| 1. |
|
|
| 2. |
- Alatalo, Tarja, 1961-
(författare)
-
”Kalle, du kan ju läsa!” : Förskoleklasslärare synliggör förskoleklasselevers skriftspråksutveckling
- 2017
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 3:2, s. 1-18
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den här studien tar sin utgångspunkt i ett kompetensutvecklingsprojekt där lärare i förskoleklass gavs möjlighet att genom erfarenhet i handling samt reflektion stärka sina ämneskunskaper inom skriftspråksområdet. Sju lärare i förskoleklass intervjuades om sina erfarenheter i samband med bedömning av elevers skriftspråksutveckling. Studiens syfte var att undersöka vilket meningsskapande som enligt lärarna sker i samband med bedömningsaktiviteten. Fokus riktades mot lärarnas beskrivningar av det egna men också elevernas meningsskapande. Studiens grund i sociokulturell teori och pragmatismens begrepp erfarenhet och meningsskapande som centrala analysverktyg, synliggjorde lärarnas fördjupade förståelse för elevers skriftspråksutveckling. I materialet framträder en bild av att tidigare erfarenheter omvärderades och användes tillsammans med nya erfarenheter för att skapa ny kunskap hos både lärare och elever. Exempelvis beskriver lärare hur elever i samband med bedömningsaktiviteten upptäckte att de kunde läsa. I mötet mellan projektets ämnesfokus och praktisk handling kunde lärarna omvärdera tidigare erfarenheter och upptäcka att elever i förskoleklassen läser, hur de läser och hur de själva kan stimulera eleverna vidare. Studiens avsikt är att öppna för en diskussion om hur kompetensutveckling om skriftspråksutveckling kan öka förskoleklasslärares möjligheter att stimulera elever vidare och öka elevernas förutsättningar att utvecklas i riktning mot skolans kunskapskrav.
|
|
| 3. |
- Alatalo, Tarja, et al.
(författare)
-
”Kan man köra en skottkärra med fyrkantigt hjul?” : Läs- och skrivutvecklande praktiker i teknikundervisning i förskoleklass
- 2019
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 5:3, s. 63-82
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I den här studien är syftet att utveckla kunskap om läs- och skrivutvecklande sociala praktiker i teknikundervisning i en förskoleklass. Fyra tekniklektioner observerades med fokus på lärarens läs- och skrivutvecklande undervisning. Det teoretiska ramverket utgörs av Freebody och Lukes resursmodell som beskriver läs- och skrivkunnighet som en uppsättning sociala praktiker. Dessutom analyseras huruvida läs- och skrivundervisningen är formaliserad, funktionaliserad eller om den är balanserad, det vill säga genomförs i sammanhang där formaliserad och funktionaliserad undervisning är i samspel med varandra. Resultatet visar att teknikundervisningen skapar rikliga möjligheter för elever att medverka i de sociala praktikerna i Freebody och Lukes modell. Undervisningen är funktionaliserad och läraren undervisar inte explicit om språkets formaspekter eller om hur texters kommunikativa delar samspelar, utan det är oftast underförstått. Studien öppnar för en diskussion om förskoleklassens möjligheter att skapa läs- och skrivundervisning i balanserade sammanhang, för att stödja elevers läs- och skrivutveckling även när undervisningen har fokus på ämnesområden som teknik.
|
|
| 4. |
- Alatalo, Tarja
(författare)
-
Läsförståelseundervisning i årskurs 6 med utgångspunkt i skönlitteratur respektive lärobok i svenska
- 2023
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - 2464-1596. ; 9:2, s. 57-76
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om läsförståelseundervisning i svenskämnet i mellanstadiet. Material från en observationsstudie i två klasser i årskurs 6 analyseras för att förstå och beskriva hur lärare undervisar i läsförståelse utifrån skönlitterära böcker som eleverna valt själva, så kallade tystläsningsböcker, respektive ett läromedel i svenskämnet. Genom innehållsanalys synliggörs vad som kan vara undervisning för att förstå ett specifikt textinnehåll respektive förståelsestrategier. Trots olika utgångspunkter vad gäller texter och läsaktiviteter ställer båda lärarna frågor och genererar diskussioner på hög nivå. De utmanar även eleverna att tänka om textens innehåll, form och budskap, men undervisar i låg grad om strategier för att förstå och komma ihåg textinnehåll. Ingen av lärarna påpekar explicit för eleverna att det sätt som de tar sig an läsaktiviteterna hjälper dem att förstå textinnehåll och att liknande strategier kan användas vid all läsning. En slutsats är att lärare behöver bli medvetna om att det inte räcker med att låta elever träna på att synliggöra textinnehåll eller att knyta textinnehåll till sig själva, utan det behövs också direkt undervisning om det. Potential att undervisa explicit om när och hur olika strategier kan användas för att stötta elever att bli självständiga läsare diskuteras.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Blomqvist, Per, 1972-
(författare)
-
Är vi överens om det? Samspel och samstämmighet i svensklärares bedömningssamtal om gymnasieelevers skrivande
- 2018
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 4:1, s. 1-21
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article reports on a qualitative study of the interaction in Swedish teachers’ discussions about summative assessment of students’ writing. Interactional patterns of dominance, dynamics and coherens in the decision-making processes are described and analyzed, comparing the degree of assessment consistency between and within the groups. The analysis reveals a high degree of consistency within each teacher group’s discussion. However, the assessments that individual teachers make after the discussions comply only to some extent with the group’s decisions. The least degree of consistency was shown by the teacher group who seemed the most consistent in the discussions. Decision-making processes in these discussions are characterized by low intensity, where few assessment alternatives are being considered. In teacher group discussions characterized by higher intensity, a variety of suggestions for assessment are made by the teachers. The individual teachers' assessments in those groups are more consistent with the group's decisions. Meanwhile, the overall assessment consistency between the teachers was found to be low.
|
|
| 7. |
- Folkeryd, Jenny Wiksten, 1970-, et al.
(författare)
-
Formal and informal metalanguage in primary teachers’ talk about informational student texts.
- 2019
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 5:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Previous research has pointed out the importance for teachers as well as students to use metalanguage in order to develop writing in school. Few studies have however focused on how teachers talk about content aspects in young students’ informational texts, using formal (technical) as well as informal (non-technical) metalanguage. The main purpose of the present study is therefore to analyze how primary teachers discuss student texts before and after a series of six professional development workshops.Based on research within a social semiotic perspective, the workshops focused linguistic resources to express and develop ideas, create cohesive texts and interact with an audience. During audio recorded discussions, a group of teachers were asked to comment on strengths and weaknesses in two informational texts written by students in grades 2 and 3. In order to investigate the effect of the subsequent training, the same texts were discussed during the first and the last meeting. The analysis shows no difference in the total number of metalinguistic comments before and after the workshops. However, explicit formal metalanguage replaces informal metalanguage to a significant degree. It is also shown that the informal metalanguage to some extent displayed other affordances than the formal metalanguage.
|
|
| 8. |
- Fredriksson, Ulf, 1954-, et al.
(författare)
-
Learning to Read Using Computers : A Longitudinal Study from Grade 1 to Grade 3 in Four Swedish schools
- 2019
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 5:3, s. 24-48
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The article is based on a longitudinal study in a municipality that decided to organise a project including the use of computers and extra remedial education in initial reading and writing instruction from the first to the third grade. The study may be regarded as quasi-experimental with 110 students in two project schools and 59 students in two control schools. To explore the extent to which the use of computers in reading instruction made a difference, we followed students in the four schools from Grade 1 to Grade 3. The students’ language skills were tested regularly with different test instruments. In addition to the tests, the students answered a questionnaire, and teachers and principals were interviewed. It was not possible to conclude that the teaching methods in the control schools yielded better reading and writing development than the project schools or vice versa. The results were ambiguous, the control schools performed slightly better in one test in grade 3 and the project schools on another test, when accounting for linguistic awareness in grade 1 and other factors.
|
|
| 9. |
- Fälth, Linda, 1973-, et al.
(författare)
-
An intervention study to prevent ‘summer reading loss’ in a socioeconomically disadvantaged area with second language learners
- 2019
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : NOASP. - 2464-1596. ; 5:3, s. 10-23
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Summer reading loss is a documented reality for many students. Research has established differences in the contribution of summer reading activity between children from families with different economic status. In this study, 120 students in Grade 2 and 115 students in Grade 3 from a socioeconomically vulnerable area participated in a summer reading intervention. In addition, a control group from the same schools comprised of 106 students from Grade 2 and 94 students from Grade 3. Almost 90% of the participating students did not have Swedish as their native language. The participants were tested on reading skills, including word decoding, nonsense-word reading, word comprehension and reading comprehension, before and after the summer vacation. The intervention was planned together with teachers from three participant schools and leisure centers. Before the summer holiday the schools arranged reading weeks and library visits. The students were encouraged to read at home during the vacation and record the number of books read on a digital platform. The results showed that the largest effect sizes between groups (intervention and control) were observed for word decoding in Grade 2 and word comprehension in Grade 3 where the intervention group improved more than the control group. If summer learning loss can be avoided or limited, the treatment can be considered worth implementing
|
|
| 10. |
- Hallesson, Yvonne, et al.
(författare)
-
Att introducera och tillgängliggöra ämnesbegrepp i samhällskunskapsundervisning
- 2024
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - 2464-1596. ; 10:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introducing and Making Subject-Specific Concepts Accessible in Civics EducationConceptual understanding is a vital component of subject mastery in civics, yet it can pose challenges for pupils. The purpose of this article is to contribute knowledge on how teachers introduce and make subject-specific concepts accessible in civics education. The data are drawn from classroom observations in six classes in Grades 5 and 8, where teaching has been inspired by different approaches. Analytical focus lies on the introduction and treatment of six concepts, based on the theoretical premise that classroom discussions can serve as a mediating tool facilitating knowledge development and subject participation.The findings show that concepts are introduced by the teachers, either starting with the concepts so that they become the starting point of lexical chains where their meaning is then developed, or by working their way to the concepts together with the pupils, which provides different opportunities to navigate between conceptual levels. The accessibility of the concepts is achieved mainly by relating them to subordinate concepts or to words where there is a logical connection and through expansions where the concepts are primarily elaborated through explanations and examples. However, differences are noted between the classes. The article provides insights into how various approaches create conditions for concept acquisition.
|
|
| 11. |
- Hallesson, Yvonne, et al.
(författare)
-
Från källtext till elevtext : spår av lästa ämnestexter i elevtexter i en årskurs 5-klass
- 2018
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - Oslo : Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 4:1, s. 98-120
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I artikeln analyseras 37 elevtexter i ämnet samhällskunskap skrivna av 19 svenska elever i årskurs5 i det sista steget i ett undervisningsupplägg enligt läspedagogiken Reading to Learn. Syftet är attsynliggöra hur innehåll och textuella mönster från två lästa källtexter speglas i elevtexterna, samtdiskutera vad det kan säga om elevers insocialisering i en ämneslitteracitet. Resultaten visade attalla elevtexter hämtar den övergripande strukturen och huvudsakliga genrestrukturen från källtexterna,liksom vissa språkliga aspekter. Däremot visar elevtexterna på variation när det gällerhur källtexternas innehåll hanterades och graden av självständighet gentemot det. I det avseendetkunde tre grupper av elevtexter urskiljas, vilka kan sägas visa olika steg av insocialisering i ämneslitteraciteten.Resultaten pekar på att undervisningsupplägget kan stödja elever att ta ett eller flerasteg in i en ämneslitteracitet, men att den styrda strukturen samtidigt kan begränsa elevers egnareflektioner och kreativitet, beroende på hur uppgiften formulerats.
|
|
| 12. |
- Hedman, Christina, 1966-, et al.
(författare)
-
Dialoguing on a Graphic Novel in the Language Learning Classroom with Upper Secondary School Students
- 2024
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - 2464-1596. ; 10:1, s. 101-123
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Drawing on a larger project on teaching Swedish as a second language to migrant upper secondary school students in Sweden, this paper focuses on one teacher’s literature class and a book-group discussion about a graphic novel based on Selma Lagerlöf’s A Tale of a Manor. The aim was to contribute to further knowledge on the dialogic potential of teacher-led literary discussions on graphic novels with language learners, by focusing on the cumulative aspect of the interaction. We also analyzed the teacher’s role and how it affected the students’ responses and interpretations. Our findings show how the cumulative dialogue created new student insights relating to the novel’s protagonists, literary themes and the saga genre, which is central in Lagerlöf’s novels, and how literary concepts and visual cues were used as resources for interpretation. The discussion of the graphic novel included multifaceted and multimodal analyses, in which the teacher urged the students to formulate interpretations and responses anchored in both the written text and the images. This teacher-led dialogue holds great potential for encouraging students’ literary reading, as well as their confidence when it comes to giving responses to literature, which is of relevance to similar languageand literature teaching contexts.
|
|
| 13. |
- Hermansson, Carina
(författare)
-
Disembodied voice and embodied affect : e-reading in early childhood education
- 2017
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 3:1, s. 12-25
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article is based on observations made in a Swedish digital early childhood classroom during reading time. The question of ‘what is happening’ in the digital classroom when six-year-olds read a fictional electronic book is explored through video observations focusing on children learning to read by engaging in e-books. Informed by affect, as described by Baruch de Spinoza and interpreted by Gilles Deleuze, this article provides a way to attend to the highly dynamic encounters between bodies, ideas and materiality that characterize the children’s engagement in e-reading. The analysis suggests that the digital voice is a vital component for activating engagement in and a drive for reading through the moments and movements of embodied reading when children co-read a fictional e-book on their own. Focusing on how e-book reading is enacted in the educational everyday reading practices, this article is an empirically grounded contribution to the understanding of how e-reading is constituted in contemporary digital classroom in all its complexity.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Hofslundsengen, Hilde, et al.
(författare)
-
ECEC Teachers’ Reported Practices and Attitudes Toward Read-Alouds in Nordic Multilingual Classrooms
- 2023
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 9:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study investigated teachers’ self-reported read-aloud practices in multilingual early childhood education and care (ECEC) classrooms in Finland, Norway, and Sweden. A total of 170 ECEC teachers participated in a survey about read-aloud practices. Data on literacy practices were analyzed quantitatively, and reasons for read-aloud approaches were qualitatively analyzed. The results showed that the ECEC teachers reported overall similar read-aloud practices regardless of the number of multilingual children in their classrooms; still, some degree of difference in didactic choices was found. Thirty-eight percent of the teachers chose a different book when reading to multilingual rather than monolingual children. Their reasons included a view of multilingual children as having different reading needs than monolingual children, such as simpler books with more illustrations. Choosing simpler books might be beneficial early in second-language development, especially when using a dialogic reading style for making the book accessible to more children. On the other hand, these reasons might indicate an underlying perception of all multilingual children as in more need of a teaching tone with explanations and instructions and less of an exchange tone with an active exchange of knowledge in read-aloud practice. The overall results point to read-alouds as an important early literacy activity in ECEC classrooms.
|
|
| 16. |
- Hugo, Helene, et al.
(författare)
-
Kan elever i årskurs 5 lära sig att resonera historiskt? Uttryck för historiskt tänkande genom resonemang och historiespecifik litteracitet i vardande
- 2023
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 9:1, s. 141-161
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Synen på historieundervisning i grundskolan har förskjutits i linje med förändringar i historiedidaktisk forskning avseende vad som är viktigt att kunna. Redan årskurs 6-elever ska kunna resonera i historia för att nå ett godkänt betyg, vilket mellanstadielärare kan uppfatta är högt ställda krav på eleverna. Denna studie vill bidra med kunskap om vilka möjligheter historieundervisningen erbjuder årskurs 5-elever när det gäller att resonera historiskt med fokus på både historiskt tänkande och historiespecifik litteracitet. Empirin består av ljudupptagningar från deltagande observation av historieundervisning samt elevtexter. Materialet analyseras utifrån komplementära teorier: en modell för historiskt resonerande och en teori om historiespecifika texter. Dessa representerar två forskningsfält som båda behövs för att nyanserat fånga innehåll och uttryck. Analysen stöds genom ett grammatiskt fokus på temporalitet och kausalitet. Studien visar att mellanstadieelever använder enklare textaktiviteter som återberättelse i historiska resonemang om kontinuitet och förändring. Mindre ofta förekommer komplexa textaktiviteter, t.ex. förklaring och argumentation, vilka är viktiga för exempelvis resonemang om orsaker och konsekvenser. Genom muntlig bearbetning av historiskt stoff öppnas dock möjligheter att pröva mer komplexa former av historiskt resonerande och textaktiviteter. För att ytterligare stödja utvecklingen av förmågan till historiskt resonerande skulle undervisningen dock behöva tydligare synliggöra samhällsstrukturer, kausala samband, perspektivtaganden och textstruktur.
|
|
| 17. |
- Hultin, Eva
(författare)
-
Children's Democratic Experiences in a Collective Writing Process : Analysing Classroom Interaction in Terms of Deliberation
- 2017
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 3:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study is twofold: firstly, it aims to explore the interactional conditions in terms of democratic qualities constituted in collective writing in a primary school classroom; and secondly, it aims to examine whether a set of deliberative criteria is fruitful as an analytical tool when studying classroom interaction. Theoretically, I turn to New Literacy Studies for understanding the writing classroom as a literacy practice and the actual (collective) writing as literacy events. The study has an ethnographic approach in which classroom observations were conducted during a collective writing process involving six nine-year-old children and their teacher. The observations included, two lessons, divided into 3 hours, which were observed, videotaped, and transcribed. The teacher had planned for a strict interactional or didactical order during the collective writing in which the children were to respond individually. However, the children responded in a different manner by starting a vivid dialogue in which they negotiated both the form and the content of the story. The analysis shows some deliberative qualities in this classroom interaction, while some other qualities were not evident. Furthermore, the analysis showed that the set of deliberative criteria was useful in visualizing both existing deliberative qualities in the interaction and the potential for developing such qualities.
|
|
| 18. |
- Höglund, Heidi, et al.
(författare)
-
Kontextualisera, spegla, vidga, och estetisera: Gymnasielärares litteraturdidaktiska infallsvinklar på Pajtim Statovic Min katt Jugoslavien
- 2020
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm AS. - 2464-1596. ; 6:2, s. 74-90
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Pajtim Statovcis Min katt Jugoslavien är en av de mest uppmärksammade debutromanerna i Finland under 2010-talet. Dess mångtydighet, särskilt vad gäller symboliska och metaforiska tolkningsmöjligheter, har förundrat och fascinerat läsare både i Norden och internationellt. Romanens komplexitet gör den intressant såväl litterärt som litteraturdidaktiskt sett. Inom den nordiska litteraturdidaktiska forskningen har det de senaste åren vuxit ett intresse för att studera litteraturarbete med komplexa, litterära texter. Med utgångpunkt i begreppen kunskapsfält (Aase, 2005) och uafgørlighed (Johansen, 2018) utforskar och diskuterar vi i artikeln vilka litteraturdidaktiska överväganden en grupp gymnasielärare gör i samtal om romanen när deras avsikt är att använda romanen i litteraturundervisningen. Det empiriska materialet består av inspelade samtal mellan fyra finlandssvenska gymnasielärare. Analysen visar hur lärarnas litteraturdidaktiska överväganden utmynnar i en rad olika infallsvinklar på romanen, allt från att kontextualisera till att spegla, vidga och estetisera den litterära texten.
|
|
| 19. |
- Jalali-Moghadam, Niloufar, 1981-, et al.
(författare)
-
Special Education Teachers’ Narratives on Literacy Support for Bilingual Students with Dyslexia in Swedish Compulsory Schools
- 2016
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 2, s. 1-18
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of the study is to investigate how special education teachers talk about their teaching in relation to bilingual students with dyslexia within Swedish compulsory schools. Data consist of transcripts from in-depth interviews with 15 special education teachers. According to the teacher narratives, the special education services appeared to be biased against bilingual students, as the support provided to bilingual students with dyslexia was revealed to be more or less the same as that provided to monolingual Swedish-speaking students with dyslexia. This bias is discussed in relation to the notion of difference blindness as well as in relation to practical constraints. Nevertheless, the teachers strongly advocated collaborative work with mother tongue teachers in order to facilitate dyslexia identification in bilingual students and to gain a more comprehensive picture of their language and literacy competencies, which is a desire that contrasts and contests a pedagogical monolingual master model within special education services.
|
|
| 20. |
- Jansson, Magnus, 1966-, et al.
(författare)
-
Elevers berättelser om meningsfullt skrivande i skolan
- 2021
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - Oslo, Norway : Nordic Open Access Scholarly Publishing – NOASP. - 2464-1596. ; 7:2, s. 57-76
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den här studien handlar om elevers erfarenheter av meningsfullt skrivande i skolan. Studien bygger på narrativa analyser av elevers muntliga berättelser om skrivande och literacyhändelser kopplade till skrivande. Studiens data består av intervjuer med nio elever i årskurs 6. Som teoretisk utgångspunkt används New Literacy Studies med fokus mot skrivande som social aktivitet situerad i kontext. I berättelserna framträder skrivandet som meningsfullt när eleverna positionerar sig själva som skribenter och sina klasskamrater som olika typer av mottagare till deras texter. Positioneringarna handlar enligt elevernas utsagor om att framstå som en unik elev, lära andra något, övertyga andra eller skriva för att bli granskad av klasskamrater och lärare. Det framstår som viktigt att skrivandet kopplas till andra literacyhändelser, att texten presenteras för klasskamrater och lärare och att eleverna ges agentskap genom att få bestämma över textens innehåll och form.
|
|
| 21. |
- Klang, Nina, 1978-, et al.
(författare)
-
Intervention combining cooperative learning and instruction in reading comprehension strategies in heterogeneous classrooms
- 2022
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Nordic Open Access Scholarly Publishing (NOASP). - 2464-1596. ; 8:1, s. 44-64
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study was to investigate the effects of intervention, combining instruction in cooperative learning and reading comprehension strategies on students’ reading comprehension in grade 5. The teachers in the experiment group implemented the intervention while the teachers in the control group received training in reading comprehension strategies and taught as usual. Students in the experiment group and control group participated in tests of reading comprehension before and after the intervention. The results showed that being a part of the experiment group did not lead to greater gains in reading comprehension above the control group. Students of teachers who did not fully implement the intervention attained higher scores on reading comprehension than students in the control group. Students of teachers who fully implemented the intervention, on the other hand, received lower scores. The results are discussed with regard to research on teachers’ integration of intervention into their instructional routines.
|
|
| 22. |
- Kraft, Sanna, 1984-, et al.
(författare)
-
Lexikala analyser av muntlig, tangentbordsskriven och dikterad text producerad av barn med stavningssvårigheter
- 2019
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 5:3, s. 102-122
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- För barn med stavningssvårigheter är skriftspråkande en stor utmaning och behovet att hitta nya redskap för att understödja deras skriftspråksutveckling är därför stort.Att skriva med taligenkänning, diktering, skulle kunna underlätta skrivprocessen eftersom dikteringsverktyget reducerar kraven på skribenten att stava själv, och detta skulle därmed kunna frigöra kognitiva resurser till annan textbearbetning. Att diktera text innebär emellertid inte med nödvändighet en enklare textproduktion; dels behöver texten följa skriftspråksnormer trots att den produceras muntligt, dels behöver skribenten hitta strategier för att hantera tillfällen när verktyget inte uppfattar talet korrekt.I föreliggande studie undersöks text producerad av barn med stavningssvårigheter. Lexikala egenskaper, textlängd och stavfel studeras i muntlig, skriven och dikterad text. Analyserna visar att de dikterade texterna innehåller färre stavfel än de skrivna samt att både skriven och dikterad text har högre lexikal densitet och högre andel långa ord jämfört med muntlig text. Detta antyder att deltagarna klarar att diktera texter med skriftspråkliga egenskaper. Däremot skiljde sig dikterad text varken från muntlig eller skriven text gällande textlängd eller lexikal diversitet.Vår slutsats är att dikteringsverktyg kan användas för att underlätta skrivprocessen för barn med stavningssvårigheter, men det behövs vidare forskning som studerar hur olika undergrupper producerar text med dikteringsverktyg.
|
|
| 23. |
- Liberg, Caroline, 1951-, et al.
(författare)
-
Lärares samtal om elevers skrivande av berättande texter i tidiga skolår
- 2019
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - Oslo : Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 5:2, s. 120-139
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Det finns än i dag inte mycket forskat kring hur lärare för de tidiga skolåren samtalar om barns skrivande av berättande texter. Därför vill vi med den här studien bidra till ökade insikter genom att undersöka hur lågstadielärare förändrar sitt sätt att tala om elevers berättande texter efter en kortare fortbildning kring sådana språkliga resurser, som tidigare forskning pekar ut som viktiga att lyfta i skrivundervisningen. Resultaten visar att lärarna i fortbildningen breddar sin repertoar av språkliga resurser som rör narratologiska aspekter, om än i olika grad beroende på vilken typ av elevtext de talar om. Det ligger i linje med tidigare forskning som visar på lärares vana och vilja att använda litterärt metaspråk vilket de kopplar till kreativitet, medan det grammatiska metaspråket kopplas till regler och restriktioner. Lärarna blir också mer precisa i sina uttalanden genom att oftare dels använda formellt metaspråk, dels ge exempel från de elevtexter de diskuterar. Resultaten bidrar således med underlag för fortsatta diskussioner om vad som behöver betonas inom fortbildning och lärarutbildning och understryker betydelsen av långsiktighet inom sådan utbildning. Studien ger också underlag för diskussioner om synsätt på elevers tidiga skrivande i undervisningen, styrdokument och läromedel.
|
|
| 24. |
- Lundström, Stefan, 1971-, et al.
(författare)
-
Worlds of many languages. Transformations in fictional text universes
- 2020
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm AS. - 2464-1596. ; 6:3, s. 152-169
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article presents a study of how meaning is created when participating in a fictional text universe, and thereby provides insight into literacy aspects of recreational use of fictional stories. The analysed material consists of transcriptions of pen-and-paper role-playing sessions. The results show that the role-players transform fragments of information from different languages, modalities and semiotic systems into the situated practice of role-playing. In the conclusion, the competence to transform in relation to the role-playing, and in a wider context to participate in text universes, is discussed as a multiliteracies competence needed in the situated activity. The way in which language and communication is used requires, among other things, the ability to integrate different languages, modalities and semiotic systems, which in turn opens up new perspectives on what literacy in a recreational use of text universes can be.
|
|
| 25. |
- Magnusson, Jenny, 1975-
(författare)
-
Det diskursiva skrivandets funktion - en läromedelsanalys
- 2018
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 4:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Flera forskare har visat att lärare i skolan inte undervisar tillräckligt mycket och tillräckligt tidigt i diskursivt skrivande, ett skrivande som elever behöver för att klara sig i samhället. Som en följd av detta har det diskursiva skrivandet under de senaste åren blivit allt mer uppmärksammat i nya styrdokument och i nya läromedel. Utgångspunkten i den här artikeln är att undersöka vilket stöd lärare får för att klara den uppmärksamheten, alltså de nya kraven som styrdokumenten ställer när det gäller diskursivt skrivande.Det diskursiva skrivandets funktion undersöks här i skrivuppgifter i 19 läromedel i svenska för lågstadiet, där utgångspunkten är den stora betydelse som funktionen har när det gäller skolskrivande, i form av ett tydligt syfte, kontext och mottagare. Ivaničs skrivdiskurser är det analysverktyg som används, och skrivuppgifterna har kategoriserats utifrån dessa diskurser.Det analysen visar är framförallt att variationen är liten i skrivuppgifterna. Eleverna får träna genreform och process, men inte mycket som har med funktion i en samhällskontext utanför skolan att göra. Därutöver visar resultaten att tydliga kontexter och tydliga mottagare är ovanligt i skrivuppgifterna, och i relation till tidigare forskning kan detta ses som problematiskt, då dessa aspekter har visat sig vara avgörande för ett framgångsrikt skrivande.
|
|
| 26. |
- Mossige, Margunn, et al.
(författare)
-
Study Protocol : Text Performers—Using Speech-to-Text Technology to Support Students With Dyslexia During Text Production
- 2023
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 9:2, s. 99-123
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This protocol article describes the background, theoretical framework, and methods for two intervention studies using assistive technology to produce text. The participants will be 15 10–12-year-old students with dyslexia from Denmark, Norway, and Sweden. The first study aims to examine how an intervention focusing on using speech-to-text technology influences texts written by students with dyslexia, and the second study aims to investigate the writing process when students with dyslexia use speech-to-text technology. Study 1 uses a multiple baseline design, whereas Study 2 uses verbal protocols.
|
|
| 27. |
- Nissen, Anna, 1966-
(författare)
-
Whole-class discussions about literary texts : Engaging in dialogue and eliciting literary competence
- 2024
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - 2464-1596. ; 10:1, s. 23-40
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study examines literary discussions from Scandinavian lower secondary school classrooms, specifically the different ways in which teachers provide opportunities for students’ development of literary competence. Moreover, it discloses what kinds of literary competence these teachers elicit and encourage. Three extended video-recorded discussions, in which a large number of students actively shared their understanding of literary texts, were selected and analysed qualitatively with regard to the interaction between teachers and students and the content of the discussions. It was found that teachers used both open-ended and closed questions to introduce new themes, and that their frequent use of follow-up questions promoted dialogicity. The teachers generally favoured one particular aspect of literary competence, yet several aspects of students’ literary competence were visible in the discussions. For example, students were encouraged to pay attention to content, formal characteristics and contextual issues. Implications for teachers’ literature instruction and for students’ development of literary competence are discussed.
|
|
| 28. |
- Norberg, Anna-Maija, 1957-
(författare)
-
Performans och text – entextualiseringar av dans och rytmik i idrottsundervisningen i en högstadieklass
- 2019
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 5:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln, som är en del av en längre etnografisk studie om skrift- och bedömningspraktiker i idrottsämnet, undersöker skriftliga texters roll under ett undervisningsblock i dans och rytmik i en högstadieklass i Sverige. Närmare bestämt undersöks för vilka ändamål skriftbaserade texter används och vad de använda texterna handlar om, det vill säga vilket specifikt ämnesinnehåll som entextualiseras (Bauman & Briggs, 1990). Därmed fyller artikeln en empirisk lucka i forskningen om literacy i idrott och hälsa. I studien ses literacy som situerade sociala praktiker, vilket innebär att man kan tala om olika ”literacies” i olika domäner. Här undersöks literacy i förståelsen skriftbruk i idrott och hälsa med hjälp av begreppen skrifthändelse och skriftpraktik. Resultaten visar att texter används för mångfasetterade syften, så som planering och introduktion av undervisningen, utvärdering och reflektion, kunskapsredovisning och bedömning och som redskap i såväl teoretiska som praktiska undervisningsaktiviteter. Rörelse framstår som det mest frekvent men också det mest nyanserat entextualiserade ämnesinnehållet.
|
|
| 29. |
- Palm, Clara, 1991
(författare)
-
Diskurser om skrivande i styrdokument för svenska som andraspråk på grundläggande och gymnasial nivå inom vuxenutbildning
- 2023
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - 2464-1596. ; 9:1, s. 21-38
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ämnet svenska som andraspråk syftar till att ge elever den språkliga beredskap som krävs för att få tillgång till studie-, yrkes-, samhälls- och vardagsliv i Sverige. Centralt är därför att utveckla en allsidig skriftspråklig kompetens. I den här artikeln undersöks vilka diskurser om skrivande som återfinns i de läro-, kurs- och ämnesplaner som reglerar ämnet svenska som andraspråk inom vuxenutbildning. Materialet analyserades med hjälp av Ivaničs (2004) diskursanalytiska verktyg. Resultaten visar att det trots skrivandets allt större betydelse i samhället är få delar i styrdokumenten som explicit rör skrivande. Totalt sett återfanns fler diskurser på grundläggande än på gymnasial nivå, men det är begränsat till ett fåtal diskurser. Analysen indikerar att ämnet omgärdas av en övergripande nyttodiskurs på gymnasial nivå, där skrivandet framför allt ska komma eleven till gagn i ett vidare akademiskt studieliv. På båda nivåer ges individens egna mål med skrivandet ett begränsat utrymme, liksom skrivande för kreativa syften. Ett kritiskt perspektiv i relation till skrivande saknas. På gymnasial nivå har skrivande för vardags- och samhällsliv därutöver en nedtonad betydelse. Artikeln föreslår att en bred skrivundervisning med tydligare vägledning i såväl styrdokumentens ämnesinnehåll som betygskriterier kan öka förutsättningarna för elever att utveckla en hög skriftspråklig kompetens.
|
|
| 30. |
- Persson, Tomas, Lektor, 1970-
(författare)
-
The Language of Science and Readability : Correlations between Linguistic Features in TIMSS Science Items and the Performance of Different Groups of Swedish 8th Grade Students.
- 2016
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 2, s. 1-27
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This exploratory study examines how linguistic features of the Swedish TIMSS 2011 grade 8 science items correlate with results from different groups of students. Language use in different science subjects is analysed using four characteristic meaning dimensions of scientific language: Packing, Precision, Presentation of information and Personification within the text, along with established measures of readability and information load.For each subject, one or more of the meaning dimensions show statistically significant correlations with students’ performances with small to medium effect sizes. The results show that higher packing is positively correlated with students’ results in earth science, negatively correlated in physics, and has no significant correlations in biology or chemistry. Placing items in everyday contexts reduces the likelihood of the items being answered correctly, and skilled readers are aided by higher precision in items, while less skilled readers seem unaffected. Many meaning dimensions that influence high performers’ results do not influence those of low performers, and vice versa.The use of meaning dimensions is shown to be an enriching complementary method for analysing language use in science, as it connects the language use in items to student performance, while established measures do not.
|
|
| 31. |
- Randahl, Ann-Christin, 1967, et al.
(författare)
-
Kollegiala samtal som kontext för utveckling av lärares literacyförståelse
- 2021
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 6:4, s. 18-38
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna artikel undersöks kollegiala samtals potential att utveckla lärares literacyförståelse. Två samtal i den statliga fortbildningssatsningen Läslyftet analyseras. Inför samtalen har deltagarna läst artiklar om literacy, som ska diskuteras. I det första samtalet deltar en ämnesmässigt heterogen grupp gymnasielärare på ett yrkesprogram, medan en ämnesmässigt homogen grupp svensklärare från grundskolans senare år deltar i det andra samtalet. Båda samtalen leds av en handledare. Även om samtalen på en övergripande nivå kretsar kring fortbildningens innehåll saknas teck en på ny eller fördjupad literacyförståelse. Orsakerna kan vara flera. I det första samtalet saknas en delad bild av undervisningspraktiken. Istället framträder en tydlig skillnad mellan yrkesämnets muntliga kultur och övriga skolämnens skriftburna kultur, som tycks försvåra möjligheterna att göra literacy till ett gemensamt lärandeobjekt. Det finns också tecken på att artikeln som diskuteras är svårtillgänglig för vissa deltagare. I det andra samtalet har lärarna en delad bild av undervisningspraktiken och en gemensam syn på literacy. Artikelinnehållet görs till utgångspunkt för långa berättelserundor och erfarenhetsutbyte, men erbjuder varken ny kunskap eller nya perspektiv som kan utmana lärarnas förförståelse. Även handledarens roll antas ha betydelse för kunskapsbygget. Trots handledarnas förmodat epistemiska tillgång, förväntas de endast i liten utsträckning ta epistemiskt ansvar för fortbildningssatsningens literacyinnehåll.
|
|
| 32. |
- Sandberg, Gunilla, et al.
(författare)
-
The use of digital technology for differentiation of teaching in early school years
- 2022
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 8:1, s. 172-188
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study is interested in teachers’ use of digital technology for differentiation of teaching in early school years, focusing in particular on teaching reading and writing. The study is qualitative in nature and is based on field studies in grade 2 (aged eight), along with focus groups involving teachers who work with and around pupils. Two research questions have served as a guideline for the study: 1. What characterises teachers’ experiences and didactic usage of digital technology when teaching children (to read and write), and 2. How is digital technology used to promote different dimensions of reading and writing processes? The results show that teachers use digital technology to differentiate teaching in various ways; by illustrating, motivating, individualising and making the didactic content accessible, for example. Digital technology is used when teaching children to read and write in order to promote both individual skills and activities promoting communication and creating meaning. Digital technology appears to provide opportunities for teachers to offer particular support within the classroom framework and offer pupils tasks at custom levels, thereby helping to provide a more inclusive didactic space. This study highlights teachers’ somewhat ambivalent approach and balancing of different didactic choices in relation to digital technology.
|
|
| 33. |
- Schmidt, Catarina, 1964-, et al.
(författare)
-
Classroom interaction and its potential for literacy learning
- 2017
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 3:1, s. 45-60
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article elaborates on classroom interaction in relation to literacy learning across the curriculum. Drawing on a study in two grade six classrooms in Sweden, we report on identified possibilities of interaction during 12 lessons in the two subject areas of Law and Rights and World Religions. The analysis focuses on the register of repertoires for interaction through organisation and teaching talk and, to some extent, learning talk (Alexander, 2008). These repertoires, and the possibilities they create, are related to Cummins’ (2001) framework. The results elucidate the important role interaction plays for students’ learning of literacy through subject content and vice versa. Drawing on the results, we argue it is necessary to consider the students to be participants with resources, who can increase their possibilities of taking active part in both the initial, intermediate and final phases of learning in various subject areas if interaction is more present. In this way the students can get access to classroom practices, drawing on various subject content, that more strongly support them to develop sustainable abilities of literacies and specific subject knowledge. The latter is necessary for the learning of all subjects across the curriculum, but also for future commitment within society and citizenship.
|
|
| 34. |
- Strandberg, Agnes, et al.
(författare)
-
”Det bygger liksom på att man vet sammanhanget”: Elevers resonemang om syntaktisk (o)fullständighet i en skönlitterär text
- 2022
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 8:1, s. 1-21
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Inom ramen för en kontextualiserad grammatikundervisning utforskar och analyserar den här artikeln svenska gymnasieelevers metalingvistiska aktiviteter där de resonerar om ett skönlitterärt textutdrag. En induktiv innehållsanalys genomfördes i syfte att belysa på vilka sätt tre elevgrupper resonerar om huvudsatsformade och icke huvudsatsformade meningar i ett textutdrag ur Stina Jacksons roman Silvervägen. Resultatet visar, i likhet med tidigare studier, att elevernas resonemang i första hand stödjs av minnesregler och betydelser, vilket kan försvåra igenkännandet av den syntaktiska (o)fullständigheten. När eleverna kopplar samman meningarna till kringliggande meningar lyckas de emellertid känna igen den syntaktiska (o)fullständigheten. Även om ett betydelsemässigt fokus kan förhindra eleverna att identifiera och förklara grammatiska strukturer visar resultatet att utgångspunkten i att textuellt knyta an meningar, såväl syntaktiskt som semantiskt, kan stötta eleverna i resonemang rörande syntaktisk (o)fullständighet. Resultatet pekar vidare på att en utgångspunkt i skönlitterära texter och syntaktisk (o)fullständighet kan fungera som en deskriptiv ingång för att synliggöra och diskutera språkliga strukturer och konventioner i förstaspråksundervisningen.
|
|
| 35. |
- Ström, Peter, 1984-
(författare)
-
Lärare talar om textanvändning : en fallstudie av skriftpraktiker i läraryrket
- 2022
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 8:1, s. 128-144
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- För lärare är texter och skriftpraktiker centrala inslag i den dagliga yrkesutövningen. Syftet med den här studien är att bättre förstå läraryrket och dess förutsättningar med fokus på textanvändning, och studien söker svar på hur några lärare i skolans senare år (7–9 och gymnasiet) beskriver, uppfattar och förhåller sig till läsande och skrivande inom yrket samt hur de beskriver skriftpraktiksanknutna utmaningar och resurser. Materialet för studien består av ljudinspelade fokusgruppsamtal. Studien finner att lärarnas samtal präglas av allmängiltiga resonemang om texter och textanvändning genom att lärarna fokuserar på aspekter som är relevanta för i princip alla skrivsituationer, till exempel tydlighet och textlängd. Vidare framträder bilden av att 7–9-lärarna har ett mer kollektivt orienterat förhållningssätt gentemot yrkets skriftpraktiker än vad gymnasielärarna har. Ifråga om skriftpraktiksanknutna utmaningar ser lärarna framför allt utmaningar i skrivandet av texter som de menar har indirekt undervisningsanknytning, och särskilt beskriver de utmaningar med att formulera sig på sätt så att mottagare inte blir upprörda. Av samtalen framgår också att de resurser som lärarna ser sig ha för att utveckla kompetens att hantera skriftpraktiksanknutna utmaningar utgörs av informella strukturer, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att de aktuella skriftpraktikernaär centrala i deras yrkesutövning.
|
|
| 36. |
- Sturk, Erika, 1971-, et al.
(författare)
-
Back to basics? : Discourses of writing in Facebook groups for teachers
- 2020
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - Oslo : Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 6:2, s. 1-24
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study investigates what discourses dominate teachers’ beliefs about writing education and how these discourses are negotiated among teachers in social media. The empirical material is based on a stratified random sample of interactions, so-called threads, between teachers in three large open Facebook groups for teachers of Swedish (2,500–10,000 members). Taking Ivanič’s 7 discourses of writing and learning to write as a framework, the study analyses discourses about writing visible in the interactions as well as blogs linked to, and school books and apps recommended. The two last steps are data-driven, emanating from previous steps. The result shows that 40% of the interactions concern writing. These interactions are dominated by a skills discourse. Further, a genre discourse challenges a former prominent discourse, the process discourse. Also, discourses in a social context are rare. The results indicate a narrow view of writing education in policy and practice, which, due to Ivanič (2004), can be interpreted as a consequence of a wider societal context where the educational system is questioned and explicit standards for writing are foregrounded. What conditions that would facilitate a wider range of discourses of writing in a school under pressure merits further investigations.
|
|
| 37. |
- Tanner, Marie, 1965-, et al.
(författare)
-
Material texts as objects in interaction : Constraints and possibilities in relation to dialogic reading instruction.
- 2017
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 3, s. 83-103
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article we focus on the role of texts as material objects in the interaction between a teacher and her students in Swedish grade nine, working with critical reading of argumentative texts. With a Conversation Analysis approach, we investigate how texts are used as material objects in the organization of interaction between students and their teacher, as well as between students during group work. We also discuss what pedagogical implications the role of texts as material objects have for dialogicity in critical reading instruction. The result shows that texts as material objects are vital for the organization of interaction as they are used as resources in negotiating responsibility and primacy as well as for the distribution of turns between participants and to accomplish a representation of the answer to a reading task. A conclusion is that an intention to support dialogicity in reading instruction requires awareness of how dialogic and critical aspects of reading easily become subordinated to the aim of problem solving in classrooms as task work is organized around texts that are also material objects.
|
|
| 38. |
- Tengberg, Michael, 1978-, et al.
(författare)
-
Samstämmighet i lärares bedömning av nationella prov i läsförståelse
- 2016
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 2, s. 1-18
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Tillförlitlighet i bedömning är en avgörande komponent i varje testprogram där testtagares resultat bygger på bedömares tolkningar utifrån en bedömningsskala eller en bedömningsguide. Utförliga svar på öppna uppgifter bedöms exempelvis sällan som antingen ”rätt” eller ”fel”. Istället tillämpas skalan eller bedömningsguiden för att fastställa i vilken utsträckning svaret uppvisar den efterfrågade kompetensen. I den här artikeln redovisas resultat från en studie av bedömarreliabilitet på öppna uppgifter i det nationella provets svenska läsförståelsedel i årskurs nio.För att undersöka i vilken mån provsystemet skapar förutsättningar för god bedömarreliabilitet har sex lärare fått bedöma tre elevers lösningar av 14 öppna uppgifter, totalt 252 bedömningar. Analyserna innefattar konsensusestimat (procentuell samstämmighet och Cohens kappa) och konsistensestimat (ICC). Dessutom har kvalitativa analyser genomförts på uppgiftsnivå för att visa på aspekter i uppgiftskonstruktionen som kan ligga till grund för låg bedömarreliabilitet.Resultaten från studien visar på moderata nivåer av bedömarreliabilitet, både ifråga om kappavärden (.73) och ICC (.82), vilket motsvarar en variation mellan bedömningarna som får stora konsekvenser för elevernas slutgiltiga provresultat. I artikeln diskuterar vi resultatens implikationer för rättvis bedömning av elevers läsförmåga i Sverige. Vi för också ett resonemang om olika sätt att stärka bedömarreliabiliteten det nationella provet i läsförståelse.
|
|
| 39. |
- Tengberg, Michael, 1978-
(författare)
-
Textanvändning och texttolkning i svenskundervisningen på högstadiet.
- 2019
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 5:1, s. 18-37
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Utveckling av kvalificerad läsförmåga är ett av skolans viktigaste lärandemål och ett mål för vilket svenskämnet har ett särskilt ansvar. Kunskapen om hur undervisningen om text och textförståelse går till i svenska klassrum är emellertid begränsad. I den här artikeln rapporteras resultat från en observationsstudie av svensklärares undervisning om text och textförståelse i högstadiet. Studien bygger på analyser av 59 videoinspelade svensklektioner i årskurs sju som samlats inom ramen för studien Linking Instruction and Student Achievement. Resultaten baseras på en kombination av dels deskriptiv statistik, dels kvalitativ innehållsanalys av utvalda lektionssegment. Resultaten indikerar att merparten av undervisningstiden ägnas åt antingen aktivt bruk av autentiska texter för djupare förståelse eller möjlighet för elever att skriva egna sammanhängande texter. Eleverna ställs dock i relativt liten grad inför intellektuellt krävande analysuppgifter och lärarna ger sällan explicit strategiundervisning. Detta gäller både för svenskundervisningen som helhet och för den texttolkande undervisningen specifikt. Några för textförståelse och texttolkning mer specifika problem- och utvecklingsområden identifieras och diskuteras också i artikeln.
|
|
| 40. |
- Thorsten, Anja, 1974-
(författare)
-
Att undervisa om berättelseskrivande i årskurs 3 och 4 – med variationsteorin som redskap
- 2019
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 5:3, s. 82-101
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln behandlar hur undervisningen kan möjliggöra att elever i 9–10-årsåldern lär sig skrivaberättelser med ett välutvecklat händelseförlopp genom att beskriva vad undervisningen behöverbehandla och hur det kan ske. Dataunderlaget består av elevtexter, intervjuer samt filmade lektionerinsamlade under en Learning study. Learning study är en metod där verksamma lärare och forskareiterativt undersöker hur ett avgränsat kunnande kan utvecklas. Variationsteorin, där lärande ses somurskiljande av nya aspekter, används som teoretiskt redskap. Begreppet kritiska aspekter används föratt beskriva vad eleverna behöver urskilja för att utveckla ett avsett kunnande. Resultatet visar atteleverna behöver urskilja kritiska aspekter inom tre områden: Läsarperspektivet, berättelsens struktursamt den interna logiken i berättelsen. Exempel på en kritisk aspekt är Att urskilja att berättelsen är enfantasiprodukt som ska förstås av andra. När denna och andra aspekter synliggörs i undervisningenvisar resultatet att textkontraster och dramatiseringar är framgångsrika redskap för att öka elevernaslärande. Men för att dessa båda metoder ska fungera krävs att läraren utifrån sin kunskap omde kritiska aspekterna skapar övningar och samtal där eleverna får hjälp att rikta fokus mot justdessa aspekter. Resultaten har relevans för verksamma lärare då de ska planera sin undervisning iberättelseskrivande.
|
|
| 41. |
- Tjernberg, Catharina Cesilia, et al.
(författare)
-
Teachers’ Perspectives on Supportive and Inclusive Practices : A Study of Four Schools With Diverse Literacy Practices
- 2023
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 9:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Previous research states that accessibility and participation are prerequisites for students, regardless of ability, to be able to develop in school. The point of accessibility and participation is that everyone should be able to feel included and have access to learning. From an inclusive education perspective, the interest of this study is how teachers work in diverse literacy practices to address a variety of student conditions and needs. By studying how some primary education teachers describe how they design and stage learning environments, we want to contribute new knowledge about inclusive literacy practices.</p><p>The data collection was carried out through focus group discussions. We analysed the data with Critical Literacy (CL) as a theoretical framework, and the related concepts of domination, access, diversity, and design were used. The general impression that emerges from our study is that teachers design literacy activities based on both supportive and inclusive aspects and with a focus on variation and diversity. In the study, more similarities than differences emerged, for instance a focus on multimodal methods and the importance of didactic flexibility. The teachers also highlighted the importance of producing text, not just consuming and processing existing texts. Sometimes the analysis reveals differences. Even so, the teachers’ intentions to include all students in the classroom education remain significant.
|
|
| 42. |
- Tjernberg, Catharina, et al.
(författare)
-
Design för multimodal och kreativ skrivundervisning i tidiga skolår : lärare reflekterar i fokusgruppsamtal
- 2020
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - 2464-1596. ; 6:1, s. 217-237
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Studiens syfte är att analysera lärares reflektioner kring design av skrivundervisning under tidiga skolår, med fokus på stödjande multimodal och meningsskapande interaktion. I studien genomfördes fokusgruppsamtal med lärare som undervisar i förskoleklass, lågstadium och med specialpedagogiska insatser vid fyra skolor i två svenska kommuner. Designorienterade teorier har använts för att analysera lärares berättelser om skrivlärande i relation till de förutsättningar som skapas. Designorienterade teorier fokuserar på formgivning av undervisnings- och lärandeprocesser. Med utgångspunkt i designteoretiska resonemang visar resultaten fyra resultatområden när det gäller skrivundervisning och skrivlärande: 1) lärarna menar att de använder multimodala arbetssätt,vilket de särskilt tycker stimulerar pojkars skrivande, 2) de både utgår ifrån och tror på ett kollaborativt skrivlärande som främst syns i det stödjande arbetet, där 3) lärares didaktiska flexibilitet framträder som särskilt viktig. Slutligen synliggörs 4) lärarnas implicita uppfattning om att skrivande är lättare att börja med än läsande. Mer explicit syns detta i lärarnas entusiasm över elevernas skrivande och speciellt pojkarnas. De uttrycker också att skrivandet fungerar stimulerande och upplevs lustfyllt. I studien synliggörs hur kreativt skrivande där eleverna har agentskap kan främja elevernas positiva självbild. Sammanfattningsvis kan man säga att lärarna berättar om en praktik som utgår inte bara från texten eller samtalet som de primära uttrycksformerna för lärande och meningsskapande, utan även från en social literacypraktik där olika resurser används med hög grad av flexibilitet.
|
|
| 43. |
- Tjernberg, Catharina, et al.
(författare)
-
Design för multimodal och kreativ skrivundervisning i tidiga skolår – Lärare reflekterar i fokusgruppsamtal
- 2020
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 6:1, s. 217-237
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Studiens syfte är att analysera lärares reflektioner kring design av skrivundervisning under tidiga skolår, med fokus på stödjande multimodal och meningsskapande interaktion. I studien genomfördes fokusgruppsamtal med lärare som undervisar i förskoleklass, lågstadium och med specialpedagogiska insatser vid fyra skolor i två svenska kommuner. Designorienterade teorier har använts för att analysera lärares berättelser om skrivlärande i relation till de förutsättningar som skapas. Designorienterade teorier fokuserar på formgivning av undervisnings- och lärandeprocesser. Med utgångspunkt i designteoretiska resonemang visar resultaten fyra resultatområden när det gäller skrivundervisning och skrivlärande: 1) lärarna menar att de använder multimodala arbetssätt, vilket de särskilt tycker stimulerar pojkars skrivande, 2) de både utgår ifrån och tror på ett kollaborativt skrivlärande som främst syns i det stödjande arbetet, där 3) lärares didaktiska flexibilitet framträder som särskilt viktig. Slutligen synliggörs 4) lärarnas implicita uppfattning om att skrivande är lättare att börja med än läsande. Mer explicit syns detta i lärarnas entusiasm över elevernas skrivande och speciellt pojkarnas. De uttrycker också att skrivandet fungerar stimulerande och upplevs lustfyllt. I studien synliggörs hur kreativt skrivande där eleverna har agentskap kan främja elevernas positiva självbild. Sammanfattningsvis kan man säga att lärarna berättar om en praktik som utgår inte bara från texten eller samtalet som de primära uttrycksformerna för lärande och meningsskapande, utan även från en social literacypraktik där olika resurser används med hög grad av flexibilitet.
|
|
| 44. |
- Visén, Pia, 1962-
(författare)
-
Tricks of the trade or situated literacy : disciplinary reading literacy in vocational education
- 2021
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 7:1, s. 60-83
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In upper secondary school vocational education in Sweden practices of reading is an integrated part of teaching in vocational subjects. This study aims to gain a deeper understanding of vocational reading literacy practices, and how reading literacy practices are recontextualised into upper secondary school contexts. Three subsequent research questions specify the study: What kinds of texts are used? How is reading done and talked about? What purposes for reading (why) emerge? Theoretically, the study draws from New Literacy Studies (Barton, 2007). Nine vocational teachers were interviewed regarding reading in childcare, technical, culinary, and industrial vocations. The informants were also observed when teaching in four student groups in three upper secondary schools. Analyses were made of text categories, genres (Rose & Martin, 2012), reading literacy events, text movability (Hallesson & Visén, 2018; Liberg et al., 2012), and reading types (cf. Rosenblatt, 1995). The results reveal a wide range of text categories, from general to specialised texts, specific practice-oriented reading events, reading types that differ depending on vocational context. A conclusion is that disciplinary reading practices in vocational contexts are complex and require critical readers. Therefore, further knowledge of reading in vocational education might contribute to the teaching of disciplinary reading literacy in upper secondary vocational education.
|
|
| 45. |
- Vuorenpää, Sari, et al.
(författare)
-
Kartläggning av en nyanländ elevs litteracitet i Sverige
- 2019
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 5:3, s. 49-49
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Mapping of a newly arrived pupil’s literacy in Sweden The focus of this study is a newly arrived pupil’s encounter with Swedish schooling and the mapping of her literacy skills. The study is a descriptive case study inspired by ethnographic principles including video recordings of the mapping conversations. The pupil, one of her parents, an interpreter and a mapper participated in the recorded conversations. During the conversations numerous questions were asked but there was little time or scope given to developing responses or for more in-depth or follow-up questions. The pupil speaks several different languages and has had both French and Arabic as a language of instruction. She has had five years of schooling before arriving in Sweden. Her experiences of education in literacy seem to be restricted to reading aloud and copying the teachers’ text from a blackboard. This is one reason why it is difficult for her to understand the mapper’s questions connected to reading texts and text analysis. It is obvious that there are considerable differences between her previous school experiences and the school that awaits her in Sweden.
|
|
| 46. |
- Vuorenpää, Sari, et al.
(författare)
-
Kartläggning av en nyanländs litteracitet i Sverige
- 2019
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 5:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Kartläggning av en nyanländ elevs litteracitet i SverigeDen här studien handlar om en nyanländ elevs möte med svensk skola och kartläggningen av hennes litteracitet. Studien är en deskriptiv fallstudie inspirerad av etnografiska principer med bland annat videoinspelningar av kartläggningssamtal. I de inspelade samtalen deltar en elev, en förälder, tolk samt en kartläggare. Under samtalen ställs en stor mängd frågor men det ges inte mycket tid eller utrymme för utvecklande av svar, fördjupande frågor eller följdfrågor. Eleven ifråga kan tala flera olika språk och har haft såväl franska som arabiska som undervisningsspråk då hon har gått fem år i skola innan hon anlände till Sverige. Elevens tidigare erfarenheter av undervisning i litteracitet tycks vara begränsad till högläsning samt att skriva av text som läraren skriver på tavlan. Det blir därför svårt för henne att förstå frågor som kartläggaren ställer i samband med textläsning och textanalys under kartläggningen. I flera avseenden föreligger relativt stora skillnader mellan elevens tidigare skolerfarenheter och praktiken i skolan som väntar henne i Sverige.
|
|
| 47. |
- Wallner, Lars, Doktor, 1983-
(författare)
-
”Hårt arbete har gjort mig till den jag är” : Pengar och moraliskt värde som pedagogiska aspekter i två Kalle Anka-album.
- 2020
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - Oslo, Norway : Cappelen Damm Akademisk AS * Nordic Open Access Scholarly Publishing. - 2464-1596. ; 6:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Kalle Anka & Co har hyllats för sitt berättande och sina karaktärer, samtidigt som serien kritiserats för att vara förmedlare av kulturimperialism. Denna artikel diskuterar två seriealbum skapade för användning i svensk grundskola, sammansättningar av tidigare publicerade serier. Då dessa samlingar är tänkta att användas i skola så kan samlingarna också förväntas gestalta värderingar i linje med detta. Som centrum för handlingen, eller för karaktärsmotivation, är pengar den enskilt mest förekommande faktorn i dessa berättelser. Nio berättelser har valts ut och analyseras utifrån 1) hur fattiga och rika karaktärer porträtteras genom bild och text och 2) hur pengar och materialism konstrueras som moraliska värden. Analysen visar hur värden om materialism och pengar representeras av olika karaktärer: Joakim von Anka (rikedom, snålhet), Kalle Anka (lättja, slösaktighet) och Knattarna (godhet, arbetsiver). Som representanter för barnläsaren skildras Knattarna som goda arbetare, där arbetet är sin egen belöning och essentiellt för god karaktär. Dock kan rikedom som kommer från hårt arbete (till exempel Joakims) associeras med omoral om inte pengarna används till goda syften. Vidare gestaltas vissa karaktärer som intrinsikalt fattiga, vilket kan ses som problematiskt om det inte diskuteras tillsammans med unga läsare. Här kan läraren vara avgörande för elevers möjlighet till texttolkning.
|
|
| 48. |
- Warnby, Marcus, et al.
(författare)
-
Ett svenskt akademiskt vokabulärtest – revidering, validering och förslag på vidareutveckling
- 2022
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 8:1, s. 106-127
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Academic vocabulary is generally regarded as indispensable for academic literacy, e.g., for reading and understanding academic texts. Assessment of academic vocabulary knowledge can be relevant in a range of educational contexts. The aim of this study was to validate a multiple choice test of receptive Swedish academic vocabulary. A Swedish academic vocabulary test (SAVT) was extracted from an existing frequency-based word levels test. SAVT measures knowledge of words from a Swedish academic word list. Pilot studies were followed by minor revisions to the extracted test. Subsequently, the test, a sociolinguistic survey and a linguistic self-estimation instrument were administered to 551 students in university preparatory upper secondary education. Statistical and lexical analyses were conducted based on the results. Reliability and variance were sufficient and discriminated different proficiency levels among test-takers at group level. Positive covariance between test scores and self-reported reading ability and test score differences between groups of different gender and first languages added to the validity argument. The lexical analyses showed that word frequency, polysemy and meaning nuances between certain words could pose difficulties for some students, which is typical for a test group in the process of developing their academic literacy. Suggestions for further development of the test (and the underlying list of academic words), including the addition of more items, are discussed.
|
|
| 49. |
- Wedin, Åsa, 1955-, et al.
(författare)
-
Litteracitetspraktiker i vardags- och samhällsliv : Skriftspråksvanor hos svenska sfi-elever med kort eller ingen tidigare studiebakgrund
- 2021
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Nordic Open Access Scholarly Publishing (NOASP). - 2464-1596. ; 7:2, s. 19-38
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Syftet med denna artikel är att skapa kunskap om litteracitetspraktiker hos elever med kort eller ingen tidigare skolbakgrund inom svenska för invandrare. Med utgångspunkt i New Literacy Studies studeras elevernas tal om händelser, färdigheter och strategier som aktualiseras för dem i deras vardagsliv. Nio elever deltog i intervjuer som utgick från deras egna fotografier. Utifrån intervjuerna framträder en bild av elevernas användning av skrift för meningsskapande, deras litteracitetspraktiker. Engagemanget bland de intervjuade var stort i frågor som rörde ekonomi, liksom kreativiteten vad gäller att skapa strategier för att lösa frågor relaterade till skriftspråksanvändning, såsom vid inköp till hushållet. Där beskrev de intervjuade utvecklade strategier både för ekonomisk planering och kritiskt förhållningssätt som konsument. Relationer mellan undervisningen och maktrelationer i lokala diskurser framträder bland annat i form av elevernas beroende av välvilliga mediatorer och av digitala resurser som är kopplade till ekonomiska möjligheter. Alltför begränsade färdigheter riskerar att leda till en begränsning av samhälleligt deltagande och svårigheter med att utöva medborgerliga rättigheter. Genom att lärare får kännedom om strategier som eleverna använder i vardagslivet kan undervisningen utvecklas på sätt som gynnar elevernas andraspråksutveckling.
|
|
| 50. |
- Wedin, Åsa, 1955-, et al.
(författare)
-
Teachers’ perceptions of letter learning among adults : The case of basic literacy education in Swedish for immigrants
- 2023
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - 2464-1596. ; 9:1, s. 39-58
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article sets out to examine teacher perceptions of letter learning in literacy programmes for L2-adults with limited earlier schooling, as demonstrated in their teaching. The theoretical frame is taken from New Literacy Studies, with literacy perceived as socially shared and organised. The study draws on occasions during lesson observations where teachers addressed the issue of coding and decoding of letters. Findings suggest that these teachers follow patterns that build on assumptions and traditions with roots in the teaching of L1 children and use the material that they have at hand. The teachers’ prosodic knowledge in relation to letters and spelling was insufficient. We argue that when teachers are not aware of the phonetic and phonological challenges facing adult L2 learners, they may not give students enough support in their development of early literacy skills. Although explicit letter teaching represents only a small part of overall teaching, if teachers miss out on phonetic and phonological knowledge, they may not be able to identify difficulties for students and may even create unnecessary stumbling blocks for them. We conclude that there is a strong need for the development of basic literacy education for L2-adults to include both teacher knowledge and teaching aids.
|
|
