| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Larsson, Esbjörn, Professor, 1968-, et al.
(författare)
-
Det första valet : Förskolans expansion, marknadisering och ökade betydelse i familjers utbildningsstrategier
- 2022
-
Ingår i: Resultatdialog 2022. - Stockholm : Vetenskapsrådet. - 9789188943729 ; , s. 44-48
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Idag gör många familjer sitt första val i utbildningssystemet redan under barnets första levnadsår. Då väljs vanligtvis förskola. Det är ett högst påtagligt val; om du inte aktivt väljer förskola erbjuds du ingen plats. Därmed måste alla familjer som behöver barnomsorg förhålla sig till ett utbildningsrelaterat val mycket tidigt i barnens liv, långt innan barnet själv kan ha åsikt i frågan.Vi har undersökt konsekvenserna av detta val och hur framväxten av en svensk förskolemarknad gick till.
|
|
| 5. |
- Nordvall, Henrik, 1977-
(författare)
-
Partiskolningens didaktik
- 2022
-
Ingår i: Resultatdialog 2022. - : Vetenskapsrådet. - 9789188943729 ; , s. 62-66
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 6. |
- Osman, Ali, 1956-, et al.
(författare)
-
I fotspåren av motståndskraftiga unga : lyckade utbildningsvägar och inträdet i högre utbildning
- 2022
-
Ingår i: Resultatdialog 2022. - Stockholm : Vetenskapsrådet. - 9789188943729 ; , s. 67-71
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att vårdnadshavares utbildningsbakgrund spelar roll för deras barns inträde till högre utbildning är inget nytt. Men bilden är inte huggen i sten och i det här projektet utmanas den synen genom att vi fokuserar på studenter både från hem med och utan högre utbildning. Då finner vi andra förklaringar än de gängse till hur elever från hem utan utbildningsvana tar sig vidare till högre utbildning. Projektet undersöker hur högpresterande elever själva beskriver att de klarar av skolan med höga betyg. I studien ingår elever vars föräldrar har eller saknar högskoleutbildning, är svenskfödda eller är utlandsfödda. Med högpresterande menar vi dem som har hög eller över medelpoängen i kärnämnena (matematik, svenska eller svenska som andra språk eller engelska) i slutet av det första året av deras gymnasieutbildning. Skolsvårigheter som barn från arbetarklassen eller elever med invandrarbakgrund möter i utbildningssystemet är väl dokumenterade men mycket mindre uppmärksamhet har ägnats åt elever som har eller är på väg att uppnå en framgångsrik akademisk karriär trots att de kommer från utmanande bakgrunder. I pedagogisk litteratur benämns dessa elever ofta som pedagogiskt motståndskraftiga. Men hur kan vi förstå deras drivkrafter och vilket stöd de fått och får under sin skoltid? Och hur ser de på sin framtid?Forskningsprojektets syfte är att utröna vilka mekanismer och faktorer som bidrar till utbildningsframgången för både studenter från hem med låg utbildningsnivå och där man ofta inte har kännedom om hur utbildningsystemet fungerar och bör användas, samt för studenter vars föräldrar har hög utbildning och troligen större kännedom hur utbildningsystemet och skolan fungerar.
|
|
