| 1. |
- Ahlin, Lena, et al.
(författare)
-
Feedback and (self-) assesment
- 2016
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - Kristianstad : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; :2, s. 79-86
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Ahlin, Lena, et al.
(författare)
-
Feedback and (self-) assesment
- 2016
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; :2, s. 79-86
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Ahlin, Lena, et al.
(författare)
-
Feedback and (self-)assessment
- 2016
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. Tema: återkoppling. - Kristianstad : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; :2, s. 79-87
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Ahlqvist, Kerstin, et al.
(författare)
-
Verksamhetsförlagd kompetensutveckling
- 2024
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; 2023:2, s. 43-54
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Delaktighet och engagemang är centrala begrepp som vi på Högskolan Kristianstad (HKR) delar med Kristianstad kommun för att marknadsföra staden. Kan verksamhetsförlagd kompetensutveckling (VFK) bli det som förenar oss i en samverkan för att utveckla våra utbildningar och få engagerade lärare och studenter?
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Argento, Daniela, et al.
(författare)
-
Transformative competencies for a sustainable future : Work Integrated Learning (WIL) at a master’s programme in business administration
- 2024
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; 2023:2, s. 12-34
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of this paper is to explore how Work Integrated Learning (WIL) as pedagogical approach advances students’ life-long learning for a sustainable future. It addresses the research question: How can WIL enhance students’ transformative competencies for sustainability? The empirical focus lies on the development of a sustainabilityoriented WIL at the master’s programme in Business Administration at Kristianstad University. Based on the results, this paper suggests a sustainability-oriented WIL model showing how sustainable development can be embraced in higher education while fostering transformative competencies that have both direct and indirect beneficial impacts.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Brante, Göran, 1951-
(författare)
-
Relationer inom handledning
- 2012
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - 2000-9216. ; :2, s. 109-116
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Göran Brante beskriver problem med handledningsrelationen inom några områden som frekvent tas upp i diskussioner till exempel distinktionen personlig och professionell, genderrelationer och olika handledningsstilar. Han formulerar handledningsrelationen i pedagogiskt didaktiska termer och argumenterar för att det trots allt finns några viktiga faktorer som är gemensamma för allt lärande och som bör prägla relationen. En god handledningsrelation präglas av att handledaren har kunskap om det som skall läras och vad som krävs för att detta skall kunna läras. Handledningsrelationen måste vara tillåtande och ge utrymme för att doktoranden att kunna fungera självständigt genomtänkt och kritiskt. Den måste ta hänsyn till temporala aspekter, till exempel till att handledning är en process där relationens förutsättningar ständigt förändras.
|
|
| 21. |
- Brante, Göran
(författare)
-
Relationer inom handledning
- 2012
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; :2, s. 109-116
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Göran Brante beskriver problem med handledningsrelationen inom några områden som frekvent tas upp i diskussioner till exempel distinktionen personlig och professionell, genderrelationer och olika handledningsstilar. Han formulerar handledningsrelationen i pedagogiskt didaktiska termer och argumenterar för att det trots allt finns några viktiga faktorer som är gemensamma för allt lärande och som bör prägla relationen. En god handledningsrelation präglas av att handledaren har kunskap om det som skall läras och vad som krävs för att detta skall kunna läras. Handledningsrelationen måste vara tillåtande och ge utrymme för att doktoranden att kunna fungera självständigt genomtänkt och kritiskt. Den måste ta hänsyn till temporala aspekter, till exempel till att handledning är en process där relationens förutsättningar ständigt förändras.
|
|
| 22. |
- Braw, Fredrika, et al.
(författare)
-
Att integrera studenter från olika lärosäten i innovationssprinten Imagine skapar nya möjligheter till aktivt lärande
- 2022
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; 2022:2, s. 22-35
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Imagine är en pedagogisk modell som syftar till att stärka ett aktivt och innovativt lärande, och har sin teoretiska utgångspunkt i bland annat Mathisen & Bronniks (2009) tankar om att studenter som utmanas och får kreera tillsammans stärker sina generiska färdigheter samt får ökad tilltro till sin självförmåga. Modellen har använts på Högskolan Kristianstad sedan 2017. Studenter som har deltagit vid ett Imagine uttrycker det som att det varit utmanande, lärorikt, tufft, roligt och innovativt.
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
- Dahl, Christoffer
(författare)
-
Vad är kritiskt tänkande i högre utbildning? : En reflektion med fokus på lärarutbildningen
- 2023
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; 2023:1, s. 84-94
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kritiskt tänkande är en kompetens som i stor utsträckning förknippas med högre utbildning. Om vi riktar blicken mot lärarutbildningen och mitt eget ämne svenska konstaterar jag att ordet ”kritiskt” förekommer i flertalet av våra kursplaner, till exempel ska studenten efter genomgången kurs ”kunna reflektera kritiskt kring språkförhållanden i Norden ur ett historiskt, intersektionellt och ämnesdidaktiskt perspektiv” (Högskolan Kristianstad, 2022). Men vad som avses med att ”reflektera kritiskt” är på intet sätt alltid självklart. Emellertid tycks detta vara ett generellt problem inom högre utbildning. Enligt flertalet forskare är det ofta otydligt och bitvis motsägelsefullt hur kritiskt tänkande definieras, bearbetas och fördjupas i undervisning (Bexell & Kalm, 2017; Moore, 2013; Berglund, 2022). Universitetskanslersämbetet menar exempelvis att lärarstudenterna inte ges tillräckliga möjligheter att utveckla sin kritiska förmåga (Utbildningsdepartementet, 2021). Min uppfattning är att vi som arbetar i lärarutbildningen behöver diskutera begreppet kritiskt tänkande och arbeta mer explicit och systematiskt med definitioner, metoder och bedömning i hela utbildningen, exempelvis genom konstruktiv länkning (Elmgren & Henriksson, 2015) mellan mål, undervisning och examination. Mot denna bakgrund är syftet i föreliggande kunskapsöversikt att reflektera kring forskning om kritiskt förhållningssätt i högre utbildning med ett särskilt fokus på lärarutbildningen. Mina frågeställningar är följande: • Vilka likheter/olikheter kan urskiljas i hur kritiskt tänkande inom högre utbildning definieras och hur kan dessa förstås? • Hur tillämpas kritiskt tänkande, till exempel med avseende på konstruktiv länkning, i högre utbildning och vilka didaktiska implikationer kan identifieras?
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
- Dahlqvist, Claes
(författare)
-
Konferensen Lärarlärdom
- 2016. - 2
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - Kristianstad : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; :2, s. 93-94
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 35. |
- Dahlqvist, Claes
(författare)
-
Konferensen Lärarlärdom
- 2016
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; :2, s. 93-94
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
- Edfors, Ellinor, 1956-, et al.
(författare)
-
Interkollegialt lärande för handledning och bedömning av examensarbete
- 2013
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - 2000-9216. ; :1, s. 27-37
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I sjuksköterskeutbildningen vid Högskolan Kristianstad har sedan 2008 använts en modell för handledning och examination av examensarbetet med fokus på studenternas lärande. Trots att handledningsmodellen varit i bruk under några år visade genomförda kursutvärderingar att studenter uppfattade att det fanns skilda uppfattningar hos handledare och examinatorer om hur examensarbetet ska genomföras. På grund av detta ansöktes medel från Lärande Resurs Centrum (LRC) och Sektionen för Hälsa och Samhälle för att i kollegiet skapa möjligheter att diskutera vilka pedagogiska möjligheter och svårigheter som finns samt hur likheter och olikheter i syn på kunskap kan främja såväl som hindra studenternas lärandeprocess under examensarbetet. I denna rapport beskrivs projektets upplägg och genomförande samt centrala aspekter från den dialog som fördes i kollegiet under projektets gång.
|
|
| 39. |
- Edfors, Ellinor, et al.
(författare)
-
Interkollegialt lärande för handledning och bedömning av examensarbete
- 2013
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; :1, s. 27-37
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I sjuksköterskeutbildningen vid Högskolan Kristianstad har sedan 2008 använts en modell för handledning och examination av examensarbetet med fokus på studenternas lärande. Trots att handledningsmodellen varit i bruk under några år visade genomförda kursutvärderingar att studenter uppfattade att det fanns skilda uppfattningar hos handledare och examinatorer om hur examensarbetet ska genomföras. På grund av detta ansöktes medel från Lärande Resurs Centrum (LRC) och Sektionen för Hälsa och Samhälle för att i kollegiet skapa möjligheter att diskutera vilka pedagogiska möjligheter och svårigheter som finns samt hur likheter och olikheter i syn på kunskap kan främja såväl som hindra studenternas lärandeprocess under examensarbetet. I denna rapport beskrivs projektets upplägg och genomförande samt centrala aspekter från den dialog som fördes i kollegiet under projektets gång.
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
- Ehn Börjesson, Stina-Mina, et al.
(författare)
-
Arbetslivsanknuten examination för att stärka studenternas First Year Experience – tre exempel
- 2022
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; 2022:2, s. 7-21
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På Högskolan Kristianstad är det en viktig målsättning att utbildningarna ska utmana och stödja studenternas utveckling som individer och professionella, med kunskaper och färdigheter som är eftertraktade på framtida arbetsmarknader (Högskolan Kristianstad, 2020). Som en följd blir samverkan med det omgivande samhället och arbetslivsanknytning centralt. Arbetslivsanknytning har inte bara möjlighet att skapa samhällsrelevanta utbildningar utan också lärandeeffekter genom att fungera som en brygga mellan teori och praktik och hjälpa studenten att förstå hur teori kan ha bäring på reella exempel (Berg, Fors och Willim, 2018). Genom att få syn på hur den kunskap och de färdigheter man utvecklar i utbildningen kan komma till nytta upplever studenten relevans och meningsfullhet, vilket i sin tur kan väcka motivation och engagemang (Vermount och Donche, 2017). Studier har visat att det är av stor vikt att studenter tidigt i utbildningen känner motivation, engagemang och tillhörighet, där First Year Experience (FYE) har introducerats som ett begrepp (Landgren, 2016). Detta kan skapas på flera olika sätt, bland annat genom att tydligt visa på utbildningens framtida relevans. Detta Best Practice ger exempel på hur man tidigt i utbildningen kan låta studenterna lära känna sitt utbildningsområde och skapa en förståelse för programmet och det efterföljande arbetslivet, i syfte att skapa motivation och engagemang samt bidra till lärande.
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
|
|
| 46. |
- Einarson, Daniel
(författare)
-
Introduktion till temat arbetsintegrerat lärande
- 2024
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; :2, s. 7-10
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Frågor om praktiknära lärande har sedan 2012 varit en del av Högskolan Kristianstads (HKR) profil, främst genom begreppet Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) (HKR, 2020). Verksamhetsförlagd utbildning är en inlärningsmetod som förbereder studenterna för ett framtida yrke genom verkliga arbetsaktiviteter. Metoden ökar därigenom studenternas anställningsbarhet, samtidigt som arbetsgivare kan ges förtroende för att framtida medarbetare har erfarenhet av verkligt arbete. Här profilerar HKR, (HKR, 2023) sig som unikt bland svenska universitet och högskolor genom att erbjuda VFU för studenter på alla grundutbildningar.
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
|
|
