| 1. |
- Domeij, Rickard, 1958-
(författare)
-
Behovet av språkinfrastruktur för direkttextad tv
- 2013
-
Ingår i: Språk i Norden. - : Nettverket for språknemndene i Norden. - 2246-1701. ; , s. 59-66
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med de nya möjligheter den digitala tekniken och språkteknologin ger, kaninformation och medier göras tillgängliga för fler. Ett aktuellt exempel är utvecklingenav teknik för direkttextad tv baserad på talteknologi som gör attBBC sedan en tid tillbaka textar alla sina program. Men teknikutvecklingenkräver kostsamma språkresurser; för ett direkttextningssystem krävs t.ex. storamängder systematiskt inspelat och transkriberat tal. Och eftersom det kommersiellaintresset för att ta fram sådana resurser för svenska och andra nordiskaspråk inte är tillräckligt stort, riskerar vi i de nordiska länderna i värsta fallatt bli utan sådan teknik. Därför har Språkrådet i samarbete med Sveriges television(SVT) tagit fram ett förslag på hur en nationell språkinfrastruktur somstimulerar utvecklingen av direkttextning på tv och andra tillgängliga tjänsterkan utvecklas.
|
|
| 2. |
- Ekberg, Lena
(författare)
-
Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen
- 2015
-
Ingår i: Språk i Norden. - 2246-1701. ; , s. 9-22
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I artikeln diskuteras vilken roll flerspråkigheten har i nordisk språkpolitik, med utgångspunkt i Deklaration om nordisk språkpolitik. Vidare diskuteras ideologin bakom några av de centrala begreppen i den språkpolitiska diskursen, däribland den nordiska språkgemenskapen. Trots att flerspråkighet är en av fyra arbetsfrågor som pekas ut i deklarationen, är andraspråksperspektivet näst intill osynligt. Målet att alla nordbor i första hand ska kunna kommunicera med varandra på ett skandinaviskt språk ignorerar att runt en fjärdedel inte har ett skandinaviskt språk som modersmål. Slutsatsen är att en översyn av deklarationen är motiverad med hänsyn till de nya immigrationsmönster och språkkontaktsituationer som globaliseringen för med sig.
|
|
| 3. |
- Hanell, Linnea, 1986-
(författare)
-
Om Hållbarhetstermgruppen : Erfarenheter från att ta fram och sprida rådgivning om terminologin kring hållbar utveckling
- 2024
-
Ingår i: Språk i Norden. - : Netværket for sprognævnene i Norden. - 2246-1701. ; :Tema: Nordterm 23 Terminologi i samhällets tjänst, s. 86-97
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Den här artikeln presenterar Hållbarhetstermlistan, som samordnas av Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen sedan starten sommaren 2021. Texten beskriver den grupp som ligger bakom listan, vilka frågor den tar sig an, hur listans termposter ser ut, samt hur gruppens arbete går till rent praktiskt. Avsikten med att göra den här beskrivningen i Nordterm-publikationen är att dela erfarenheter av termgruppsarbetet, exempelvis för en läsare som är intresserad av att starta en liknande termgrupp i ett annat land eller för ett annat ämnesområde. Artikeln avslutas med några sammanfattande lärdomar från termgruppens första fem terminer.
|
|
| 4. |
- Josephson, Olle, 1950-
(författare)
-
Tankarna bakom Deklaration om nordisk språkpolitik
- 2015. - 1
-
Ingår i: Språk i Norden [Sprog i Norden - årsskrift]. - : Språknämnderna i Norden. - 2246-1701. ; , s. 85-96
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Deklaration om nordisk språkpolitik från 2006 är en del av den språkpolitiska offensiv man kan urskilja i de nordiska länderna under 2000-talets första årtionde. Den kännetecknas av två huvudtankar: Nordens länder är mångspråkiga, och en språkgemenskap hålls samman inte bara av gemensamt språk utan också av gemensam språkpolitik. Språkpolitiken är på centrala punkter den samma i de nordiska länderna, till exempel i fråga om parallellspråkighet, klarspråk och interskandinavisk språkförståelse. Men den skiljer sig i fråga om mångspråkigheten. Det förhindrar Nordens utveckling till en språklig föregångsregion.
|
|
| 5. |
- Landqvist, Hans, 1958, et al.
(författare)
-
Termer för grundämnena H, N och O: resultat av nordiskt terminologisamarbete från 1950-tal till 2020-tal
- 2024
-
Ingår i: Sprog i Norden 2024/Språk i Norden 2024. Tema: Nordterm 23 Terminologi i samhällets tjänst (Red. Kirsten Lindø Dolberg-Møller). - 2246-1701. ; , s. 137-152
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den som vill bedriva ett framgångsrikt terminologiarbete måste ha samarbetspartners. År 1981 formulerade Christer Laurén detta faktum som att ”[b]åde ingenjören och språkmannen behövs i fackspråklig språkvård”, medan Henrik Nilsson fyrtio år senare konstaterade att ”[t]erminologer behöver experter för att kunna genomföra ett terminologiarbete av god kvalitet” (Laurén 1981, s. 9; Nilsson 2021, s. 77). Samarbetet kan ske inom ett land eller mellan personer och institutioner i flera länder (Bucher 2016a; Bucher 2017; Nilsson 2021). Den här artikeln handlar om terminologi(sam)arbete i Norden.
|
|
| 6. |
- Larsson, Tarja, et al.
(författare)
-
Att skapa ordlistor på finska och på meänkieli – två nationella minoritetsspråk med olika förutsättningar
- 2024
-
Ingår i: Språk i Norden. - Bogense. - 2246-1701. ; , s. 160-169
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Finska och meänkieli är två av Sveriges fem nationella minoritetsspråk sedanår 2000. Situationen för dessa två minoritetsspråk skiljer sig åt. Finskan somtalas som majoritetsspråk i Finland är ett standardiserat språk med etableratspråkvårds- och terminologiarbete både i Finland och i Sverige, medanstandardiseringen av meänkieli pågår. Förutsättningarna att ta fram nya förvaltningstermerpå finska respektive på meänkieli i Sverige är därmed olika.Medan det på finska ofta går att få hjälp av finskan i Finland vid skapandetav nya sverigefinska termer, behöver man på meänkieli i allmänhet skapa termernafrån grunden, samt ta hänsyn till olika språkliga överväganden ochstavningsvarianter. När det blev aktuellt att uppdatera Isofs (Institutet för språkoch folkminnens) drygt tio år gamla svensk-finska förvaltningsordlista uppkomdock tanken att även inkludera meänkieli, eftersom det sedan tidigare funnitsen efterfrågan på enhetlig förvaltningsterminologi i meänkieli bland meänkielitalare.
|
|
| 7. |
- Lyxell, Tommy
(författare)
-
Det svenska teckenspråket – ett svenskt språk
- 2016
-
Ingår i: Språk i Norden. - : Nätverket för språknämnderna i Norden. - 2246-1701. ; , s. 117-133
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det svenska teckenspråket är ett språk som funnits i Sverige under lång tid, men ändå har det inte status som ett nationellt minoritetsspråk. Många teck- enspråkstalare menar att de borde få samma språkliga rättigheter som infödda minoritetsgrupper. De tycker att dövhet inte i första hand bör ses som en funk- tionsnedsättning utan som en språklig och kulturell markör. De förespråkar ett etniskt synsätt och menar att teckenspråkiga bör ses som en folkgrupp. Till gruppen räknas också hörande teckenspråkstalare vars rättigheter bör värnas. Denna artikel beskriver det svenska teckenspråkets utveckling, språkets struktur och språkets ställning i det svenska samhället i ett språkvårdsperspektiv.
|
|
| 8. |
- Nord, Andreas, 1976
(författare)
-
Brev, chatt eller lite av varje? Språk- och textnormer i ett digitalt kommunforum för medborgarservice
- 2019
-
Ingår i: Språk i Norden 2019 – Tema: Språket i sociala medier / Gabriella Sandström (red.). - : Nätverket för språknämnderna i Norden. - 2246-1701. ; , s. 49-66
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I artikeln utforskar jag hur interaktionen ser ut i en svensk kommuns digitala frågeforum. Hur ser privatpersoners förstainlägg och kommunföreträdarnas svarsinlägg ut? Resultaten visar att det finns en ganska stor enhetlighet. Frågeinläggen presenterar alltid ett helt ärende, oftast i en ganska traditionell skriftspråklig form. Den största skillnaden handlar om ifall man ska inleda sitt inlägg med ett hej eller inte. Svarsinläggen har alltid en traditionell skriftspråklig form och innehåller alltid hälsningar, men också ofta extra trevligheter som ”Välkommen till vårt frågeforum” och ”Lycka till med dina byggplaner!”. Kommunföreträdarna ägnar således stort utrymme åt att vara hjärtliga och försöka skapa en social relation.
|
|
| 9. |
- Parkvall, Mikael, 1971-
(författare)
-
Nordisk och finländsk språkpolitik i ett globalt perspektiv
- 2017
-
Ingår i: Språk i Norden. - 2246-1701. ; , s. 82-93
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article is an attempt to on the one hand offer a brief survey of national langauges policies of the world, and on the other hand to situate those of the Nordic countries in general, and Finland in particular, in this global context. The impressive (albeit not always sucessful) measures of Finnish authori-ties to uphold bilingualism are highlighted, and argued to have few parallels world-wide.
|
|
| 10. |
- Sköldberg, Emma, 1968, et al.
(författare)
-
Vilka är det som bidrar med ordboksartiklar till Folkmun.se?
- 2019
-
Ingår i: Språk i Norden. - 2246-1701. ; 2019, s. 79-93
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The study examines the user-generated web dictionary Folkmun.se. We analyze how the content of Folkmun.se has developed with particular focus on 190 contributor aliases. The contributors can be grouped based on two distinct factors: 1) by how many words and expressions they have submitted, and 2) by the type of words they prefer to describe. Most of the contributors only publish one or two words. Furthermore, a majority choose to describe dialect words or slang words. Many of these words are not described in traditional dictionaries. The advantages of having people with different backgrounds and skills working with word collections are obvious, and their work is an important contribution to the fields of dialectology and lexicography.
|
|
| 11. |
- Sofkova Hashemi, Sylvana, 1969, et al.
(författare)
-
Nordiska på schemat: Kommunikation och undervisning i gränsöverskridande språkmöten.
- 2015
-
Ingår i: Sprog i Norden. - 2246-1701. ; 2015: Den nordiske språkdeklaration, s. 71-84
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Grannspråk har varit ett skolämne i Skandinavien sedan 1850-talet. Grannspråksundervisning i form av autentiska språkmöten i teknik-medierade klassrum mellan Danmark, Norge och Sverige har visat sig skapa en naturlig nyfikenhet och härmed mer lustfyllt lärande. Det bidrar till att skapa utrymme till dialogiskt och reflekterande lärande. Eleverna utvecklar diverse språkförståelsestrategier och tekniker. Särskilt möjligheterna till att använda sig av kollaborativa ytor, direkta samtal och multimodala produktioner uppmuntrar till utveckling mot mer receptiv och medierad grannspråksundervisning. Det resulterar i en medveten grannspråksförståelse och en parallell utveckling av sociala, kulturella, kritiska och digitala kompetenser.
|
|
| 12. |
- Wenner, Lena, 1973-, et al.
(författare)
-
Vilka är det som bidrar med ordboksartiklar till Folkmun.se?
- 2019
-
Ingår i: Språk i Norden. - 2246-1701. ; , s. 79-93
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Folkmun.se är en av flera internetbaserade svenska ordböcker som är tillgängligaför alla och som utvecklas av sina användare. Denna artikel fokuserar påhur olika bidragsgivare till ordboken arbetar. I studien ingår 190 bidragsgivareoch dessa har vi delat in i olika grupper, dels utifrån hur många uppslagsordde har bidragit med, dels utifrån vilka slags ord de i huvudsak har skickatin. Undersökningen visar bland annat att majoriteten av användarna barahar bidragit med något enstaka ord, vilket innebär att många olika personersspråkbruk dokumenteras. Studien visar också att de flesta har valt att bidramed antingen dialekt- eller slangord. Många av de uppslagsord som förekommerpå Folkmun.se saknas i andra ordböcker, vilket gör Folkmun.se till envärdefull källa.
|
|
