SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "L773:2535 8219 "

Sökning: L773:2535 8219

  • Resultat 1-50 av 54
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Ahlstrand, Pernilla, et al. (författare)
  • Articulating dance knowledge : – a study investigating aspects of knowing when performing a parallel pirouette
  • 2024
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - Oslo : Universitetet i Oslo. - 2535-8219. ; 18:1, s. 1-25
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • In this article, we describe the results from the dance section of a ULF project. ULF is an abbreviation for Development, Learning, Research (Swedish: Utveckling, Lärande, Forskning). Dance is a school subject at upper secondary level in Sweden with its own curriculum and grading criteria. Previous research has problematised teachers’ diffi-culties in verbalising and articulating their grounds for assessment. The research model used, a learning study, with its methodological and theoretical implications, is intro-duced. The model is collaborative and iterative and is combined with teaching practice. The results, presented as three categories of description in an outcome space with critical aspects, answer the research question: How can qualitative aspects of delimited subject-specific dance knowledge, namely, to perform a parallel pirouette, be articulated? We discuss the project’s results, gains and challenges and argue that the model used can be a way to gain knowledge about knowing expressed in a physical form, knowledge which is described as partly tacit. Considering the notion of tacit knowledge can be a way to understand the formation of dance knowledge and how it can be researched, in order to develop a subject-specific language.
  •  
2.
  • Bandh, Erik, et al. (författare)
  • L1-orienterad grammatikundervisning i L2-kontext : En kvalitativ studie
  • 2023
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - Oslo : Acta Didactica Norge. - 2535-8219. ; 17:4, s. 1-25
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The article shows how a grammar-didactic model designed for an L1 context can be used for grammar learning as well as language and writing development in an L2 con-text. Because classrooms in Sweden, Denmark and Norway are becoming increasingly heterogenous, teachers must be able to develop the language of pupils with differing linguistic predispositions. The model that is being proposed is designed around explicit teaching with the table for sentence structure as point of departure (see Appendix 1). The purpose of the model is to act as a tool for language development, while simul-taneously contributing to the consolidation of grammatical knowledge. In the article, results from an intervention study are presented, where the model has been used for grammar teaching and process-writing in a class of L2 pupils. The pupils’ grammar learning, as it manifests in their results on the grammar exam as well as in their handlingof the teacher’s comments on their texts, is examined using the concepts appropriation, internalization and implementation. The pupils’ exam results show to which extent the pupils have appropriated grammatical knowledge, while their handling of the text-comments show if and how they have internalized and potentially implemented the grammatical knowledge. In the analysis, the pupils’ exam results and texts are compared, focusing on clausal hierarchy, inversion and V2 as well as agreement and definiteness in nominal phrases – areas that have previously been shown to be central for language development while at the same time problematic when learning grammar. The analyses indicate that the pupils have appropriated the grammatical knowledge to differing extents and that some are on their way toward an internalization of the knowledge. One conclusion is that, while this way of working requires great effort by teachers and pupils, the formal grammatical knowledge and the practical working with texts appear to benefit each other.
  •  
3.
  • Bendegard, Saga, 1982-, et al. (författare)
  • Critical literacy i ämnet svenska : vad säger de nationella läsproven?
  • 2022
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - : Universitetet i Oslo. - 2535-8219. ; 16:2, s. 1-22
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Betydelsen av källkritik och att kritiskt kunna granska texter betonas i styrdokument för ämnet svenska. Dock framgår det inte konkret vad detta innefattar eller hur progress­ionen ser ut mellan olika stadier. Denna studie syftar till att undersöka hur Critical literacy, CL, prövas i de nationella läsproven i svenska för olika åldrar för att på så vis synliggöra vad CL i svenskämnet kan innebära. Materialet består av nationella läsprov i svenska för årskurs 6 och 9 samt gymnasiets kurs 1 vilka analyseras genom närläsning och tematisk analys med utgångspunkt i ett brett spektrum av teorier om CL, med kritiska textanalytiska inriktningar som rör sig från text till text i kontext.Resultaten visar bland annat att den CL som framträder i läsproven huvudsakligen gäller textförståelse medan uppgifter riktade mot att synliggöra ideologier eller makt­relationer däremot är sällsynta. Progression märks genom att fler uppgifter efterfrågar CL i högre årskurser och genom ökade förväntningar på att dels kunna ställa textper­spektiv mot varandra och förstå det outtalade, dels förstå stilistiska drags funktion i texter, effekten av berättartekniska grepp och tolkning av symbolik. Vidare innehåller gymnasieproven ett fåtal uppgifter som efterfrågar en läsning mot texten, dvs. med fokus på exempelvis författarpositioner, vinkling och underliggande ideologier.I artikeln diskuteras konsekvenserna av den CL som framträder samt implikationer för svenskämnet. En slutsats är att proven när det gäller CL bidrar både till att kon­kretisera svenskämnets kurs- och ämnesplaner och till att synliggöra förväntad pro­gression mellan åldrarna. Dock har inte källkritik någon framskjuten position i proven.
  •  
4.
  • Berg, Mikael, Universitetslektor, 1970- (författare)
  • Combining time and space : An organizing concept for narratives in history teaching
  • 2021
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - : University of Oslo Library. - 2535-8219. ; 15:1, s. 1-23
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • To construct a historical narrative in teaching content, teachers need subject-specifictools. This article explores how, in a history course taught in Sweden, different combi-nations of time and what can be called ‘space’ can operate as one such subject-specifictool. To collect data on how this might be done, semi-structured interviews were con-ducted with teachers who described the content of a history course they taught. Theirstatements in interviews, alongside examples of their teaching materials, were used toidentify six different ways of combining time and space in history teaching. Thesecombinations were then grouped into three categories: one, when time runs from thepast to the present and where there is a strong emphasis on periodization and geo-graphical location; two, when time runs from the past to the present but there is lessemphasis on periodization and geographical location and a greater emphasis on issuesor themes across long periods of time; and three, when the time perspective is directedeither forward or back in time and focuses on different aspects of the notion of ‘space’.The overall conclusion is that time and space categories can help to structure teachingcontent, mainly because they organize in specific ways the historical narrative on whichthat teaching content is based. The choice of time and space in teaching content can,therefore, shape the way history is taught as a subject. The results of this study contributeto a discussion of the subject-specific tools that are available for teachers when theyconstruct narratives in their teaching of history.
  •  
5.
  • Berg, Mikael, Universitetslektor, 1970-, et al. (författare)
  • Elevers angelägna frågor : Gymnasieelevers berättelser om angelägna frågor utifrån humanistiska, samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga disciplinära ansatser
  • 2023
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - 2535-8219. ; 17:2
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Allt fler studier pekar på ungdomars pessimistiska sätt att se på samhället och framtiden. Denna studie undersöker 55 gymnasieelevers texter om samhällsfrågor de själva ser som viktiga och deras syn på framtiden i förhållande till den valda frågan. I studien undersöks vilka teman som är särskilt framträdande, om eleverna har en optimistiskt eller pessimistisk framtidssyn och vilka typer av disciplinärt färgade ansatser som eleverna använder sig av. Texten skulle enligt instruktion innehålla en nulägesbeskrivning, en förklaring till varför det ser ut som det gör, och en reflektion om framtiden. Texterna har skrivits anonymt och utan koppling till något särskilt skolämne. Fyra innehållsliga teman sticker ut som dominerande: (1) Mänskliga rättigheter (2) Miljöfrågor (3) Sociala relationer (4) Medicinska lösningar och kunskapsutveckling. 21 texter har en optimistisk syn på framtiden, 17 texter har en pessimistisk framtidssyn och resterande 17 uppvisar både ock, alternativt är svårbedömda. Texterna om mänskliga rättigheter skrevs företrädelsevis med samhällsvetenskaplig ansats, medan miljöfrågorna i hög grad hanterades utifrån humanistiska förtecken. Det finns ett visst mönster i analysen som visar att texternas disciplinära ansatser påverkar huruvida eleverna uttrycker sig optimistiskt eller pessimistiskt inför framtiden.  När eleverna får möjligheten att i skolan bearbeta en för dem angelägen fråga utan att uppgiften definieras av en skolämneskontext, tenderar de att använda ett brett urval av disciplinära ansatser. Det föranleder en diskussion om huruvida den angelägna frågan bör lyftas ut ur sitt skolämnessammanhang för att möjliggöra för eleven att bearbeta frågan på nya sätt. 
  •  
6.
  • Berg, Mikael, Universitetslektor, 1970- (författare)
  • Epistemisk pendling mellan del och helhet i historieundervisning : Återskapa, orientera, problematisera och erfara som didaktiska funktioner i lärares förståelse av  skolämnet historia
  • 2023
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - 2535-8219. ; 17:3
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • I den här artikeln undersöks hur en epistemisk pendling mellan del och helhet kan bidra till olika didaktiska funktioner i historieundervisning. Syftet i föreliggande artikel riktas mot att i lärares förståelse av historieundervisning undersöka hur olika urval av kunskapsinnehåll kan bidra till olika didaktiska funktioner. Två empiriskt inriktade forskningsfrågor ställs: (1) Vilka olika relationer mellan del och helhet kan identifieras i lärares förståelse av ett undervisningsinnehåll i ämnet historia? (2) Baserat på resultaten, hur kan olika avvägningar mellan del och helhet, som identifierats i lärares förståelse av historieundervisning, observeras med avseende på olika didaktiska funktioner? Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer med historielärare i årskurs 7–9. Resultaten visar på en pendling i lärarnas förståelse mellan del och helhet i kunskapsinnehållet, men också mellan att utgå från ett mer avgränsat kunskapsinnehåll och elevernas egna frågor när de formulerar ett kunskapsinnehåll för historiekurserna i skolan. I dessa epistemiska pendlingar har fyra didaktiska funktioner identifierats: Återskapa, Orientera, Problematisera och Erfara. Resultaten bidrar således till en diskussion om vilka situerade avvägningar som kan göras av historieämnet, dess innehåll och syfte i förhållande till undervisningen.
  •  
7.
  • Berg, Mikael, Universitetslektor, 1970- (författare)
  • Källkritik i skolan : Historielärares förståelser av källkritik som disciplinär, laborativ och kontextuell kunskap i ett progressionsperspektiv
  • 2021
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - : University of Oslo Library. - 2535-8219. ; 15:1, s. 1-25
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Sedan mer än ett årtionde tillbaka har ett ökat intresse kunnat ses i internationell och svensk forskning för arbetet med disciplinära begrepp. Mindre intresse har riktats mot frågan om progression och arbetet med källkritik. Mot den bakgrunden är syftet i den här artikeln att undersöka relationen mellan progression och urvalet av kunskapsinnehåll i arbetet med källkritik. Resultatet bygger på fokusgruppsintervjuer med historielärare där tre övergripande förståelser av arbetet med källkritik identifierats i lärarnas tal. Först en disciplinär förståelse där vetenskapliga begrepp som närhet och tendens står i fokus. Progressionsperspektiv handlar om att ta utgångspunkt i vardagsnära begrepp. Sedan en laborativ förståelse där proceduriella begrepp som perspektivtagande lyfts fram. Pro-gression börjar med elevernas egna frågor och erfarenheter. Slutligen en kontextuell förståelse där stor vikt läggs vid historiska innehållsbegrepp. Progression handlar om att börja i elevernas erfarenheter och funderingar. På så sätt relaterar de olika förstå-elserna av arbetet med källkritik till historieämnets syfte och kunskapsinnehåll på olika sätt. Det är därför möjligt att argumentera för vikten av att uppmärksamma relationen mellan progression och kunskapsinnehåll i syfte att bättre förstå det urval som väljs för skolans kurser i en kunskapsideologisk mening.
  •  
8.
  • Blanck, Sara, 1980- (författare)
  • Migrationsbiografiers didaktiska potential : Inferenser och begreppslig utveckling när mellanstadieelever möter ett rekonstruerat innehåll om migration
  • 2023
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - : Universitetet i Oslo. - 2535-8219. ; 17:2
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Migration är en av vår tids stora samhällsfrågor och ett aktuellt kunskapsområde i skolans samhällsorienterande (SO) ämnen i Sverige och i övriga länder i Norden. Tidigare forskning visar att det kan vara svårt att undervisa om migration eftersom innehållet berör elevers liv och sammansatta aspekter av kunskaper och värden i flera skolämnen. Detta skapar frågor om undervisningens möjligheter att bidra till elevers förståelse om sig själva och sin omvärld. Utifrån en analys av ämnesövergripande undervisning om migration för 10–12-åriga elever i Sverige, diskuteras migrationsbiografiers potential som didaktisk strategi i SO-undervisningen på mellanstadiet. Undervisningen utgår från en konkretisering av migration i migrationsbiografier, vilka utformats som berättelser om personer som migrerat. Undervisningen har testats i tre klasser och de observerade lektionerna har ljudinspelats och analyserats med avstamp i Wolfgang Klafkis bildningsperspektiv och ramats in av modellen för didaktisk rekonstruktion.Resultaten visar hur migrationsbiografier kan vara relevanta ur såväl innehållsperspektiv som ur mellanstadieelevers perspektiv. Biografierna möjliggjorde elevers begreppsliga utveckling genom berättelser och övningar vilka vidgade och fördjupade deras förståelse för migration. Tidigare forskning har visat hur elevers begreppsliga förändring sker gradvis i SO-ämnena och denna studies resultat är i linje med det. Studiens särskilda bidrag stärker tidigare forskning genom att empiriskt visa hur elever skapar inferenser som slutsatser dragna utifrån aktiverad förförståelse och det sammanhang som undervisningsinnehållet erbjuder. Dessutom visas hur elevers möte med biografiernas berättelser om migration ger utrymme för både kunskaper, värden och känslor. Detta har relevans för hur elever förstår fenomenet migration och ges möjlighet att inlevelsefullt relatera frågor som rör migration till sitt eget liv. 
  •  
9.
  • Blennow, Katarina, et al. (författare)
  • Students’ narrative action in social science teaching in Swedish upper secondary school : Limitations and openings
  • 2023
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - Oslo. - 2535-8219. ; 17:2, s. 1-24
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • In this article, we undertake a narrative analysis of social science teaching in Swedish upper secondary school as a case study. In doing so, we want to stress the need to pay attention to the contextual and situated limits and openings of the conceivable repertoire of legitimate stories of social science in the Swedish context and its related research. The students’ attempts at sense making and action in encounters with the subject matter content, approached in terms of emplotments, render visible to what extent and in what ways the students insert cultural narratives into the subject matter teaching repertoire through their own subject storytelling. Furthermore, it indicates the limits and openings of social science teaching as predetermined “truth telling”, that is, as already-established socio-political knowledge repertoires.In focusing on students’ unique, situated and collective interweaving of their “own” experiences with established cultural and political knowledge repertoires, we wish to make a case for the potential to renew society and students’ ways of acting and being in this storytelling. If meagre attention is provided to this interweaving, we argue that there is a danger that the renewal of society and of social science education will get lost, or at least disturbed, in an undesirable way.
  •  
10.
  • Bomström Aho, Erika (författare)
  • Nyanlända gymnasieelever – Elevidentiteter och språkbarriärer
  • 2020
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - : University of Oslo Library. - 2535-8219. ; 14:1
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • I föreliggande artikel studeras nyanlända elevers upplevelser av att vara elever på Språkintroduktion. Programmet är ett av fem introduktionsprogram i gymnasieskolan och tar emot nyanlända elever från 16 till 19 år. Eleverna placeras på Språkintroduktion eftersom de nyligen har kommit till Sverige och för att de ännu inte uppnått tillräckliga kunskaper i det svenska språket. I denna intervjustudie bidrar Homi Bhabhas teori om mellanrummet till en förståelse för hur erfarenheter av Språkintroduktion kan upplevas. Resultatet visar att elevgrupperna på Språkintroduktion är heterogena eftersom eleverna har olika erfarenheter av skola och arbete. Tre teman blir synliga i resultatet: elever med andra kunskaper och erfarenheter, elevidentiteter som särskilt framträder och det svenska språket som barriär. Resultaten visar att förvärvandet av det svenska språket för varje elev blir ett mål att nå samtidigt som det utgör ett hinder. Språket blir viktigt eftersom eleverna är beroende av det för att lyckas såväl i skolan som i samhällslivet. Likaså blir synliggörandet av elevers tidigare erfarenheter och kunskaper betydelsefullt eftersom det kan komma att påverka deras identitetsuppfattning.Nyckelord: språkintroduktion; nyanlända elever; mellanrum; elevidentitetNewly arrived upper secondary school students – Student identities and language barriersAbsractThis study investigates newly arrived students’ experiences of being students at Language Introduction in Sweden. The program is one of five introductory programs in Swedish upper secondary school and admits newly arrived students from the ages of 16 to 19 years old. Students are placed at Language introduction because they have recently arrived in Sweden and since they have not yet gained enough knowledge of the Swedish language. In this interview study, Homi Bhabha’s theory of the third space contributes to an understanding of how experiences from Language introduction can be perceived. The results show that student groups at Language introduction are heterogeneous as students have diverse experiences of school and work. Three themes appear in the results: students with other kinds of knowledge and experiences, student identities in transformation, the Swedish language as an obstacle and as goal. The results show that the acquisition of the Swedish language becomes to each student a goal to reach and at the same time a hindrance. The language becomes important because the students depend on it in order to be successful in school as well as in life in society. Likewise, making the students’ past experiences and knowledge visible, becomes important as it may affect their perception of identity.Keywords: språkintroduktion; nyanlända elever; mellanrum; elevidentitet
  •  
11.
  • Boström, Lena, 1960-, et al. (författare)
  • På spaning efter fritidshemmets didaktik
  • 2022
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - : University of Oslo Library. - 2535-8219. ; 16
  • Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
    • Didaktik som teori och forskningsområde i relation till undervisning är vedertaget inom många discipliner (exempelvis naturvetenskap och förskolepedagogik) men inte för fritidspedagogik. Trots detta ska studenter på grundlärarprogrammet med inriktning fritidshem uppfylla ett av examensmålen som explicit uttrycker kunskaper om didaktik och ämnesdidaktik inom det fritidspedagogiska området. Därtill är forskningen ganska osynlig. Denna studie lyfter fram hur didaktik explicit behandlats i både vetenskapliga artiklar och forskningsbaserad litteratur med inriktning mot fritidshem. Syftet med litteraturöversikten är att a) identifiera och beskriva fokus och inriktning i åren 2000–2021, b) jämföra, diskutera och problematisera resultaten, samt c) peka ut framtida forskningsinriktningar. Metoden är en systematisk litteraturöversikt (SLR) med en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Resultaten visar att intresset för och med-vetenheten om didaktikbegreppet har vuxit fram de senaste tio åren och att de allra flesta texterna utgår från en kvalitativ ansats med diskuterande, argumenterande och reflekt-erande analyser. Ett mindre antal studier bygger på empiriska underlag. Innehålls-mässigt fångar studierna några av de traditionella didaktiska begreppen såsom läraren, ledarskap, ämnesdidaktik, men även olika teoretiska utgångspunkter. Användningen av begreppet didaktik i fritidshemmet pekar på att området behöver utvecklas, att didaktik-begreppet används i förhållande till fritidshemmets verksamheter och att det nyttjas som tolkningsram för empiriskt material. Studien påvisar förvisso medvetenheten om olika didaktiska aspekter, men det saknas studier som införlivar den didaktiska komplexi-teten.
  •  
12.
  • Boström, Lena, et al. (författare)
  • På spaning efter fritidshemmets didaktik [In search of didactics in School Age Educare Centers]
  • 2022
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - Oslo : Acta Didactica Norge. - 2535-8219. ; 16:1
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Didaktik som teori och forskningsområde i relation till undervisning är vedertaget inom många discipliner (exempelvis naturvetenskap och förskolepedagogik) men inte för fritidspedagogik. Trots detta ska studenter på grundlärarprogrammet med inriktning fritidshem uppfylla ett av examensmålen som explicit uttrycker kunskaper om didaktik och ämnesdidaktik inom det fritidspedagogiska området. Därtill är forskningen ganska osynlig. Denna studie lyfter fram hur didaktik explicit behandlats i både vetenskapliga artiklar och forskningsbaserad litteratur med inriktning mot fritidshem. Syftet med litteraturöversikten är att a) identifiera och beskriva fokus och inriktning i åren 2000–2021, b) jämföra, diskutera och problematisera resultaten, samt c) peka ut framtida forskningsinriktningar. Metoden är en systematisk litteraturöversikt (SLR) med en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Resultaten visar att intresset för och med­vetenheten om didaktikbegreppet har vuxit fram de senaste tio åren och att de allra flesta texterna utgår från en kvalitativ ansats med diskuterande, argumenterande och reflekt­erande analyser. Ett mindre antal studier bygger på empiriska underlag. Innehålls­mässigt fångar studierna några av de traditionella didaktiska begreppen såsom läraren, ledarskap, ämnesdidaktik, men även olika teoretiska utgångspunkter. Användningen av begreppet didaktik i fritidshemmet pekar på att området behöver utvecklas, att didaktik­begreppet används i förhållande till fritidshemmets verksamheter och att det nyttjas som tolkningsram för empiriskt material. Studien påvisar förvisso medvetenheten om olika didaktiska aspekter, men det saknas studier som införlivar den didaktiska komplexi­teten. 
  •  
13.
  • Brännmark, Theres, 1975- (författare)
  • Konkurrerande språkuppfattningar. En studie av läroplaner för grundskolan i Finland, Norge och Sverige
  • 2022
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - : University of Oslo Library. - 2535-8219. ; 16:3
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Denna artikel analyserar läroplaner för grundskolan i Finland, Norge och Sverige med fokus på hur språklig mångfald konstrueras och med intresse för vilka maktrelationer som kommer till uttryck genom läroplanerna. Språksituationen som förbinder språk och språkgrupper över riksgränserna och den språkliga mångfalden i respektive samhälle gör en analys av de tre läroplanerna särskilt intressant. Syftet är att beskriva och problematisera språklig mångfald samt de normer och ideologi som reflekteras i läroplanerna och organiserar språklig mångfald. Den kritiska diskursanalysen visar att den finska och norska läroplanen har en positiv inställning till och normaliserar språklig mångfald. Samtidigt har det betydelse vilka språk som ingår i den flerspråkiga kompetensen. I den svenska läroplanen är enspråkighet norm. Läroplanernas språksyn och hierarkiseringen av språk antyder att det råder konkurrensförhållande mellan olika språk. I studien framkommer att språkurvalet i läroplanerna bidrar till att upprätthålla ojämna maktrelationer mellan de som behärskar prioriterade språk och de som inte gör det. Diskussionen belyser vikten av att kritiskt ifrågasätta läroplanernas implicita särskiljande av språk och därmed talare av dessa språk.
  •  
14.
  • Börjesson, Mattias, 1978, et al. (författare)
  • Degree projects in Swedish primary teacher education - a content analysis of didactics and topics
  • 2023
  • Ingår i: Acta Didactica Norden (ADNO). - : University of Oslo Library. - 2535-8219. ; 17:1, s. 1-19
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Writing a degree project has been a major part of Swedish primary teacher education since the 2000s. Previous research about degree projects has mostly highlighted the writing processes, such as student teachers’ and supervisors’ experiences, or the academic rigour of projects, but there has been less research about the content. There is a lack of knowledge regarding which topics and aspects of the teaching profession student teachers choose to investigate in degree projects. Therefore, the aim of this study is to provide knowledge about the content of degree projects in primary teacher education at two universities, with a focus on didactical aspects and topics of the projects. The empirical material consists of 264 degree projects produced during the 2010s in primary teacher education at two universities in Sweden. Regarding didactics, most of the degree projects were about problems related to the teaching of a specific school subject in the classroom. That implies a subject-didactical framing of degree projects in teacher education with a focus on subject matter and teaching methods. Regarding topics, more than half of the degree projects were about learning, instruction and organisation of teaching. This finding is consistent with previous research which suggests that primary teacher education to some extent maintains a vocational tradition.
  •  
15.
  • Deldén, Maria, 1963- (författare)
  • The In-between : On Arendt's metaphor go visiting and empathy-in-history in students’ meaning making in history education
  • 2023
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - 2535-8219. ; 17:2, s. 1-18
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • In history teaching and learning there is an educational tension. Should the past be understood from its own premises as a cognitive historical thinking act, or should we embrace aspects of students’ feelings and reactions in the present when interpreting the past? The aim of the article is to explore the concept of historical empathy by using the metaphor go visiting from Hannah Arendt, and with historical feature film as the educational arena. The article has an exploratory theoretical approach and with special focus on students’ meaning making. Therefore, empirical interview material in the form of students’ voices is used as critical dialogue partner to the theoretical perspective. The concept historical empathy is further explored through students’ experiences of historical feature films, and with help from the concept of in-between and the visiting metaphor in Arendt’s philosophy. A conclusion is that personal experiences in students’ life worlds need to have their place in historical meaning making and need to be in balance with the understanding of history that is required from a curriculum perspective. The point is not to dismiss these personal reactions and the historical meaning-making they entail. Arendt’s visiting metaphor makes it possible to embrace and nurture the inevitable tension in history education – how to handle the relation between past and present. 
  •  
16.
  •  
17.
  • Frønes, Tove Stjern, et al. (författare)
  • Kritisk literacy på fagenes premisser : med eksempler fra morsmålsfag, naturfag og samfunnsfag
  • 2022
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - : Acta Didactica Norden. - 2535-8219. ; 16:2
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Kritisk literacy har de siste årene blitt mer sentralt både i forskningen og i skolens praksis, i likhet med nært beslektede begreper som kritisk tenking, kritisk lesing og kritisk skriving. Hvordan vi snakker om kritisk literacy er noe forskjellig i de ulike fagene. Både verdenssituasjonen og den gjennomgripende digitaliseringen av de nordiske samfunnene har aktualisert behovet for en kritisk tilnærming, og det har vært ulike drivkrefter for at kritisk literacy har blitt satt på dagsorden i de nordiske skolesystemene i de senere år. Den fornyede forskningsinteressen for kritisk tilnærming gjenspeiles i praksisfeltet og i lærerutdanningene, ikke minst gjennom de rammene for undervisning som læreplaner og forskrifter gir.Denne introduksjonsartikkelen til temanummeret om kritisk literacy i skolens fag klargjør hva en kritisk tilnærming kan innebære innenfor ulike fagtradisjoner. I tema­nummerets 12 artikler ses kritisk literacy i sammenheng både med fagenes egne uttrykk og det samfunnet og med de kulturene som fagene kan gi en kritisk tilnærming til, mens her ser vi nærmere på literacy-begrepets utvikling og på hvordan kritisk literacy har vært forstått, først i språkfagene og så i naturfagene og samfunnsfagene.Vi velger kritisk tilnærming som det overordnede begrepet, og som i ulike fag og situasjoner kan innebære både lesing og skriving, kritisk tenking eller andre praksiser. Dette temanummeret belyser fagspesifikk literacy, og i denne introduksjonsartikkelen ser vi på fagbegrepenes røtter og på hva som forener og hva som skiller de ulike fagenes perspektiver fra hverandre.
  •  
18.
  • Hugo, Helene (författare)
  • Lärare i årskurs 5 planerar historieundervisning med fokus på skriftliga resonemang [Grade 5 history teachers design lessons with a focus on written reasoning]
  • 2022
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - : Universitetet i Oslo. - 2535-8219. ; 16:3
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • With the introduction of the Swedish national curriculum, Curriculum for the compulsory school, preschool class and school-age educare, (Skolverket, 2017a), Swedish pupils will receive a more scientifically influenced history education in which they learn historical thinking. A requirement for this education is that pupils develop their reasoning abilities in their subjects. This survey takes its point of departure in this changed requirement, specifically in the skill of written reasoning. The article highlights seven planning sessions and one concluding conversation during which two fifth-grade teachers planned their history lessons with a focus on written reasoning. The aim of this work is to contribute to teachers' conceptions of how teaching can be designed to help pupils develop this ability. First, to gain insight into the teachers' conceptions of written historical reasoning, participant observation and a phenomenographic analysis of the data were carried out. The results show that teachers conceive of written reasoning in history as a) understanding the historical content, b) the active use of content concepts, c) shifting between time and room perspectives and d) perceiving text qualities. A thematic analysis was then conducted, and its results showed that teaching, according to the teachers, needs to include the use of study material, be visually supportive, collaborative, reflective and attentive to text structure and language patterns. In summary, the results reveal the complexity of planning history lessons for younger pupils, who should be given the opportunity to develop both historical thinking and the ability to conduct written historical reasoning.
  •  
19.
  • Häggström, Margaretha, 1962 (författare)
  • Avantgarde utan auktoritet – miljöaktivism i en lågstadieklass : Avant-garde without authority - Environmentalism in a lower primary class
  • 2020
  • Ingår i: Acta Didactica Norge - tidsskrift for fagdidaktisk forsknings- og utviklingsarbeid i Norge. - : University of Oslo Library. - 1504-9922. ; 14:1
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Denna artikel undersöker elevers handlingar efter möten med så kallade desorienterande dilemman i undervisning som förlagts till skogsmiljö. Artikeln bygger på en studie genomförd i den svenska grundskolans årskurs 2, där en lärarstudent, tillsammans med sin handledare, planerat och genomfört en Storyline, med syfte att låta eleverna skapa relationer till träd och därigenom att motverka växtblindhet. Det empiriska underlaget består av fältanteckningar från deltagande observation och transkriptioner från videoinspelningar och från en intervju med lärarstudenten. Materialet analyseras genom kvalitativ innehållsanalys mot bakgrund av affektivt och transformativt lärande. Resultatet visar att när eleverna i studien gavs frihet att utforska skogsmiljön på egen hand, öppnades möjligheter till estetiska erfarenheter och till möten med desorienterande dilemman. Affektivt och transformativt lärande kan vara en pedagogisk utgångspunkt som kan leda till elevens förändrade självbild och förändrat sätt att betrakta världen.
  •  
20.
  • Häggström, Margaretha (författare)
  • Avantgarde utan auktoritet – miljöaktivism i en lågstadieklass
  • 2020
  • Ingår i: Acta Didactica Norge - tidsskrift for fagdidaktisk forsknings- og utviklingsarbeid i Norge. - : University of Oslo Library. - 1504-9922. ; 14:1, s. 18-18
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Denna artikel undersöker elevers handlingar efter möten med så kallade desorienterande dilemman i undervisning som förlagts till skogsmiljö. Artikeln bygger på en studie genomförd i den svenska grundskolans årskurs 2, där en lärarstudent, tillsammans med sin handledare, planerat och genomfört en Storyline, med syfte att låta eleverna skapa relationer till träd och därigenom att motverka växtblindhet. Det empiriska underlaget består av fältanteckningar från deltagande observation och transkriptioner från videoinspelningar och från en intervju med lärarstudenten. Materialet analyseras genom kvalitativ innehållsanalys mot bakgrund av affektivt och transformativt lärande. Resultatet visar att när eleverna i studien gavs frihet att utforska skogsmiljön på egen hand, öppnades möjligheter till estetiska erfarenheter och till möten med desorienterande dilemman. Affektivt och transformativt lärande kan vara en pedagogisk utgångspunkt som kan leda till elevens förändrade självbild och förändrat sätt att betrakta världen.
  •  
21.
  • Jakobsson, Martin, et al. (författare)
  • Teaching about migration on a scientific base : Teachers’ knowledge-building in social studies in Swedish upper elementary school
  • 2023
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - : Universitetet i Oslo. - 2535-8219. ; 17:3
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This article examines two conversations in a study-circle on migration. The conversations are part of the first phase of a subject didactic project between social studies teachers at upper elementary school and researchers at a university in Sweden. In the conversations, which are moderated by two researchers, the teachers are expected to build their own knowledge about migration and how teaching about migration can be carried out. Previous research on social studies teaching in the earlier school years has shown that the connection to substantive scientific knowledge is weak. Through deeper theoretical knowledge and an increased didactic repertoire, teachers can in turn give students access to specialised knowledge, i.e. knowledge that helps them deal with society's major issues. The article aims to investigate how the teachers' knowledge building can be made visible and understood, as well as what function the researchers fulfill in the conversations. Both conversations have been analyzed semantically with tools from Legitimation Code Theory. Through the analysis, we follow how scientific substantive knowledge about migration is transformed and linked to teachers' experiences and more general everyday understanding of the phenomenon. The analysis shows that there is a connection between an everyday understanding and a scientific understanding in the part of the conversation where the teachers build their own knowledge about migration, but that it is more difficult to achieve a connection between scientific knowledge and developing the teaching content. Here, a focus on the content, on what should be taught and why, seems to make it easier for teachers to make connections to specialized knowledge, while a focus on how-to questions and who should be taught does not do so to the same extent.
  •  
22.
  • Johansson, Jonas (författare)
  • Lärares val av litteraturhistoriskt undervisningsinnehåll
  • 2022
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - : University of Oslo Library. - 2535-8219. ; 16:1
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This study investigates and discusses teachers’ choices of content when they introduce literary history in the course Swedish 2 for students in the second year of upper secondary school. The study was conducted against the background of a lack of previous research about literary history teaching and previous studies that have highlighted students' lack of interest in literary history. The material consists of video-recorded observations of eight Swedish teachers’ introductory lessons to literary history. The introductory lessons were chosen since they can be seen as occasions when teachers try to spark interest in the subject. All teachers taught in a university preparation programme. The study is based on a didactics and curriculum theory framework. Thematic content analysis was applied to analyse the material. The study presents a wide range of possible teaching content and thereby contributes new empirical knowledge about what forms the content of literary history can take in the teaching context and more specifically what teaching content is emphasised when teachers introduce literary history. Previously, teaching and learning literature has been widely discussed in relation to the different conceptions of the subject Swedish: Swedish as a skills subject, Swedish as a cultural heritage subject, and Swedish as an experience-based subject. The results of the study are discussed in relation to these conceptions but make further contributions by concretizing and visualizing the variety of teaching content that occurs in classrooms when literary history is introduced.
  •  
23.
  • Johansson, Maritha, Fil dr, 1972-, et al. (författare)
  • Litteraturläsare eller inte? Elever på IB-programmets förberedande år och deras läsarbiografier
  • 2023
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - : Acta Didactica Norge. - 2535-8219. ; 17:1, s. 1-21
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The aim of this paper is to increase our understanding of upper secondary school students’ reading identities. In the study we perform a thematic analysis (Robinson, 2021) of 28 students’ written reader autobiographies (Golland, 2019; Millard, 1997a; Mossberg Schüllerqvist & Olin-Scheller, 2011). The texts are written by students who have just begun their studies at the International Baccalaureate Diploma Program at two schools in Sweden. The analysis reveals that the students’ reading from childhood until today can be described in different periods, marked by being read to, being a bookworm, and interruptions. All the students share positive experiences from being read to at an early age. Hereafter, the students follow five different tracks, where interruption is followed by a bookworm period or vice versa. Some students give up reading after the bookworm period, while others return to books after an interruption. Reading for pleasure is challenged by school reading and other interests, but the students also show an interest in positioning themselves as readers. The reasons why the students read are described as a will to escape from the real world for a while, but they also put forward education (Bildung) as a main reason. The students are aware of what is a valuable cultural capital in this specific context (Bourdieu, 1977). The results of the study can have an impact on how literature education is planned since the strong ideal of Bildung can be used as a point of departure. As a teacher, it is also essential to be aware of the competition from other school subjects and the students’ leisure-time activities.
  •  
24.
  • Jonsson, Linda, 1963-, et al. (författare)
  • Med en tydlig utgångspunkt i kristendomens synsätt och traditioner - om religionskunskapsämnet alkemi
  • 2021
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - : University of Oslo Library. - 2535-8219. ; 15:1
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • I den här artikeln utgår vi från religionsämnets reformering 2011 med syfte att ringa in vad ett mer faktabaserat och rationellt förhållningssätt till andra religioner samt vad företrädet för kristendom kan betyda för ämnets fostrande roll och uppgift på gymnasieskolan. För att förstå vad ämnets innehåll och syfte innebär som en del i formandet av den önskade samhällsmedlemmen, utgår vi från Popkewitz förståelse av alkemi och analyserar ämnet i ett historiskt och teoretiskt perspektiv. Genom en konceptualisering av ämnet över tid identifieras fyra vågor som format ämnet: en konfessionell våg, en objektiv våg, en osäker våg och en våg som benämns objektiv 2.0. Den första vågen karaktäriseras av ett väl avgränsat kristendomsämne med tydligt syfte och innehåll. Den önskade eleven är ett lydande och underdånigt barn med rötter i den kristna läran. Den andra vågen förstås bäst utifrån sin objektiva orientering. Den önskade eleven är vidsynt och tolerant med en god förståelse för kristendom och andra religioner samt existentiell pluralism. Den tredje vågen visar ett religionskunskapsämne med stor spännvidd och gränslöst innehåll. Den önskade eleven är vidsynt med god förståelse för religiös och existentiell mångfald förankrat i en kristen tradition och västerländsk humanism. Den kristna underströmmen når i och med den fjärde vågens inramning återigen ytan. Inramningen och avgränsningen sker genom ett fokus på faktakunskaper och ett vetenskapligt-rationellt förhållningssätt samt förståelse för religion som ett socialt snarare än ett existentialistiskt fenomen. Vi avslutar artikeln med att diskutera några didaktiska implikationer relaterade till reformen 2011. 
  •  
25.
  • Kristiansson, Martin, et al. (författare)
  • Undervisning om migration på vetenskaplig grund. Lärares kunskapsbildning inom SO på svenskt mellanstadium : Teaching about migration on a scientific base: Teachers’ knowledge-building in social studies in Swedish upper elementary school
  • 2023
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - 2535-8219. ; 17:3
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This article examines two conversations in a study-circle on migration. The conversations are part of the first phase of a subject didactic project between social studies teachers at upper elementary school and researchers at a university in Sweden. In the conversations, which are moderated by two researchers, the teachers are expected to build their own knowledge about migration and how teaching about migration can be carried out. Previous research on social studies teaching in the earlier school years has shown that the connection to substantive scientific knowledge is weak. Through deeper theoretical knowledge and an increased didactic repertoire, teachers can in turn give students access to specialised knowledge, i.e. knowledge that helps them deal with society's major issues. The article aims to investigate how the teachers' knowledge building can be made visible and understood, as well as what function the researchers fulfill in the conversations. Both conversations have been analyzed semantically with tools from Legitimation Code Theory. Through the analysis, we follow how scientific substantive knowledge about migration is transformed and linked to teachers' experiences and more general everyday understanding of the phenomenon. The analysis shows that there is a connection between an everyday understanding and a scientific understanding in the part of the conversation where the teachers build their own knowledge about migration, but that it is more difficult to achieve a connection between scientific knowledge and developing the teaching content. Here, a focus on the content, on what should be taught and why, seems to make it easier for teachers to make connections to specialized knowledge, while a focus on how-to questions and who should be taught does not do so to the same extent.
  •  
26.
  •  
27.
  • Löfstedt, Malin, 1968- (författare)
  • Konstruktiv religionskritik och religionsundervisning
  • 2020
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - : Acta Didactica Norden. - 2535-8219. ; 14:4
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Religionskunskap är ett av svensk skolas äldsta ämnen och sedan 1960-talet icke-konfessionellt. Undervisningen ska både leda till ökad förståelse för religioner och livsåskådningar och träna den kritiska förmågan hos eleverna enligt styrdokumenten. Med religionsdidaktikern Peta Goldburgs ord ska undervisningen bidra till ökad kritisk religionslitteracitet. Kritiska diskussioner om religion är vardagsmat i den samhälleliga debatten, men hur ser det ut i skolan och religionsundervisningen? Får religioner och livsåskådningar kritiseras eller läggs locket på? Syftet med artikeln är att diskutera hur konstruktiv religionskritik behandlas i religionskunskapsklassrum på högstadiet och gymnasiet. Detta görs utifrån intervjuer med religionslärare och observationer i religionskunskapsklassrum. Resultaten visar att religionslärare står mitt i ett professionellt dilemma då de måste hantera religionskritik på flera nivåer, kritik som delvis står i konflikt med varandra. För det första en allmän samhällelig kritik mot religion som också märks i klassrummen. Denna kritik är ofta nedsättande och innehåller fördomar, och kallas här sekularistisk kritik. För det andra problematiska sidor av religioner och livsåskådningar, det vill säga tolkningar och bruk som strider mot demokratiska värderingar och skolans värdegrund. Sammanfattningsvis visar resultaten att många lärare ägnar mycket tid till att nyansera fördomar och stereotypa föreställningar om religion, medan problematiska tolkningar och bruk i relation till religion får betydligt mindre utrymme. För att elever ska utveckla sin självständiga, kritiska förmåga behöver religionsundervisningen i större utsträck­ning lyfta kritiska perspektiv på religion. Eftersom klassrummet är en av få arenor där elever möts över religions- och livsåskådningsgränser, erbjuder det en unik möjlighet till reflektion och dialog kring utmanande frågor.
  •  
28.
  • Malilang, Chrysogonus Siddha, et al. (författare)
  • Exploring children’s and adults’ joint appropriation of children’s books through the concept of playworld
  • 2023
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - : Universitetet i Oslo. - 2535-8219. ; 17:1
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Research into the role of literature in the Nordic classroom has shown that literary texts are predominantly seen as a tool for the developing of literacy skills and often focus on the structural components of the text itself. This often leads to the equally important creative and playful aspects being sidelined. Addressing this imbalance, the present article argues in favour of creating opportunities for young learners to take more agency and promote creative dialogue and playful expression in classroom reading practicesthrough the framework of playworld (Swedish: lekvärlden) (Lindqvist, 1992, 1996). Specifically, this article attempts to answer the following questions: (1) how can oral and written interaction based on the reading of a children’s book be understood in terms of playworld; and (2) in what ways can the concept of playworld enrich the understanding of students’ and teachers' engagement with children’s books? The findings are based on a classroom study of a Swedish Grade 4 students, focusing on discussions and activities related to the reading aloud of Wegelius’s The Legend of Sally Jones. The results of this study have enabled us to shift from the dominant focus on individual readers and readings to the dialogic interplay in playworld between the children and the adult / teachers who creatively reworked and expanded upon the text. The concept of playworldis employed as a tool to empower both teachers’ and students’ creative engagement with literary texts in a way that builds on a collective imagination.
  •  
29.
  •  
30.
  • Mattsson, Anna Flyman, et al. (författare)
  • Definithet, bestämdhet och artikelbruk – en missad svårighet i L2-svenska?
  • 2023
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - 2535-8219. ; 17:4
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • A well-known difficulty for learners of L2 Swedish is the complexity of definiteness in form and meaning, together with article use. Several studies have indicated that learners lacking morphological definiteness in their L1 struggle more with structures within this area although learners with corresponding structures in their L1 also have issues. This article describes how this area’s complexity is presented in Swedish teaching materials for learners with varying L1 (in total seven book series) and Finnish teaching materials intended for Finnish-speaking teenagers learning Swedish (in total six book series). The CEFR levels of the teaching materials vary between A1 and B1. The results show that the complexity of definiteness and article use is unaddressed in their entirety in all of the teaching materials. The Finnish teaching materials deal with this problem in more detail than the Swedish ones – for instance the form of a noun preceded by an adjectival pronoun – probably because definiteness is a notorious source of difficulty for Finnish-speaking Swedish learners. In addition, the fact that Swedish grammar is contrasted with Finnish in the Finnish teaching materials supports this assumption. What the teaching materials have in common is that direct anaphor is given more weight than the different types of definite meaning, which does not align with definite meaning in the real language use, and that the relationship between form and meaning is unaddressed. A consequence of this simplification of the definiteness problem is that it can make learning harder, regardless of whether the learners have equivalents in their L1 or not.
  •  
31.
  • Nilsson, Maria, 1968- (författare)
  • Sense of agency among frequently anxious learners of English in Swedish primary school : Mismatching beliefs and experiences
  • 2021
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - : University of Oslo Library. - 2535-8219. ; 15:2
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Instilling a sense of agency (SoA) in young learners is an important aspect of foreign language instruction, as is the counteracting of emergent foreign language anxiety (FLA). Focusing on learners who frequently experience FLA, this study explores young learners’ beliefs and classroom experiences in relation to teaching and learning of English, in order to highlight the way they perceive their own agency, that is, their situated SoA. Together in small groups, learners from seven Swedish classrooms, across years 2–5, were prompted with open questions to discuss target language use, oral interaction, instructional work mode and the role of the teacher and the learners. The present study is based on discussions among 31 of those learners. Qualitative content analysis of the recorded discussions reveals conflicting beliefs and experiences. These frequently anxious learners stressed the importance of extensive input in English and of learners engaging and speaking the target language. However, they also expressed that they felt insecure about oral instructions and prompts, and combined with fear of embarrassment, they refrained from volunteering or asking questions. Their FLA and the mismatches that they accounted for apparently hampered their SoA, and illustrate the interrelated nature of beliefs, emotional experiences and agency. Implications for primary language teaching are discussed.
  •  
32.
  • Nordberg, Olle, Doktor, 1972- (författare)
  • Litteraturdidaktik på empirisk grund : Didaktisk diskussion med utgångspunkt i 413 mellanstadie-elevers läsarreaktioner på Katarina Taikons roman Katitzi
  • 2022
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - Oslo : University of Oslo Library. - 2535-8219. ; 16:1
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Inom det pågående projektet Alla läser! har en stor grupp (413) elever i åldrarna 10–12 år läst och samtalat om romanen Katitzi. Boken, som gavs ut 1969, är den inledande delen i den välkända och betydelsefulla romanserien om flickan Katitzi med en tydlig koppling till författarens eget liv. I romansviten skildras avskalat och direkt den mycket påtagliga rasism som romer utsatts för i Sverige, samtidigt som den innehåller spänning, humor och värme. Artikelns syfte är att undersöka hur elevers respons vid läsning av och samtal om skönlitteratur förhåller sig till välkända receptionsteorier om vad littera­turläsning kan betyda för en människas utveckling av demokratiska och empatiska perspektiv. Den syftar också till att relatera resultaten till aktuell forskning om roman­serien, en diskussion där det allmänt didaktiska respektive det specifikt verklighets­anknutna har setts som betydelsefullt för receptionen och genomslaget under 60-, 70- och 80-talen.Eleverna har fyllt i digitala enkäter före och efter läsning. Studien fokuserar elevernas fritextsvar till et urval enkätfrågor och kombinerar kvantitativa och kvalitativa perspektiv i analysen. Resultaten visar ett stort elevengagemang och en klar majoritet (76 %) formulerar tankar om människovärde och diskriminering med utgångspunkt både i Katitzis situation och i samtidens pågående rasism, såväl i närområdet som internationellt. Artikeln ger ett empiriskt grundat stöd för den personlighetsutvecklande potential som finns i skönlitteratur, vilken ofta diskuterats på teoretisk nivå utan förankring i större läsargrupper. Den visar också att den affektiva läsningen inte per automatik medför en subjektiv och grund textförståelse vilket den läsarorienterade litteraturdidaktiken återkommande kritiserats för under 2000-talet.
  •  
33.
  • Ohlsson, Elisabeth (författare)
  • Akademiskt skrivande – en interventionsstudie med gymnasieelever
  • 2023
  • Ingår i: Acta Didactica Norden (ADNO). - 2535-8219. ; 17:1, s. 1-27
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • I artikeln beskrivs en interventionsstudie med svenska gymnasieelever där den didaktiska potentialen prövas i att visuellt och muntligt synliggöra textlingvistiska variabler som kännetecknar akademiskt, skolrelaterat skriftspråk. Genom dialogisk och metaspråklig undervisning uppmärksammades språkliga strukturer, grammatiska konstruktioner och specifik vokabulär i modelltexter och lexikala profiler, där orden visas i färger relaterat till frekvens (Anthony 2021; Fang & Park 2019; Myhill, Jones & Lines 2018). I studien deltog elever från fem högskoleförberedande gymnasieklasser och interventionen genomfördes i två av klasserna under tre lektioner om 60 minuter vardera över två veckors tid. Inledningsvis skrev alla elever ett förtest som liknade de svenska nationella provens skrivuppgifter vilka eleverna möter återkommande i grund- och gymnasieskolan. Uppgiften innehöll bakgrundsfakta och instruktioner om att skriva en utredande text. Därefter arbetade elever och lärare praktiskt tillsammans där metalingvistisk förståelse av texters uppbyggnad skapades utifrån gemensam genomgång av tetxtypiska drag i olika texter (se Hyland 2016; Rothery 1994). Avslutningsvis fick eleverna i de fem klasserna omarbeta sina skrivuppgifter som ett eftertest (N=74). Textanalys genomfördes av kvantitativa ytstrukturella mått och kvantitativa ämnesrelaterade mått, här fokusera andel långord, ordvariationsindex, verb i passiv form, samt hög- och lågfrekventa ord. De kvalitativa resultaten visar en signifikant ökning för eleverna som deltog i interventionen (n=28) gällande fem av sex variabler jämfört med resultaten för kontrollgruppens elever (n=46). Textlängd ingår som en baseline för att kunna relatera och jämföra resultaten där eleverna i interventionsgruppen i eftertesten ”packar” sina texter och därmed arbetar med lexikal densitet. Studiens kvantitativa data presenteras med utdrag av elevers utsagor.
  •  
34.
  • Olovsson, Tord Göran, 1967- (författare)
  • Ämnesövergripande undervisning i samhällsorienterande ämnen i svensk grundskola: vad säger lärarna? : [Subject-integrated teaching in the social studies subjects in Swedish compulsory school: what do the teachers say?]
  • 2020
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - Oslo : UiO University Library. - 2535-8219. ; 14:3
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Det har från statligt håll under många år funnits en ämnesövergripande ambition för undervisningen i SO i årskurs 4–6 i svensk grundskola. I och med införandet av den nuvarande läroplanen (Lgr 11) fick dock de enskilda SO-ämnena (geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap) en mera framträdande roll i kursplanerna. Lgr 11 innebar också att betyg infördes från årskurs 6, med kunskapskrav för varje SO-ämne. Lgr 11 föreskriver dock också att eleverna ska ges möjligheter att arbeta ämnes-övergripande. Det finns dock indikationer på att undervisningen i SO i årskurs 4–6 på många skolor, inte sker ämnesövergripande. Studiens syfte är att beskriva och analysera möjligheter och utmaningar som lärare i årskurs 4–6 ser med ämnesövergripande undervisning i SO. Det empiriska materialet består av semi-strukturerade intervjuer med sex lärare. Resultaten, analyserade främst i relation till Blanck (2014), Ross (2006a) samt Carlgren (2016) visar att möjligheter som lärarna anger med ämnesövergripande undervisning i SO är att det kan ge eleverna helhetsförståelse och sammanhang, utifrån lärarnas beskrivningar av vad som är gemensamt för SO-ämnena. Utmaningar för ämnesövergripande undervisning gäller främst bedömning och betygsättning i förhållande till kunskapskraven i varje SO-ämne. Lgr 11:s summativa bedömningsfokus avspeglar sig i lärarnas resonemang, och påverkar även deras undervisningspraktik, främst på så sätt att det försvårar elevers utveckling av de mer komplexa kunskaper som ämnesövergripande undervisning kan ge.
  •  
35.
  • Olson, Maria, 1969-, et al. (författare)
  • Eleven som subjekt i samfunnsfagene og samfunnsfagenes potensial i elevers liv : [The student as the subject in social studies and the potential of social studies in students’ lives]
  • 2023
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - : University of Oslo Library. - 2535-8219. ; 17:2
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Samfunnsfagene i de nordiske landene består av flere fag (samfunnskunnskap, historie, geografi og religions- og livssynsfag) som sammen og hver for seg skal hjelpe barn og unge med å delta i samfunnet på ulike arenaer og måter, for eksempel i arbeidslivet, i kulturlivet og i det politiske liv. Men fagene tematiserer også elevenes eget liv og danning. Samlet sett handler dette om samfunnsfagenes potensial når det gjelder å legge til rette for elevenes muligheter til å ‘være’ og ‘handle’ i verden. Det å sette elevenes muligheter til å ‘være’ og ‘handle’ i og utenfor skolen i sentrum når det gjelder skolens samfunnsfagundervisning, er inspirert av filosofen Hannah Arendt (2004, 2013). Arendt var opptatt av betydningen av det situerte og erfaringsnære for en rik og kvalifisert forståelse av verden og samfunnet, noe som peker mot betydningen av eleven som unikt subjekt i utviklingen av egen fag- og virkelighetsforståelse gjennom skolens samfunnsorienterte undervisning (Persson & Olson, n.d.). I samfunnsfagene er disse prosessene tett koblet til det som skjer i samfunnet og verden både nå og i framtiden.Vårt mål med dette temanummeret er å bidra til å samle og systematisere pågående samfunnsfagdidaktisk forskning i Norden ut fra ulike teoretiske, empiriske og metodologiske innramminger med fokus på eleven som subjekt. Slik ønsker vi å bidra til å bringe det samfunnsfagdidaktiske kunnskapsfeltet videre på en måte som skaper forutsetninger for en fortsatt nordisk kunnskapsutvikling og dialog på feltet.Aktuell forskning i den nordiske konteksten har pekt på behovet for mer kunnskap om hvordan elevenes medborgerskap og rolle som samfunns- og verdensborgere spiller inn i undervisningen, hvordan læreren kobler fagstoffet til elevenes perspektiver og hvordan ulike aktiviteter og arbeidsformer i fag kan bidra til å støtte opp under elevenes eget engasjement, ansvarstagende, historiske og verdimessige forståelse og de ulike formene dette kan ta i elevens liv i og utenfor skolen (Björklund & Sandahl, 2020; Blanck & Lödén, 2017; Blennow, 2019; Börhaug, 2017; Christensen, 2011; Deldén & Törnegren, 2020; Dessen Jankell & Örbring, 2020; Edling, Sharp, Löfström & Ammert, 2020; Ledman, 2019; Mathé, 2018; Olson, 2020; Persson & Thorp, 2017; Sandahl, 2015; Sandahl & Olson, n.d.; Solhaug, 2021; Tväråna, 2019).Mulige temaer kan være, men er ikke begrenset til:Fokus på elevenes livsverden i fagundervisningenLærer- og elevperspektiver på samfunnsfagenes betydning for elevenes rolle som samfunnsborgereKoblinger mellom samfunnsfagene og elevers fritidElevenes muligheter til å utfordre/påvirke undervisning og fagFagdidaktisk teori- og metodeutvikling knyttet til elever som subjekt i samfunnsfageneLærer-, elev- og disiplinære perspektiver på samfunnsfagenes rolle og funksjonDette temanummeret retter fokus mot betydningen av å åpne for og styrke elevers muligheter til å ta plass i verden og samfunnet som selvstendige, unike personer gjennom samfunnsfagene i skolen. Av klar relevans her er også spørsmålet om hvordan elevene tar med seg faglige og verdimessig begrunnede perspektiver, kunnskap og ferdigheter videre i sine liv i og utenfor skolen.I dette temanummeret inviterer vi bidrag som setter fokus på samspill og potensielle spenninger mellom samfunnsfagundervisning og elevenes livsverden. Ved å rette oppmerksomheten mot dette samspillet og disse spenningene, er vår forhåpning å utvikle kunnskap om samfunnsfagenes potensial i å bidra til elevers utvidede muligheter til å ‘være’ og ‘handle’ i verden.Vi ønsker bidrag på skandinaviske språk eller på engelsk. Forfatterne må være innstilt på at aksepterte abstract til temanummeret medfører en forpliktelse til å være fagfelle for en av de andre artiklene sammen med eksterne fagfeller.Om redaktøreneRedaksjonen for temanummeret består av professor Maria Olson (Stockholms universitet og Högskolan Dalarna) og førsteamanuensis Nora E. H. Mathé (Universitetet i Oslo og medlem av redaksjonen i Acta Didactica Norden).
  •  
36.
  • Olson, Maria, 1969-, et al. (författare)
  • The student as the subject in social studies and the potential of social studies in students’ lives
  • 2023
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - Oslo : University of Oslo Library. - 2535-8219. ; 17:2, s. 1-12
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Social studies education in schools in the Nordic context consists of four subjectareas: social science, history, geography1 and religious education. Which of these subject areas are included in the mandatory social studies subjects varies between the Nordic countries. Each of these subject areas, and all of them together, are aimed at offering children and young people space for subject specific growth of different kinds. Social studies address a historically established group of school subjects in the Nordic educational context that can provide students ground for being and acting with other people, in society and in the world. This special issue of Acta Didactica Norden focuses on the potential of social studies to offer such possibilities, in and outside of school. Inspired by the political philosopher Hannah Arendt (2006, 2018), it addresses a specific encounter – that between the student(s) and the social studies subjects in school. Arendt was concerned with the significance of the situated and the experiential for a rich and qualified understanding of the world and society. This concern addresses the potential of social studies to offer a rich understanding of work, culture and the political, the three realms that she pointed out as key for being and acting in the world (2018). Arendt’s concerns are further linked with the importance of gaining insight into the processes, content and aims of any educational situation, from the point of view of students’ possibility for growth, as well as from the point of view of the teachers’ ways of (re)presenting the ‘old world’ to them (2006). Taking on these Arendtian concerns, the special issue highlights the social studies subjects, their teaching and related research. We aim to discern and point out central themes, conditions and concerns related to the question of what kinds of potentials for students becoming, being and acting in society and the world that are or could be made possible in or through social studies education.Our goal with this special issue is to make a research-oriented overview of significant ongoing social studies research in the Nordic countries related to the special issues’ concern; that is, research based on various theoretical, empirical and methodological frameworks focusing on the student as a subject in the encounter with the social studies subjects’ varying content matters and types of knowledge. With Deng (2020) and Biesta (2017, 2022), two established edu-cational theorists from contrasting traditions (Anglo-Saxon curriculum tradition and continental philosophical tradition respectively), these differences can be related t o diverse positions regarding the relationship to knowledge and the relationship to education. Regarding the relationship to knowledge, there are three or four different “perceptions of knowledge” to which the articles can be related (see Deng & Luke, 2008; Wahlström, 2020). And these perceptions of knowledge can, in addition, be tentatively put in relation to different “orientations to [social studies, authors’ comm.] education” (Biesta, 2017, 2022). Together, the two con-ceptualisations – perceptions of knowledge and orientations to [social studies] education – may provide a way of rendering visible the inborn field of tension in the social studies didactic research in the special issue. Given the diversity of approaches to social studies education in school, our aim is to contribute to advancing the social studies didactic field of knowledge in a way that enables continued Nordic knowledge accumulation and dialogue in the field.The scientific motives underpinning this aim are several, and stem from various perspectives. Social studies didactic research in the Nordic context has long pointed to the need for deepened and qualified empirical insight about students as knowledgeable, growing persons, critical beings and skilled indi-viduals in and for democracy and citizenship, into how these abilities and opportunities relate to students’ perspectives, and further how they come through in the social studies classroom. There is also a need for empirical as well as theoretical exploration of how agency and existential aspects linked with Nordic social studies teaching, knowledge and understanding contribute to enlarged thinking, agency, student engagement and responsibility, qualified belief, moral, and value-based judgment in society, in their own lives, and in relation to the educational situation of social studies subject teaching. Insight is also needed abouy of the different ways in which these processes can matter in elementary and secondary students’ lives in and outside of school, in society and in the world (Ammert et al., 2022; Bergström & Ekström, 2015; Björkgren et al., 2019; Bladh et al., 2018; Bråten & Skeie, 2020; Børhaug, 2023; Christensen et al., 2017; Christensen & Mathé, in press; Christensen, 2011; Gullberg, 2014; Iversen, 2019; Jägerskog et al., 2022; Larsson & Ledman, 2023; Nordgren, 2023; Osbeck et al., 2023; Sandahl et al., 2022; Skjæveland, 2020; Solhaug et al., 2020).
  •  
37.
  • Persson, Anders, 1974- (författare)
  • Mellan mål och mening : Elev-emancipatoriska eftersträvanden i lärares skildringar av den egna bedömningspraktiken i samhällskunskap och historia
  • 2023
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - 2535-8219. ; 17:2
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Tidigare studier av bedömning i historia och samhällskunskap i den svenska skolan har företrädelsevis handlat om vad lärare bedömer, eller vad elever presterar (Berg & Persson, 2020). I den här artikeln är syftet istället att undersöka hur olika förståelser av dessa båda skolämnens elev-emancipatoriska potential aktualiserar olika typer av ut­maningar och möjligheter i lärares bedömningsuppdrag. Datainsamlingen bygger på åtta timmeslånga intervjuer med lärare som undervisar på gymnasiet i ett mellansvenskt län.Diskussionen om vad som skapar förutsättningar för en ny generation att förstå och kanske förändra sin egen och andras situation framstår ofta som polemisk. Medan vissa betonat betydelsen av vilken (redan etablerad) kunskap som förmedlas (jfr Young, 2013), har andra framhållit värdet av att låta undervisningen utgå från den enskilde elevens eller samhällsgruppens unikt situerade intressen, frågor och behov (jfr t.ex. De Lissovoy, 2010; Tur Porres et al., 2014).I de åtta lärarsamtalen framträder denna avvägning mellan det på förhand givna och det situerade, emellertid i mindre grad som ett antingen/eller. I den lärarprofessionella bedömningspraktiken tycks avpassningen snarare ta dialektisk form i mötet mellan ämnesinnehåll och elev. Samme lärare kan både ge uttryck för anspråk som aktiverar utmaningar förknippade med förutsägbarhet, och rymma skildringar av en strävan att låta bedömningsprocessen bli så öppen som möjlig (jfr Biesta, 2009). Det sätt som eleven visar sig och träder fram i ämnet tycks sätta avtryck i, men är inte ensamt av­görande för, frågan om vad undervisningen ges för innehåll.
  •  
38.
  • Ridell, Kim, Doctoral student, 1988- (författare)
  • Narrativt skrivande i årskurs 1 : En fallstudie om elevers re-design av berättelseelement
  • 2024
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - : Universitetet i Oslo. - 2535-8219. ; 18:1
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • I denna fallstudie analyseras narrativt parskrivande i två skrivsituationer med sju elever från årskurs 1. De två situationerna utmärker sig genom olika iscensatta läranderesurser för att uppmärksamma eleverna på flera berättelseelement. Utifrån ett designteoretiskt ramverk undersöks hur elevernas situerade intresse promptas mot berättelseelementen och hur eleverna i samtal och skrivande re-designar berättelseelement.Analysen är genomförd i tre faser där 1) berättelseelement identifieras, 2) prompt­ningarna av elementen i de olika läranderesurserna, modelltext och två grafiska modeller, sätts i relation till varandra, och 3) berättelseelementens möjliga funktioner i ett narrativ problematiseras. Underlaget består av tre läranderesurser, transkriptioner av elevernas samtal under skrivprocesserna, deras skrivna texter och transkriptioner av efterföljande parintervjuer där eleverna reflekterar över sitt skrivande och berättelser.Resultaten visar att de olika läranderesurserna erbjuder eleverna olika uttryck för berättelsestrukturer. Strukturerna re-designas med en variation av en- och flerepisodisk struktur i de olika skrivsituationerna. Eleverna visar också ett genomgående intresse för att bygga spänning och stöper om berättelseelement som karaktärsdialoger för att uppnå detta. Berättarperspektiv, som enligt tidigare forskning brukar skifta i unga elevers berättelser, är konsekvent i tredjeperson. Det speglar hur läranderesurserna modellerar berättarperspektiv i båda skrivsituationer. Trots att röd tråd begreppsliggörs i en av de grafiska modellerna har eleverna svårt att specificera hur en röd tråd realiseras i en berättelse. Deras förslag är i stället exempel på sagor utan en röd tråd. Likt tidigare studier påvisas också att elevernas skrivprocesser präglas av ett starkt fokus på lokal textnivå, trots att läranderesurserna uppmärksammar andra berättelseelement.
  •  
39.
  • Samuelsson, Lars, 1975- (författare)
  • Etik i utbildning för hållbar utveckling : Att undervisa den etiska dimensionen av en kontroversiell fråga
  • 2020
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - Oslo : Universitetsbiblioteket i Oslo. - 2535-8219. ; 14:4
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Både i Sverige och internationellt är hållbar utveckling numera ett allmänt accepterat mål i utbildningssammanhang. De centrala komponenter som bygger upp hållbarhets­tanken kan emellertid ges olika tolkningar som genererar oförenliga hållbarhetsmål. Det är med andra ord en kontroversiell fråga vilket slags utveckling som ska räknas som hållbar. Det innebär i sin tur att utbildning för hållbar utveckling aldrig är neutral – tvärtom vilar den på etiska antaganden. En viktig komponent i en helhetlig utbildning för hållbar utveckling är därför att synliggöra och diskutera dessa antaganden.Artikelns syfte är dels att belysa den etiska dimensionen av hållbar utveckling förstådd som en kontroversiell fråga, dels att argumentera för ett lämpligt metodbaserat angreppssätt för att hantera denna dimension i ett utbildningssammanhang. Under­sökningen är huvudsakligen av filosofisk karaktär, vilket innebär att den metod som främst använts är det analytiska tillvägagångssätt som utmärker modern analytisk filosofi, med inslag av bland annat begreppsanalys och granskning av argument. Studie­materialet har utgjorts av styrdokument samt nationella och internationella rapporter.Bidragets huvudsakliga resultat är etablerandet av en specifik metodbaserad modell för etikundervisning som särskilt lämplig för att hantera den etiska dimensionen av utbildning för hållbar utveckling (och för kontroversiella frågor generellt). En viktig praktisk implikation är att lärare via denna modell får tillgång till en uppsättning verktyg för att behandla den etiska dimensionen av hållbarhet och andra kontroversiella frågor i sin undervisning. Vidare forskning krävs emellertid för att utröna vilka undervisnings­former som bäst lämpar sig för att arbeta med dessa verktyg i olika undervisnings­sammanhang.
  •  
40.
  • Sandahl, Johan, 1974- (författare)
  • Opening up the echo chamber : Perspective taking in social science education
  • 2020
  • Ingår i: Acta Didactica Norge - tidsskrift for fagdidaktisk forsknings- og utviklingsarbeid i Norge. - : University of Oslo Library. - 1504-9922. ; 14:4
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Public discourse is increasingly polarised when it comes to contemporary political and controversial issues. The debating climate has been described as an “echo chamber” where we tend to find arguments supporting our own established truths rather than having our horizons broadened. Consequently, the challenge of taking the perspectives of others can be seen in classrooms when political discussions and topics surface within social science education. Teaching offers important arenas for deliberation, but class-rooms can be as homogeneous as online filter bubbles, particularly in highly segregated urban school settings. One way of challenging students’ one-sided views is to engage in, and practise, social perspective taking (SPT), a second-order concept engaging with different cultural and ideological understandings of political issues. This study examines two classroom interventions in an upper secondary school with the aim of contributing with empirical data about the components of SPT and how perspective taking can help students broaden their views on political issues. With a starting point in theory on SPT,students’ interactions and reflections in the classroom, collected in written students’ logs and follow-up interviews, are analysed. The results suggest that SPT segments can influence students’ understanding of standpoints other than their own and increase their engagement in class, but that contextualisation is specifically important in this process.
  •  
41.
  • Scheie, Eldri, et al. (författare)
  • Curriculum analysis of critical thinking and sustainable development in the Norwegian and Swedish curricula
  • 2022
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - : Universitetet i Oslo. - 2535-8219. ; 16:2
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Critical thinking is generally regarded as one of the most important competences that students should develop in school in order to become contributing members of a sustainable society. This study aims to investigate the link between critical thinking (CT) and sustainable development (SD) in Norwegian and Swedish school curricula. Sustainability issues are often complex and can be seen from various perspectives. This is the reason why a multi- or interdisciplinary teaching approach is mostly recommended in the literature. Regarding CT, there is no consensus on whether it is a subject-specific competence or a general, non-domain-specific, competence and if the criteria on which CT is assessed can vary with the subject. There is evidently a need for cross-disciplinary research to establish what critical thinking competence involves in different subjects and their links to education for SD. A document analysis, based on a framework for sustainability competences, of the general and subject-specific parts of the curricula was therefore conducted in this study. Results show that both the overriding and the subject-specific parts of the curricula, in Sweden and Norway alike, use several formulations linked to SD competences and CT, but only a few of the SD competences are linked to CT competence and directly to SD as content component. This means that if teachers in Norwegian and Swedish schools are expected to teach holistically with a pluralistic approach to sustainability issues inviting critical thinking, they need to make the connections themselves. 
  •  
42.
  • Snoder, Sara, et al. (författare)
  • Legitimerad flerspråkighet i utspädd dos - flerspråkiga grundskollärares perspektiv
  • 2021
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - : University of Oslo Library. - 2535-8219. ; 15:2
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Utifrån en kritisk diskursanalytisk lins undersöker föreliggande studie hur fem flerspråkiga lärare i grundskolans tidiga år diskursivt positionerar sin egen flerspråkighet och i förhållande till undervisning, elever, kollegor och vårdnadshavare. Syftet är att bidra med ny kunskap om vilken betydelse lärares flerspråkighet kan ha i undervisningssammanhang i skolans tidiga år. Med en etnografisk ansats genomfördes deltagande observationer i två grundskolor med hög andel flerspråkiga elever (ålder 7–12 år) och lärare. Data består av transkriberade intervjusamtal med de fem flerspråkiga lärarna och fältanteckningar från deras undervisning. Resultaten visar hur lärarnas diskursiva positionering av sin flerspråkighet och av flerspråkig användning tog sig olika uttryck, som rättighet och resurs såväl som problem (Ruíz, 1984). Lärarnas flerspråkiga policy uppfattades ha särskilt stor betydelse i förhållande till vårdnadshavare även om det också fanns uttryck för ambivalens, t.ex. i positionering av språklig behärskning av svenska och andra språk. Negativa upplevelser fanns av att bli positionerad som icke-legitim talare av svenska, jämte uttryck för en mer dynamisk syn på språk och identitet hos några av lärarna. Trots lärarnas legitimering (Van Leeuwen,2007) av en flerspråkighetspolicy lokalt (Bonacina-Pugh, 2020) utmanades inte svenska som undervisningsspråk i stort, vilket t.ex. var märkbart i uttryckta gränser för användning av andra språk än svenska. Fler liknande fallstudier i ordinarie undervisning i skolans tidiga år behövs, då elever socialiseras in i skolans språkliga register, för ytterligare kunskap om hur flerspråkiga praktiker kan ta sig uttryck, var gränserna går och deras betydelse i dagens heterogena klassrum.
  •  
43.
  • Söderberg, Eva, 1960-, et al. (författare)
  • Årskurs 9 högläser skönlitteratur – elevperspektiv på läsning och litteraturundervisning
  • 2024
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - Oslo. - 2535-8219. ; 18:1
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Ungas intresse för läsning är en fråga som engagerar på flera plan. I skolan axlar svenskämnet ett stort ansvar för elevernas utveckling som läsare. Högläsning som metod för att främja läsmotivation och engagemang vinner terräng även i högre årskurser. Artikelns syfte är att belysa elevers perspektiv på skönlitterär läsning och högläsning av skönlitteratur i skolan, och den söker svar på följande forskningsfrågor: Vad berättar elevernas utsagor om deras litterära tänkande och litterära föreställningsvärldar?, Vilken bild av litteraturläsning i allmänhet och högläsning i synnerhet ger eleverna uttryck för? och Hur anser eleverna att litteraturundervisningen kan utvecklas? Genom fokusguppsamtal med elever i årskurs 9 bidrar den här artikeln med ett elevperspektiv. Studiens teoretiska ram utgörs av litteraturdidaktisk teori, bland annat om högläsning. Langers (2017) begrepp föreställningsvärldar och olika positioner en läsare intar i relation till en litterär text bidrar även till studiens metod och används som analysraster. Studiens resultat visar på såväl läslustbegränsningar som möjligheter i litteraturundervisningen. I fokusgruppsamtalen är eleverna engagerade och den kvalitativa innehållsanalysen visar att de rör sig mellan Langers olika positioner i relation till den roman de läst, men även till andra texter, och därmed visar exempel på litterärt tänkande. Deras uppfattning om läsning i skolan präglas av en nyttodiskurs. De är till del kritiska mot högläsning, då den ter sig långsam. För en mer intresseväckande undervisning önskar eleverna bland annat större utbud av texter, möjligheter att påverka litteraturval och fler boksamtal. Resultaten pekar på att litteraturundervisningen bättre kunde utnyttja de undervisningstillfällen och fördjupningar som elevernas engagemang i den litterära texten öppnar för.
  •  
44.
  • Tengberg, Michael, Professor, 1978-, et al. (författare)
  • Observation och återkoppling med fokus på utvecklad undervisning : Professionsutveckling med hjälp av PLATO.
  • 2021
  • Ingår i: Acta Didactica Norge - tidsskrift for fagdidaktisk forsknings- og utviklingsarbeid i Norge. - : University of Oslo Library. - 1504-9922. ; 15:1, s. 1-22
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • De senaste åren har stor uppmärksamhet riktats mot behovet av praktiknära, eller praktikutvecklande, forskning i skolan. Tillsammans väntas forskare och lärare utarbeta ny kunskap och vetenskapligt underbyggda metoder för höjd kvalitet och ökad måluppfyllelse. Föreliggande artikel rapporterar resultat från en kvalitativ pilotstudie tillsammans med fyra lärare i det så kallade ULF-projektet (Utbildning, Lärande, Forskning), där forskare och lärare på gemensamt initiativ prövar en modell för samarbete om utvecklad undervisningskvalitet. Studien bygger på tidigare storskaliga observationsstudier där särskilda observa­tionsprotokoll utformats för att identifiera kritiska aspekter av undervisningskvalitet. Syftet med studien är att pröva om observationer och videoinspelningar av undervisning följt av återkoppling till lärarna utifrån ett sådant observationsprotokoll (PLATO) kan användas för att stötta lärarnas undervisningsutveckling. Forskningsintresset riktas dels mot observationernas och återkopplingens eventuella påverkan på undervisningen eller på lärarnas tänkande om undervisningen, dels mot förutsättningarna för att underlätta och utvidga samarbetet och göra det mer långsiktigt hållbart. Resultaten antyder att de forskningsbaserade kvalitetsdimensionerna i PLATO syn­liggör relevanta utvecklingsområden som lärarna drar nytta av i planering och analys av sin undervisning. Samtidigt konstateras att ett fungerande forsknings- och utvecklings­samarbete fordrar mer tid i lärarnas schema för planering och reflexion och en lokalt placerad ämneskompetent mottagarresurs som kan driva och förankra utvecklings­arbetet på huvudmannanivå. Implikationer för ett utvecklat och uppskalat samarbete diskuteras i artikeln.
  •  
45.
  • Thorp, Robert, et al. (författare)
  • Controversially uncontroversial? : Swedish pre-service history teachers’ relations to their national pasts
  • 2020
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - Oslo : University of Oslo Library. - 2535-8219. ; 14:4, s. 1-21
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This article presents a study of how Swedish pre-service history teachers narrated their nation’s past. Previous research on national history education has generally focused on the treatment of conflicts in national history and what challenges that poses for history education. The present study seeks to complement and broaden this research through its focus on a country where national history is generally perceived as uncontroversial and the debate on national history is generally characterised by consensus, and on what strategies future history teachers use when recounting the national history of Sweden. Using a qualitative approach, we asked our respondents to “Tell us the history of Sweden in your own words” in writing. The study finds that the vast majority of the respondents approach their national history in a way that reinforces a traditional view of Swedish national history. These narratives are generally presented in a way that does not engage with or show how perspective and position affects our rendering of history, which has often been regarded as problematic in history educational research. At the same time, these results also show that our respondents are well familiar with the dominant way of perceiving the Swedish past, something that could also be argued to be valuable in history education, depending on how we choose to approach national history.
  •  
46.
  • Thorsten, Anja, 1974-, et al. (författare)
  • Lärarstudenters undervisning av virtuella elever
  • 2023
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - Oslo, Norway : Acta Didactica Norge. - 2535-8219. ; 17:3
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This study contributes to our understanding of how pre-service teachers (PSTs), studying to become middle school teachers, teach virtual pupils in a simulation setting. Such settings provide an opportunity for PSTs to practice teaching skills in a safe environment with the support of their teacher educators. It also enables researchers to study in detail how PSTs handle classroom interaction and teach content. The data comprises 102 recordings from teaching sessions, analyzed using qualitative analysis. The results show that the PSTs handle content and interact with virtual pupils in different ways. Four teaching styles were identified: (a) a confusing way of teaching, distinguished by misleading explanations in an IRE (Initiation-Response-Evaluation) structure; (b) an improvising way of teaching, distinguished by messy explanations following pupils’ questions; (c) a lecturing way of teaching, distinguished by consistent explanations in an IRE structure; and (d) an orchestrating way of teaching, distinguished by consistent explanations and instances of exploratory talk. The results also identify areas where the PSTs need further support in their development. Teacher educators can use the results as a starting point when they organize and plan the content of their teacher education programs.
  •  
47.
  • Tryggvason, Ásgeir, 1983- (författare)
  • Det oväntade subjektet : Konturer av en arendtsk samhällskunskapsdidaktik
  • 2023
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - : Acta Didactica Norden. - 2535-8219. ; 17:2
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • När en känslomässigt laddad diskussion blossar upp i samhällskunskapsundervisningen kan det leda läraren och eleverna in i ett ämne eller en fråga som ingen av dem hade förväntat sig. Inom samhällskunskapsdidaktisk forskning finns ett tilltagande intresse för att utforska sådana oväntade undervisningssituationer. Syftet med den här teoretiska artikeln är att vidareutveckla samhällskunskapsdidaktisk teori om det oväntade med specifikt fokus vid den didaktiska varför-frågan. I artikeln skisseras ett perspektiv på det oväntade som utgår från Hannah Arendts teori om handling och subjektivitet. Utifrån denna teori förstås elevers handlande som ett politiskt ”ådagaläggande” av individen som alltid är unikt, oväntat och riskfyllt. Detta arendtska perspektiv ställer jag sedan i relation till medborgaridealet ”den reflekterande åskådaren” som har formulerats inom det samhällskunskapsdidaktiska forskningsfältet. Artikeln avslutas med en diskussion om hur konflikten mellan olika medborgarideal inom forskningsfältet kan förstås.
  •  
48.
  •  
49.
  • Uddling, Jenny, 1972-, et al. (författare)
  • Att identifiera och beskriva naturvetenskapligt ämnesläsande i språkligt heterogena mellanstadieklassrum
  • 2022
  • Ingår i: Acta Didactica Norden. - : Universitetet i Oslo. - 2535-8219. ; 16:1
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • För att kunna delta fullt ut i naturvetenskapliga klassrum behöver elever, i synnerhet elever som undervisas på sitt andraspråk, stöd i att utveckla ämneslitteracitet. Det över­gripande syftet med studien är att föreslå en analysmodell som kan användas för att identifiera och beskriva ett naturvetenskapligt ämnesläsande på mellanstadiet. Med hjälp av analysmodellen undersöks om och i så fall hur elever i två språkligt heterogena klasser ges möjlighet att delta i ämnesläsande under arbete med läromedelstexter. Teoretiskt bygger modellen på a) hur experter närmar sig naturvetenskapliga texter, och b) typiska språkliga utmaningar som finns i naturvetenskapliga läromedelstexter. I denna studie används data från observationer gjorda i två klasser – i ett biologiklassrum i årskurs 4 och ett fysikklassrum i årskurs 5. Resultaten visar att eleverna i båda klasserna ges möjligheter att delta i naturvetenskapligt ämnesläsande, såsom att trans­formera ett ämnesinnehåll mellan olika modaliteter och uppmärksamma tekniska ord och taxonomiska relationer. Vår analysmodell kan alltså användas för att identifiera och beskriva ämnesläsande i naturvetenskapliga mellanstadieklassrum, men också i senare skolår. Studiens resultat kan bidra till att lärare blir medvetna om och tydligare kan för­stå vilka aspekter av ämneslitteracitet som behandlas i deras egna klassrum. Emellertid behöver modellen i större utsträckning anpassas till de olika texter som elever möter i naturvetenskaplig undervisning.
  •  
50.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-50 av 54
Typ av publikation
tidskriftsartikel (53)
forskningsöversikt (1)
Typ av innehåll
refereegranskat (50)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (4)
Författare/redaktör
Berg, Mikael, Univer ... (4)
Olson, Maria, 1969- (3)
Walldén, Robert, PhD ... (2)
Johansson, Jonas (1)
Folkeryd, Jenny, 197 ... (1)
Hallesson, Yvonne, F ... (1)
visa fler...
Collberg, Philippe, ... (1)
Lundin, Katarina (1)
Häggström, Margareth ... (1)
Ahlstrand, Pernilla (1)
Andersson, Ninnie (1)
Börjesson, Mattias, ... (1)
Dewilde, Joke (1)
Wedin, Åsa, 1955- (1)
Jakobsson, Martin (1)
Malilang, Chrysogonu ... (1)
Johansson, Maritha, ... (1)
Nordenstam, Anna, 19 ... (1)
Randahl, Ann-Christi ... (1)
Gericke, Niklas, 197 ... (1)
Tryggvason, Ásgeir, ... (1)
Samuelsson, Joakim, ... (1)
Vinterek, Monika, 19 ... (1)
Larsson, Anna (1)
Åström Elmersjö, Hen ... (1)
Elvstrand, Helene (1)
Boström, Lena (1)
Deldén, Maria, 1963- (1)
Uddling, Jenny, 1972 ... (1)
Rosén, Jenny (1)
Bandh, Erik (1)
Elvstrand, Helene, 1 ... (1)
Bendegard, Saga, 198 ... (1)
Persson, Anders, 197 ... (1)
Irisdotter Aldenmyr, ... (1)
Blennow, Katarina (1)
Berglund, Teresa, 19 ... (1)
Samuelsson, Marcus, ... (1)
Hedman, Christina (1)
Sandahl, Johan, 1974 ... (1)
Kristiansson, Martin (1)
Blanck, Sara, 1980- (1)
Tengberg, Michael, P ... (1)
Randahl, Ann-Christi ... (1)
Gruneau Brulin, Joel (1)
Boström, Lena, 1960- (1)
Olovsson, Tord Göran ... (1)
Bomström Aho, Erika (1)
Thorsten, Anja, 1974 ... (1)
Børhaug, Kjetil (1)
visa färre...
Lärosäte
Högskolan Dalarna (15)
Stockholms universitet (9)
Uppsala universitet (8)
Göteborgs universitet (7)
Karlstads universitet (5)
Umeå universitet (4)
visa fler...
Linköpings universitet (3)
Lunds universitet (3)
Malmö universitet (3)
Luleå tekniska universitet (1)
Högskolan i Halmstad (1)
Högskolan Väst (1)
Mälardalens universitet (1)
Örebro universitet (1)
Jönköping University (1)
Mittuniversitetet (1)
Södertörns högskola (1)
Högskolan i Borås (1)
Stockholms konstnärliga högskola (1)
visa färre...
Språk
Svenska (33)
Engelska (18)
Norska (3)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (46)
Humaniora (19)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy