| 1. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Den enkla förklaringen till den svaga kronan
- 2023
-
Ingår i: Kvartal. - 2002-6269.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förklaringen till kronförsvagningen är enklare än vad de flesta tror, skriver nationalekonomerna Fredrik N G Andersson och Lars Jonung.
|
|
| 2. |
- Aronsson, Inga-Lill
(författare)
-
Splittrande minnespolitik på Samemuseum
- 2022
-
Ingår i: Kvartal. - Stockholm : Insamlingsstiftelsen Kvartal. - 2002-6269. ; Februari
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Kan minnen underminera framtidstro och försoning? Kulturantropologen Inga-Lill Aronsson besöker samemuseet Ájtte och ser hur kulturarvet används för att ställa grupper mot varandra. Men vad händer med ett land där minnen och (omöjlig) försoning blir doktrin och myter om ett isolerat lyckligt naturfolk som hotas av ”främlingarna” upphöjs?
|
|
| 3. |
- Bauhn, Per, 1960-
(författare)
-
Förtjänar Folkhälsomyndigheten folkets förtroende?
- 2020
-
Ingår i: Kvartal. - Stockholm : Stiftelsen Kvartal. - 2002-6269. ; :2020-05-27
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Den svenska strategin för att bekämpa covid-19 handlar om tillit, inte tvång. Men Folkhälsomyndighetens kombination av slappt språkbruk och en strategi som verkar tillåtande för höga dödstal är inte en bra grund för tillit, menar Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet.
|
|
| 4. |
- Bauhn, Per, 1960-
(författare)
-
Islamism, multikulturalism och folkhemsanpassning : Man kan inte jämka med idéer som är oförenliga med frihet
- 2017
-
Ingår i: Kvartal. - Stockholm : Stiftelsen Kvartal. - 2002-6269. ; 1
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Politiska eftergifter till islamism har sin bakgrund i folkhemstanken om jämlikhet. Men jämlikhet mellan kulturer tycks bli viktigare än jämlikhet inom kulturer. Om vi som samhälle menar allvar med rätten till frihet, måste vi också i praktik och politik försvara denna rätt mot frihetsfientliga religiösa övertygelser, skriver Per Bauhn, professor i praktisk filosofi.
|
|
| 5. |
- Berggren, Christian, 1950-, et al.
(författare)
-
Are efficient nuclear power projects possible? : Lessons from Fenno- Swedish history
- 2023
-
Ingår i: Kvartal.SE. - Sweden : Kvartal AB. - 2002-6269. ; , s. 1-3
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- While the critics of nuclear power previously focused on safety risks, they now point to how modern nuclear power plant constructions are plagued by cost increases and excruciating delays, most recently in Finland's new Olkiluoto 3-plant which was finally commissioned in early 2023. These problems are avoidable, however. In the 1970s and 1980s, Sweden and Finland managed to build 14 new reactors without any costly delays. Stepwise, sequential expansion, continuous improvements, and knowledge transfer based on long-term partnerships were a crucial part of this forgotten achievement, After 14 years of delays and repeated budget overruns, Finland has commissioned its new large nuclear reactor Olkiluoto 3. The many problems that plagued its construction since its start in 2005 have also been highlighted in international media (1). But why was Olkiluoto 3 so late and expensive-and what can other projects and countries learn from this experience? From one per year to 18 years for one For nuclear power critics, the delays and budget overruns are a direct consequence of the complexity of these clear power plants and thus a reason to continue opposing new nuclear power. However, when comparing Olkiluoto 3 with Sweden's nuclear power expansion in 1972-1985 and the earlier Finnish projects Olkiluoto 1 and Olkiluoto 2, a quite different picture emerges.
|
|
| 6. |
- Berggren, Christian, 1950-
(författare)
-
Dags att göra upp med Stockholmskriminologerna
- 2019
-
Ingår i: Kvartal.se. - 2002-6269. ; 10 oktober
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Tvärtemot vad tongivande kriminologer som professor Jerzy Sarnecki hävdar så tyder mycket forskning på att skärpta straff kan vara både bra och lönsamt för samhället och även sänka brottsligheten. Under vissa förutsättningar kan fängelsetid leda till bättre möjligheter för kriminella att återanpassa sig till samhället. Christian Berggren, som är skribent och professor emeritus i industriell organisation vid Linköpings universitet, har granskat forskningen och förespråkar en uppgörelse med den kriminalpolitiska ideologi som länge skymt sikten, både för vad som hänt i Sverige och vad som kan och bör göras.
|
|
| 7. |
- Berggren, Christian, 1950-
(författare)
-
Sonderweg -The strange departure of Sweden from the Nordic model
- 2020
-
Ingår i: Kvartal.se. - Stockholm. - 2002-6269. ; Dec 19
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Nordic cooperation played an important role for Sweden’s economic and social success in the years after WWII. In the 1970s, however, Sweden started to turn away from its Nordic neighbors and in the following decades, the country embarked on a Sonderweg within key policy areas such as education, immigration, law enforcement, and, most recently, COVID-19 mitigation strategy. This essay compares Sweden with the surrounding Nordic countries and seeks to explain her divergent policy choices in terms of two factors: the erosion of the all-inclusive organizational structure that characterized Sweden during the heyday of “Model Suedois,” and the emergence of a fragmented complex of narrow interest groups without the previous ethics of responsibility.A recurring theme in the analysis is Sweden´s reluctance to engage in constructivestudies of her Nordic neighbors. According to the World Happiness Index, the Nordic area ranks as the “happiest region in the world,” with Finland in a leading position. If Sweden can equip herself with a positive curiosity and willingness to learn, there may still be an opportunity to close the gap to her most successful Nordic neighbors.
|
|
| 8. |
- Berggren, Christian, 1950-
(författare)
-
Så blev Sverige Landet Annorlunda
- 2020
-
Ingår i: Kvartal.se. - 2002-6269. ; Dec. 19
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det nordiska samarbetet spelade en viktig roll under Sveriges framgångsår efter andra världskriget. Men på 70- och 80-talen vände sig Sverige bort från Norden och Europa och slog in på en Sonderweg med en alltmer avvikande politik inom skola, invandringspolitik och brottsbekämpning, och nu senast coronastrategi.Christian Berggren, professor emeritus i industriell organisation vid Linköpings universitet, jämför länderna och ser en förklaring till Sveriges tidigare framgångar i en korporativ styrning av samhället, där organisationer på arbetsmarknaden tvingades ta ansvar för den förda politiken. Men den modellen övergavs och blev ersatt med en global och idealistisk agenda. Intressegrupperna behövde inte längre stå för konsekvenserna av sina krav. Arvet efter framgångsåren märks i dag mest i en svensk ovilja att lära av övriga Norden. Men Sverige har fortfarande en möjlighet att finna vägen tillbaka till toppen i ”världens lyckligaste” region, menar Berggren.
|
|
| 9. |
- Bigsten, Arne, 1947
(författare)
-
Ingen utveckling utan eliternas samtycke
- 2023
-
Ingår i: Kvartal. - 2002-6269.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Varför förblir vissa länder fattiga, medan andra lyfter? Det handlar sällan om storleken på biståndet, snarare om hur de fattiga ländernas politiker, företagsledare, militärer och intellektuella lyckas komma överens, skriver Arne Bigsten, professor emeritus i utvecklingsekonomi, med anledning av en ny bok.
|
|
| 10. |
- Björk, Micael, 1966
(författare)
-
Tre förklaringar till gängvåldet
- 2021
-
Ingår i: Kvartal. - 2002-6269.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Varför har Sverige blivit Europaledande i fråga om skjutvapenvåld och sprängdåd? Sociologiprofessorn Micael Björk ser tre olika förklaringar: en misslyckad polisreform, dragningskraften från gängens ledarskikt och den något vaga kulturella faktorn.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Cardelús, Erik, 1969-
(författare)
-
Framgångsrika flickor och floppande pojkar
- 2021
-
Ingår i: Kvartal. - 2002-6269 .- 2003-6906.
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi ser allt fler tecken på att en växande grupp pojkar misslyckas i skolan. Även på universiteten ökar andelen kvinnor. Är det så att utbildningen feminiseras, och är det rimligt att skolan så påtagligt gynnar flickor och missgynnar pojkar.
|
|
| 13. |
- Cardelús, Erik, 1969-
(författare)
-
Snyggprat är högvaluta
- 2021
-
Ingår i: Kvartal. - 2002-6269 .- 2003-6906.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Varför har vi hamnat i en nästan magisk uppfattning av ordens och språkets makt.
|
|
| 14. |
- Charpentier Ljungqvist, Fredrik, 1982-
(författare)
-
Fred är bästa vapnet mot hunger
- 2022
-
Ingår i: Kvartal. - 2002-6269.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 15. |
- Dodillet, Susanne, 1977
(författare)
-
Så löser universiteten en omöjlig uppgift
- 2019
-
Ingår i: Kvartal. - 2002-6269. ; :12 september
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- / Landets universitet tar emot alltfler studenter, som till stor del har lägre betyg och sämre förkunskaper än tidigare. / Samtidigt har universitetens ersättningsnivåer inte hängt med i ökningen av lärosätenas kostnader. / Trots det visar siffror att studenternas prestationer inte har försämrats och att lärosäterna till och med utbildar fler studenter än de får betalt för. / Den till synes omöjliga ekvationen går ihop genom att universiteten helt enkelt släpper igenom studenter trots att det i många fall är omöjligt att bedöma om de tillgodogjort sig de kunskaper som krävs.
|
|
| 16. |
- Egyptson, Sameh
(författare)
-
Centerpartiet och flirten med islamism
- 2020
-
Ingår i: Kvartal. - 2002-6269.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Kopplingen mellan islamiska riksorganisationer och Centerpartiet går decennier tillbaka, skriver Sameh Egyptson, forskare i interreligiösa relationer. Partiet har fungerat som inkörsport och ett mål för infiltration från islamistiskt håll.
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Eliasson, Jonas, 1969-
(författare)
-
Räkna inte med mindre restid efter pandemin
- 2022
-
Ingår i: Kvartal. - 2002-6269.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Historiska data visar att vi i genomsnitt lägger ungefär en timme per person och dag på att resa, oavsett samhällets förändringar. Vi gör därför klokt i att inte hänga upp vår klimat-, miljö- eller transportpolitik på förhoppningen att resandet kommer att minska efter pandemin, skriver professorn i transportsystem Jonas Eliasson.
|
|
| 19. |
- Gustavsson, Gina, 1984-
(författare)
-
Svenskhet är mer än en invandringsfråga
- 2019
-
Ingår i: Kvartal. - 2002-6269.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Svensk kultur är inte bara något som invandrare måste lära sig. Det är minst lika mycket något infödda svenskar själva behöver odla. För såväl demokratins som välfärdsstatens överlevnad är i längden beroende av en känsla av nationell gemenskap, menar statsvetaren Gina Gustavsson.
|
|
| 20. |
- Heidbrink, Jakob, 1971
(författare)
-
Gymnasieamnestin: Juridiken spänner musklerna
- 2018
-
Ingår i: Kvartal. - 2002-6269.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förvaltningsrätten i Malmö underkände i fredags den så kallade gymnasieamnestin, som ger 9 000 personer utan asylskäl rätt att stanna i landet. Lagrådet har tidigare slagit fast att samma lag utarbetats på ett undermåligt sätt. Det innebär att den svenska juridiken på ett förmodligen aldrig tidigare skådat sätt har tagit strid med politiken om en lag. Det är en sensation, med potentiellt stora konstitutionella implikationer.
|
|
| 21. |
- Heidbrink, Jakob, 1971
(författare)
-
Nürnberg står inte för dörren
- 2018
-
Ingår i: Kvartal. - 2002-6269.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att Migrationsverket agerar för en mer liberal migration än vad lagen ger stöd för, är ett utslag av antidemokratisk aktivism från enskilda tjänstemän. Därmed reses samma frågor i Sverige som i USA, där tjänstemän inom Trumps egen förvaltning i skydd av anonymitet medgett att de obstruerar presidentens politik – för att de inte håller med honom.
|
|
| 22. |
- Heidbrink, Jakob, 1971
(författare)
-
Politiskt upprop från 261 opolitiska tjänstemän
- 2018
-
Ingår i: Kvartal. - 2002-6269.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 261 opolitiska tjänstemän i UD skriver i ett upprop, ställt till Regeringskansliets förvaltningschef, att man oroas över huruvida nästa regering kan komma att urholka “värdegrunden” i Regeringskansliets arbete. Det avslöjade Ledarsidorna.se i går. I brevet ställer man tjänstemäns “lojalitetsplikt” mot “grundlagens bestämmelser om människors lika värde.” Därmed aktualiseras nu frågan om tjänstemannaobstruktion.
|
|
| 23. |
- Heidbrink, Jakob, 1971
(författare)
-
Vad betyder kritiken från Lagrådet för regeringen?
- 2018
-
Ingår i: Kvartal. - 2002-6269.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ”Gränsen här har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas”, skrev Lagrådet i ett uppmärksammat utlåtande i somras. Men vad är Lagrådet, och vad innebär dess kritik när vi gör bokslut efter den gångna mandatperioden? Och hur ska Sveriges nästa regering förhålla sig till Lagrådets utlåtanden?
|
|
| 24. |
- Heidbrink, Jakob, 1971
(författare)
-
Vem svarar för Anne Rambergs twittrande?
- 2018
-
Ingår i: Kvartal. - 2002-6269.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Advokatsamfundet är en ”offentligrättslig korporation” och har enligt lag monopol på yrkestiteln advokat. Kan generalsekreteraren i en sådan organisation ta så tydlig ställning i kontroversiella politiska frågor som Anne Ramberg har gjort under sin ämbetstid? Och är det lämpligt? Här finns inget facit, utan två möjliga tolkningar.
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
- Makko, Aryo, Docent, 1979-
(författare)
-
Har neutraliteten nått vägs ände?
- 2022
-
Ingår i: Kvartal. - 2002-6269.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Nu skrivs historien om de senaste tre decenniernas säkerhetspolitik om, samtidigt som teoribildningen om internationella relationer förändras, skriver historieprofessorn Aryo Makko. Frågan är hur länge det kommer att finnas neutrala länder i Europa.
|
|
| 28. |
- Malitska, Julia
(författare)
-
Så koloniserades Ukraina
- 2023
-
Ingår i: Kvartal. - Stockholm : Insamlingsstiftelsen Kvartal. - 2002-6269. ; :2023-02-01
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Svarta havets norra kust var under en lång tid ett område där europeiska och asiatiska civilisationer möttes – i både krig och fred. Området koloniserades av Ryssland först på 1700-talet. Denna process har stor betydelse för dagens situation, skriver historikern Julia Malitska, som är verksam vid Södertörns högskola.
|
|
| 29. |
- O'shea, Paul
(författare)
-
Vänstern som tror på den starkes rätt – för Ryssland
- 2022
-
Ingår i: Kvartal. - 2002-6269.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Den antiamerikanska vänstern har fått en märklig ny sängkamrat efter Rysslands invasion av Ukraina: den ”realistiska” skolan inom internationella relationer, företrädd av den amerikanske professorn John Mearsheimer. Detta trots att realismen visat sig usel som prognosverktyg och att tron på den starkes rätt över den svage är något som annars brukar leda till protester – åtminstone mot USA, skriver statsvetaren Paul O’Shea.
|
|
| 30. |
- Pressfeldt, Victor
(författare)
-
Nyliberalerna fruktar demokratin
- 2021
-
Ingår i: Kvartal. - 2002-6269.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Den nyliberala ideologin sätter marknaden högst och vill begränsa folkvalda politikers inflytande. Victor Pressfeldt frågar om det är dags att granska den demokratiska trovärdigheten hos Assar Lindbeck och andra förgrundsfigurer bakom de senaste decenniernas utveckling.
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
- Skedinger, Per, Adjungerad professor, 1956-
(författare)
-
Ekonomipriset säger inget om svenska minimilöner
- 2021
-
Ingår i: Kvartal. - Stockholm : Insamlingsstiftelsen Kvartal. - 2002-6269 .- 2003-6906. ; :2021-12-10
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Årets Nobelpris i ekonomi har missuppfattats av många i svenska medier. De missar att David Cards forskningsrön om minimilöner är inte överförbara till svenska förhållanden.
|
|
| 33. |
- Svenaeus, Fredrik, 1966-
(författare)
-
Det existentiella lidandet och coronakrisen
- 2020
-
Ingår i: Kvartal. - Stockholm : Insamlingsstiftelsen Kvartal. - 2002-6269. ; :2020-06-12
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 34. |
- Svenaeus, Fredrik, 1966-
(författare)
-
När könet skaver och diagnoser smittar
- 2020
-
Ingår i: Kvartal. - Stockholm : Insamlingsstiftelsen Kvartal. - 2002-6269. ; :3 mars
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Diagnosen könsdysfori, där en person känner att kroppen inte överensstämmer med det upplevda könet, har ökat explosionsartat i Sverige. Inte bara virussjukdomar, utan även psykiatriska diagnoser verkar kunna smitta. Filosofiprofessorn Fredrik Svenaeus söker förklaringar till snabba sjukdomsspridningar. Han menar att vi bör betrakta diagnoser som könsdysfori med en dubbel optik, som blottlägger både de kulturella och de biologiska dimensionerna av fenomenet.
|
|
| 35. |
- Tännsjö, Torbjörn, 1946-
(författare)
-
Varken galenskap eller ondska
- 2016
-
Ingår i: Kvartal. - 2002-6269. ; 3
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vad får människor att begå så remarkabla illdåd som en Breivik eller en IS-krigare? Våra gängse svar på frågan är psykologiska försvar mot en alltför hårdsmält verklighet snarare än seriösa försök att förstå, skriver Torbjörn Tännsjö. Vi bör betrakta omvärlden utan hänvisning till vare sig ”galenskap” eller ”ondska”.
|
|
| 36. |
- Wallerman, Anna, 1985
(författare)
-
När svenska HD tillät konfiskering av judisk egendom
- 2019
-
Ingår i: Kvartal. - 2002-6269.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I Sverige avkunnades ett antal domar under nazitiden, vilka i praktiken berövade judar deras egendom. Dessa domar var på det hela taget juridiskt korrekta. De avkunnades av några av Sveriges främsta jurister, som såvitt vi vet inte hyste några sympatier för nazismen eller antisemitiska åsikter och som i andra situationer visat sig väl kapabla till integritet och oberoende. Det skriver Anna Wallerman, biträdande lektor i processrätt vid Göteborgs universitet.
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
- Ängsal, Magnus Pettersson, 1980
(författare)
-
Alternativ till aktivism
- 2020
-
Ingår i: Kvartal. - 2002-6269. ; :2020-06-04
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 42. |
- Ängsal, Magnus Pettersson, 1980
(författare)
-
Experten tar plats
- 2021
-
Ingår i: Kvartal. - 2002-6269. ; 2021-12-15
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
