SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "L773:9789188083357 OR L773:9789188083364 OR L773:9789162013073 "

Sökning: L773:9789188083357 OR L773:9789188083364 OR L773:9789162013073

  • Resultat 1-28 av 28
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Bergström, Lena, et al. (författare)
  • Biodiversitet och ekosystemtjänster i kustområden
  • 2021
  • Ingår i: Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. - : Sveriges Lantbruksuniversitet. - 9789188083357 - 9789188083364 - 9789162013073 ; , s. 209-219
  • Bokkapitel (refereegranskat)
  •  
2.
  •  
3.
  • Lidskog, Rolf, professor, 1961-, et al. (författare)
  • Att korsbefrukta kunskap
  • 2021
  • Ingår i: Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. - Uppsala : SLU - Centrum för biologisk mångfald. - 9789162013073 - 9789188083364 - 9789188083357 ; , s. 92-93
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
4.
  • Linnér, Björn-Ola, 1963-, et al. (författare)
  • Samhällstransformationer mot hållbar utveckling
  • 2021
  • Ingår i: Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. - Uppsala/Stockholm : SLU/Naturvårdsverket. - 9789188083357 - 9789188083364 - 9789162013073 ; , s. 328-329
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
5.
  • Johansson, Maria, et al. (författare)
  • Biologisk mångfald i våra sinnen och i vår omtanke om miljön
  • 2021
  • Ingår i: Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster : Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor! - Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor!. - 9789162013073 ; , s. 244-245:121, s. 244-245
  • Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
  •  
6.
  • Lindborg, Regina, et al. (författare)
  • Naturbetesmarker – en resurs för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
  • 2021
  • Ingår i: Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor. - 9789188083357 - 9789188083364 ; :121, s. 169-177
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Vårt traditionella jordbrukslandskap är centralt för att bevara biologisk mångfald, men det moderna jordbruket har medfört förändringar som bidragit till en utarmning av mångfalden. Detta hotar de ekosystemtjänster som naturbetesmarker och deras mångfald kan bidra med. Sverige har i tusentals år haft betesdjur som en integrerad del av matproduktionen, vilket har format landskap med en variation av åkrar, ängs- och betesmarker och skog. Våra svenska ängar och betesmarker är idag bland de artrikaste miljöerna i världen. Genom att bibehålla brukandet av naturbetesmarkerna som en del i det moderna jordbrukssystemet ökar möjligheten att producera mat på ett hållbart sätt och samtidigt gynna biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
  •  
7.
  • Sandell, Klas, 1953-, et al. (författare)
  • Naturkontakt som miljöpedagogik
  • 2021
  • Ingår i: Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster.. - Uppsala : SLU Centrum för biologisk mångfald, Naturvårdsverket. - 9789188083357 - 9789188083364 ; , s. 105-113
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
8.
  • Smith, Henrik G., et al. (författare)
  • Ekosystemtjänster och naturnyttor
  • 2021
  • Ingår i: Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor. - 9789188083357 - 9789188083364 ; :121, s. 55-64
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Vi människor är biologiska varelser och därför sammanvävda med övrigt liv på jorden. Det betyder att vi både för vår överlevnad och för vår vällevnad är helt beroende, inte bara av att det finns en rikedom av liv på planeten, utan också av ett otal ekologiska funktioner som genereras av levande organismer, av enskilda arter eller av flera arter i samspel. Det handlar om direkt livsuppehållande funktioner som fotosyntesen – produktionen av syre så att vi kan andas, få mat, virke och läkemedel. Men också annat som är av betydelse för att vi ska kunna leva hälsosamma, trygga och goda liv, som rening av luft, reglering av vattenflöden, upplevelser, identitet och inspiration.
  •  
9.
  • Smith, Henrik G., et al. (författare)
  • Pollination som ekosystemtjänst.
  • 2021
  • Ingår i: Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor. - 9789188083357 - 9789188083364 ; :121, s. 131-141
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Pollinatörer är en fråga i tiden. I slutet av 1990-talet introducerade Gretchen Daily och Robert Costanza begreppet ekosystemtjänster för att beskriva människans beroende av naturliga processer och produkter som skapas av våra ekosystem. Begreppet har sedan dess fått ett enormt genomslag inom vetenskap och policy och var centralt för IPBES globala utvärdering av biologisk mångfald och ekosystemtjänster (som även använde begreppet naturnyttor). För att illustrera detta beroende har pollinering ofta använts som exempel, dels därför att det exemplifierar en ekosystemtjänst som är hotad av pågående utarmning av naturliga ekosystem, dels för att den utgör ett pedagogiskt exempel på människans beroende av naturen. Föga förvånande fokuserade IPBES första globala utvärdering på pollinatörer. Debattens vågor har svallat höga, och begrepp som ”pollinatörskrisen” har bidragit till att dramatisera diskussionen. Uppfattningarna om hur det står till med våra pollinatörer, vilka konsekvenser förluster av pollinatörer kommer att få och vad man kan göra åt det är många och inte alltid förenliga. Debatten har fokuserat på både tambin och vildbin, där status och roll för respektive grupp ofta blandats ihop och övriga pollinatörer delvis glömts bort. Det finns därför ett behov av att sammanfatta vad vi vet om hur det går för våra pollinatörer, varför vi ska bekymra oss om hur det går för dem och vad vi kan göra för att gynna dem. Fokus här ligger på vilda pollinatörer och deras roll för pollination av vilda växter och grödor, framför allt i tempererade områden som Sverige.
  •  
10.
  •  
11.
  • Almered Olsson, Gunilla, 1951 (författare)
  • Biologisk mångfald - en förutsättning för vår matförsörjning
  • 2021
  • Ingår i: Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor. - Stockholm & Uppsala : Naturvårdsverket & Centrum för biologisk mångfald. - 1403-6568. - 9789188083364 ; , s. 222-233
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • I detta kapitel ges först en kort inblick i hur den vilda biologiska mångfalden blev grunden för jordbruket och utvecklats som en del av människors matlandskap inom olika lokala ekosystem. I takt med att tillgång till nya energikällor har matproduktionen och matsystemen ändrats vilket bidragit till den allvarliga, lokala och globala miljösituationen vi befinner oss i. Möjligheter till och ramverk för en hållbar matproduktion och hållbara matsystem baserade på agroekologiska system skisseras.
  •  
12.
  •  
13.
  • Christiernsson, Anna, 1977- (författare)
  • Rätten som styrmedel för att bevara biologisk mångfald
  • 2021. - 1
  • Ingår i: Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor. - Uppsala : SLU, Centrum för Biologisk Mångfald. - 9789188083357 ; , s. 291-299
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • Kapitlet ger en bred översikt över rättsliga instrument och angreppsätt för att bevara biologisk mångfald. Exempel från internationell rätt, EU-rätt och svensk rätt ges. I kapitlet beskrivs också hur de olika administrativa nivåerna förhåller sig till varandra samt rättsliga förutsättningar för att få till effektiva regler till skydd för biologisk mångfald, också i gränsöverskridande sammanhang. I kapitlet ges några exempel på brister i dagens rättssystem samt förslag på hur dessa brister kan åtgärdas. Kapitlet är baserat på forskning om biologisk mångfald som bedrivits inom det miljörättsliga forskningsfältet. 
  •  
14.
  • Hilding-Rydevik, Tuija, et al. (författare)
  • Att bejaka och respektera vårt ömsesidiga beroende
  • 2021
  • Ingår i: Biologisk mångfald, naturnyttor, ekosystemtjänster : svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor. - 9789188083357 ; :121, s. 349-363
  • Bokkapitel (refereegranskat)
  •  
15.
  • Hilding-Rydevik, Tuija (författare)
  • De osynliga makthavarna - transformation och lärande
  • 2021
  • Ingår i: Biologisk mångfald, naturnyttor, ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor. - 9789188083357 ; :121, s. 259-269
  • Bokkapitel (refereegranskat)
  •  
16.
  • Iwarsson, Mattias, et al. (författare)
  • Bortglömd mångfald? : De odlade växterna
  • 2021
  • Ingår i: Biologisk mångfald, naturnyttor, ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor. - 9789188083357 ; :121, s. 154-155
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
  •  
17.
  • Jonäll, Kristina, 1964 (författare)
  • Företagen och biologisk mångfald.
  • 2021
  • Ingår i: Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor. Red. Håkan Tunón & Klas Sandell. - : SLU Centrum för biologisk mångfald (CBM), Uppsala & Naturvårdsverket, Stockholm. - 1403-6568. - 9789188083357
  • Bokkapitel (refereegranskat)
  •  
18.
  •  
19.
  • Linnér, Björn-Ola, 1963-, et al. (författare)
  • Samhällstransformationer mot hållbar utveckling
  • 2021
  • Ingår i: Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. - : SLU, Centrum för Biologisk Mångfald. - 9789188083357 ; , s. 328-329
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
20.
  •  
21.
  • Saltzman, Katarina, 1966 (författare)
  • Naturen i vardagen. Etnologiska perspektiv på upplevelser av biologisk mångfald
  • 2021
  • Ingår i: Tunón, Håkan & Sandell, Klas, (red.) Biologisk mångfald, naturnyttor, ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor. - Uppsala & Stockholm : Centrum för biologisk mångfald, SLU & Naturvårdsverket. - 9789188083357 ; , s. 235-243
  • Bokkapitel (refereegranskat)
  •  
22.
  •  
23.
  • Sandell, Klas, 1953- (författare)
  • Kan vi skapa natur?
  • 2021
  • Ingår i: Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster.. - : SLU Centrum för biologisk mångfald; Naturvårdsverket. - 9789188083357 ; , s. 220-221
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
24.
  • Sandell, Klas, 1953- (författare)
  • Var kan jag engagera mig?
  • 2021
  • Ingår i: Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster.. - : SLU Centrum för biologisk mångfald; Naturvårdsverket. - 9789188083357 ; , s. 346-347
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
25.
  • Smith, Henrik, et al. (författare)
  • Ekosystemtjänster och naturnyttor
  • 2021
  • Ingår i: Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor. - Uppsala & Stockholm : SLU Centrum för biologisk mångfald & Naturvårdsverket. - 1403-6568. - 9789188083357 ; , s. 55-64
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • Utvecklingen av begreppet ekosystemtjänster och hur det kommit att innefattas i begreppet 'naturnyttor' i IPBES arbete
  •  
26.
  • Stenseke, Marie, 1963 (författare)
  • IPBES-rapporter om kunskapsläget
  • 2021
  • Ingår i: Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor. - Uppsala & Stockholm : SLU Centrum för biologisk mångfald & Naturvårdsverket. - 1403-6568. - 9789188083357 ; , s. 50-51
  • Bokkapitel (refereegranskat)
  •  
27.
  • Tunon, Håkan (författare)
  • Folklig kunskap, lokalt naturbruk och förhållandet till mångfalden
  • 2021
  • Ingår i: Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster : svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor. - 9789188083357 ; :121, s. 81-91
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • Idén med denna text är att dels lyfta fram det kulturella värdet hos biologisk mångfald, dels synliggöra den osynliga praktiska kunskap som naturbrukare runt om i landet besitter. Samtidigt visar kapitlet på variationen i vårt naturbruk. Sverige är ett avlångt land med en varierad natur. Från norr till söder sträcker sig landet nästan 160 mil långt och 50 mil brett. Vad gäller vegetationen så går den från lövskogsregionen i söder och öster över barrskogsregionen och vidare upp till fjällbjörksoch kalfjällsregionen i norr och nordväst. Sverige omfattar åtta odlingszoner, vilket skapar förutsättning för en mängd olika biotoper och lokala växt- och djursamhällen. Föga förvånande har det baserat på klimat, geografi och tillgängliga naturresurser över tid uppstått en mängd olika lokala kulturella variationer med egna särdrag och traditioner. En riklig lokal förekomst av en viss växt- eller djurart utgör en resurs och leder ofta till ett brukande som kan få ett kulturellt värde för det lokala samhället. I många fall kan ett sådant brukande av naturresurser bli en bärande och karaktäriserande del i den lokala kulturen och arbetsåret. Ofta handlar det om säsongsvisa resurser och det kan handla om såväl vilda som tama eller odlade arter.Det biologiska i landskapet bidrar till att forma den lokala kulturen. Exempel på sådana resurser och aktiviteter är ålfisket på kusten i Österlen, surströmmingsproduktionen längs Norrlandskusten, sikhåvning i Kukkolaforsen (se motsatt sida), alvarbete på Öland, fäbodbrukets utmarksbete i Mellansveriges och södra Norrlands skogsbygder och naturligtvis den samiska renskötseln. Inom de lokala traditionerna har också tamdjur kommit att bidra, såsom exempelvis lantrasen skånegås i skånsk gåstradition, rödkulla och fjällko i fäbod- och fjällbondekulturen, och grisen (oavsett ras) som allmän kulturell matsymbol. Lokalt/regionalt har också de odlade grödorna påverkat kulturen: linet i Hälsingland, Norrlands tunnbröd av kornmjöl och bruna bönor från Öland, Skånes sockerbetor, ängsäppelodling i östra Småland, äppelodling på Österlen och västeråsgurkan för att nämna något. Potatisens roll som nationell symbol och de olika lokala potatissorternas betydelse för det lokala kulturella medvetandet. Första veckan av älgjakten har fortfarande trots att vi är ett urbaniserat folk en närmast helig status i vissa landsändar och många utflyttade har en av sina självklara semesterveckor inbokad på höstkanten i den gamla hemtrakten. Där anglosaxiska länder har sin kalkon på juldagen så är julharen ett viktigt traditionellt inslag på många håll i landet. Sammantaget så gör det att vi lokalt i Sverige fortfarande kan tala om en ganska stor kulturell mångfald i naturresursutnyttjandet och att den dessutom styr den lokala och regionala identiteten. Även om sådana resurser idag sällan är avgörande för försörjningen har de fortfarande en stor kulturell betydelse.
  •  
28.
  • Tunon, Håkan (författare)
  • Samisk traditionell kunskap
  • 2021
  • Ingår i: Biologisk mångfald, naturnyttor, ekosystemtjänster : svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor. - 9789188083357 ; :12, s. 95-103
  • Bokkapitel (refereegranskat)
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-28 av 28

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy