| 1. |
- Aasa, Jenny, et al.
(författare)
-
Rodenticide screening 2016–2018 Exposures in birds (raptors and gulls) and red foxes
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rodenticides are biocidal products that are used in order to control rats and mice. This screening study aims at investigating whether chemical substances belonging to the group anticoagulant rodenticides can be detected in Swedish non-target biota, and to investigate if the levels are different compared with the results from a previous study.The levels of anticoagulant rodenticides detected in the present screening study are similar to those found in earlier studies in Sweden and elsewhere. The literature indicates that toxic effects can occur in birds at levels > 100 ng/g (liver) whereas the level > 200 ng/g has been proposed to be a threshold level in foxes. Some individuals of raptors (n =2) and several foxes (n = 7) exceed these levels in the present study. These data suggest that anticoagulant rodenticides that are transferred in the food web may cause secondary toxicity in non-target mammals and birds in Sweden. However, no pathology has been performed for the individuals of the present study that can confirm any concentration-effect relationship or reason for mortality.
|
|
| 2. |
- Abbasi, Umar Aftab, et al.
(författare)
-
Biological, structural and functional responses of tropical forests to environmental factors
- 2022
-
Ingår i: Biological Conservation. - : Elsevier BV. - 0006-3207 .- 1873-2917. ; 276, s. 109792-109792
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Here, we hypothesize that the biological, structural and functional attributes of tropical forests respond to water-related climatic and soil nutrient-related factors.Thus, we quantified 27 forest attributes and 20 environmental factors across 189 plots of Sri Lankan tropical forests. Our results suggest that environmental conditions were characterized by both water-related and temperature-related factors, and as such, both coarse-textured and compacted-structured soils determined soil conditions.Forest conditions were characterized by high species-functional diversity, structural complexity and aboveground biomass-related functions. We found strong positive effects of water-related climatic factors followed by temperature-related climatic factors but negligible positive to negative effects of textured-related and nutrient-related soil factors on most of the biological, structural and functional attributes.Overall the biodiversity and carbon stocks of Sri Lankan tropical forests are likely to increase with water-energy balance and improved soil conditions, and thus, studied forests could offset a substantial quantity of anthropogenic carbon emissions to achieve carbon neutrality which can have both regional and global significance if protected from anthropogenic disturbances.
|
|
| 3. |
- Abbasi, Umar Aftab, et al.
(författare)
-
Species α-diversity promotes but β-diversity restricts aboveground biomass in tropical forests, depending on stand structure and environmental factors
- 2022
-
Ingår i: Journal of Forestry Research. - Göteborg : IVL Svenska Miljöinstitutet AB. - 1007-662X .- 1993-0607.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Forest plays a vital role in the global biogeochemical cycles through a high rate of carbon sequestration and harboring biodiversity. However, local species diversity is declining while also becoming increasingly homogenized across communities. Although effects of local biotic processes (e.g., species α-diversity and stand structural heterogeneity) and environmental factors on aboveground biomass (AGB) have been widely tested, there is a huge knowledge gap for the effect of regional biotic processes (i.e., taxonomic and functional β-diversity) in forests. Here, we hypothesized that regional and local environmental factors along with biotic processes jointly regulate AGB through species shifts in tropical forests.Using piecewise structural equation modeling (pSEM), we linked climatic water availability, soil fertility, stand structural heterogeneity (either tree DBH inequality, height inequality, or stand density), species α-diversity, taxonomic or functional β-diversity (and its two components; β-turnover and β-richness), and AGB across 189 inventory plots in tropical forests of Sri Lanka. Soil fertility and climatic water availability shaped local and regional biotic processes. Stand structural heterogeneity promoted species α-diversity but declined β-diversity (but increased β-taxonomic turnover). Species α-diversity and stand structural heterogeneity promoted AGB whereas taxonomic and functional β-diversity declined (but β-taxonomic turnover increased) AGB.The relationships of AGB with species α-diversity and β-diversity varied from significant to nonsignificant positive depending on the specific combinations of stand structural heterogeneity metrics used. This study shows that local biotic processes could increase AGB due to the local and regional niche complementarity effect whereas the regional biotic processes could restrict AGB due to the regional selection or functional redundancy effect under favorable environmental conditions. We argue that biotic homogenization, as well as drought conditions, may have strong divergent impacts on forest functions and that the impacts of tree diversity loss may greatly reduce carbon sequestration.
|
|
| 4. |
- Aggarwal, Rahul, 1994, et al.
(författare)
-
Influence of data selection on aquatic ecotoxicity characterization factors for selected persistent and mobile substances
- 2024
-
Ingår i: International Journal of Life Cycle Assessment. - Göteborg : IVL Svenska Miljöinstitutet AB. - 1614-7502 .- 0948-3349. ; 29:2, s. 344-354
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: This paper addresses the lack of ecotoxicity characterization factors (CFs) for persistent and mobile (PM) chemicals in life cycle assessment. The specific aims are (1) to provide CFs for 64 selected chemicals and benchmark them against the USEtox database, (2) to propose an ecotoxicity data harmonization strategy, and (3) to analyze the influence of ecotoxicity data sources and data harmonization strategies. Methods: Sixty-four per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS), triazines, and triazoles were selected. An ecotoxicity data harmonization strategy was developed to ensure data consistency. A screening strategy for including transformation products was also developed. Existing CFs in the USEtox organic substances database (version 2.01) were identified, and new CFs were calculated based on available data sources. The USEtox model (version 2.13) was used for calculations, and the collected ecotoxicity data from different sources were varied to test their influence. Results and discussion: The ecotoxicity data harmonization strategy excluded a considerable amount of incompatible data. To the list of 64 chemicals, 3 transformation products were added. Out of the 67 chemicals, experimental ecotoxicity data were available for 47, leading to the use of in silico tools and average values to fill data gaps for 20 chemicals. CFs for 67 chemicals could thus be provided. Comparing CFs calculated based on experimental and estimated ecotoxicity data reveals that the estimated data leads to considerably different CF values. Conclusions: The paper provides strategies for ecotoxicity data harmonization and the inclusion of transformation products. The limited availability of experimental ecotoxicity data and differing results of the applied estimation methods highlight the need for further development of estimation methods. In addition, further development in including transformation products is recommended, which is particularly relevant for PM chemicals.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Ahlfors, Agneta, et al.
(författare)
-
Mätning av stresstillstånd hos skogsträd
- 1984
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Luftföroreningar utgör ett hot mot våra skogar, sjöar och på sikt även oss människor. Redan 1981 kunde skador konstateras på 7 % av det tyska skogsbeståndet. Skogskadorna ökar i allt snabbare takt och i området omkring Hamburg har på ett år skadorna på tall ökat från 18-25 % och på gran från 7-12 % (Ny Teknik 1983:39). Det anses ännu inte vetenskapligt bevisat, att luftförorenignar är den primära orsaken till skogsskadorna. Medan vi väntar på hlålfasta bevis fortsätter skogen att dö i accelererande takt. Det står klart för allt fler att något måste göras óch det snabbt. Mot denna bakgrund har IVL fått till uppgift att inventera metoder för fastställande av stresstillstånd hos skogsträd. Vi förutsätter att luftföroreningar kan skada träden och att det går att påvisa stresstillständ hos träden innan synliga skador uppstått. En sammanställnign har gjorts av en rad olika diagnosticeringsmetoder som använts för att undersöka tillståndet hos växter som utsätts för olika typer av stress. Vi gör inte anspråk på att detta ska vara en fullständig katalog över metoder, men den ska spegla främst vad som hittills är gjort inom luftföroreningsforskningen.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Ahlgren, Erik, 1962, et al.
(författare)
-
Transport biofuels in global energy–economy modelling – a review of comprehensive energy systems assessment approaches
- 2017
-
Ingår i: GCB Bioenergy. - : Wiley. - 1757-1707 .- 1757-1693. ; 9, s. 1168–1180-
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- The high oil dependence and the growth of energy use in the transport sector have increased the interest in alternative nonfossil fuels as a measure to mitigate climate change and improve energy security. More ambitious energy and environmental targets and larger use of nonfossil energy in the transport sector increase energy–transport interactions and system effects over sector boundaries. While the stationary energy sector (e.g., electricity and heat generation) and the transport sector earlier to large degree could be considered as separate systems with limited interaction, integrated analysis approaches and assessments of energy–transport interactions now grow in importance. In recent years, the scientific literature has presented an increasing number of global energy–economy future studies based on systems modelling treating the transport sector as an integral part of the overall energy system and/or economy. Many of these studies provide important insights regarding transport biofuels. To clarify similarities and differences in approaches and results, the present work reviews studies on transport biofuels in global energy–economy modelling and investigates what future role comprehensive global energy–economy modelling studies portray for transport biofuels in terms of their potential and competitiveness. The results vary widely between the studies, but the resulting transport biofuel market shares are mainly below 40% during the entire time periods analysed. Some of the reviewed studies show higher transport biofuel market shares in the medium (15–30 years) than in the long term (above 30 years), and, in the long-term models, at the end of the modelling horizon, transport biofuels are often substituted by electric and hydrogen cars.
|
|
| 9. |
- Ahling, Bengt, et al.
(författare)
-
Behandling av klorerat avfall.
- 1984
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid kemiska industrier i Sverige uppkommer för närvarande ca 6000 - 7000 ton klorhaltiga restprodukter per år, som inte kan destrueras inom landet. Ett alternativ till direkt destruktion vore en kemisk reduktion av klorinnehållet i dessa restprodukter. De erhållna deklorinerade produkterna skulle sedan kunna användas som bränsle, t.ex. inom cementindustrin. En genomgång av och enkla, stökiometriska kostnadsberäkningar på tänkbara och i litteraturen föreslagna kemiska deklorineringsmetoder visar att substitution av klor mot hydroxid (eller cyanid) samt reduktion med vätgas är de enda metoder som har förutsättningar att bli ekonomiskt lönsamma. Reduktion med vätgas leder dock till att kloren överförs till klorväte. Deklorineringsförsök i laboratorieskala med en blandning av högklorerade paraffin- och olefinkolväten vid temperaturer upp till 140 C gav otillfredsställande resultat. Med natriumhydroxid och/eller natriumcyanid erhölls ca 50 % deklorinering, med kalciumhydroxid knappt 20 %. Betydligt hårdare betingelser krävs alltså för deklorinering även av icke-aromatiska klorföreningar.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Ahling, Bengt, et al.
(författare)
-
Effektivitetsprovning av ugnar med hjälp av Freon TF.
- 1980
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom projektet har en metod utvecklats för effektivitetsprovning av förbränningsugnar. Metoden innebär att Freon TF, som är ett mycket termiskt stabilt ämne, tillförs förbränningsugnen i den del av ugnen där bränslet matas in. Mätningar görs därefter med avseende på koncentrationen Freon i rökgaserna, varefter förbränningsgraden kan beräknas. Metoden innebär alltså att temperatur, uppehållstid och andra förbränningsparametrar kan sammanfattas i ett effektivitetsmått för ett termiskt stabilt ämne. Metoden har prövats på åtta avfallsförbränningsanläggningar. Genom att jämföra resultaten från dessa prov med försök utförda i IVLs pilotförbränningsanläggning och uppehållstid och därför i första hand är beroende av ugnskonstruktionen.
|
|
| 12. |
- Ahling, Bengt, et al.
(författare)
-
Experimental firing with Brini, at Eksjö, April 1981
- 1982
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Experimental firing with BRINI pellets, which are made from teh combustible fraction of household waste, has been carried out in a 10 MW fluidised bed combustion boiler. The results indicate that good combustion effciency was obtained. Emission of polynuclear aromatic hydrocarbons was low. Release of chlorinated organic compounds and dust emission were also at a low level. Experiments to study the effect of firing with a mixture of BRINI and wood chips, in order to reduce HCl emission, were not conclusive because of difficulties in mixing the fuels.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Ahling, Bengt, et al.
(författare)
-
Förbränning av freon TF.
- 1982
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Freon TF (triklortrifluoretan) används såväl som lösningsmedel som kylmedium i kylskåp. För att undersöka den termiska stabiliteten för freon TF har en serie förbränningsförsök genomförts. Dessa försök visar att freon TF har en hög termisk stabilitet.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
- Ahling, Bengt
(författare)
-
Undersökning av sjöar i Hedemoratrakten
- 1980
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett flertal sjöar i närheten av Hedemora har undersökts. Undersökningarna hade två syften, dels att finna lämpliga typobjekt för senare restaureringsåtgärder och dels erhålla undersökningsmaterial för jämförelser med de undersökningar som utfördes i dessa sjöar på tjugo-, trettio- och fyrtiotalet
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
- Ahling, Gullevi, et al.
(författare)
-
Arbetsmiljörisker inom massa- och pappersindustrin
- 1982
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En enkät har skickats ut till samtliga företag inom massa- och pappersindustrin för att få fram ett underlag till bedömning av vilka arbetsmiljöproblem som föreligger inom branschen. I enkäten ingick en checklista för olika belasningsfaktorer. Fastän mycket arbete har lagts ned inom branschen för att komma tillrätta med bullerproblemen anges bullret fortfarande som den dominerande arbetsmiljörisken inom de flesta tillverkningsgrenarna. Efter buller kommer olycksfallsrisker som det största problemet inom hela branschen och förekommer inom alla tillverkningsdelar i ungefär samma nivå. 47 % av bruken anger att de har problem med ett eller flera ämnen. Dammproblem förekommer vid 40 % av arbetstillfällena. Problem med belysning anger 20 % av bruken för såväl drift som underhåll.
|
|
| 37. |
- Ahling, Gullevi, et al.
(författare)
-
Exponering för kemikalier och mikroorganismer vid pappersbruk
- 1982
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mätningar angående förekomst och spridning av kemikalier och mikroorganismer har utförts vid pappersbruk inom fyra tillverkningsgrenar. De olika tillverkningstyperna har varit mjuk-, tidnings-, säckpapper och kartong. Resultaten visar att vid mjukpapperstillverkningen kan damm vara ett problem i synnerhet vid av- och omrullningen. Vid de övriga tillverkningarna var dammhalten låg med undantag av arbete med rengöring av maskinen då mycket höga dammhalter uppmättes. Därför bör rengöringsrutinerna ses över. Antalet luftburna mikroorganismer varierade kraftigt beroende på bl.a aerosolmängden vid våtpartiet. Vid tillverkningen av våtstarkt papper var halten formaldehyd i luften låg i maskinhallen. Däremot finns det risk att gränsvärdet överskrids vid beredningen av våtstyreharts om inte förvaringen sker i slutet kärl. Vidare diskuteras några förslag till åtgärder.
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
- Ahumada, Sofía, et al.
(författare)
-
Calibration of SO2 and NO2 Electrochemical Sensors via a Training and Testing Method in an Industrial Coastal Environment
- 2022
-
Ingår i: Sensors. - : IVL Svenska Miljöinstitutet. - 1424-8220. ; 22:19, s. 7281-7281
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Low-cost sensors can provide inaccurate data as temperature and humidity affect sensoraccuracy. Therefore, calibration and data correction are essential to obtain reliable measurements.This article presents a training and testing method used to calibrate a sensor module assembledfrom SO2 and NO2 electrochemical sensors (Alphasense B4 and B43F) alongside air temperature (T)and humidity (RH) sensors.Field training and testing were conducted in the industrialized coastalarea of Quintero Bay, Chile. The raw responses of the electrochemical (mV) and T-RH sensors weresubjected to multiple linear regression (MLR) using three data segments, based on either voltage(SO2 sensor) or temperature (NO2). The resulting MLR equations were used to estimate the referenceconcentration. In the field test, calibration improved the performance of the sensors after addingT and RH in a linear model.The most robust models for NO2 were associated with data collectedat T < 10 C (R2 = 0.85), while SO2 robust models (R2 = 0.97) were associated with data segmentscontaining higher voltages. Overall, this training and testing method reduced the bias due to T andHR in the evaluated sensors and could be replicated in similar environments to correct raw data fromlow-cost electrochemical sensors. A calibration method based on training and sensor testing afterrelocation is presented. The results show that the SO2 sensor performed better when modeled fordifferent segments of voltage data, and the NO2 sensor model performed better when calibrated fordifferent temperature data segments.
|
|
| 42. |
- Akselsson, Cecilia, et al.
(författare)
-
A Combined Measurement and Modelling Approach to Assess the Sustainability of Whole-Tree Harvesting—A Swedish Case Study
- 2021
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI AG. - 2071-1050. ; 13:4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The demand of renewable energy has increased the interest in whole-tree harvesting. The sustainability of whole-tree harvesting after clear-cutting, from an acidification point of view, depends on two factors: the present acidification status and the further loss of buffering capacity at harvesting. The aims of this study were to investigate the relationship between these two factors at 26 sites along an acidification gradient in Sweden, to divide the sites into risk classes, and to examine the geographical distribution of them in order to provide policy-relevant insights. The present status was represented by the acid neutralizing capacity (ANC) in soil solution, and the loss of buffering capacity was represented by the estimated exceedance of critical biomass harvesting (CBH). The sites were divided into three risk classes combining ANC and exceedance of CBH. ANC and exceedance of CBH were negatively correlated, and most sites had either ANC < 0 and exceedance (high risk) or ANC > 0 and no exceedance (low risk). There was a geographical pattern, with the high risk class concentrated to southern Sweden, which was mainly explained by higher historical sulfur deposition and site productivity in the south. The risk classes can be used in the formulation of policies on whole-tree harvesting and wood ash recycling.
|
|
| 43. |
- Akselsson, Cecilia
(författare)
-
Akselsson, CeciliaÖvervakning av luftföroreningar i Kronobergs län. Resultat till och med september 2001
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Kronobergs läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och mark-vattenkvalitet på olika platser i länet sedan 1987. I januari 1998 utökades programmet med mätning av lufthalter på en av dessa och sedan april 1999 mäts ozonhalter på två platser i jordbruksintensiva områden i länet. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Kronobergs län ligger mitt i den sydväst-nordostliga depositionsgradienten i södra Sverige. Den västra delen tillhör den mest utsatta delen i Sverige, medan förhållandena i öster är något bättre. Depositionen till skogsytorna har minskat avsevärt under det senaste decenniet i hela södra Sverige och i Kronobergs län syns detta bland annat i granytan i Knapanäs, i östra delen av länet, där depositionen ungefär halverats. Den främsta orsaken till minskningen är minskad torrdeposition till följd av utsläppsbegränsningar i Europa. Även för kväve har de Europeiska länderna skrivit på avtal om minskningar, men kväveutsläppen har visat sig svårare att reducera. Depositionsmätningarna i Kronobergs län visar därför inga tydliga tecken på en minskning. Mätningarna av markvatten uppvisade sura förhållanden med pH-värden under 5 på flertalet lokaler. Trots att den försurande depositionen minskat syns inga tydliga förbättringar i markvattenkemin, snarare har halten baskatjoner tenderat minska något samtidigt som oorganiskt aluminium fortfarande är högt. Nederbörden i länet var på samma höga nivå under 2000/01 som under de senaste åren, över 1000 mm. Svaveldepositionen till skogen var på samma nivå som under senare delen av 1990-talet, bortsett från 1999/00 då depositionen var avsevärt mindre eftersom torrdepositionen var mycket liten. Liksom tidigare år var det bara Tagel och björkytan i Eneryda som hade pH-värden över 5 i markvatten. Kvoterna mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium var generellt låga, speciellt i Angelstad där de var runt 0,5. Sommarmedelhalten av ozon var på samma nivå som året före, omkring 55-60 µg/m3.
|
|
| 44. |
- Akselsson, Cecilia, et al.
(författare)
-
För Värmlands läns Luftvårdsförbund Övervakning av luftföroreningar i Värmlands län Resultat till och med september 1999
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Värmlands läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på sju lokaler i Värmlands län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Vissa av provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogens hälsa. Depositionen av svavel och kväve är störst i de sydvästra delarna av Sverige och avtar mot nordost. Denna gradient återfinns även i Värmlands län, där nästan 6 kg svavel deponerades per hektar i den sydligaste skogsytan Södra Averstad, medan omkring 2 kg/ha deponerades i Båtstad och Transtrandsberget i norr. De fyra ytor för vilka det finns en nioårig mätserie visar en markant minskning av svaveldeposition till skogsmark. Medelvärdet har minskat från omkring 7 kg/ha i början av 1990-talet till knappt 4 kg/ha, framför allt beroende på minskad torrdeposition. För kväve saknas motsvarande trend, medeldepositionen på öppet fält har varierat mellan 5 och 7 kg/ha. Prognoser visar att nedfallet år 2010 kommer att vara 2,5 kg svavel och 4 kg kväve per hektar i Svealand om beslutade utsläppsbegränsande åtgärder genomförs i Europa. Det minskade nedfallet av syror ska leda till en minskning av markvattnets försurningsgrad enligt modellberäkningar. Andra faktorer, som episoder av naturligt nedfall av havssalter, kan under kortare eller längre perioder dölja återhämtningen. Därför krävs det långa mätserier för att beskriva om markvattnets kvalitet verkligen förbättras. Markvattnets pH-värde har liksom tidigare år varit omkring 5, förutom ytan på Blåbärskullen centralt i Värmland, där förhållandena varit avsevärt bättre ur försurningsssynpunkt. Säsongsmedelhalten av marknära ozon, O3, var högre än året innan på grund av den fina sommaren 1999. Halterna har sannolikt varit skadliga för vegetationen. Däremot har luftens innehåll av svavel- och kvävedioxid varit betydligt under svenska miljökvalitetsnormer.
|
|
| 45. |
- Akselsson, Cecilia
(författare)
-
För Örebro läns Luftvårdsförbund Övervakning av luftföroreningar i Örebro län Resultat till och med september 1999
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Örebro läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattnets kvalitet på fem lokaler i Örebro län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogens hälsa. Depositionen av svavel och kväve är störst i de sydvästra delarna av Sverige och avtar mot nordost. På lokalerna i Örebro län är därmed depositionen i allmänhet mindre än på lokalerna i Götaland, men större än längre norrut. Vid en lokal i länet, Brohyttan, finns en tioårig mätserie. Denna visar, liksom många lokaler runt om i Sverige, en kraftigt minskande svaveldeposition till skogsytan, från över 10 kg/ha till under 4 kg/ha. Enligt prognoser kommer svavelnedfallet att minska till 2,5 kg/ha i Svealand till år 2010, förutsatt att beslutade utsläppsminskningar genomförs. Våtdepositionen av kväve har varierat mycket under tidsserien. Ingen motsvarande trend som för svavel kan dock urskiljas, utan det är i hög grad nederbördsvariationer som styr skillnader mellan åren. Om internationellt avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer dock kvävedepositionen att minska tydligt de närmsta tio åren. Det hydrologiska året 1998/99 präglades av stora nederbördsmängder, över 1000 mm, på de fyra lokalerna i västra delen av länet. Detta medförde att även våtdepositionen var förhållandevis stor. Torrdepositionen var däremot liten liksom föregående år. Markvattenprovtagningarna visade i allmänhet pH-värden mellan 5,0 och 5,5
|
|
| 46. |
- Akselsson, Cecilia, et al.
(författare)
-
Kritisk belastning och baskatjonbalanser för skogsmark i Halland
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Halland tillhör de mest försurningsdrabbade länen i Sverige på grund av de senaste decenniernas höga deposition av svavel och kväve. I denna studie presenteras underlag för regional uppföljning av miljömål med avseende på kritisk belastning för försurning samt baskatjonbalanser i skogsmark. Baskatjonbalanser i skogsmark för kalcium, magnesium och kalium beräknades med hjälp av massbalansberäkningar där tillförseln av baskatjoner sker genom deposition och vittring, medan bortförseln sker genom utlakning, skörd samt upplagring i växande skog. Beräkningarna visar på en negativ kalciumbalans i Hallands skogar; den genomsnittliga förlusten är 25 mekv per m2 och år. Magnesium- och kaliumbalanserna är däremot positiva i större delen av länet. Sammantaget innebär det negativa nettoförluster av baskatjoner (summan av kalcium, magnesium och kalium) på 76% av skogsmarken i Halland. Kritisk belastning och överskridande beräknades med PROFILE.Beräkningar gjordes både för 1990 och 1998 års förhållanden (deposition och skogsbruk). Beräkningarna visar på ett överskridande av den kritiska belastningen i hela Halland 1990 med ett genomsnitt på 73 mekv per m2 och år. Motsvarande genomsnitt 1998 beräknades till 20 mekv per m2 och år och på 11 % av skogsarealen underskreds den kritiska belastningen. Överskridandet är minst i de centrala delarna, vilket främst beror på en mer gynnsam mineralogi. Den kraftiga minskningen av försurningsbelastningen har lett till att markförsurningen bromsats kraftigt. Ett överskridande omkring noll i de centrala delarna av länet indikerar att markförsurningstrenden brutits helt. Utrymmet för återhämtning i marken är dock troligtvis begränsat. Med minskande svavelnedfall blir markens reaktion på ett högt kvävenedfall helt avgörande för försurningsutvecklingen i skogsmark i Halland.
|
|
| 47. |
- Akselsson, Cecilia, et al.
(författare)
-
Kväveutlakning från skogsmark – hur mycket kan det bidra till bruttobelastningen?
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Jordbruket står för merparten av kväveutlakningen från diffusa källor till Östersjön och Västerhavet. Skogsmarkens bidrag består till största delen av naturlig utlakning av organiskt kväve. Det finns dock farhågor om att de senaste decenniernas höga kvävebelastning kan innebära att skogsmarken är nära kvävemättnad, och utlakningen av oorganiskt kväve kan öka. Tidsserier för nitratkväve i markvatten inom Krondroppsnätet visar att nitrathalterna i markvattnet under rotzonen, på 50 cm djup, ofta är förhöjda på åtskilliga av ytorna i södra Sverige. Denna studie syftar till att skapa en översiktlig bild över nitrathalter i skogsmark i olika delar av Sverige med hjälp av dessa tidsserier, att utifrån detta uppskatta bruttobelastningen från skogsmark (innan någon retention skett) i avrinningsområden i södra Östersjöns, norra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt, samt att jämföra resultatet med bruttobelastning från annan markanvändning. Tidsserier för pågående eller nyligen avslutade ytor inom Krondroppsnätet (88 st.) analyserades och delades in i sju klasser med avseende på nitrathaltnivåer. Både absoluta halter och frekvens av för¬höjningar användes som indelningskriterier. Baserat på denna indelning utformades sju scenarier för halter i markvattnet. Med hjälp av geografiska databaser för Östersjöns och Västerhavets avvattningsområden (avrinningsmängd och markanvändning i delavrinningsområden) från SMED (Svenska Miljöemissionsdata) skalades utlakningen upp till delavrinningsområden, och därefter till hela södra Östersjöns, norra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt. Analysen av markvattendata visade att de ytor där högst nitratkvävehalter uppmätts ligger i södra Sverige, framför allt i landets sydvästra delar. Dessa områden har hög kvävebelastning och har generellt ståndortsindex på 30 eller högre. Utöver sambandet mellan geografiskt läge och ståndortsindex (som samvarierar), kan man inte se några tydliga samband med andra parametrar. För att klargöra eventuella samband krävs en mer noggrann analys, med kompletterande mätningar och observationer. Markvattendata visade att halterna oftare var förhöjda på våren än på sommaren och hösten, vilket kan förklaras med att nitrifieringen har kommit igång igen efter vintern medan upptaget i träden fortfarande är litet under en period på våren. Uppskalningen visade vidare att utlakning från skogsmark har potential att påtagligt öka brutto-belastningen i södra Östersjöns, norra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt. En ökning av nitratkvävehalten till 1 mg/l i markvatten i de tre vattendistrikten innebär en ökning av brutto-belastningen av kväve från diffusa källor med 38 %. Det är dock viktigt att tänka på att detta gäller bruttobelastningen, och att det finns en retentionskapacitet i avrinningsområdena (upptag i vegetation och denitrifikation) som kan variera mycket beroende på geologiska förhållanden, klimatförhållanden, läge i terrängen, egenskaper i den bäcknära zonen m.m. Ökad kunskap om retentionsprocesserna i olika typer av avrinningsområden och vid olika klimatförhållanden är viktig för att kunna gå vidare och också bedöma nettobelastningen på havet från skogsmark.
|
|
| 48. |
- Akselsson, Cecilia, et al.
(författare)
-
Markkemi och markvatten i kalkad skog. Årsrapport 1997
- 1998
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skogsstyrelsens försöksverksamhet presenteras i årliga rapporter och denna rapport beskriver effekter i marken. Den baseras på mark- och markvattenkemiska undersökningar inom Skogsstyrelsens storskaliga försök med skogsmarkskalkning i områden med försurade jordar i södra och sydvästra Götaland. Rapporten omfattar tidsperioden hösten 1990 till hösten 1997. Fem år efter kalkning hade bara en liten del av tillförd kalk trängt ner djupare än humuslagret. På vissa provytor låg en del av kalken fortfarande kvar i förnan. I humusskiktet har basmättnaden nästan dubblerats samtidigt som vätejon- och aluminiumhalten mer än halverats. Förändringen började redan under första året. Mineraljorden (0-10 cm) uppvisar signifikanta förändringar av halten utbytbara väte- och aluminiumjoner (minskning) samt basmättnad (ökning). Kalkningen påverkade markvattenkemin tillfälligt något eller några år efter kalkningen. Detta noterades främst för kalciumhalten, som höjdes kraftigt i förhållande till referensytorna. I de flesta ytorna skedde även en minskning av aluminiumhalten samt en ökning av BC/Al-kvoten. Effekterna var dock i de flesta fall kortvariga men för kalciumhalten finns dock tydliga tendenser till mer bestående effekter i markvattnet. Undersökningarna av markkemi och markvatten under de första fem åren efter kalkning kan inte visa att utlakningen, eller risken för utlakning, av oorganiskt kväve har ökat på grund av behandlingen. Resultaten efter fem år visar att det finns goda förutsättningar att på sikt nå målen som berör mark-kemiska aspekter med det kalkningskoncept som prövats i Skogsstyrelsens försöksverksamhet. I humuslagret överskreds i vissa fall målet på högst pH 5,0 efter kalkning, men den genomsnittliga ökningen var endast 0,7 enheter. På grund av att en stor andel av tillförd kalk fortfarande fanns i humuslagret efter fem år finns det en betydande potential för att basmättnaden i mineraljorden skall öka ytterligare och på sikt närma sig målet som innebär en fördubbling av basmättnadsgraden i olika markskikt. Den gradvisa upplösningen av den relativt långsamt vittrande kalksorten indikerar att behandlingseffekten kommer att bli utsträckt i tiden på ett sätt som eftersträvas i målsättningen med åtgärderna
|
|
| 49. |
- Akselsson, Cecilia, et al.
(författare)
-
Markvatten, barrkemi och trädtillväxt efter behandling med olika doser och sorter av kalk. Årsrapport 1999. Effektuppföljning av Skogsstyrelsens program för kalkning och vitaliseringsgödsling av skogsmark.
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skogsstyrelsens försöksverksamhet med kalkning och vitalisering av skogsmark innehåller sedan 1990 en omfattande effektuppföljning med basprogram och specialförsök. Denna rapport redovisar effekter på markvattenkemi, barrkemi och trädtillväxt vid olika doser av kalk på skogsmark. Markvattenstudien omfattar även fyra olika kalksorter: krossad kalksten, finmald kalksten, krossad dolomit och finmald dolomit. Doserna 3, 6 och 12 ton/ha jämfördes med obehandlade referensytor. Försöket startade 1992. I markvattnet ledde alla kombinationer av dos och sort till högre kalciumhalt och BC/Al-kvot (kvot mellan baskatjoner och aluminium). För aluminium- och vätejonhalt finns tendenser till lägre halter. Resultaten visar även att det är möjligt att inom några få månader minska markvattnets surhetsgrad, i synnerhet med höga doser och finmald kalksten. Kaliumhalterna var generellt låga och det finns tendenser till minskning vid kalkning med dosen 12 ton/ha. Även halterna av nitrat- och ammoniumkväve är låga och i detta materialet finns inget som tyder på risker för förhöjda kvävehalter, vilket framförts som en risk vid kalkning av skogsmark. En tydlig effekt i barren är att kalciumhalten ökade efter kalkningen. Effekten ökade med dosen. Andra tydliga effekter var att halterna av mangan och aluminium minskade. Trädtillväxten påverkades inte av kalkningen vid någon av doserna
|
|
| 50. |
- Akselsson, Cecilia, et al.
(författare)
-
Markvattenkemins rumsliga variation i ett granbestånd i södra Sverige
- 1999
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Undersökningar av markvatten används ofta för att beskriva utlakningen av olika ämnen från skogsmark både inom miljöövervakningen och fältexperimentell verksamhet. Inom miljöövervakningen utförs ofta punktvisa undersökningar av markvatten där markvattenkemin i provet generaliseras till en provyta, ett bestånd eller ett helt avrinningsområde. På grund av de normala skillnaderna i markkemi inom ett skogsbestånd kan det befaras att även markvattenkvalitén har en betydande variation. En studie av variationen i markvattenkemi i ett bestånd med granskog har utförts med syftet att bedöma om punktmätningar kan generaliseras till att beskriva framför allt försurningsstatus i markvattnet i provytor eller i ett helt bestånd. Markvattenkemiska data som ingår i studien är hämtade från två fältförsök i samma bestånd med granskog i Asa försökspark i norra Kronobergs län. I försöken finns cirka 90 mätpunkter med provtagning av markvatten inom en yta på 6,5 ha i beståndet. Utvärderingen av mark-vattnets variation utnyttjar referensmätningar före olika behandlingar i försöken. Variationerna beskrivs statistiskt samt i kartform. Den statistiska delen redovisar en beskrivande statistik i form av medel-, max.- och min.-värde, standardavvikelse samt varianskoefficient. Vidare redovisas histogram som ger information om variationens karaktär. Yttäckande kartor över markvattenkemi interpolerades med hjälp av samtliga mätpunkter. Studien visar att även om variationen i beståndet är mindre än i jämförbara data på markvattenkemi från hela Götaland, så är variationen i samma storleksordning för halten aluminiumjoner och vätejoner. För kalciumhalten är skillnaderna större. Jämförelsen visar på svårigheten att beskriva en representativ markvattenkemi i ett större bestånd med hjälp av ett fåtal punktmätningar. Skälet till att variationen är så stor i det studerade beståndet, trots att trädskikt, övrig vegetation och markegenskaper förefaller ovanligt homogena, är sannolikt betydelsen av tidigare olikheter i markanvändning. Med en provtäthet på ca 15 mätpunkter/ha i ett område på ca 3 ha är medelvärdets konfidensintervall för halterna mellan 20 och 30 %, det vill säga ±(10-15%). Det faktum att det finns en tydlig markvattenkemisk gradient i beståndet gör att konfidensintervallet är förhållandevis stort. Det innebär också att variationen inom en mindre yta, till exempel en parcell på 30*30 m2 som ofta används inom miljöövervakningen, kan förväntas vara avsevärt mindre.
|
|
