| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Ask, Anna, et al.
(författare)
-
Studenters uppmärksamhet under föreläsningar
- 2009
-
Ingår i: Proceedings utvecklingskonferens 09 Lunds Universitet. - 9789197797429 ; , s. 112-120
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Föreläsningar är vanlig undervisningsform på Lunds Tekniska Högskola (LTH). Deras stora fördel är att information överförs ekonomiskt och effektivt till många studenter samtidigt men de har även sina begränsningar. Kritiker menar att information överförs till passivt mottagande studenter och att bristande uppmärksamhet och engagemang hos studenterna begränsar mängden kunskap som faktiskt tas emot. En intervju- och litteraturstudie har genomförts för att dels inventera vilka metoder som finns för att hålla studenternas uppmärksamhet uppe och dels vilka som tillämpas av föreläsare vid LTH. Variation och olika former av aktivering framstår såväl i litteraturen som i intervjuerna som viktiga metoder. I artikeln presenteras även inspiration kring hur man kan använda variation, och andra aktiviteter för att engagera och aktivera studenterna samt hur man kan strukturera en föreläsning. De flesta av de intervjuade föreläsarna uppger att de utvecklat sina strategier genom erfarenhet medan knappt hälften nämner pedagogiska kurser.
|
|
| 4. |
- Aulin, Radhlinah, et al.
(författare)
-
Att inspirera till akedemisk hederlighet i högre utbildning - lärarens roll
- 2009
-
Ingår i: Proceedings utvecklingskonferens 09 Lunds Universitet. - 9789197797429 ; , s. 138-138
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Universitet har vanligen utvecklat etiska riktlinjer för undervisning, men dessa fokuserar ofta på att avskräcka från oärlighet genom upptäckt och bestraffning i stället för att uppmuntra till ett fruktbart beteende. Universitet, fakulteter, institutioner och lärare har ett stort ansvar för att sprida kunskap om akademisk hederlighet till sina studenter. En internetbaserad enkätundersökning genomfördes bland lärare på tre olika program på LTH (Ekosystemteknik(W), Elektroteknik(E) respektive Industridesign(ID)) för att undersöka när och hur lärarna förmedlar kunskaper kring akademisk hederlighet till studenterna samt hur lärarna anser att studenterna bör få träning i att utveckla akademisk hederlighet jämfört med hur studenterna faktiskt tränas i det. Enkäten skickades ut till 65 lärare och svarsfrekvensen var 71%, 47% och 40% för W-, ID- respektive E-programmet. Undersökningen visar en tydlig skillnad mellan de olika programmen. På W- och ID-programmen tar ca 40% av de svarande lärarna upp akademisk hederlighet vid kursintroduktionen, medan endast ca 10% på E-programmet gör det. På W-programmet behandlar 80% av lärarna ämnet i samband med att de introducerar övningar och uppgifter, medan motsvarande siffra för de andra programmen är endast ca 40%. W-lärarna utmärker sig också genom att en betydligt större andel påminner studenterna om vikten av akademisk hederlighet mer än en gång under kursen. Många av lärarna anser att det vore bra om akademisk hederlighet gjordes till ett obligatoriskt element i programmet men samtidigt är det bara ett fåtal lärare som identifierar att studenterna får träning i akademisk hederlighet på detta sätt. I de fria kommentarerna tar en lärare upp vikten av en tydlig progression i kunskaperna om skrivande och referenshantering under programmets gång. Undersökningen pekar på att det finns betydande skillnader i hur frågeställningar kring akademisk hederlighet hanteras inom olika program och därmed behov av åtgärder för en ökad gemensam förståelse av vad akademisk hederlighet innebär samt entydig kunskapsförmedlingen till studenterna.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Cijvat, Pieternella, et al.
(författare)
-
Miljöföreläsningar med simulerad klimatkonferens i elektronikundervisning
- 2009
-
Ingår i: Proceedings Utvecklingskonferens 09. - 9789197797429 ; , s. 185-192
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Kursen ”Ingenjörsmässig analys” ges för årskurs tre på elektroteknikprogrammet. Kursen är obligatorisk och kursmålen är av övergripande karaktär. Teknologerna ska tränas i att arbeta i grupp, söka information, redovisa skriftligt och presentera muntligt. Kursen består av två delar, en projektdel och en föreläsningsdel. Under projektdelen arbetar teknologerna i grupper om fyra med olika projekt i elektronik. Föreläsningsdelen består av sju stycken tvåtimmarsföreläsningar som ägnas åt miljökunskap. Vi kommer här endast behandla föreläsningsdelen. Teknologerna fick i grupper om fyra i uppgift att analysera en miljöaspekt. Resultatet av analysen fick de sedan redovisa skriftligt på en A4-sida och dessutom muntligt inför hela klassen. Detta innebar att kursen fick inslag av deltagarundervisning. Den sista föreläsningen genomfördes ett rollspel som simulerade förhandlingar i FN:s klimatorgan (UNFCCC). Teknologerna fick i grupper om fyra representera olika länders regeringar. En grupp fick representera FN:s generalsekretariat och en annan fick representera FN:s klimatpanel (IPCC). En grupp var ”journalister”. Denna grupp videofilmade och fotograferade under konferensen. Efter konferensen skrev de en kort tidningsartikel. Varje föreläsning gavs en A4-sida med frågor ut. Under föreläsningen gavs svaren på dessa frågor. I början av nästa föreläsning genomfördes en skriftlig dugga under vilken varje teknolog fick svara på tre av dessa frågor. Föreläsningarna handlade om såväl allmän miljökunskap som specifik miljökunskap kopplad till elektronik. Vår idé för att skapa god inlärning var att aktivera studenterna.
|
|
| 12. |
- Edgren, Gudrun, et al.
(författare)
-
Kommunikation och lärande i PBL
- 2009
-
Ingår i: Proceedings Utvecklingskonferensen 09 Lunds Universitet. - 9789197797429 ; , s. 62-67
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Gillis, Carole, et al.
(författare)
-
Heightening Learning with SI
- 2009
-
Ingår i: [Host publication title missing]. - 9789197797429 ; , s. 150-154
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 16. |
- Gillis, Carole, et al.
(författare)
-
Heightening student learning with SI
- 2009
-
Ingår i: Proceedings Utvecklingskonferens Lunds universitet 2009. - 9789197797429 ; , s. 150-154
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Hedberg, Maria, et al.
(författare)
-
Läraktiviteter i "blended" undervisning
- 2009
-
Ingår i: Proceedings Utvecklingskonferens Lunds universitet 2009. - 9789197797429 ; , s. 89-95
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Josefsson, Jonas, et al.
(författare)
-
Självvärdering till stöd för lärande
- 2009
-
Ingår i: Proceedings Utvecklingskonferens Lunds universitet 2009. - 9789197797429 ; , s. 77-77
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
- Mårtensson, Katarina, et al.
(författare)
-
Ledning av pedagogisk verksamhet
- 2009
-
Ingår i: Proceedings Utvecklingskonferens Lunds universitet 2009. - 9789197797429 ; , s. 146-147
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
- Wallin, Annika, et al.
(författare)
-
Självbedömningar
- 2009
-
Ingår i: Proceedings utvecklingskonferens Lunds universitet 2009. - 9789197797429 ; , s. 78-78
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 37. |
- Weimarck, Ann-Charlotte, et al.
(författare)
-
Ett starkt campus ethos - är detta något för Lunds universitet?
- 2009
-
Ingår i: Proceedings Utvecklingskonferens Lunds universitet 2009. - 9789197797429 ; , s. 124-124
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Jag vill diskutera det som den amerikanska pedagogen Adrianna Kezar i en artikel från 2007 kallar campus ethos, där siktet är inställt på att skapa samhörighet mellan enskilda studenter och en institution, fånga upp deras engagemang och att få studenterna att känna sig välkomna och trygga i en ny gemenskap och bli framgångsrika i sina studier. Hon skriver: ”An ethos may be thought of as a life-giving source of an institution that touches the heart and engages the mind.” . Och jag ställer frågan om inte också vi på Lunds universitet behöver arbeta med att stärka lärmiljön genom att utveckla ett sådant ethos vid våra institutioner. För det är ju viktigt för oss att våra studenter är framgångsrika och når sina mål. – Hur gör vi för att befordra detta? Det vore intressant att få ta del av övriga kollegers erfarenheter, kanske arbetar ni redan med att försöka utveckla vad Kezar kallar ett starkt campus ethos – men, i så fall, hur praktiserar ni det, vilka delar av verksamheten är berörda? Kezar citerar en student från en utvärdering: ”This ethos made me believe that they wanted me to succeed and build up my self-system. I just feel it in my heart and now I see it in my grades.” Och hon citerar vidare ett uttalande av en student som berättar om sin institutions ethos på följande sätt: ”. . . it is a sence of caring that makes me want to learn.” Är det inte så som vi önskar att våra studenter också ska kunna skriva i kursvärderingarna?
|
|
| 38. |
|
|
