| 1. |
- Asperud, Lovisa, et al.
(författare)
-
Tekniskt utvecklingsarbete för användarvänligare kamfack
- 2008. - 1
-
Ingår i: Forskarroller i interaktivt utvecklingsarbete. - Linköping : Avdelningen för industriell arbetsvetenskap, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet. - 9789173938655 ; , s. 57-76
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lovisa och Mikael engagerades som medlemmar i delprojekten ”Justering/optimering av kamfack” och ”Avlastning/sittmöjligheter” (se fig. 2:1). I detta kapitel beskrivs Lovisas och Mikaels arbetsinsatser, vad de resulterade i samt hur de själva upplevde att delta som medarbetare i de två projekten. Avslutningsvis beskrivs hur deras förslag att förbättra kamfackens höjochsänkbarhet togs emot inom Posten.
|
|
| 2. |
- Berglund, Martina
(författare)
-
Projekt upplärning : att lära sig kamma post kräver sin tid
- 2008. - 1
-
Ingår i: Forskarroller i interaktivt utvecklingsarbete. - Linköping : Avdelningen för industriell arbetsvetenskap, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet. - 9789173938655 ; , s. 91-110
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projekt Upplärning är en ”avknoppning” av ett litet experiment om postsorteringen som gjordes i ett inledande skede av samverkan mellan Posten och forskarlaget vid Linköpings universitet.
|
|
| 3. |
- Eklund, Jörgen
(författare)
-
Posten-projektet sett i backspegeln och med vision för framtiden
- 2008. - 1
-
Ingår i: Forskarroller i interaktivt utvecklingsarbete. - Linköping : Avdelningen för industriell arbetsvetenskap, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpngs universitet. - 9789173938655 ; , s. 127-153
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Till en början tog Jörgen ansvar för en rad delprojekt i Postens projekt Brevbärarnas arbetssituation (BAS) och därefter övertog han samordningsansvaret och projektledarskapet. Sedan kom insatserna att växla mellan mycket arbete med samordningen, och en hel del administrativa uppgifter. Han var också expert i delprojekten, och i den mån det handlade om ständiga förbättringar var han projektmedarbetare. Han var också handledare åt studenterna, koordinator och ”informellt kitt” mellan de sju delprojekten.När det aktuella projektet började hade Jörgen en hel del kunskap om brevbärarnas arbete inom Posten. Som skyddsingenjör inom företagshälsovården på 1970-talet var han engagerad i lantbrevbärarnas arbetssituation och han gjorde också en studie under senare delen av 1990-talet speciellt inriktad på vilka fordon som brevbäraren bör ha vid utdelningsarbetet. Det var ett tredelat projekt där en del utgick från Industriell arbetsvetenskap vid Linköpings universitet, en annan del sköttes av Roger Wibom från Arbetsmiljöinstitutet (se kap. 3) och en tredje del drevs på VTI (Väg- och Trakfikinstitutet). De tre delarna utmynnade i en utvärdering av elfordon för postutbärning (se kap. 3).
|
|
| 4. |
- Gerner Björkstén, Marianne
(författare)
-
Sakkunnigstöd för rätt arbetsteknik
- 2008
-
Ingår i: Forskarroller i interaktivt utvecklingsarbete. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789173938655 ; , s. 77-90
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Delprojektet ”Rätt arbetsteknik” (med ursprungsnamnet Att ta fram ett utbildningsmaterial och en plan för genomförande av en utbildning i rätt arbetsteknik och inlärning) syftade till att arbeta fram en utbildning i lämplig arbetsteknik för all brevbärarepersonal. Det breda syftet avgränsades i efterhand till sorteringen i kamfack (se figur 2:1). Projektet skulle även göra en uppskattning av kostnaden för genomförandet av en sådan utbildning inom Posten. Syftet med utbildningen var att ge personalen möjligheter att tillägna sig kunskap i ergonomi och arbetsteknik för att förstå hur man själv kan förebygga belastningsrelaterade besvär. Delprojektet skulle drivas genom delaktighet och engagemang från personalen. Projektet koncentrerades till ”innearbetet” med tonvikt på sorteringsmomenten. Projektledaren insåg det viktiga i att ge korrekta rekommendationer i en fråga som gäller människors hälsa. Anlitandet av ergonomisk expertis med gedigen kunskap i ämnet borde därför ligga tidigt i projektet. Erfarna brevbärare skulle som referenspersoner komma in för att ge komplettering till ett skriftligt expertunderlag. Ergonomen Marianne G. Björkstén tillfrågades av professor Jörgen Eklund om hon var beredd att hjälpa projektet med dels att ta fram ett utbildningsmaterial om lämplig arbetsteknik, dels att föreslå former för utbildningen. Hon tackade ja och anlitades senare också för att genomföra den första pilotstudien med praktisk tillämpning av utbildningen. För denna del rekommenderade hon ytterligare en samarbetspartner. Expertinsatsen rubricerad som ”Lämna en dokumentation över rätt arbetsteknik vid sortering vid kamfack” fullgjordes under en tvåmånadersperiod. Formellt knöts hon via Avdelningen för industriell arbetsvetenskap, Linköpings universitet som sakkunnig till delprojektet och arvoderades inom ramen för dess budget. Genom ett tidigare forskningssamarbete med företagsläkaren Kurt Wahlstedt, hade hon fått en viss förtrogenhet med Posten som företag och med stämningen ute på terminalerna inte minst under pågående organisationsförändringar.
|
|
| 5. |
- Hemphälä, Hillevi
(författare)
-
Det fullskaliga försöket
- 2008
-
Ingår i: Forskarroller i interaktivt utvecklingsarbete. - Linköping, Sverige : Avdelningen för industriell arbetsvetenskap, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpngs universitet. - 9789173938655 ; , s. 41-55
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I föregående kapitel nämndes Roger Wiboms förslag till Posten att göra ett fullskaligt försök i kontorsmiljö. Syftet skulle vara att kunna jämföra gammal och ny utrustning för belysning och märkning med en metod för en före- och eftermätning. Posten föll för förslaget. Det gällde att hitta en lämplig försöksledare. Valet föll på Hillevi Hemphälä.Hillevi hade viss kännedom om brevbärararbetet. Femton år tidigare hade hon jobbat extra vid Posten i Lund under jultid. Vid tidpunkten för försöket var allt arbete samlat till en enda lokal i Lunds kommun. Hillevi blev försöksledare för det fullskaliga försöket.I detta kapitel ges först en beskrivning hur Hillevi Hemphälä upplevde att leda och genomföra en synergonomisk fältstudie, det fullskaliga försöket, som hade planerats för att undersöka effekterna av ny märkning och ny belysning vid kamfacken på brevbärarnas arbetsplatser. Därefter följer ett utdrag ur den forskningsrapportering som blev resultatet.
|
|
| 6. |
- Karltun, Anette
(författare)
-
Att följa hela Posten-projektet på nära håll
- 2008
-
Ingår i: Forskarroller i interaktivt utvecklingsarbete. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789173938655 ; , s. 111-153
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I forskargruppen ingick doktoranden Anette Erlandsson-Karltun. På henne låg en alldeles särskild operativ uppgift, nämligen att på nära håll följa, medverka i och dokumentera hela det förändringsarbete som Servicenätet Posten bedrev inom ramen för projektet ”Brevbärarnas arbetssituation” (BAS), och som utmynnade i förbättringar som slutligen vidtogs vid de totalt 602 utdelningskontoren i landet.Anette Erlandsson-Karltuns första uppgift blev att hösten 2001 genomföra en kartläggning av brevbärarnas arbetsmiljö och av införandet på kontoren av det s.k. ”Bästa Metod” konceptet.En liknande insats ägde rum från oktober 2003 – maj 2004. Det var en utvärdering av implementeringsprocessen vid ett pilotkontor vad gäller fyra förbättringsåtgärder: belysning, märkning och justering av kamfack, arbetsteknik och nyttjande av ny manual för organisering av innearbetet på utdelningskontoren.Ytterligare en utvärdering genomförde hon (tillsammans med Anna Roos) på ett större urval utdelningskontor under våren och sommaren 2005 efter att förbättringarna vidtagits vid samtliga landets kontor.Under perioderna mellan dessa tre omfattande undersökningar fungerade Anette Erlandsson-Karltun som kontaktperson och forskarstöd till projektmedarbetare och ledningspersoner inom Servicenätet Posten. I motsats till andra i forskargruppen som inriktade sig på specifika problem och insatser hade Anette Erlandsson-Karltun en bred och långsiktig uppgift, nämligen att följa - och bidra till - Postens satsning på detta projekt från start till mål.
|
|
| 7. |
- Westlander, Gunnela
(författare)
-
En inledande orientering om forskningsfältet
- 2008. - 1
-
Ingår i: Forskarroller i interaktivt utvecklingsarbete. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789173938655 ; , s. 7-21
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskarstött förändringsarbete är oftast mångfacetterat och ger en riklig mängd av rön och erfarenheter. När det kommer till den slutliga, skriftliga avrapporteringen brukar författarna vilja spara på detaljerna, undvika sidospår och uppehålla sig mest vid utfall och måluppfyllelse. Sällan belyses forskarens egen subjektiva bild av forskningsfältet och hur det i realiteten varit att bedriva forskningsarbetet. Har man behövt kompromissa, göra avkall på vetenskaplig kvalitet eller på annat sätt anpassa undersökningsplanen till den praktiska – och många gånger oberäkneliga – verkligheten? Sådana erfarenheter stannar vanligen inom den inre kretsen av forskarkolleger.Särskilt i tidsutsträckta förändringsprojekt blir det uppenbart att slutresultatet inte kan tolkas utan hänsyn till en mera ingående kännedom om hur samverkan framskridit mellan forskare och den praktiska verklighet som är under förändring.Att beskriva denna samverkansprocess annat än på ett mera ytligt plan kan emellertid många gånger vara känsligt. Båda parter - forskare och deltagare - kan ha upplevelser som man inte önskar sätta på pränt än mindre ha offentliggjorda i skrift. Detta är också säkerligen en förklaring till att forskning om forskarstött förändringsarbete redovisas med tonvikten på utfall och slutresultat och att själva samverkansprocessen som leder dit ges mindre utrymme.Tillkomsten av denna skrift bygger på övertygelsen att det trots allt är angeläget att sätta strålkastarljuset på forskares uppriktigt förmedlade upplevelser av situationen och söka ge en realistisk och konkret bild av hur forskningsarbete i ett stort förändringsprojekt gestaltar sig i forskarens subjektiva perspektiv.De följande kapitlen skildrar hur olika forskare, unga som erfarna, medverkar och påverkar i en sådan process. Hur möter och bemöts de av den praktiska verkligheten i färd att förändras? Den praktiska verkligheten är i detta fall den svenska Posten, en stor hierarkisk organisation omfattande hela landet och som numera går under namnet Posten Sverige AB. Denna skrift handlar närmare bestämt om den del av Postens servicenät, där sista ledet i brevdistributionen sker på de lokala postkontoren runt om i Sverige. Brevbärarpersonalen sköter där sortering och utdelning av brev och andra försändelser. (År 2000 uppgick antalet kontor till 700 och minskade till 600 år 2006. Under samma period minskade brevbärarpersonalen från 19 000 till 15 000 personer.)En satsning på förbättringar av arbetsmiljön startade år 2001 och pågick under följande fem år. Initiativet kom från arbetsgivar- och arbetstagarparterna inom Posten. Båda sidor var angelägna att anlita forskare som kunde bidra med vetenskaplig kunskap för att lösa de specifika problem som visat sig. Det var två problembilder som framträdde efter att Posten fört in ett nytt system för brevbäring, den s.k. ”Bästa Metod”. Posten upplevde att införandet inte hade gett de resultat man förväntat sig, och brevbärare var oroliga för arbetsmiljön och att risken för arbetsskador skulle öka.Det fanns med andra ord förbättringar att göra vid de lokala utdelningskontoren, såväl av inomhusarbetet där finsorteringen av försändelserna ägde rum, som av arbetet utomhus i samband med utdelningen av posten till adressaterna inom området. Efter många överväganden kom man fram till att koncentrera insatserna till inomhusmiljön och det sorteringsarbete som brevbärarna hade att utföra.Innan vi går närmare in på den forskargrupp som engagerades ges en bild av det arbete med brevsorteringen som utfördes inne på postutdelningskontoren. Vi hämtar beskrivningen från två rapporter. Som läsaren kommer att märka har författarna satt på sig ergonomiska glasögon.
|
|
| 8. |
- Westlander, Gunnela
(författare)
-
Forskarroller
- 2008. - 1
-
Ingår i: Forskarroller i interaktivt utvecklingsarbete. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789173938655 ; , s. 1-6
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att det sker täta förändringar för människor i organisationslivet såväl som i samhället i stort konstateras ofta. Intressant är att detta speglas i att forskare ägnar sig alltmer åt studiet av förändringar och förändringsprocesser, antingen i form av ett uppföljande och utvärderande eller i form av ett delaktigt handlande.Det görs ett stort mått av empiriska studier som har karaktären av forskarstöd i utveckling och forskningslitteraturen ger prov på mer eller mindre framgångsrika sådana. I den skriftliga avrapporteringen till vetenskapssamhället ligger i regel tonvikten på den verksamhet som undergår förändringen eller ”förändrar sig” och den deltagande forskarens roll och förhållningssätt är starkt nedtonad av olika anledningar, ibland förståeliga.Om man vill ha stoff för att djupare ventilera själva forskarrollen får man söka efter författare som ägnat sig särskilt åt metodfrågor kring forskarrollen. För att visa hur problematiken kring forskarrollen återkommit med jämna tidsintervall skall vi belysa hur företrädare för olika varianter av forskarstött förändringsarbete resonerat om hur forskaren kan/bör gestalta sin roll.
|
|
| 9. |
- Westlander, Gunnela
(författare)
-
Forskarstött förändringsarbete som forskningsinriktning
- 2008
-
Ingår i: Forskarroller i interaktivt utvecklingsarbete. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789173938655 ; , s. 141-153
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett synsätt på vad som är god forskning är- att forskningen skall vara utförd under strikt kontrollerade betingelser,- att försökssituationen skall vara konstruerad i förväg,- att genomförandet sker av en försöksledare som förhåller sig neutral och ”objektiv” till försökspersonen/erna vilket betyder att aktiv påverkan från hens/hennes sida är otänkbar försåvitt den inte ingår isjälva försöksupplägget,- att försöket redovisas skriftligt i alla viktiga detaljer för att det skallkunna upprepas och valideras av oberoende andra.Det måste påpekas att denna typ av forskning ofta utgör en plattform och ett villkor för att kunna bedriva forskarstött förändringsarbete. I Postenprojektet kan vi hänvisa till inledningen av kapitel 3 om synergonomisk forskning. Det har lagts ner oändlig forskarmöda på att identifiera belysningsegenskaper av vikt för synförmåga, olika texters läsbarhet, rörelsemönster vid olika slags arbeten, konstruktion av tekniska hjälpmedel m.m. Ergonomiska förbättringar förutsätter tillförlitliga forskningsresultat att bygga på.Hur kan man då karaktärisera den forskning som görs om forskarstött förändringsarbete såsom det illustrerats i de föregående kapitlen?En sådan forskning är ju inte i alla delar utförd under strikt kontrollerade betingelser, forskarna kommer i stället in i en levande, dynamisk praktisk verklighet (naturliga sammanhang). I Posten-projektet har visserligen en del forskarinsatser handlat om att genomföra förplanerade försök i denna verklighet, men andra har handlat om att delta i mer eller mindre oförutsedda sammanhang. Forskarna har växlat mellan att vara aktivt påverkande och passivt observerande. Den praktiska verkligheten har krävt fortlöpande anpassning av forskarnas förhållningssätt. Händelseförloppet går inte att upprepa och kan alltså inte ”studeras en gång till” (irreversibilitet), varken av dem själva eller annan oberoende forskare. Gjort är gjort! Samspel/växelspel mellan forskare och praktiker beror på vad som undan för undan händer. Detta är villkoren i forskarstött förändringsarbete.Från att ha setts som angelägna insatser, men kanske knappast som forskning, har forskarstött förändringsarbete utvecklats till ett område med egna kännetecken på hur forskning kan bedrivas. Mycken tankemöda har ägnats att kritiskt granska och reflektera över särdragen som alla på ett eller annat sätt har att göra med relationen forskare – praktiker.Forskarstött förändringsarbete bedrivs, som nämnts inledningsvis, i olika varianter såsom aktionsforskning, interaktiv forskning och utvecklingsinriktad forskning. Skillnaderna går vi ej djupare in på här utan hänvisar till annan litteratur (se t.ex. Svensson & Aagaard Nielsen, 2006).Framför allt bakom uttrycket ’interaktiv forskning’ ligger – som kan anas - en betoning på samspelet mellan forskare och praktiker. Det har föranlett oss att använda interaktiv forskningsansats i karaktäriseringen av det forskarstödda förändringsarbetet i Posten (se kap. 9).Interaktiv forskning hänvisar till samspel, växelspel forskare – praktiker, ett samspel som undan för undan leder till ökad kunskapsbildning hos båda parter: hos forskarna om det praktiska sammanhanget där de skall bistå, hos praktikerna om forskarnas krav/önskemål om undersökningsmetoder och deras förvärvade kunskaper om arbetslivsforskningsresultat generellt.
|
|
| 10. |
- Wibom, Roger
(författare)
-
Synergonomisk expertis blir nödvändigt
- 2008. - 1
-
Ingår i: Forskarroller i interaktivt utvecklingsarbete. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789173938655 ; , s. 23-39
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En av huvudpersonerna i det begynnande samarbetet mellan Posten och forskarlaget på Linköpings universitet var Roger Wibom. Han bidrog med en betydande erfarenhet av de synergonomiska problemen på arbetsplatserna och hur man kan ”forska sig fram” till optimala lösningar.Roger blev expert till två av delprojekten, Belysning - kamfack och Märkning – kamfack (se fig. 2:1). I detta kapitel ger Roger inledningsvis en bild av den forskning han deltog i fram till han engagerade sig i Postenprojektet, därefter hur han arbetade i de två delprojekten och slutligen vilka vägar han väljer för att övertyga chefer och tillverkare att satsa på att höja den synergonomiska utformningen av arbetsplatserna.
|
|
