 2010 uppgå till 240 studenter. Hösten 2008 infördes, med stöd av interna utvecklingsmedel, examinerande portfoliouppgifter på samtliga nätbaserade kurser med målsättningen att möta de utmaningar som både formen (nätundervisning) och den utökade och heterogena studentgruppen innebar. Syftet var att stärka studenternas förmåga att synliggöra sitt eget lärande, samt att minska anonymiteten mellan lärare och student. Uppgifterna var av självreflekterande karaktär där studenterna uppmanades att relatera det egna lärandet till kursinnehållet och att exempelvis identifiera framtida tillämpningsområden inom studier och arbetsliv. Studenterna fick under terminen individuell återkoppling av en och samma lärare. Intentionen med återkopplingen var bland annat att guida och uppmuntra studenterna till att inta ett personligt förhållningssätt till kursinnehållet. I artikeln argumenteras det för att portfoliometodik i flera avseenden kan sägas harmoniera väl med ett rådande synsätt på examination där ett sociokulturellt synsätt på lärande dominerar och livslångt lärande och självständighet framhålls som eftersträvansvärt. Detta medför att, det både utifrån ett student- och ett lärarperspektiv, kan kännas naturlig och relevant att använda portfolio som examinationsform inom nätutbildning. Samtidigt är det viktigt att problematisera och kritiskt reflektera över portfoliometodik som examinationsform och de förhållningssätt och ideal som skapas, vilket görs i artikeln med hjälp av en Foucaultinspirerad tolkningsram. I artikeln presenteras alltså både ett kritiskt perspektiv, men även de många ”halleluja moments” som arbetet med portfoliouppgifter inneburit för medverkande lärare och institutionen i stort. Erfarenheterna visar att arbetet med portfolio som examinationsform är dubbelbottnat: Å ena sidan kan det exempelvis bidra till en stärkt språklig kompetens och personlig utveckling hos studenterna. Å andra sidan kan portfoliometodik sägas leda till en ökad kontroll och självdisciplinering som sträcker sig bortom själva examinationstillfället.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Aldrin, Emilia, 1982-, et al.
(författare)
-
Högskolans språk och mitt eget. En studie av nyantagna lärarstudenters förhållningssätt till skrivande, skriftspråket på högskolan och den egna skrivkompetensen
- 2020
-
Ingår i: Högre Utbildning. - Lund : Swednet. - 2000-7558. ; 10:1, s. 43-56
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article explores how a heterogenous group of first year university students perceive writing in general, academic writing in specific, as well as their own writing proficiency. A questionnaire (n 93) was created basing on theories on academic literacy and writing psychology. The results show varying attitudes among the students which highlight questions of the dimensions of writing, identity and group affiliations. Gender was of little importance, whereas age and self-stated writing skills correlated to some extent with the results. The small scale of the study does not permit far-reaching conclusions, but the results indicate attitudes that could have importance for the development of academic literacy. The study can be used as a start of departure for interventions that facilitate for groups with different backgrounds to participate in higher education. ©2020 Emilia Sturm Aldrin, Monica Eklund och Heike Peter.
|
|
| 4. |
- Aldrin, Viktor, 1980-
(författare)
-
Frågebaserad professionsetik eller etiska riktlinjer i högre utbildning? : Fungerar SULF:s yrkesetiska riktlinjer i relation till breddad rekrytering och deltagande, eller är det dags för en ny form av yrkesetik i högre utbildning?
- 2016
-
Ingår i: Högre Utbildning. - 2000-7558. ; 6:2, s. 109-119
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Syftet med denna artikel är dels att undersöka hur den existerande professionsetiken ser ut för universitetslärare idag, 2016, dels att pröva utforma en ny, frågebaserad professionsetik, som istället för riktlinjer utgår ifrån de didaktiska frågorna hur, vad, varför och vem? Som en grund för artikeln står dels SULF:s etiska riktlinjer från 2005 för universitetslärare, dels den problematik som breddad rekrytering innebär vad gäller studenters prestationer och förutsättningar till studier. Stora brister identifieras i SULF:s etiska riktlinjer, framför allt vad gäller synen på svaga studenter och lärarens roll att hjälpa studenterna att nå godkända betyg i sin universitetsutbildning. För att ge universitetslärare den etiska assistans som SULF:s riktlinjer talar om, behövs en ny ansats till professionsetiken i högre utbildning. En konsekvens av denna slutsats är därför artikelns konceptuella modell för en ny professionsetik för universitetslärare som benämns som frågebaserad etik där universitetsläraren inte bara grundar sin reflektion om undervisning i etiska ställningstaganden utan även låter denna reflektion mynna ut i pedagogisk handling med hjälp av de didaktiska frågorna ”Vad utgör undervisningens innehåll?”, ”Hur väljs undervisningens metod ut?”, ”Varför bedrivs undervisningen?”, samt ”Vem deltar i undervisningen”. Svaren på dessa frågor är, enligt modellen, universitetslärarens egna, och är alla beroende av etisk reflektion för att kunna formuleras och realiseras.
|
|
| 5. |
- Aldrin, Viktor, 1980-
(författare)
-
Högskolepedagogik som motstånd och anpassning i historia, nutid och framtid
- 2013
-
Ingår i: Högre Utbildning. - Lund : Swednet. - 2000-7558. ; 3:1, s. 15-21
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Denna artikel är en reflektion över högskolepedagogikens historia, nutid och framtid. I den identifieras två strategier som kan ses som syftet med en högskolepedagogisk utbildning för universitetslärare: motstånd mot negativa konsekvenser av den oerhörda förändring som skett av universiteten de senaste decennierna, samt anpassning till en överlevnad och sökandet efter styrka i dessa förändringar. Artikeln för även fram en framtidsvision om en starkare skrågemenskap inom universitetslärarkåren med fokus på lärarskap genom empatisk dialog snarare än negativt ifrågasättande. På så sätt skulle de olika vetenskapsdisciplinerna tillsammans utgöra kärnan i reflektionen och agerandet för en fortsatt högskolepedagogisk utbildning för universitetslärare. Disciplinerna kan liknas vid dialekter inom ett språk – hög-skolepedagogik. På samma sätt som ingen enskild dialekt kan definiera hela språket, är det i den disciplinära mångfalden som högskolepedagogiken skapas och där den hämtar styrka för motstånd och anpassning.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Aldrin, Viktor, 1980-
(författare)
-
Kursguidernas roll i högre utbildning : En studie av kursguidebruk vid Göteborgs universitet
- 2013
-
Ingår i: Högre Utbildning. - Lund : Högre Utbildning. - 2000-7558. ; 3:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Kursguider är en text som finns mellan kursplanens målformuleringar och själva genomförandet av en kurs. Den skrivs om för varje kurstillfälle för att anpassas till datum och specifika examinationsformer. Som undersökningsmaterial är kursguider därmed mycket praktiknära och ger mycket god insyn i hur undervisning är tänkt att ske. Trots detta har ingen tidigare forskning gjorts i Sverige kring detta material, och internationell forskning finns endast i begränsad omfattning kring denna typ av praktiknära material. Denna artikel är en del i ett större projekt, Bättre kursguider, på Enheten för Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) vid Göteborgs universitet som bedrivits 2011–2012.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Ambrose, Anna, Fil dr. 1970-
(författare)
-
Värderingsövningar som ett praktiskt verktyg för att öka omdömesförmågan inom professionsutbildningar
- 2023
-
Ingår i: Högre Utbildning. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2000-7558. ; 13:2, s. 17-23
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Reflektionstexten utgår från ett undervisningsexempel där studenter engageras i undervisningen och kursens tematik via minnen och därmed övas i att utveckla ett professionellt omdöme. Det är ett undervisningsexempel hämtad från den egna undervisningspraktiken vid lärarutbildningen där värderingsövningar används som ett verktyg för att reflektera kring kursers tematik, närma sig litteraturen för kursen och fördjupa ett professionsomdöme. Även om reflektionen tar sin utgångspunkt i ett konkret undervisningsexempel hämtat från en specifik undervisningskontext, en kurs som ges inom lärarutbildningens utbildningsvetenskapliga kärna, kan övningen med stor sannolikhet och en smula fantasi anpassas för att kunna användas inom ett flertal andra professionsprogram vilket även diskuteras i textens avslutande del.
|
|
| 10. |
- Anderson, Lotta, et al.
(författare)
-
Breddat deltagande för studenter med funktionsnedsättning : En utmaning för den högre utbildningen
- 2018
-
Ingår i: Högre Utbildning. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2000-7558. ; 8:1, s. 33-41
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Frågor kring breddad rekrytering och breddat deltagande utgör en del av den sociala dimensionen av högre utbildning och är ett prioriterat område för det europeiska samarbetet. 2017 års förslag om att ändra i högskolelagen och vidga lärosätenas uppdrag till att aktivt främja ett brett deltagande gav upphov till en debatt bland såväl politiker som företrädare för lärosäten, vilken synliggjorde flera utmaningar, förhoppningar och farhågor. Föreliggande reflektion tar avstamp i denna debatt och fördjupar sig i frågor kring breddat deltagande för studenter med funktionsnedsättning. Syftet med reflektionen är att diskutera och reflektera kring vad breddat deltagande för denna målgrupp innebär och vilka krav det ställer på resurser, tillgänglighet, bemötande och attityder samt på högskolepedagogisk kompetensutveckling, kunskap om funktionsnedsättning och funktionshinder samt inkluderande pedagogik. Utgångspunkten för reflektionen är svensk forskning och pågående utvecklingsarbete om breddat deltagande för studenter med funktionsnedsättning samt författarnas erfarenhetsbaserade kunskaper om högskolepedagogisk undervisning och kompetensutveckling.
|
|
| 11. |
- Andersson Cederholm, Erika, et al.
(författare)
-
”Samverkan är ju hela tiden, överallt” : samverkan som gränsobjekt i akademin
- 2024
-
Ingår i: Nordisk tidsskrift for utdanning og praksis. - : Cappelen Damm Akademisk, Nordic Open Scholarly Publishing (NOASP). - 2535-7697. ; 14:1, s. 29-43
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Hur och i vilken omfattning högre lärosäten (universitet och högskolor) i Sverige samverkar med samhället har debatterats i media såväl som i forskningen. Denna artikel belyser den formaliseringsprocess som skett i kölvattnet av nya regleringar och politiska krav på samverkan. I studien analyseras officiella dokument och intervjuer med universitetsanställda vid två svenska lärosäten. Analysen fokuserar på begreppet samverkan som ett gränsobjekt och belyser den mångtydighet som kännetecknar den rådande formaliseringen. Strävan efter definitioner och operationaliseringar av samverkan ger upphov till många specifika och lokala tolkningar; av begreppet som sådant, hur samverkanskompetens ska definieras och hur samverkans genomslag ska mätas. I artikeln diskuteras nackdelarna med formaliseringsprocesser som drivs för långt och som kan bidra till att samverkan förvandlas till ett självändamål.
|
|
| 12. |
- Andersson, Johanna, 1972-, et al.
(författare)
-
Distansförlagd arbetsmiljö : en kvalitativ studie av lärarstudenters och universitetslärares erfarenheter av förändrade utbildningsvillkor under covid-19-pandemin
- 2024
-
Ingår i: Högre Utbildning. - 2000-7558. ; 14:1, s. 59-73
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Studien belyser utifrån ett arbetsmiljöperspektiv förändringar i lärarstudenters och universitetslärares arbetspraktiker under den oförutsedda övergången till distansutbildning. Studiens tematiska analys av kvalitativa enkäter förankras teoretiskt i Karaseks och Theorells (1990) tredimensionella modell bestående av komponenterna krav, kontroll och socialt stöd i det egna arbetet. Studien visar att övergången till distansundervisning har skapat svårigheter på grund av bristande kontroll över nya studie- och undervisningsrutiner samt minskad tillgång till olika former av kollegialt stöd. Deltagarna ser samtidigt vissa pedagogiska och effektiviseringsmässiga förtjänster med bruket av ny teknik. I båda grupperna poängteras därtill att tid sparas genom distansundervisningens frånvaro av resor och pauser på campus, vilket tycks minska kraven och öka kontrollen över arbetet. Svårigheten att väga dessa förtjänster och förluster mot varandra betonas i studien då positiva upplevelser av ökad arbetsflexibilitet kontrasteras av deltagarna med upplevelser av minskat stöd när campusstrukturen försvinner och ökade krav tillkommer i form av extraarbete, större ansvarstagande och ökad kognitiv arbetsbelastning. Studien fokuserar även distraktioner i hemmiljön och hur avsaknad av informella möten påverkar studiemotivationen och försämrar arbetsmiljön. I studien framhävs övergången till distansläge emellertid som en process där vissa studenter har utvecklat olika strategier för att öka kontrollen.
|
|
| 13. |
- Andersson, Per, 1964-, et al.
(författare)
-
Reell kompetens som resurs i högre utbildning?
- 2011
-
Ingår i: Högre Utbildning. - : Swednet. - 2000-7558. ; 1:1, s. 3-14
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Studenters reella kompetens kan ligga till grund för tillgodoräknanden i högre utbildning, men har även betydelse för den pedagogiska processen i en utbildning. Här diskuteras hur den reella kompetensen kan ses som en resurs i dessa båda avseenden. Begreppen reell kompetens och lärande behandlas, liksom relationen mellan erfarenheter, lärande och erkännande av den reella kompetens som tidigare lärande lett till. Erkännandet kan ske genom validering och formella tillgodoräknanden, men också genom att den reella kompetensen tas tillvara och underlättar studentens lärprocess under utbildningens gång.
|
|
| 14. |
- Apelmo, Elisabet, 1964-
(författare)
-
Att crippa högre utbildning : Skillnad och erfarenhet i universitetens lärosalar
- 2024
-
Ingår i: Högre Utbildning. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2000-7558. ; 14:2, s. 1-14
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Samtidigt som antidemokratiska krafter växer i Europa har frågan om breddad rekrytering och mångfald återigen aktualiserats. I sin utvärdering av lärosätenas arbete med breddad rekrytering från 2022 konstaterar Universitetskanslersämbetet att den sociala snedrekryteringen består. Snedrekryteringen har negativa effekter på såväl demokratisk samhällsutveckling som social rättvisa. Dryga 20 år efter att uppdraget att främja breddad rekrytering skrevs in i högskolelagen finns det alltså skäl att fundera över varför så lite har hänt. Essän argumenterar för att blicken bör vändas från underrepresenterade grupper mot exkluderande normer och sociala strukturer inom universiteten. Syftet är att diskutera hur universitetslärare kan motverka de mekanismer som gör att vissa studenter känner sig hemma i föreläsningssalar och seminarierum medan andra inte gör det. Essän har ett intersektionellt perspektiv, men fokus läggs särskilt på de normer och strukturer som tar utgångspunkt i föreställningen om den normala kroppen, vad som benämns ableism. Essän diskuterar metoder för att synliggöra lärarnas och studenternas situering, pedagogiska verktyg för att låta olika erfarenheter komma till tals, betydelsen av val av perspektiv och kurslitteratur liksom tillgänglig undervisning. När skillnader synliggörs utan att ordnas hierarkiskt blir de skilda erfarenheterna en resurs för ett ömsesidigt lärande om varandra och det kritiska tänkandet främjas.
|
|
| 15. |
- Areskoug Josefsson, Kristina, 1973-, et al.
(författare)
-
Supporting students in higher education in transforming their thesis into a scientific article
- 2021
-
Ingår i: Högre Utbildning. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2000-7558. ; 11:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- According to our experience from education in health and welfare, there are increased expectations in academia for students to publish their work as scientific international articles. Reasons and motivation for transforming the thesis to a scientific article vary; however, it is essential to understand that the work includes substantial revision to meet the requirements of a scientific article. We have long experience of teaching in higher education and have supported students from various educational programs in health and welfare to publish their theses as articles in scientific journals. This demands time, engagement and competence from both supervisors and students, demands that to our knowledge rarely are acknowledged in higher education organisations. A coherent guide on how to support students aiming for publication would have been helpful, and this article is anchored in our experiences and reflections on this matter. This article highlights eight preparatory reflective questions and presents a guide for supervisors in supporting actions for the transformation of a thesis to an article.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Bagerius, Henric, 1974-, et al.
(författare)
-
Tillsammans med andra : Att lära sig samarbeta i högskolepedagogisk utbildning
- 2024
-
Ingår i: Högre Utbildning. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2000-7558. ; 14:2, s. 42-55
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) rekommendationer om mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning finns ett delmål som säger att deltagarna ska ”självständigt, och tillsammans med andra, kunna planera, genomföra och utvärdera undervisning och examination på vetenskaplig eller konstnärlig grund inom det egna kunskapsområdet”. Den här artikeln undersöker vad pedagogiska utvecklare lägger i SUHF:s formulering tillsammans med andra och diskuterar vilka förutsättningar de högskolepedagogiska kurserna ger deltagarna att utveckla de kunskaper, färdigheter och förmågor som krävs för att kunna samarbeta i utbildning.I semistrukturerade intervjuer med tolv pedagogiska utvecklare vid nio svenska lärosäten har tre aspekter av pedagogiskt samarbete blivit särskilt tydliga: att utveckla ett språk för lärande, att utveckla ett kritiskt förhållningssätt och att utveckla en professionell handlingsberedskap. Det står också klart att de pedagogiska utvecklarna tolkar tillsammans som ihop med sina kollegor snarare än sida vid sida med dem och gärna vill att deras kursdeltagare lär sig kunskaper, färdigheter och förmågor som gör att de kan delta i en gemensam pedagogisk praktik. Samtidigt ser de pedagogiska utvecklarna det som problematiskt att de i princip aldrig möter lärarlag på sina kurser och därför har svårt att bedöma deltagarnas förmåga att samarbeta med andra lärare inom det egna kunskapsområdet. Det är med andra ord osäkert om det är möjligt att uppnå SUHF:s delmål i den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen som den är organiserad vid de nio lärosätena.
|
|
| 20. |
- Barman, Linda, 1972-, et al.
(författare)
-
Med distans till distansen – en introduktion till temat “Högre utbildning och coronapandemin”
- 2023
-
Ingår i: Högre Utbildning. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2000-7558. ; 13:2, s. 49-55
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med distans till distansen – hur kan vi tolka den så hastigt påtvingade omställningen under pandemin och vilka lärdomar tar vi med oss? I den här utökade ledaren vill vi lyfta fram åtta publicerade bidrag som ingår i tidskriftens särskilda tema om högre utbildning och coronapandemin. Vi ger också våra egna reflektioner kring hur omställningen påverkade högre utbildning i Sverige utifrån våra roller som pedagogiska utvecklare och forskare. De bidrag som hittills har publicerats kring temat visar mångfalden av erfarenheter under pandemin liksom komplexiteten i att dra generella slutsatser om (distans)undervisning och lärande, specifikt och mer övergripande generellt. Många lärare mötte nya utmaningar som hög arbetsbelastning och krav på att hitta snabba lösningar. Samtidigt innebar de förändrade villkoren en möjlighet till pedagogisk utveckling. Många studenter hade svårt att upprätthålla motivationen och skapa bra studierutiner, medan andra uppskattade distansundervisningens flexibilitet. Den här ledaren innefattar både tillbakablickar och utblickar över vilka konsekvenser pandemin fört med sig för den högre utbildningen samt några frågor vi gärna ser belysta i kommande studier.
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
- Bengtsson, Mariette, et al.
(författare)
-
Utvärdering av studentaktivt lärande i verksamhetsförlagd utbildning : peer learning och patientfokuserad handledning
- 2013
-
Ingår i: Högre Utbildning. - : Swednet. - 2000-7558. ; 3:1, s. 53-56
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vården står idag inför en rad utmaningar inte minst ekonomiskt och en allt större del av befolkningen är 80 år eller äldre. Behovet av hälso- och sjukvårdspersonal kommer därmed att vara fortsatt högt och samverkan mellan olika professioner och organisationer behöver stärkas. Det betyder att det är nödvändigt att implementera pedagogiska modeller som främjar samarbete och personcentrerad vård redan tidigt i utbildningarna. I sjuksköterskeprogrammet vid Malmö Högskola är flera modeller för studentaktivt lärande implementerade i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Den första modellen, peer learning, är en handledningsmodell som bygger på strategier där studenterna lär från och av varandra. Den andra modellen är patientfokuserad handledning vilken ger studenten möjlighet att följa patienters väg genom vården. Syftet med de pedagogiska modellerna är att studenterna ska kunna skapa djupare vårdrelationer och förberedas inför den kommande yrkesrollen genom att träna reflektion, kritiskt tänkande och samarbete. Vi planerar just nu ett större forskningsprojekt för att mer genomgripande utvärdera såväl peer learning som patientfokuserad handledning där även patienters upplevelse av att vårdas i en studentaktiv modell ska inkluderas.
|
|
| 23. |
- Bergman, Lotta, et al.
(författare)
-
Vilken väg tar den kritiska granskningen? : Studenter i samtal om en vetenskaplig artikel
- 2014
-
Ingår i: Högre Utbildning. - : Nordic Open Access Scholarly Publishing (NOAP). - 2000-7558. ; 4:1, s. 35-47
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Tidigare forskning visar att många studenter har svårt att tillägna sig det språk som används i högre utbildning. Att utveckla den akademiska literacy som förväntas i högre utbildning kräver ofta hårt arbete av studenter. En viktig uppgift men också utmaning för lärare i högre utbildning är att stödja studenter i att utveckla det läsande, skrivande och kritiska tänkande som krävs i akademin. Den här artikeln bygger på en kvalitativ undersökning av hur studenter vid ett tillfälle samtalar om en vetenskaplig artikel som ingår i deras utbildning. Samtalen spelades in i fyra grupper med fyra till fem studenter i varje grupp. Deras uppgift var att kritiskt granska artikeln med utgångspunkt i ett antal typiska drag i vetenskapliga texter. Vårt syfte är att diskutera vilka möjligheter innehållet i studenternas samtal gav för att utveckla deras förståelse av artikeln och dess kontext. I analysen framstår tre teman som avgörande för studenternas förståelse: studenternas syn på artikelns användbarhet, deras syn på dess tillförlitlighet samt deras attityder till vetenskapliga texter. Undersökningens resultat understryker lärarens viktiga roll i textsamtalen och pekar bland annat på att studenter behöver utveckla såväl diskursmedvetenhet som kunskap om de villkor som omger forskare och deras skrivande för att första och kritiskt kunna granska en vetenskaplig text.
|
|
| 24. |
- Bergmark, Ulrika, et al.
(författare)
-
Ökat studentengagemang genom delaktighet och inflytande i högre utbildning : studenters och lärares samskapande av undervisningens innehåll och genomförande
- 2016
-
Ingår i: Högre Utbildning. - : Swednet. - 2000-7558. ; 6:1, s. 51-64
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I artikeln diskuteras studentdelaktighet och inflytande i högre utbildning genom samskapande av undervisningens innehåll och genomförande, för att öka studenters engagemang. Ett samskapande av undervisning bygger på en teoretisk grund som framhåller demokratiska värden och en mångdimensionell syn på lärande, vilket också är den teoretiska utgångspunkten förstudien. Forskningsfrågor är: Hur kan samskapande av undervisningens innehåll och genomförande bidra till ökat studentengagemang i svensk lärarutbildning? Vilka möjligheter kan uppstå och hur kan dessa möjligheter tas till vara? Vilka utmaningar kan uppstå och hur kan dessa hanteras? Hur kan högskolepedagogiska utvecklare stödja universitetslärare som strävarefter att främja studenternas engagemang? Empiriska metoder är skriftliga studentreflektioner och lärarintervju. De viktigaste resultaten av studien är att samskapande av undervisningens innehåll och genomförande kan upplevas som en mångtydig process med oförutsägbara, tankeväckande, motiverande, kollaborativa och förändrande aspekter. Slutsatsen pekar på vikten av att utmana traditionella student- och lärarroller samt organisationsstrukturer där högskolepedagogiska utvecklare har en viktig roll för att stödja universitetslärare i arbetet att öka studenters engagemang genom delaktighet och inflytande i utbildningen.
|
|
| 25. |
- Bergnéhr, Disa, 1974-
(författare)
-
Att handleda en doktorand - en relationell balansgång som fordrar flexibilitet och struktur
- 2013
-
Ingår i: Högre Utbildning. - 2000-7558. ; 3:3, s. 173-185
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Handledning är av central betydelse för en doktorands arbete och genomströmning. I föreliggande studie granskas kriterier för att handledningen ska uppnå hög kvalitet. Frågorna som står i fokus är: Vad karaktäriserar bra handledning, och hur kan handledningens kvalitet värderas och stärkas? Diskussionen baserar på tidigare forskning, styrdokument och intervjuer med några erfarna handledare. Resultaten tyder på att strukturellt och formaliserat stöd i forskningsmiljön såväl som vid handledningsträffarna gynnar handledningens kvalitet och doktorandens möjligheter att vid disputation nå examensmålen. Handledaren behöver vara flexibel och reflexiv i sitt förhållningssätt, eftersom doktoranders behov och förutsättningar skiljer sig och också förändras under utbildningens gång. Samtidigt behöver handledaren förhålla sig till olika krav, vilka kan skapa dilemman och leda till en svår balansgång i handledningen. Viktigt är att handledaren tar ansvar för att handledningen och relationen fungerar väl för samtliga inblandade parter, och uppmuntrar till samtal om problem och svårigheter när de uppstår. Samtidens krav på effektivitet och genomströmning fordrar arbetsplatsens och kollegiets stöd i handledningen, med ett kollektivt ansvar för doktorandens utbildning och utveckling.
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
- Bergqvist, Johanna
(författare)
-
Uppsatsskrivande som forskningsbaserat lärande och kursen som skrivargrupp.
- 2013
-
Ingår i: Högre utbildning. - 2000-7558. ; 3:2, s. 135-138
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln diskuterar problematiken kring att få studenter med olika nivå av förförståelse att ta till sig och implementera teori och metod i de egna masteruppsatserna. Som en möjlig lösning för att möta studentgruppens skiftande behov föreslås en kursdesign med stort inslag av så kallat forskningsbaserat lärande (IBL).
|
|
| 28. |
- Bergqvist Rydén, Johanna
(författare)
-
Pedagogiska dilemman vid anonymiserad examination och bedömning
- 2023
-
Ingår i: Högre utbildning. - 2000-7558. ; 13:3, s. 87-96
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Advantages and disadvantages of anonymisation of assessment procedures have been discussed for decades. It is not difficult to understand why the issue has been on the agenda for such a long time. To a large extent, both in Sweden and internationally, it is the students who request anonymisation in examination procedures, and their demands stem from a concern about bias in assessment and grading. In Sweden, anonymized assessment was introduced at many higher education institutions about a decade ago. The implementation, however, was rarely preceded by discussions about potential pedagogical consequences. Research of later years on effects of anonymisation, as well as knowledge about the effects of assessment on student learning, call for a discussion. Researchers have not been able to find evidence of positive consequences of anonymisation in terms of reduced bias in grading. Instead, there is a risk that central qualities in assessment procedures are undermined by an assessment culture steered by requirements on anonymisation. For example, qualities such as feed forward, assessment of progression, the development of learning-oriented assessment forms and a relationship rich higher education are at risk. In this article, I advocate a certain degree of caution when it comes to the implementation of anonymized assessment methods, and call for a nuanced discussion, focusing assessment as a tool for student learning.
|
|
| 29. |
- Bjerstedt, Sven
(författare)
-
Improvisational approaches to supervision dialogue
- 2017
-
Ingår i: Högre utbildning. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2000-7558. ; 7:2, s. 63-76
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The reflective processes in which supervisors and doctoral students indulge together may be improvisatory to an important extent. Based on a literature review and a small interview study, I argue that there are important similarities between musical improvisation and supervision dialogue regarding, for instance, the need for structure as well as continuous impulse fluidity, and the need for receptivity as well as initiative. In musical improvisation as well as in supervision, it is crucial to be able to relate simultaneously, by way of qualities such as openness, wholeness, and listening, to both internal and external impulses, to both structural and communicative aspects, and to both one’s own individuality and the tradition in which one is situated. In the concluding discussion, I identify a number of implications for the education ofdoctoral supervisors.
|
|
| 30. |
- Bjerstedt, Sven
(författare)
-
Komposition som projekt i heterogena studentgrupper: Ett exempel från skådespelarutbildningen
- 2015
-
Ingår i: Högre utbildning. - 2000-7558. ; 5:3, s. 195-201
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- En vanligt förekommande utmaning i högre utbildning är översiktskurser med snäva tidsramar och heterogena studentgrupper. Artikeln vill peka på den positiva potentialen i sådana omständigheter genom att presentera ett konkret exempel på ett arbetssätt som har visat sig framgångsrikt inom skådespelarutbildningens musikundervisning: tonsättningsuppgifter som konceptualiseras individuellt och realiseras gemensamt. I en intervjustudie visas detta arbetssätt ha positiv påverkan på studenternas individuella utveckling i flera avseenden. Bland de läranderesultat som förefaller särskilt intressanta och potentiellt överförbara till åtskilliga ämnesområden finns självförtroende, förmåga att kommunicera samt förmåga att gemensamt hantera en kreativ process.
|
|
| 31. |
- Björklund, Erika, Fil. dr. 1972-, et al.
(författare)
-
Lärares perspektiv på breddat deltagande i högre utbildning: mångfald, omsorg och merarbete
- 2023
-
Ingår i: Högre Utbildning. - : NOASP. - 2000-7558. ; 13:2, s. 58-71
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Forskning om breddat deltagande i högre utbildning tenderar att ta ett studentperspektiv snarare än ett lärarperspektiv. I den här artikeln presenteras en intervjustudie med lärare i fokus och hur de uppfattar konsekvenserna av det politiska målet om breddad rekrytering till högre utbildning i sitt undervisningsuppdrag. I studien görs en tematisering (Braun & Clarke, 2006) av informanternas beskrivningar av de konsekvenser som det breddade deltagandet, vilket följer på breddad rekrytering, får i undervisningspraktiken. Tre avskilda teman framträder i informanternas uppfattningar: professionell utveckling, socialisation av studenter och anpassningar av arbets- och examinationsformer. Dessa tre teman ramas in av förändrade ramvillkor. De förändrade ramvillkoren resulterar huvudsakligen i att lärare i stor utsträckning saknar tid för de förändringar som de behöver göra i sitt undervisningsuppdrag. Resultaten visar också på en uppfinningsrikedom i undervisningsplanering samt förändringar i lärares omsorgsarbete riktat mot studenterna. Informanterna uttrycker värdet av mångfald inom högre utbildning, samtidigt som de uppfattaratt den ökade mångfalden tillsammans med ett ökat omsorgsarbete skapar en komplex och krävandearbetssituation för lärare.
|
|
| 32. |
- Blomqvist, Ulla, 1949
(författare)
-
Från standardprogram till utbildning i toppklass. Programutveckling av Tekniskt basår vid Chalmers tekniska högskola
- 2015
-
Ingår i: Högre utbildning. - 2000-7558. ; 5:3, s. 189-193
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I undersökning efter undersökning har larmrapporter beskrivit svenska elevers försämrade kunskaper i framförallt matematik. På landets högskolor har detta blivit ett växande problem eftersom många kurser kräver förkunskaper i matematik för att en student skall kunna tillgodogöra sig kursinnehållet. Särskilt de tekniska högskolorna har upplevt ”kunskapsraset” som problematiskt. Mot bakgrund av detta påbörjades för 10 år sedan en omarbetning av Tekniskt basår på Chalmers tekniska högskola. Bland annat gjordes kurserna i matematik mer omfattande och teoretiska moment infördes. En rekommenderad nivågruppering genomfördes där extra stödåtgärder sattes in för att stödja mer svagpresterande studenter. Förändringsarbetet resulterade i att andelen studenter som klarade samtliga kurser ökade signifikant, antal avhopp från programmet minskade och att basårsstudenterna i genomsnitt klarade sig bättre i sina fortsatta studier än de som kom direkt från gymnasiet. Författaren beskriver i artikeln hur ovanstående förändringsarbete gick till.
|
|
| 33. |
- Bolander Laksov, Klara, 1973-
(författare)
-
Att bedöma pedagogisk skicklighet – är det verkligen så svårt? – en studie av skillnader i bedömningar mellan vetenskapligt och pedagogiskt sakkunniga
- 2018
-
Ingår i: Högre Utbildning. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2000-7558. ; 8:2, s. 55-68
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Pedagogisk skicklighet ska enligt högskoleförordningen ägnas lika stor omsorg som vetenskaplig skicklighet i anställningsförfaranden vid svenska högskolor och universitet. Vilka förutsättningar som finns att visa omsorg om pedagogisk skicklighet och ägna den uppmärksamhet ter sig dock tämligen olika vid lärosätena. I denna fallstudie undersöks skillnader i de sätt på vilket pedagogisk skicklighet kommer till uttryck i utlåtanden från särskilt tillsatta pedagogiskt sakkunniga och vetenskapligt sakkunniga i anställnings- och befordringsärenden vid en fakultet vid ett svenskt lärosäte. Studien visar på flera skillnaderi utlåtandena där de pedagogiskt sakkunniga gör mer omfattande, mer kvalitativa och mer systematiska utlåtanden än de vetenskapligt sakkunniga redovisar. Dessutom diskuteras några återkommande utmaningar som formuleras i sakkunnigutlåtandena, och hur dessa utmaningar hanteras.
|
|
| 34. |
- Bolander Laksov, Klara, 1973-
(författare)
-
The Pedagogical Ambassadorship Programme as an approach to academic development
- 2020
-
Ingår i: Högre Utbildning. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2000-7558. ; 10:2, s. 16-20
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article, the design of the Pedagogical Ambassadorship Programme at Stockholm University is examined. The aim of the programme is to assist departments in developing their educational culture by appointing a colleague as a pedagogical ambassador for one year. The programme was evaluated in a web survey to all ambassadors between 2015–2018.
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
- Borg, Markus, et al.
(författare)
-
Conflict management in student groups - a teacher’s perspective in higher education
- 2011
-
Ingår i: Högre utbildning. - 2000-7558. ; 1:2, s. 111-124
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Students working in groups is a commonly used method of instruction in higher education, popularized by the introduction of problem based learning. As a result, management of small groups of people has become an important skill for teachers. The objective of our study is to investigate why conflicts arise in student groups at the Faculty of Engineering at Lund University and how teachers manage them. We have conducted an exploratory interdepartmental interview study on teachers' views on this matter, interviewing ten university teachers with different levels of seniority. Our results show that conflicts frequently arise in group work, most commonly caused by different levels of ambition among students. We also found that teachers prefer to work proactively against conflicts and stress the student’s responsibility. Finally, we show that teachers at our faculty tend to avoid the more drastic conflict resolution strategies suggested by previous research. The outcome of our study could be used as input to future guidelines on conflict management in student groups.
|
|
| 37. |
- Brandstedt, Eric
(författare)
-
Att stödja tvärvetenskapliga doktoranders frigörelse från disciplinära föreställningar
- 2022
-
Ingår i: Högre utbildning. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2000-7558. ; 12:1, s. 5-12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ambitious ideals about interdisciplinarity are notoriously difficult to put into practice, partly because they are counteracted by how many universities are organised. This is a problem for doctoral students in interdisciplinary projects as well as for their supervisors. Interdisciplinary doctoral students, like all doctoral students, have a research subject in which they are expected to develop into independent researchers, but also an expectation that they will broaden and integrate perspectives from other subjects. This leads to a difficult challenge for both the doctoral student and its supervisor: how should the time be enough? It is difficult to combine reasonable demands and expectations on doctoral students’ independence development with achieving ambitious interdisciplinary ideals. How can this be handled from the perspective of the supervisor who has a more monodisciplinary background than the one the doctoral student is expected to get? How can this supervisor support the doctoral student’s development into an independent interdisciplinary researcher? This article focuses on monodisciplinary preconceptions that supervisors of interdisciplinary doctoral students convey and how they can limit the doctoral students’ opportunities to become independent interdisciplinary researchers. An ideal of a kind of emancipation from certain monodisciplinary ideas is formulated.
|
|
| 38. |
- Brodin, Eva, et al.
(författare)
-
Forskning om svensk forskarutbildning åren 2000–2020
- 2022
-
Ingår i: Högre utbildning. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2000-7558. ; 12:2, s. 78-116
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this scoping review we map Swedish research on Swedish doctoral education in order to illustrate the physical and scientific configuration of the field from 2000 to 2020. The database Swepub was used to identify licentiate theses, doctoral theses, and peer reviewed articles. Subsequently the material was analysed through descriptive statistics and thematic analysis. The physical configuration of the field consists of 122 publications, including 14 theses and 108 articles published in 71 journals. The geographical and institutional/departmental distribution of the publications is generally very wide, and the majority of the first authors are women (64%). In the configuration of the scientific field, qualitative methodologies dominate (70%) while the content is focused on studying doctoral education as a (1) Pedagogical activity, (2) System and existence, (3) Non-traditional knowledge environment, (4) Gendered and cultural environment, (5) Career opportunity, or as (6) Scientific production. Results also show that doctoral students’ (research)careers, and non-traditional knowledge environments, respectively, receive more emphasis after 2015. In the discussion, we highlight how the research follows various political agendas over time. From previously primarily approaching doctoral education as “education” in line with the increasing demands for quality in educational policies, it has now become more common to approach doctoral education as an interface for “research” and “collaboration with industry” along with the increased demands for excellence in research, interdisciplinarity, and benefits to the wider society during the second decade of the 2000s.
|
|
| 39. |
- Brodin, Eva
(författare)
-
Pandemic mutilated pedagogy : Teaching "in there" without my hearing body
- 2023
-
Ingår i: Högre utbildning. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2000-7558. ; 13:1, s. 5-12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Although students with disabilities have generally been identified as a vulnerable group during the pandemic, the specific experiences of those with impaired hearing have not yet gained attention within the debates and literature on online teaching. Since the same condition holds for academic teachers, I will in this essay contribute an original and critical perspective by sharing my own story. Embraced by the phenomenology of Merleau-Ponty, the reader will be invited into my world of hearing differently, and be able to see what this means when teaching online. Through significant embodied experiences of having been born with impaired hearing, and concrete situations from my own online teaching, I reveal how academia is normatively structured around people with normal hearing, and how this norm has become even more strengthened during the pandemic. Against this background, my essay ends with suggesting a more inclusive “new normal” than is currently practiced and portrayed in the post-pandemic future.
|
|
| 40. |
- Brodin, Eva, et al.
(författare)
-
“This is no Eden:” Three generations of researchers coping with team conflicts in an outstanding research environment
- 2022
-
Ingår i: Högre utbildning. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2000-7558. ; 12:2, s. 30-44
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Based on interviews with three generations of professors reflecting upon their development as early career researchers in an outstanding research environment within the STEMfield, this study aimed to explore how they had coped with relationship conflicts in the environment, how this had an impact on their team socialisation, and how their development was framed by their supervisors’ leadership. Using theoretical thematic analysis, we found four conflict responses used by each generation when they were early career researchers. In external competition, they had performed beyond the big bang(s), and when there was a temporary armistice among the senior researchers, they had collaborated for success. Within the environment, they had engaged in quasi-collaboration and navigated in secrecy to evade conflict with their supervisors. Their evasive conflict responses reveal an epistemic living space where the senior researchers’ defensive approach had restricted their scope of learning as doctoral students, and junior scientists had struggled for independence. Seeing that each generation had developed a defensive approach themselves as leaders in their postdoctoral careers, we hold that the real issue in this case is about leadership. Leading doctoral education is not only about leading research, but also about leading education with a caring and systemic approach.
|
|
| 41. |
- Buhre, Frida, 1984-
(författare)
-
Universitetskanslerämbetets kunskapssyn : En granskning av en granskning
- 2014
-
Ingår i: Högre Utbildning. - 2000-7558. ; 4:1, s. 5-17
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Denna artikel är en studie som undersöker och kritiskt diskuterar den kunskapssyn som tar sig uttryck i Universitetskanslersämbetets system för kvalitetsutvärdering, med exempel hämtade från granskningen av retorikämnet. Studien är indelad i två tematiska diskussioner: granskningsprocessens metoder och materialurval samt granskningens tillämpningar av målformuleringar. I första delen drar jag slutsatsen att metoden och urvalet för granskningsförfarandet har gjorts utifrån en snäv vetenskaps- och kunskapssyn som premierar en specifik genre (vetenskapliga uppsatser) och som exkluderar inte bara yrkeskunnande och bredare praktiskt kunnande, utan även progression inom utbildningarna och ämnenas helhet och särart. Därefter analyseras effekterna av att granskningens utformning i hög grad förutsätter en stark ämnesanknytning i förhållande till examensmålen. Studien visar att flera av de individuella granskarna av retorikämnet utgått från en snäv ämnessyn i tolkningen av målformuleringarna och att granskningspraktiken genomgående har påverkats av detta. Artikeln diskuterar att denna normerande praktik är ett resultat av hur granskningsförfarandet genomfördes och visar hur denna praktik i förlängningen riskerar att missgynna både tvärvetenskap, forskningsanknytning och bredare ämnesförståelser. Granskningssystemets effekter kommer naturligtvis att variera för de olika ämnena inom högre utbildning, men denna artikel visar på några illustrativa problem som kan komma att uppstå när kunskap mäts utifrån ett snävt urval och snäva målformuleringar. Studien pekar därmed dels på betydande luckor i UK-ämbetets granskningspraktik och dels på att den företräder en kunskapssyn som missgynnar både akademiskt lärande och bredare lärande.
|
|
| 42. |
- Carleklev, Stephanie, et al.
(författare)
-
Fem år med kursen Lärande för hållbar utveckling : erfarenheter och lärdomar
- 2020
-
Ingår i: Högre Utbildning. - Oslo, Norway : Cappelen Damm AS. - 2000-7558. ; 10:1, s. 13-17
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kursen Lärande för hållbar utveckling som vi presenterar i denna artikel är en fortbildningskurs som vänder sig till högskole- och universitetslärare som vill integrera hållbar utveckling i sin undervisning. Målet med kursen är att stärka kompetenser för att undervisa om/i hållbar utveckling utan att vända sig till en specifik disciplin eller ämne. Istället ligger fokus på möten och samtal kring de globala hållbarhetsutmaningarna som i sig själva skär tvärs över ämnesgränser.Genom åren har kursen fått uppmärksamhet från olika håll och sedan den första kursomgången 2014 har ett flertal liknande kurser startats vid olika lärosäten i landet, inte sällan på initiativ av tidigare kursdeltagare. Totalt har mer än 50 deltagare genomgått kursen. Bland dem finns alla ämnen representerade och projektarbetena som genomförts på kursen visat på de omfattande och komplexa utmaningar vi står inför och vilka mångfacetterade insatser som behövs. Men det vi har upplevt som det viktigaste med kursen är att den ges till lärare inom alla ämnen och därmed möjliggör möten, kunskaps- och erfarenhetsutbyten över disciplingränserna, något som oftast är väldigt begränsat.
|
|
| 43. |
- Carlsson, Magnus, 1975-
(författare)
-
Är förkunskaper verkligen viktiga för framgångsrika högre studier? : En analys av studieresultatet på en grundläggande högskolekurs i statistik
- 2012
-
Ingår i: Högre Utbildning. - 2000-7558. ; 2:1, s. 33-46
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Studien undersöker vilken betydelse goda gymnasiala förkunskaper i matematik har för studieresultatet på en kurs i grundläggande statistik på högskolenivå. Särskilt fokus är på betydelsen av studenternas gymnasiala förkunskaper 1) i sådan matematik som ingår i behörig-hetskraven och 2) i form av extra kurser matematik som lästs utöver behörighetskraven. Data erhålls genom att på individnivå länka samman tentamensresultat på en statistikkurs med uppgifter kring studenternas gymnasiala meriter i ämnet matematik. Något förvånande – och i kontrast till tidigare studier – är det inget i resultaten som indikerar att extra kurser i matematik utöver behörighetskraven har betydelse för studieresultatet på statistikkursen. Istället tycks det vara vilket betyg studenterna har på de mer elementära matematikkurserna som ingår i behörighetskraven som är viktigt. En tolkning av resultaten är att en grundläggande högskolekurs i statistik inte kräver särskilt mycket matematiskt kunnande, utan att det är allmänna kognitiva förmågor som intuition, logiskt tänkande och problemlösningsförmåga som är viktiga och att betygen på de mest elementära matematikkurserna på gymnasiet speglar sådana förmågor
|
|
| 44. |
- Christel, Borg, et al.
(författare)
-
Problem-based learning with digitals tools in the nursing programme during the Covid-19 pandemic
- 2022
-
Ingår i: Högre Utbildning. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2000-7558. ; 12:2, s. 117-122
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- During the spring 2019, the prerequisites for conducting education were changed due to the pandemic. For higher education in Sweden almost all education switches on to digital education. Nursing education has focus on both theoretical and practical courses, which is a challenge for digital or distance education. Furthermore, the nursing programme at the studied university used problem-based learning (PBL), with base-groups at campus. Instead of physical meetings at campus, the base-groups took part with digital tools. The impact of base-groupsmeeting with digital tools are important to reflect on, especially since the education and learning of future probably will be more hybrid. © 2022 Christel Borg, Johanna Tell, Terese Lindberg, Lina Nilsson, Anki Olsson, Malin Forsbrand & Lisa Skär.
|
|
| 45. |
- Christiansen, Mats, med. lic. 1972-, et al.
(författare)
-
Hur AI-verktyget ChatGPT klarar en hemtentamen i palliativ vård
- 2023
-
Ingår i: Högre Utbildning. - Oslo : Cappelen Damm Akademisk. - 2000-7558. ; 13:2, s. 56-62
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dataprogrammet ChatGPT är en bott som utför automatiska uppgifter. Denna chattbott skapade rubriker under hösten på grund av dess förmåga att med artificiell intelligens (AI) skapa svar på riktade frågor och texter utifrån ett beskrivet syfte. I slutet av december 2022 lades 16 frågor från en hemtentamen i palliativ vård vid sjuksköterskeprogrammet in i AI-botten för att få dem besvarade och testa bottens förmåga att besvara frågorna korrekt. Vi ville även testa om man kunde se någon skillnad på svaren i rättningsmallen och på studenternas svar och på de svar som genererats från AI-botten. En bedömning av bottens svar visade på att den hade klarat examinationen. Somliga svar var mycket bra och resonerande till sin natur, något gav reducerade poäng pga. bristande innehåll och ett par svar felaktiga. Ett svar stack ut då det var på engelska. Svaren hade ibland smärre grammatiska fel, men var främst betydligt längre och bättre strukturerade än studerandes. Möjligheten att upptäcka försök till vilseledande i examination hade varit svårt. Det finns skillnad i svarens diskurs, där svaren från botten har en mer amerikansk stil i sin formulering.
|
|
| 46. |
- Christie, Michael, et al.
(författare)
-
Using Communicative Action Theory to Analyse Relationships Between Supervisors and Phd Students in a Technical University in Sweden
- 2013
-
Ingår i: Högre Utbildning. - : Swednet. - 2000-7558. ; 3:3, s. 187-197
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this paper the authors use the theory of communicative action (Habermas, 1984-6) to analyse problematic relationships that can occur between supervisors and PhD students, between co-supervisors and between the students themselves. In a situation where power is distributed unequally, instrumental and strategic action on the part of either party can complicate and disturb efficacious relationships. We use Flanagan’s critical incident technique (Flanagan, 1954) to analyse twenty-five incidents that are told from a supervisor perspective and twentyfive from a PhD student perspective. The analysis reveals that a large proportion of incidents involved power struggles. Other categories include lack of professional or emotional support and poor communication. Rational dialogue based on Habermasian principles might have avoided many of these problems. The analysis concludes with some practical suggestions as to how the use of communicative action theory and critical incident technique can improve supervision, supervision training and the PhD process.
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
- Dahl, Karin, et al.
(författare)
-
En språkverkstad för alla? Arbetsfördelning och jurisdiktion i arbetet med studenter i studiesvårigheter.
- 2022
-
Ingår i: Högre Utbildning. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2000-7558. ; 12:1, s. 13-28
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln syftar till ökad kunskap om en grupp språkverkstadspedagogers arbete med studenter, vilka riskerar studiesvårigheter till följd av en funktionsnedsättning. Frågeställningarna rör hur språkverkstadspedagogerna uttrycker jurisdiktion och arbetsfördelning i dels handledningssamtal, dels andra arbetsuppgifter med målgruppen. Dataunderlaget utgörs av 8 intervjuer. Resultatet visar att språkverkstadspedagogerna har starkast jurisdiktion i handledningssamtalen, där kunskap om studiesvårigheter samt delvis andra metoder och förhållningssätt anges som viktiga för att kunna möta just denna studentgrupp. I övriga arbetsuppgifter söker däremot inte språkverkstadspedagogerna jurisdiktion över den specifika målgruppen. De gör i stället anspråk på ett arbete med alla studenter, och det arbetet vill de dela med universitetslärarna. Här framstår jurisdiktionen som svag, då språkverkstadspedagogerna avgränsar sitt arbets- och kunskapsområde olika och beskriver svårigheter att förhandla sin roll i relation till universitetslärarna. Detta tolkas i artikeln kunna påverka deltagandet för studenter ur den breddade rekryteringen, däribland studenter i studiesvårigheter. Slutsatser är att språkverkstadspedagoger bör ges möjlighet att utveckla en gemensam professionsidentitet, där perspektiv på och kunskap om studenters olika sätt att lära bör ingå. Vidare behöver språkverkstaden få ett samverkande uppdrag i syfte att kunna bidra till utvecklingen av en inkluderande högskolemiljö, där nya studentgruppers perspektiv kan tillvaratas och alla studenter bereds lika möjligheter. Detta ligger i linje med två viktiga mål inom högre utbildning: excellens och rättvisa.
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
|
|
