| 1. |
- Lindqvist, Katja, et al.
(författare)
-
Kultur för regional utveckling
- 2015
-
Ingår i: Gränsløs. Tidskrift för studier av Öresundsregionens historia, kultur och samhällsliv.. - 2001-4961. ; :5, s. 5-8
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Alftberg, Åsa, et al.
(författare)
-
Introduktion : Funktionsförmåga
- 2013
-
Ingår i: Gränsløs. Tidskrift för studier av Öresundsregionens historia, kultur och samhällsliv.. - 2001-4961. ; :2, s. 5-8
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Andersson Cederholm, Erika, et al.
(författare)
-
De gränslösa svinen
- 2021
-
Ingår i: Gränsløs: med fokus på gränser, regioner och Öresund. - 2001-4961. ; :11, s. 42-53
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Balkmar, Dag, 1974-
(författare)
-
De osynliga slår tillbaka : Om cyklisters plats i en bilnormativ omgivning
- 2014
-
Ingår i: Gränsløs : tidskrift för studier av Öresundsregionens historia, kultur och samhällsliv. - : Lunds Universitet, Centrum för Öresundsstudier/Lund University, Center for Öresund Studies. - 2001-4961. ; :4, s. 83-94
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med den här texten är att undersöka olika cyklisters föreställningar om cyklisters plats i bilsamhället och de förhandlingar de utför. När cykling marknadsförs görs det ofta i positiva ordalag med hänsyn till förbättrad hälsa och miljö. I den mediala rapporteringen om cykling i stor- och medelstora städer har det dock under senare år talats om problem såsom hot, våld och aggressivitet i ett allt intensivare och trängre trafikrum. I förlängningen är det relevant att ställa frågor om cyklisters plats i bilsamhället och vad konflikter och upplevd rädsla att cykla har för konsekvenser för den numera spridda ambitionen att öka cyklingen.
|
|
| 7. |
- Bergstedt, Bosse, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2016
-
Ingår i: Gränsløs : tidskrift för studier av Öresundsregionens historia, kultur och samhällsliv. - : Centrum för Danmarkssstudier, Lunds universitet. - 2001-4961. ; :7, s. 5-6
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Bergstedt, Bosse, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2016
-
Ingår i: Gränsløs. Tidskrift för studier av Öresundsregionens historia, kultur och samhällsliv.. - 2001-4961. ; 7, s. 5-6
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
-
Djuren! Våra moraliska och nationella gränser
- 2021
-
Ingår i: Gränsløs: med fokus på gränser, regioner och Öresund. - 2001-4961. ; :11, s. 1-106
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ”Djuren! Våra moraliska och nationella gränser” (Gränsløs nr 11 2021) har fokus på hur människor, framförallt i Sverige och Danmark, kan förhålla sig till hästar, grisar och oxar, i både nutid och dåtid. Numret är redigerat av Johanna Rivano Eckerdal och Mia Krokstäde. Författarna i numret är verksamma inom filosofi, etologi, etnologi, medie- och kommunikationsvetenskap, sociologi, historia, arkeologi och museiverksamhet.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Emanuel, Martin, 1977-
(författare)
-
På cykel genom tid och rum
- 2014
-
Ingår i: Gränsløs: Tidskrift för Öresundsregionens historia, kultur och samhälsliv. - Lund : Centrum för Öresundsstudier. - 2001-4961. ; :4, s. 120-136
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Foley, Brendan
(författare)
-
Gribshunden excavation
- 2019
-
Ingår i: Gränsløs. Tidskrift för studier av Öresundsregionens historia, kultur och samhällsliv.. - 2001-4961. ; :10, s. 28-38
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Gradén, Lizette, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2019
-
Ingår i: Gränsløs. Tidskrift för studier av Öresundsregionens historia, kultur och samhällsliv.. - 2001-4961. ; :10, s. 5-10
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
-
Gribshunden, Griffen, Gripen
- 2019
-
Ingår i: Gränsløs. Tidskrift för studier av Öresundsregionens historia, kultur och samhällsliv.. - 2001-4961. ; :10, s. 1-83
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Gustavsson, Karin
(författare)
-
Inledning
- 2018
-
Ingår i: Gränsløs. Tidskrift för studier av Öresundsregionens historia, kultur och samhällsliv.. - 2001-4961. ; :9, s. 6-8
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 24. |
- Hagström, Charlotte, et al.
(författare)
-
Två städer, tusentals cyklar
- 2014
-
Ingår i: Gränsløs. Tidskrift för studier av Öresundsregionens historia, kultur och samhällsliv.. - 2001-4961. ; :4, s. 95-102
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 25. |
- Hansson, Kristofer
(författare)
-
Friktion i Öresundsregionen : Handikapperspektiv på (o)rörlighet
- 2013
-
Ingår i: Gränsløs. Tidskrift för studier av Öresundsregionens historia, kultur och samhällsliv. - 2001-4961. ; :2, s. 9-17
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Det är lätt att hitta exempel där Öresundsregionen framställs som en friktionsfriregion som människor och varor kan rör sig fritt i och till synes utan begränsningar. Ibland är exemplen politiska drömmar och visioner om vad Öresundsregionen ska eller bör vara, ibland faktiska realiteter om regionens befolkning som rör sig mellan boende och arbete i regionens två länder. Samtidigt är det, vad man inom handikappforskningen skulle kalla, en funktionsduglig kropp som frammanas i dessa diskurser. Det är en kropp som inte bara rör sig fritt utan också en kropp som inte själv skapar friktion utan istället är flexibel och anpassar sig till det flöde av människor som rör sig i regionen. Detta är en kropp som individen ska ha kontroll över och som inte kräver hjälp eller unika faciliteter för sin närvaro i stadsrummet. Vår fascination för den funktionsdugliga kroppen gör att vi också betraktar Öresundsregionen på ett specifikt sätt samtidigt som de förutsättningar som möjliggör den friktionsfria rörligheten görs osynliga. Genom att istället följa dem som genom sina olika funktionsförmågor möter friktion, motstånd eller avbrott när de rör sig i Öresundsregionen ges en möjlighet att diskutera vilka förutsättningar som möjliggör friktionslösheten och varför en del människor är begränsade i en region.
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Jobér, Anna
(författare)
-
Tid för ting
- 2016
-
Ingår i: Gränsløs : tidskrift för studier av Öresundsregionens historia, kultur och samhällsliv. - : Centrum för Danmarkssstudier, Lunds universitet. - 2001-4961. ; :7, s. 7-15
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Jag tycker om klockor. Jag gillar inte tid och alla tankar om tid som en som människa måste förhålla sig till, i tid och otid. Men klockor, det är något särskilt med klockor. Kanske har det med en längtan efter att mäta det som inte går att se, mäta det som ständigt tycks vilja slinka en ur händerna? Speciellt äldre klockor tycks fascinera mig och mer än en gång har jag lagt bud på klockor på nätauktioner som, tack och lov, när jag ser det i backspegeln, har runnit mig ur handen vartefter klockan (i dubbel bemärkelse) närmar sig klubbslag och ett alltför högt pris.
|
|
| 30. |
- Jonasson, Kalle, 1976-
(författare)
-
Talets vär(l)dkropp : Om kroppen i rörelse som posthumanistiskt undersökningsinstrument
- 2016
-
Ingår i: Gränsløs. Tidskrift för studier av Öresundsregionens historia, kultur och samhällsliv. - Lund : Lund University Open Access. - 2001-4961. ; :7, s. 66-83
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att låta världen och inte bara människan komma till tals är ett centralt anspråk inom den så kallade posthumanismen. Föreliggande tanke- och rörelseexperiment försöker göra detta genom att spela in utsagor yttrade av en löpande kropp som rör sig på ojämn mark. Tendenser inom tillämpning av posthumanistiska perspektiv som eventuellt hindrar världen från att komma till tals identifieras och diskuteras kritiskt: fascinationen över vatten som element; användandet av Latour-litanior, d.v.s. uppräkningen av listor med heterogena beståndsdelar; bannlysningen av subjektet och det mänskliga. De analytiska begreppen är hämtade från Michel Serres så kallat ekonarrativa metod, viken syftar till att låta naturen komma till tals för att berätta sin historia. Slutsatsen är att subjektet inte bör utplånas från posthumanistiska utsagor om världen men att det alltid kommer efter det som i studien betecknas som projektet och interjektet. De senare är först på plats i kontakten med omgivningen för att höra på och bidra till dess berättelse.
|
|
| 31. |
- Jönsson, Lars-Eric
(författare)
-
Äventyrscyklisten
- 2014
-
Ingår i: Gränsløs. Tidskrift för studier av Öresundsregionens historia, kultur och samhällsliv.. - 2001-4961. ; :4, s. 38-53
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
- Koglin, Till
(författare)
-
Cykeln och bilsamhället
- 2014
-
Ingår i: Gränsløs. Tidskrift för studier av Öresundsregionens historia, kultur och samhällsliv.. - 2001-4961. ; 4, s. 64-73
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 34. |
- Krantz, Oskar
(författare)
-
Fysiska och sociala aspekter av funktionsnedsättningar och tekniska hjälpmedel
- 2013
-
Ingår i: Gränsløs : Tidskrift för studier av Öresundsregionens historia, kultur och samhällsliv. - : Centrum för Öresundsstudier, Lunds Universitet. - 2001-4961. ; 2, s. 59-67
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna artikel är att diskutera och problematisera hur tekniska hjälpmedel på samma gång kan förhindra och möjliggöra en individs överskridande av de gränser i vardagslivet som sätts av en otillgänglig miljö i kombination med en funktionsnedsättning. Fysiskt kan hjälpmedel vara ett sätt att nå en högre grad av agens eftersom hjälpmedlet motverkar den fysiska miljöns funktionshindrande effekter. Ett hjälpmedel kan vara mer eller mindre existenskritiskt, t ex beroende på funktionsnedsättning, miljö, och aktivitet, om det utifrån användarens behov är oundgängligt. Utifrån den finländske filosofen Georg Henrik von Wright kan behov ses som det vi far illa av att vara utan. Det krävs att hjälpmedlet är användbart (kan fungera i avsett syfte) för att kunna vara användvärt (värt att använda). Aktiviteten blir därmed fysiskt görbar (möjlig att genomföra), och om aktiviteten motsvarar individens behov även görvärd (motiverad att genomföra). Ett hjälpmedel är således ett sätt att kunna få tillträde till, och kunna använda, en miljö som annars varit fysiskt otillgänglig. Men, samtidigt som ett användbart hjälpmedel gör en aktivitet görbar, kan funktionsnedsättningen och hjälpmedlet också skapa social otillgänglighet. Personen som tack vare hjälpmedlet fått fysiskt tillträde till en miljö, kan stigmatiseras och exkluderas eftersom vederbörande avviker från normaten (situationens bild av normalitet). Ett hjälpmedel kan alltså samtidigt fungera som både hinder och möjlighet för social inklusion, och därmed vara po-tentiellt gränssättande i interaktion. Ett hjälpmedel som gör att individen kan utföra en aktivitet möjliggör alltså samtidigt att individen diskrimineras i denna aktivitet. Sammanfattningsvis kan en persons hjälpmedelsanvändande relatera till en kombination av fysiska och sociala krav, å ena sidan miljömässiga och funktionsmässiga, och å andra sidan hjälpmedlets korrelation med användarens habitus. Därmed blir hjälpmedels användbarhet och användvärdhet en fråga om individuell agens, och om möjligheten för individen att leva sitt liv på sina villkor.
|
|
| 35. |
-
Kønsgränser
- 2016
-
Ingår i: Gränsløs. Tidskrift för studier av Öresundsregionens historia, kultur och samhällsliv.. - 2001-4961. ; :6
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
- Lindkvist, Lars, 1953-
(författare)
-
Vandalorum Konst och Designcentrum : Kulturellt entreprenörskap och legitimerande ledarskap
- 2015
-
Ingår i: Gränsløs. Tidskrift för studier av Öresundsregionens historia, kultur och samhällsliv. - Lund : Centrum för Öresundsstudier, Lunds Universitet. - 2001-4961. ; 5, s. 82-93
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den 16 april 2011 öppnade Vandalorum Konst och Designcenter i Värnamo som en plats för upplevelser av konst och design. Vandalorum är ett djärvt initiativ sprunget ur lokalt entreprenörskap. I mer än 15 år har det av initiativtagaren, kulturentreprenören Sven Lundh, hållits vid liv av sitt unika koncept. Dessutom av en stark övertygelse om att en dag kunna förverkligas och bli en mötesplats för regionens kultur- och näringsliv samt en utbildningsplats för nya formgivare. Det har setts som viktigt att få regionens invånare att känna både ägandeskap och delaktighet.Avgörande för Vandalorums tillkomst har varit samverkan med en kärntrupp av vänner som stöttat projektet både finansiellt och idémässigt. Till en början fanns en tvekan till projektet men efterhand har stödet vuxit sig allt starkare. Hur denna samverkan har för-ändrats i styrka under projektets gång och vad som påverkar en skeptisk omgivning är jag speciellt intresserad av i denna artikel. Under åren fram till invigningen har bidrag lämnats från både privata och offentligt håll, offentligt från Jönköpings läns landsting, Värnamo Kommun, Länsstyrelsen i Jönköping, Regionförbundet i Jönköpings län och Stiftelsen framtidens kultur. Det som är unikt med Vandalorum är att från privat håll sponsrar 50 företag verksamheten med summor från 10 000 kr till flera miljoner. Vänföreningen har 1400 medlemmar. Efter tre år, i april 2014, har Vandalorum haft drygt 150 000 besökare.I ett förändrat kulturlandskap med minskade offentliga tillskott är min tes attdet, liksom i Vandalorums fall, är avgörande att få omgivande intressenter att inse det legitima i nyetab-leringen av en kulturinstitution. Genom intervjuer med ledande aktörer under flera år och analys av sekundärdata insamlade av andra, kommer jag i denna artikel att beskriva och tolka hur de kulturella entreprenörerna i och runt Vandalorum genomfört denna legitimeringsprocess samt avsluta med fem lärdomar.
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
- Linné, Tobias
(författare)
-
Varför behandlas grisar så illa?
- 2021
-
Ingår i: Gränsløs: med fokus på gränser, regioner och Öresund. - 2001-4961. ; :11, s. 54-66
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 40. |
- Magnusson Staaf, Björn
(författare)
-
Boskap och landskapande
- 2021
-
Ingår i: Gränsløs: med fokus på gränser, regioner och Öresund. - 2001-4961. ; :11, s. 91-104
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
-
Museer, makt och minne
- 2018
-
Ingår i: Gränsløs. Tidskrift för studier av Öresundsregionens historia, kultur och samhällsliv.. - 2001-4961. ; :9, s. 1-121
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 43. |
- Nilsson, Fredrik, et al.
(författare)
-
Att vara ute och cykla
- 2014
-
Ingår i: Gränsløs. Tidskrift för studier av Öresundsregionens historia, kultur och samhällsliv.. - 2001-4961. ; :4, s. 6-10
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 44. |
- Nilsson, Fredrik, et al.
(författare)
-
Flykt
- 2017
-
Ingår i: Gränsløs. Tidskrift för studier av Öresundsregionens historia, kultur och samhällsliv.. - 2001-4961. ; 8, s. 5-9
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 45. |
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
- Nilsson, Fredrik, et al.
(författare)
-
Öresundsregionen : ett narkotikapolitiskt tvärdrag
- 2014
-
Ingår i: Gränsløs : tidskrift för studier av Öresundsregionens historia, kultur och samhällsliv. - : Centrum för Öresundsstudier, Lunds universitet. - 2001-4961. ; :3, s. 5-9
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln är en introduktion till tidskriften Tvärsnitts temanummer om svensk och dansk narkotikapolitik.
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
- Nordgren, Johan
(författare)
-
”Han havde arbejdet for en gruppe terrorister” : Om växten kat som islamiseringsagent och yttre/inre hot i Danmark och Sverige
- 2014
-
Ingår i: Gränsløs : tidskrift för studier av Öresundsregionens historia, kultur och samhällsliv. - : Centrum för Öresundsstudier, Lunds universitet. - 2001-4961. ; :3, s. 45-58
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna artikel analyseras diskursen om växtdrogen kat i Danmark och Sverige. Det empiriska materialet består av artiklar i svensk och dansk dagspress. Det samlade intrycket är att den narkotikaklassade växten kat framhålls som ett stort hot mot säkerheten i de två länderna, framförallt när handeln och smugglingen kopplas till islamistisk terrorism. På så sätt sker en tydlig demonisering av kat och växten framstår som en synnerligen ”god fiende”, det vill säga den yttre fiende som hela samhället kan enas emot (Christie & Bruun 1985). Här är det alltså inte bara tal om narkotikan som farlig och samhällsförstörande, det handlar också om konstruktioner av en ”etnifierad” och ”exotifierad” drog vars flöde över nationalstatliga gränser sammanstrålar till ett exceptionellt hot – islamistisk terrorism understödd av organiserad narkotikabrottslighet med globala tentakler.
|
|
