| 1. |
|
|
| 2. |
- Carlsson, Irma, 1949-, et al.
(författare)
-
Utbildning av folkhögskollärare under femtio år
- 2018
-
Ingår i: Folkhögskolan 150 år. - Stockholm : Föreningen för folkbildningsforskning. - 9789198021363 ; , s. 103-123
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Fürst, Henrik
(författare)
-
Skrivarlinjer och den skönlitterära debuten
- 2018
-
Ingår i: Folkbildning och forskning årsbok 2018. - Stockholm : Föreningen för folkbildningsforskning. - 9789198021363 ; , s. 325-341
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- På 1970-talet gavs den första längre skrivarkursen på folkhögskola. Flera skrivarkurser kom att etableras under 1980-, 1990- och 2000-talet. För deltagare, som aspirerade på att bli författare, har dessa skrivarkurser kopplats samman med att göra skönlitterär debut. Mitt bidrag visar hur denna koppling faktiskt sett ut genom en analys av litterära karriärer för 813 författare som debuterade mellan åren 1997 och 2014. Det faktiska antalet debutanter som gått en längre skrivarkurs ökade över tid men den procentuella andelen varierade genom åren. Tendensen i debututgivningen visar på en svag procentuell ökning av antalet debutanter som deltagit i en längre skrivarkurs före den skönlitterära debuten. Skrivarkursernas söktryck och status hänger ofta samman med antalet deltagare som debuterar. En betydande del av dem som debuterade på de stora och etablerade förlagen under den studerade perioden hade deltagit i just dessa kurser. Skrivarkursernas roll inom folkbildningen handlar därför inte bara om att stimulera amatörkulturen genom att utveckla människors förmåga att uppleva och uttrycka sig utan också om att vara ett drivhus för nya författargenerationer.
|
|
| 6. |
- Laginder, Ann-Marie, 1951-, et al.
(författare)
-
Textilt lärande på folkhögskola
- 2018
-
Ingår i: Folkhögskolan 150 år. - Stockholm : Föreningen för folkbildningsforskning. - 9789198021363 ; , s. 253-272
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Landström, Inger, Filosofie Doktor, Ph D, 1954-
(författare)
-
Den yrkesinriktade folkhögskolan
- 2018
-
Ingår i: Folkhögskolan 150 år. - Stockholm : Föreningen för folkbildningsforskning. - 9789198021363 ; , s. 81-102
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Artikelns syfte är att i kursutbud och andra berättelser om folkhögskolan undersöka och analysera utbildningsinnehåll och yrkesinriktning som påtagliga uttryck för å ena sidan samhällets (statens) förväntningar på skolformen som framträder i offentligt tryck och, å andra sidan, folkhögskolornas intentioner att med kursinnehållet bidra i samhällslivet genom sina elever. Vilken samhällsroll ska skolformen ha (legitimitet)? Hur ger sig folkhögskolornas strävanden tillkänna i yrkesinriktning och profilering för att berättiga skolformens och folkhögskolors verksamhet (identitet)? När kursinnehåll kopplas till arbetsuppgifter i samhället, så framträder mer nyansrika bilder av utbildningens syfte. Profilering mot samhällsområden och yrken som utbildningen förbereder eleverna för och som framträder i de valda yrkesområdenas samhällsfunktion antas vara grundade i huvudmännens ideologier i betydelsen mer allmänna idéer om hur samhället bör se ut och ordnas (eller samhällsåskådningar), och tar gestalt som yrken och samtidsfunktionärer i sin tid.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Nylander, Erik, 1982-, et al.
(författare)
-
Folkhögskolans samtidshistoria : deltagare och kursutbud 1997-2016
- 2018
-
Ingår i: Folkhögskolan 150 år. - Stockholm : Föreningen för Folkbildningsforskning. - 9789198021363 ; , s. 361-376
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta bidrag har vi tagit hjälp av officiell statistik för att ge en översiktlig bild av hur folkhögskolans kursutbud förändrats de senaste två decennierna (1997 – 2016). Fokus i texten är institutionella skillnader i folkhögskolornas kursutbud, främst mellan allmän och särskild kurs, samt förekomst av olika deltagargrupper (kön, ålder, födelseland). Med hjälp av heltäckande deltagarstatistik visar vi att det skett ett skifte i dominansförhållandet mellan allmän och särskild kurs under perioden 1997 – 2016, där särskild kurs nu utgör en större verksamhetsgren än allmän kurs. Ämnesmässigt dominerar särskilda inriktningar mot musik, bildkonst och annan estetisk verksamhet. Mer marginell är verksamhet inriktad mot politik, ekonomi, demokrati och annan samhällsvetenskap. Skillnaderna mellan kurstyperna allmän och särskild kurs går igen vid en demografisk analys av vilka deltagargrupper som antas där yngre deltagare och deltagare födda utrikes har kommit att bli allt vanligare på allmän kurs. Det särskilda kursutbudet går däremot mot en större åldersblandning samtidigt som kvinnliga deltagare är i klar majoritet och andelen födda utrikes inte ökar fullt lika drastiskt. Skillnader finns också i antalet individer boendes på internat där skolinternaten främst verkar utnyttjas av riksrekryterande kurser inriktade på kulturella verksamheter (musik, bild, hantverk, scenisk konst). Vi visar också att folkhögskolornas utbildningslandskap i viss mån blivit alltmer urbant, då skolor belägna i större städer står för en allt större del av den totala mängden utbildning.
|
|
| 10. |
- Paldanius, Sam, 1962-
(författare)
-
Pedagogik i folkhögskolan : en identitetsfråga
- 2018
-
Ingår i: Folkhögskolan 150 år. - Stockholm : Föreningen för Folkbildningsforskning. - 9789198021363 ; , s. 187-210
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kapitlet tar upp folkhögskolans pedagogik och gör jämförelser mellan hur pedagogik i bred mening beskrivits från folkhögskolans tidiga till sentida historia. Pedagogik definieras i texten som undervisningens mål och metodik. I genomgången framkommer att särartsfrågan funnits med från början, det handlar om fostran och att bygga människor med hjälp av tidiga pedagogiska idéer och miljöer. Historien visar att folkhögskolans pedagogik varit en viktig fråga för skolformens identitet. De pedagogiska frågorna har synbart hanterats flexibelt utifrån vilka resurser som funnits på plats och efter vad situationen krävt. Folkhögskolan har också hävdat sin alternativa status mot andra skolformer och detta arbete är sannolikt ett viktigt kriterium för dess nutida vitalitet och existens. Folkhögskolans tradition beskrivs som stark och det faktumet har vid flera tillfällen i historien irriterat de mer reformvänliga krafterna inom folkhögskolan. De som inom eller i folkhögskolans närhet ivrat för förändring har ofta funnit att folkhögskolan inte enkelt ställer in sig i ledet. Sen 1990 talet har folkhögskolan ställts inför nya diskussioner om dess funktion och identitet vilka kan få stora konsekvenser för de pedagogiska frågorna. Återigen ställs folkhögskolan inför samhällsförändringar som ökar trycket på att folkhögskolan skall anpassa sig. Men som historien visar, det återstår att se vem som anpassar sig.
|
|
