| 1. |
- Holmström, Simon, et al.
(författare)
-
Gymnasiets laborationsundervisning i fysik : mellan tradition och ändrade styrdokument
- 2018
-
Ingår i: LUMAT. - 2323-7104 .- 2323-7112. ; 6:1, s. 1-19
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Laborationer har lång tradition i fysikundervisningen och det finns många klassiska skolexperiment. Samtidigt påverkas laborationsundervisningen av reformer och teknikutveckling. I denna studie fick lärare på tre gymnasieskolor diskutera sin laborationsundervisning. Analysen baseras på händelselogik, där handling ses som intentionell och styrs av determinanterna: målsättning, förmåga, plikt och möjligheter. Studien ger insikt i hur olika faktorer påverkar lärares laborationsundervisning, och hur klassiska laborationer i fysikundervisningen både kan ha en given plats och utmanas av nya förutsättningar. Resultaten antyder att praxis och tradition är starkare påverkansfaktorer än styrdokument i lärares utformning av laborationsundervisningen, vilket delvis kan relateras till en avsaknad av fortbildning.
|
|
| 2. |
- Holmström, Simon, et al.
(författare)
-
Gymnasiets laborationsundervisning i fysik : vad påverkar lärares val av laborationer?
- 2019
-
Ingår i: LUMAT. - 2323-7104 .- 2323-7112. ; 7:1, s. 27-58
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Vilka faktorer påverkar svenska gymnasielärares laborationsundervisning i fysik? Frågan aktualiseras av den svenska läroplansrevisionen från 2011. I denna studie fick 17 lärare på fyra gymnasieskolor diskutera sin laborationsundervisning i fokusgruppsintervjuer. Baserat på en analys av dessa intervjuer genomfördes en kompletterande enkätundersökning med 66 lärare. Händelselogik användes som analysverktyg för att förstå hur lärarnas laborationsundervisning påverkas av olika faktorer. Resultaten från fokusgrupperna tyder på att lärare uppskattar laborationer som 1) bygger på enkel utrustning, 2) ger ett bra resultat avseende värdet på konstanter, samt 3) laborationer som eleverna tycker om. I enkätundersökningen framstod styrdokumenten som en starkare påverkansfaktor än i fokusgrupperna – men resultaten från båda delarna av undersökningen tyder på att styrdokumenten inte är den viktigaste faktorn i lärares val och upplägg av laborationer.
|
|
| 3. |
- Holmström, Simon, et al.
(författare)
-
Gymnasiets laborationsundervisning i fysik – Vad påverkar lärares val av laborationer?
- 2019
-
Ingår i: LUMAT: International Journal on Math, Science and Technology Education. - 2323-7112. ; 7:1, s. 27-58
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- What factors influence Swedish upper secondary teachers' laboratory teaching in physics? This is an issue raised by the curriculum reform of 2011 in Sweden. In this study, 17 teachers at four different upper secondary schools discussed their laboratory teaching in focus group interviews. Based on an analysis of these interviews, a supplementary survey of 66 teachers was conducted. Logic of events was used as an analytical tool to understand how different factors influence teachers' teaching. The results from the focus groups indicate that teachers appreciate laboratory work that 1) are based on simple equipment, 2) provide good values of constants, 3) laboratory exercises that the students like. In the survey, the syllabus emerged as a stronger factor of influence than in the focus groups – but, the results from both parts indicate that other factors than the syllabus play a larger role for teachers' choice and layout of laboratory work.
|
|
| 4. |
- Holmström, Simon, et al.
(författare)
-
Gymnasiets laborationsundervisning i fysik : mellan tradition och ändrade styrdokument
- 2018
-
Ingår i: LUMAT Luonnontieteiden, matematiikan ja teknologian opetuksen tutkimus ja käytäntö. - 2323-7104. ; 6:1, s. 1-19
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Laborationer har lång tradition i fysikundervisningen och det finns många klassiska skolexperiment. Samtidigt påverkas laborationsundervisningen av reformer och teknikutveckling. I denna studie fick lärare på tre gymnasieskolor diskutera sin laborationsundervisning. Analysen baseras på händelselogik, där handling ses som intentionell och styrs av determinanterna: målsättning, förmåga, plikt och möjligheter. Studien ger insikt i hur olika faktorer påverkar lärares laborationsundervisning, och hur klassiska laborationer i fysikundervisningen både kan ha en given plats och utmanas av nya förutsättningar. Resultaten antyder att praxis och tradition är starkare påverkansfaktorer än styrdokument i lärares utformning av laborationsundervisningen, vilket delvis kan relateras till en avsaknad av fortbildning.
|
|
| 5. |
- Tossavainen, Timo, et al.
(författare)
-
University mathematics students' study habits and use of learning materials
- 2020
-
Ingår i: LUMAT International Journal of Math, Science and Technology Education. - : University of Helsinki, Finland and LUMA Centre Finland. - 2323-7104. ; 8:1, s. 252-270
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article, we study a group (N=98) of students from two campuses of one Finnish university and their responses to a questionnaire that surveyed the respondents' study habits and how they use different kinds of learning materials in university mathematics courses. Our results show that the grades in the national matriculation exams in mathematics and mother tongue do not play a significant role in one's study habits or use of learning materials. The older students are more communicative with their teachers, whereas the younger students ask for help more often from fellow students. The sociomathematical norms that constitute the local study culture have a larger impact on the study habits and on the use of learning materials. For example, the use of videos and studying lecture materials before the lectures were clearly more usual at one campus than at the other. We also found some significant differences between the groups that are based on the study programmes. The students of mathematics without an intention to become a teacher were most traditional in their study habits, whereas the students of applied physics were most active to participate in teaching. The student teachers most often lie in the middle in the issues where the other groups differ from one another.
|
|
| 6. |
- Viholainen, Antti, et al.
(författare)
-
University mathematics students’ self-efficacy beliefs about proof and proving
- 2019
-
Ingår i: LUMAT International Journal of Math, Science and Technology Education. - : University of Helsinki, Finland and LUMA Centre Finland. - 2323-7104. ; 7:1, s. 148-164
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We examine university students’ motivation and self-efficacy beliefs about proof and proving, i.e., beliefs about personal abilities to understand, construct and present mathematical proofs, as well as their certainty about self-produced proofs. The sample of the study consists of 29 Finnish and Swedish students who were studying mathematics in tertiary level. The results show that the students were highly motivated to learn to understand and construct proofs, but they were more uncertain about their proving skills. Moreover, the study revealed reasons for the uncertainty about proving achievements. Most of the reasons are caused bydeficiencies with respect to knowledge of, understanding about or experience from proof and proving.
|
|
