| 1. |
- Dymén, Christian, et al.
(författare)
-
Könade normers betydelse för en jämställd och hållbar transportpolitik och planering.
- 2021
-
Ingår i: På väg mot hållbar omställning? Kunskap, makt och mening i nationell transportplanering.. - Boxholm : Linnefors förlag. - 9789188651129
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Jämställdhet har potential att bidra till ett hållbarare transportsystem av betydelse inte minst för klimatutmaningen. Ett transportsystem utan jämställdhetsperspektiv kan inte anses vara hållbart. Vår utgångspunkt är vidare att jämställdhet inte bara handlar om jämn könsfördelning utan också om att uppmärksamma könade normer vilka inrymmer värderingar och ideal baserade på livsvillkoren för kvinnor och män inom samhällets olika områden. I vår och andras forskning har det dock noterats att jämställdhetsperspektivet är påtagligt frånvarande i transportplanering – vilket är ett jämställdhetsproblem som dessutom negligerar en ansenlig klimatomställningspotential. Med ett helt jämställt transportsystem och samhälle skulle resandet vara mer lika mellan män och kvinnor. Det är dock viktigt att poängtera att den senaste forskningen visar att skillnader mellan kvinnor och män skulle kvarstå, även i ett samhälle där ekonomisk standard, förvärvsarbetande och hushållsarbete skulle vara jämställt. Kvarstående skillnader skulle då ha att göra med värderingar, attityder och normer. Oavsett handlar målet dock inte om att kvinnor och män ska göra lika, utan att människor oavsett kön ska ha lika möjligheter att forma sina egna liv liksom att forma samhället. Helt avgörande är det att både kvinnliga och manliga normer tillmäts samma betydelse och är lika styrande av transportplaneringen. nsekvenserna på vardagsresandet av olika åtgärdsförslag. Vår och andras forskning pekar på att begreppet jämställdhet kan användas som en metod för att nå hållbar utveckling. Med tanke på uppställda klimatmål och den tidspress som finns att genomföra klimatåtgärder, kan inte den energibesparingspotential som ett jämställt transportsystem medför negligeras. Det är en självklar demokratifråga att jämställt inkludera både kvinnor och män i utformningen av transportsystemet, men det är även en jämställdhetsfråga att inkludera hållbarhetsperspektivet på utformningen av transportsystemet. Den sammanvägda potentialen för jämställdhet att bidra till hållbarhet kräver både beteendeförändringar och normförändringar inom transportsektorn. Avseende åtgärder visar vår tidigare forskning att problemet inte handlar om frånvaro av strategier eller policys. De finns redan. Det handlar istället om hur de blir till praktiska beslut och handlingar, och om vilka metoder och perspektiv som används i görandet av planer och strategier. De tjänstepersoner och politiker som i sin vardag diskuterar och beslutar om trafik- och transportplanering behöver en större förståelse för varför och hur jämställdhet och hållbarhet är viktigt och hur frågor om jämställdhet är tätt kopplade till hållbara beslut inom sektorn. En sådan förståelse kan bidra till att förändra de normer som styr beslutsfattande mot ett mer jämställt och hållbart transportsystem.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Thoresson, Karin, 1980-
(författare)
-
Ekonomisk expertis, makt och politik
- 2021
-
Ingår i: På väg mot hållbar omställning?. - Boxholm : Linnefors förlag. - 9789188651129 ; , s. 60-69
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 9. |
|
|
