| 1. |
- Antonson, Hans, et al.
(författare)
-
Landskapsanalys och upphandling : en intervjustudie med aktörer i väg- och järnvägsplaneringen
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Upphandling av landskapsanalys är viktigt, inte minst för att säkerställa dess kvalitet. Det anser tolv nyckelpersoner om landskapsanalys i planeringsprocessen för väg och järnväg samt om upphandling av dessa. Samtidigt framgår det att landskapsanalys sällan handlas upp separat, även om det tas fram ett sådant kunskapsunderlag.Intervjuerna som gjorts i en VTI-studie visar på svårigheten att som projektledare veta att en landskapsanalys skall handlas upp separat, man vet inte vad som skall ingå och man har svårt att uttrycka tydligt vad som gäller angående källmaterial, kompetens, metoder och omfång samt, kanske viktigast av allt, man har svårt att motivera varför inte alltid det lägsta anbudet bör antas.Det förefaller svårt att formulera anbud i form av att både kunna välja utifrån det billigaste priset och samtidigt lyckas få rätt kompetens och tidigare erfarenhet av att göra en landskapsanalys. När en upphandling sker idag verkar det främst vara en intern fråga för Trafikverket att formulera kraven i förfrågningsunderlaget rörande landskapsanalys och miljökonsekvensbeskrivning.Ett annat resultat är att det inte finns mycket till samsyn kring landskapsanalys annat än om avsaknaden av riktlinjer och hjälp från den ansvariga myndigheten (Trafikverket) i form av en separat handbok eller ett avsnitt i de befintliga MKB-handböckerna. Det är påfallande hur viktigt en gemensam handbok eller snarlikt dokument tycks vara för dem som deltagit i studien. Det råder osäkerhet kring hur kvaliteten hos en landskapsanalys säkerställs och ofta förutsätts granskningen i MKB-processen vara en garant även för landskapsanalysen.Två synsätt förekommer bland dem i studien om när en landskapsanalys bör genomföras: dels tidigt i planeringsprocessen, dels löpande genom hela planeringsprocessen. Men egentligen finns det, med nuvarande planeringssystem, också en tredje syn, nämligen att landskapsanalys är en del av MKB, det vill säga ett arbete som genomförs första gången i vägutredningskedet.
|
|
| 2. |
- Antonson, Hans, et al.
(författare)
-
"This is what we did last time". Uncertainty over landscape analysis and its procurement in the Swedish road planning process
- 2015
-
Ingår i: Land use policy. - : Elsevier BV. - 0264-8377 .- 1873-5754. ; 42, s. 48-57
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In some European countries, landscape analysis has long been used in support of large-scale planning or major projects such as new trunk roads and mainline rail routes, in line with both the UN's Convention on Environmental Impact Assessment and the European Landscape Convention. Some countries, however, lack a regulatory framework for what should be analysed, how a landscape analysis should be conducted, or even how it should be procured. Sweden is one such country.The research project on which this article is based, uses in-depth interviews with twelve key Swedish officials to consider landscape analysis issues in the planning and procurement of road and railway infrastructure. The findings point to the fact that skilled transport planners are not entirely comfortable with the current situation, and the way landscape analysis is handled in daily planning practice varies enormously. For example, nearly all the respondents believe that the way formal landscape analyses are procured is important, not least to ensure quality, yet at the same time they are rarely commissioned separately, even when this is explicitly stipulated by the regulations. There is no generally accepted notion of what 'landscape' might be, and the terms in which respondents describe the landscape do not correspond to the official landscape terminology as set down in the ELC.
|
|
| 3. |
- Berglund, Ulla, et al.
(författare)
-
Landskapsanalys för transportinfrastruktur : en kunskaps- och metodredovisning för utveckling av väg- och järnvägsprojekt i enlighet med den Europeiska Landskapskonventionen
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten ”Landskapsanalys för transportinfrastruktur” har tagits fram inom forskningsprojektet ”Bättre landskapsanalys för transportsektorn” (2010-2013) i samverkan mellan SLU och VTI och handlar om hur man kan arbeta med landskapsanalys (LA) i planläggningsprocessen för väg- ochjärnvägsprojekt. Vi kallar den ett kunskapsunderlag, och dess främsta syfte är att förmedla relevantkunskap från forskarsamhället till Trafikverkets landskapsexperter och därmed stödja Trafikverketsmöjligheter att leverera den landskapsanpassade infrastruktur som regeringen kräver.Fokus för arbetet har varit planläggningsfasen, dvs. när man enligt den sammanhållna vägprocessenkommit så långt att vägen/järnvägen ska prövas i en fysisk miljö.
|
|
| 4. |
- Berglund, Ulla, et al.
(författare)
-
Landskapsanalys för transportinfrastruktur : en kunskaps- och metodredovisning för utveckling av väg- och järnvägsprojekt i enlighet med den Europeiska Landskapskonventionen
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten ”Landskapsanalys för transportinfrastruktur …” har tagits fram inom forskningsprojektet ”Bättre landskapsanalys för transportsektorn” (2010-2013) i samverkan mellan SLU och VTI och handlar om hur man kan arbeta med landskapsanalys (LA) i planläggningsprocessen för väg- och järnvägsprojekt. Vi kallar den ett kunskapsunderlag, och dess främsta syfte är att förmedla relevant kunskap från forskarsamhället till Trafikverkets landskapsexperter och därmed stödja Trafikverkets möjligheter att leverera den landskapsanpassade infrastruktur som regeringen kräver. Fokus för arbetet har varit planläggningsfasen, dvs. när man enligt den sammanhållna vägprocessen kommit så långt att vägen/järnvägen ska prövas i en fysisk miljö. Den här rapporten tar vid efter det strategiska skede som hanteras i rapporten ”Landskap i långsiktig planering” (Trafikverket 2012). ”Projektet har utförts med utgångspunkt i att LA ska vara en grund på vilken MKBprocessen vilar men också ge viktig bakgrundskunskap för gestaltningsprogrammet (GP). En anledning till projektets tillkomst är de ökade krav på helhetssyn som den Europeiska landskapskonventionen (ECL), som trädde ikraft i Sverige 2011, ställer på projekt som påverkar landskap. Det gäller inte bara landskap som har bedömts som vetenskapligt värdefulla eller har erkänt stora skönhetsvärden, utan också de så kallade vardagslandskap som omger våra städer och samhällen. Det är landskap där många människor bor, arbetar och tillbringar sin fritid och där utbyggnad av transportinfrastruktur får stor påverkan på de värden som är viktiga för brukarna. ELC betonar landskapets betydelse som en del i människors utformande av sin egen identitet såväl som sin gruppidentitet och dessutom allas rätt att vara delaktiga i värderingen av de landskap som berör dem. Europarådet (2008) skriver i sina rekommendationer för implementeringen av ELC att allmänhetens medverkan bör finnas med genom hela planerings- och beslutsprocessen i frågor som rör landskap. För det anför man dels demokratiska skäl, som grundar sig i uppfattningen att alla människor har intressen i landskapet och i den meningen också är sakägare. Dels anförs kunskapsskäl, närmare bestämt att genom allmänhetens medverkan öka medvetenheten om landskapet och dess värden såväl hos allmänheten som hos berörda experter. Arbetet inom projektet har bland annat gått ut på att finna och beskriva metoder som passar att användas i infrastrukturprojekt och som på ett rimligt sätt motsvarar det ELC föreskriver och rekommenderar. Särskilt fokus har satts på frågan om hur den berörda allmänhetens syn på sina landskap ska kunna komplettera och samverka med den expertkunskap som hittills helt dominerat LA inom transportsektorn. Den utgångspunkt som vi valt är den väl beskrivna och prövade metodansatsen ”Landscape Character assessment” (LCA) från Storbritannien, som har ett brett angreppssätt men kan sägas vara mindre välutvecklad när det gäller frågor kring landskapets historia och utveckling. Därför visar vi hur man kan kombinera den med metoden ”Historic Landscape Characterisation” (HLC) och hur man kan arbeta i de båda faserna beskrivnings- respektive bedömningsfas. På svenska benämner vi dessa metoder: landskapskaraktärisering respektive historisk landskapskaraktärisering. Eftersom utvecklingen av allmänhetens medverkan i LA inte är så stark överhuvudtaget har vi också fångat upp och delvis själva utvecklat metoder för dialog med berörda människor, där deras värderingar står i fokus. Det gäller en kartbaserad enkät, kartnålsmetoden, och en variant på gåtursmetoden som vi här kort och gott kallar busstur. Frågan om ljud – inte bara buller – är också ett ämne där LA hittills varit relativt svag. Där har vi bedrivit utvecklingsarbete, som resulterat i en mobilapplikation för karaktärisering av ljudlandskap. I uppdraget för det här projektet har det inte ingått att studera ekologisk landskapsanalys i sig. Däremot har vi redovisat hur vi tänker att den ekologiska analysen, landskapskaraktäriseringen 8 landskapsanalys för transportinfrastruktur och den historiska landskapskaraktäriseringen ska kunna samverka för det eftersträvade helhetsperspektivet. För att nå detta menar vi vidare att metoderna kulturmiljöanalys (DIVE) och strukturanalys också kan ge viktiga bidrag. Vi presenterar kort dessa metoder och deras tänkta roller i LA för väg- och järnvägsprojekt. Landskapskaraktärisering är alltså inte en enhetlig metod utan det vi kallar ansats eller ramverk, som kan anpassas efter projektets art och skala och efter landskapets egenskaper, dess sårbarhet och vilka värden som kan förutses ha betydelse för allmänheten såväl som för vetenskap och andra intressen. I rapporten finns därför information om hur olika specifika metoder kan kombineras och dessutom viss information om hur man kan prioritera i olika fall, vilka underlagsmaterial som kan var lämpliga etc. Kravet på att ge berörd allmänhet såväl som andra sakägare möjlighet att medverka i landskapskaraktäriseringen innebär knappast att specialisterna, landskapsexperterna, får mindre ansvar i processen. Frågan om kommunikation med sakägarna och sammanvägning av olika intressen kräver stor omsorg och skicklighet. I rapporten noterar vi det och ger förslag om hur denna kommunikation ska kunna planeras och utföras på ett effektivt och kvalitativt gott sätt. I många väg- och järnvägsprojekt krävs att en MKB genomförs för att i förväg beskriva vilka konsekevenser för människors hälsa och för miljön som projektet ifråga kan komma att ge upphov till. Vi beskriver i rapporten hur kunskap från den genomförda LA kan användas som underlag för MKB i flera avseenden och vid olika tillfällen i vägplanläggningen. På motsvarande vis vill vi också peka på hur kunskap som tas fram inom LA kan vara till nytta i arbetet med det Gestaltningsprogram (GP) som arbetas fram inom planläggningsprocessen. MKB och GP kan i många fall ses som slutprodukter för en stor del av arbetet med LA. För att LA skall kunna bidra till väg- och järnvägsplanläggning och till MKB och GP behöver krav ställas på dem som har att genomföra LA. Vi har inom ramen för projektet undersökt vad som bör ingå av kvalitets- och kompetenskrav vid upphandling av LA. Detta redovisas i rapporten som ett förslag på vad en upphandling bör innehålla. Avslutningsvis finns i rapporten en översikt och beskrivning i tabellform av exempel på projekt och metoder som vi hänvisat till i texten. Den innehåller uppgifter om sammanhang, genomförande, mm. och länkar eller andra hänvisningar till källor för vidare läsning.
|
|
| 5. |
- Berglund, Ulla, et al.
(författare)
-
Om landskap och landskapsanalys för väg och järnväg : ett kunskapsunderlag med fokus på begrepp och exempel
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Landskapets och landskapsanalysens roll i planeringen påverkas av implementeringen av den europeiska landskapskonventionen (ELC) som nyligen inletts i Sverige. Kravet ökar på hantering av landskapsfrågor och på medverkan från allmänheten i till exempel infrastrukturprojekt. Därför behöver olika aktörer få aktuell kunskap om landskap och analys av landskap och så långt möjligt skaffa sig gemensamma referensramar i ämnet. Vägar och järnvägar har en avgörande betydelse för människors möjligheter att uppleva landskap. Samtidigt utgör de ingrepp som kräver kunskap och respekt för de landskap med sina sociala sammanhang som påverkas. Genom ELC har fokus ökat på ”vardagslandskapet”, dvs. de landskap som används och värderas av människor oavsett sådana värden som utomstående experter kan bedöma. Den här rapporten är den första redovisningen i ett forskningsuppdrag från Trafikverket: Bättre landskapsanalys för transportsektorn. Vi kallar den kunskapsunderlag, och den ska vara en källa till bildning och utbildning i frågor som rör landskap och landskapsanalys med fokus på vägoch järnvägsplanering. Arbetet utgår från en bred genomgång av forskning om landskap som fenomen och begrepp, om upplevelse av landskap och om människors möjligheter att påverka landskap och landskapsplanering. Vi har inte begränsat oss till, men särkilt lyft fram sådan kunskap, som har direkt relevans för tranportinfrastruktur och för nordiska förhållanden. Rapporten redogör för ELC: s förhållande till landskapet som sådant och till olika aspekter av landskap. Ett särskilt fokus har lagts på att utreda begreppen landskap och identitet och relatera dem till andra, centrala begrepp som ”plats” och ”karaktär”. Ett avsnitt hanterar allmänhetens medverkan i landskapsanalyser och planering. Vidare diskuteras olika typer av landskapsanalyser och ett antal goda exempel presenteras och gås igenom. Landskapet finns överallt och landskapsbegreppet kan användasi olika skalor, inte bara om stora områden. Det har också relevans likaväl i städer som på landsbygden. Infrastrukturen berör alla slags landskap. Med den här rapporten hoppas vi bidra till ett ökat intresse för landskapet i sin helhet, särskilt hos dem som genom stora projekt sätter avgörande och långvariga avtryck i vår gemensamma livsmiljö
|
|
| 6. |
- Butler, Andrew, et al.
(författare)
-
Awareness-raising of landscape in practice. An analysis of Landscape Character Assessments in England
- 2014
-
Ingår i: Land Use Policy. - : Elsevier BV. - 0264-8377 .- 1873-5754. ; 36, s. 441-449
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Awareness-raising is one of the measures which signatories to the European Landscape Convention are expected to realise, yet it is unclear what awareness-raising entails when related to an ambiguous subject such as landscape. Our study builds a conceptual understanding of awareness-raising of landscape, recognising that it cannot be a purely top-down process but needs to be seen as a "multi-directional transfer of knowledge" or "co-creation of meaning". We have used this conceptual understanding as a lens for analysing practices which in some form help raise awareness of landscape. Document studies of Landscape Character Assessments undertaken in England since 2007 and interviews with key actors involved in Landscape Character Assessments were carried out in order to understand how awareness-raising is addressed. The findings suggest that while often overlooked or recognised as a top down endeavour landscape assessments have potential to develop co-creation of meaning.
|
|
| 7. |
- Butler, Andrew, et al.
(författare)
-
Foraging for identity : the relationships between landscape activities and landscape identity after catastrophic landscape change
- 2019
-
Ingår i: Landscape research. - : Routledge. - 0142-6397 .- 1469-9710. ; 44:3, s. 303-319
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article, we deal with landscape activities in relation to changing landscape identity after a major wildfire in Sweden in 2014. The aim was to investigate the relationships between 22 landscape activities (before the fire) and 2 components (emotion and cognition) of landscape identity (before and after the fire). A total of 656 respondents living nearby the fire area participated in this study. Before the fire, a positive association was found between the activities of enjoying nature and foraging, and both components of landscape identity. This suggests that the more participants enjoyed nature and picked berries and mushrooms, the stronger their attachment to the landscape (emotion), and the more they remembered and reasoned about the landscape (cognition). Post fire, these relationships were found only between the two components of landscape identity and foraging. This implies a significant role of this type of activity for keeping alive' landscape identity.
|
|
| 8. |
- Butler, Andrew, et al.
(författare)
-
Landscape identity, before and after a forest fire
- 2018
-
Ingår i: Landscape research. - : Routledge. - 0142-6397 .- 1469-9710. ; 43:6, s. 878-889
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Our identity is tied to where we are and how we engage with the landscapes in which we find ourselves. But what happens if the landscape which we use for our everyday life is drastically altered by a catastrophic upheaval, for example, when forest fires ravage the landscape? In this paper, interviews with individuals affected by the largest forest fire in modern Swedish history are used to exemplify our conceptualisation of how landscape identity is impacted by dramatic change. We address the phases of stability, change and progression in relation to the case. Finally, we propose that landscape identity can be utilised as a central concept for engaging with the social aspects of the impact of forest fires.
|
|
| 9. |
- Butler, Andrew, et al.
(författare)
-
“There will be mushrooms again” – Foraging, landscape and forest fire
- 2021
-
Ingår i: Journal of Outdoor Recreation. - : Elsevier. - 2213-0780 .- 2213-0799. ; 33
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this paper, we address the relevance of recreational foraging, picking berries and mushrooms, for developing connection to nature and what happens when that practice is interrupted by drastic landscape change. We use the site of the largest forest fire in modern Swedish history as a case to examining the relevance of foraging. In previous studies, positive associations have been observed between the activity of picking berries and mushrooms with landscape-identity prior to forest fires. The results suggest that the more participants enjoyed foraging, the stronger their attachment to the landscape as well as memories and reasoning about the landscape. These relationships remainedafter the area has been drastically altered by fire, implying a significant role of foraging for keeping “alive” the positive feelings and memories of the forest landscape. Through questionnaires and semistructured interviews, we examine why individuals forage, what foraging meant for them before the event and how they relate to the landscape and foraging after the fire. Our findings suggest that these connections are built on an interplay between place, practice and intimate knowledge. We conclude that foraging play an essential role in defining and developing connections to landscape which can act as the basis for stewardship of the landscape. Management implications: • In order to facilitate reconnection to the landscape after a forest fire there is a need to understand how individuals and communities related to the landscape before the fire. • Foraging will always be reliant on issues of access, and specific management regimes. • Cultural values and small-scale activities play an essential role in defining and developing connections to landscape. Connections which can ultimately inform a sense of responsibility and stewardship. • Activities such as foraging are reliant on more than just the affordance provided by the physical and visual character of a landscape.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Knez, Igor, et al.
(författare)
-
Before and after a natural disaster : disruption in emotion component of place-identity and wellbeing
- 2018
-
Ingår i: Journal of Environmental Psychology. - : Academic Press. - 0272-4944 .- 1522-9610. ; 55, s. 11-17
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim was to investigate relationships between emotion and cognition components of place-identity and wellbeing, before and after a natural disaster. A total of 656 respondents, living near the area of the largest forest and landscape fire in modern times in Sweden, participated in this study. Before the disaster, a positive association was found between place-identity and wellbeing, indicating that the stronger emotions participants evolved to the place, as well as remembered more and thought about the place, the stronger wellbeing they experienced at the site. After the disaster, the strength of this relationship decreased more than twice, accounted for by the weakening of the emotion-wellbeing link. Accordingly, participants almost lost their emotional bond to the area but maintained their memories and thoughts about the site intact and, by that, their positive wellbeing associations with the location. This indicates tentatively the phenomenon of post-traumatic growth, type of resilience involving operations of cognitive appraisal. © 2017 Elsevier Ltd
|
|
| 13. |
- Knez, Igor, 1959-, et al.
(författare)
-
I can still see, hear and smell the fire : Cognitive, emotional and personal consequences of a natural disaster, and the impact of evacuation
- 2021
-
Ingår i: Journal of Environmental Psychology. - : Elsevier. - 0272-4944 .- 1522-9610. ; 74
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We investigated the effects of evacuation experience on autobiographical memory, sensory-perceptual re-experiencing, emotions, and personal consequentiality of a natural disaster one year after. A total of 601 individuals participated, living nearby the area of the largest fire in modern times in Sweden. It was shown that evacuated (first-hand experience) compared to not-evacuated (second-hand experience) participants thought and talked more about the fire. Evacuated residents also mentally traveled back and re-lived the disaster more; as well as saw the fire, heard its sound, smelled it more, and felt more anxious, enraged, and emotionally strong. Moreover, evacuated compared to not-evacuated participants estimated that their life and view of the world had changed due to the natural disaster. All this suggests that the psychology of dramatically charged events, such as natural disasters, differs notably between individuals “being there” and those “hearing the news”, indicating a factual flashbulb memory as a result of the first-hand experience.
|
|
| 14. |
- Sarlöv-Herlin, Ingrid, et al.
(författare)
-
Landskapet som gick upp i rök
- 2018
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Rapport från forskningsprojektet med samma namn som löpte under åren 2015-2017 och finansierades av Formas. Forskningsprojektet handlade om människor som bor i och nära brandplatsen i Västmanland, och hur deras förhållande till det omgivande landskapet förändrades i samband med att den omgivande miljön drastiskt ändrades.
|
|
| 15. |
- Waldenström, Cecilia, et al.
(författare)
-
Bioenergy From Agriculture : Challenges for the Rural Development Program in Sweden
- 2016
-
Ingår i: Society & Natural Resources. - : Routledge. - 0894-1920 .- 1521-0723. ; , s. 1-16
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article addresses the challenges for the EU Rural Development Program (RDP) to promote sustainable bioenergy production from agriculture. Drawing on the Swedish example, we identify opportunities for farmers and discuss agricultural-based bioenergy production in relation to the program objectives for agricultural competitiveness, sustainability and climate effects, and rural development. The sustainability and climate effects of agricultural-based bioenergy can be ascertained only through contextual analysis, and research indicates that rural development may be best promoted through local collaborative energy systems. Contrasting two ideal-type roles farmers may assume in bioenergy production, we discuss Swedish institutional contexts of energy production. In Sweden, the national energy policy tends to favor large-scale energy solutions and farmers taking on the roles as suppliers of primary products in large-scale energy systems. For RDP objectives to be realized, this tendency needs to be countered, local solutions need to be supported, and a national three-tiered energy policy integration needs to be furthered.
|
|
| 16. |
- Åkerskog, Ann, et al.
(författare)
-
A clear case of 'doublespeak': the Swedish governmental SEA implementation discourse
- 2011
-
Ingår i: Journal of Environmental Planning and Management. - : Informa UK Limited. - 0964-0568 .- 1360-0559. ; 54, s. 495-515
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Discourse serves as a fundamental prerequisite for human action - as is displayed by the implementation in Swedish local spatial planning of the EU 'Strategic Environmental Assessment (SEA) Directive' which forms the focus of this paper. The national Swedish SEA policy discourse, following from the EU Directive, presents a clear case of 'doublespeak'. The major mobilising metaphor emerging from the discourse analysis is the concept of efficiency backed by the pronouncement of continuity. Major benefits for local spatial planning are outlined while at the same time assurance is given that no new efforts or added costs are foreseen for the municipalities. The role of the SEA is downsized in relation to sustainable development and to the Environmental Impact Assessment of projects. In order to fully interrogate this debate the current paper combines a policy implementation approach with a discourse perspective.
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Åkerskog, Ann
(författare)
-
Implementering av miljöbedömningar i Sverige : från EG-direktiv till kommunal översiktlig planering
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The European Union (EU) Directive 2001/42/EC on the assessment of the effects of certain plans and programmes on the environment (hereafter called the SEA-directive) that came into effect on 21 July in 2001 has started a policy implementation process in the 27 member states. In Sweden the spatial planning in municipalities and their comprehensive planning activities will be a major arena for implementing the SEA directive. The aim of the thesis is to investigate the planning practice emanating from the implementation of the SEA-directive into Swedish municipal planning. The aim is also to shed light on SEA as a steering tool for change. The results from the discourse analysis of the policy expectations of the SEA implementation as expressed in the preparatory works to the law picture a national SEA discourse that wants to above all promote efficiency in the municipal comprehensive planning processes. The message from the discourse is however contradictory. On the one hand a no change picture is outlined on the other hand is outlined major benefits for planning. In relation to sustainable development the role of SEA is down sized. Another study shows how the implementing officers at the local authorities perceive the coming change when SEA is introduced into Swedish municipal comprehensive planning. They foresee difficulties with financing the extra work, new personnel and education, with a greater need for inter-and intra organisational communication, difficulties with political climate and economic environment, as complications with tiering, since the Swedish planning system is not particularly tiered at present. The implementers also have difficulties in understanding the purpose of SEA and how to tackle contradicting objectives, such as more consultations and faster planning processes. The above brief description leads to questions relating to what kind of implementation that will be the results of this situation? In 2007 twelve municipalities, out of a total of 290 had made their first attempts to implement the SEA directive as part of municipal comprehensive plans (MCP). First results or policy outcomes can thus be explored. The main focus of this study is the planning documents, including the environmental report (ER), as they represent the written part of the planning process and the results of the local SEA practice. The empirical focus of the main empirical study are the contents of the SEAs in 24 plans made before the introduction of the SEA directive and the contents of the first 12 municipal comprehensive plans that have implemented the Swedish SEA legislation based on the SEA directive. The result is a change in perspective towards more specific environmental issues in the later plans as compared to the ones made before the demands of SEA. The transparency of consultation has increased and consultations with the County Administrative Board have been held by many of municipalities. By taking a policy implementation perspective, the importance of context is made obvious, for the role that SEA implementation can take and what space for action the implementers have in developing their SEA-practice. The discourse perspective helped to “uncover” and display the character of the governments SEA discourse and thus also to, in more detail, outline the discursive governmental input to change of planning and SEA practice in the municipalities.
|
|
