| 1. |
- Bergeå, Hanna, et al.
(författare)
-
Dialogprocessen om allemansrätten : underlag för utveckling av dialogmetodik och dialogkompetens
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2012 och 2013 har avdelningen för Miljökommunikation vid SLU fungerat som rådgivare till Naturvårdsverket i planeringen och genomförandet av en dialogprocess om allemansrätten och dess tillämpning. Denna rapport har tillkommit som ett avslutande led i detta uppdrag. Syftet med rapporten är att stödja utveckling av dialogmetodik och dialogkompetens inom naturresurshanteringen genom att redogöra för och kritiskt diskutera de erfarenheter som vi gjort av att arbeta med en omtvistad och komplex samhällsfråga genom dialog. I rapporten redogör vi för de tankar och teorier som har väglett planeringen av dialogprocessen och diskuterar vad vi, så här i efterhand, anser att vi kunde ha gjort annorlunda. Syftet med rapporten är alltså inte att diskutera dialogprocessens innehåll och/eller hur olika aktörer och intressen ser på frågor som rör allemansrätten. Rapporten ska ses som ett underlag för hur den som ansvarar för en dialogprocess bör planera, genomföra och förhålla sig till deltagarna och det som sker. Rapporten består av följande fem delar: 1. Viktiga förutsättningar och ramar för upplägg och planering av dialogprocessen 2. Händelseutvecklingen i de fem möten som processen bestod av 3. Deltagarnas åsikter om processen, vad de tycker att de lärt sig 4. Deltagarnas rapportering av lärdomar från dialogprocessen till sina hemorganisationer 5. Diskussioner och rekommendationer
|
|
| 2. |
- Butler, Andrew, et al.
(författare)
-
Foraging for identity : the relationships between landscape activities and landscape identity after catastrophic landscape change
- 2019
-
Ingår i: Landscape research. - : Routledge. - 0142-6397 .- 1469-9710. ; 44:3, s. 303-319
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article, we deal with landscape activities in relation to changing landscape identity after a major wildfire in Sweden in 2014. The aim was to investigate the relationships between 22 landscape activities (before the fire) and 2 components (emotion and cognition) of landscape identity (before and after the fire). A total of 656 respondents living nearby the fire area participated in this study. Before the fire, a positive association was found between the activities of enjoying nature and foraging, and both components of landscape identity. This suggests that the more participants enjoyed nature and picked berries and mushrooms, the stronger their attachment to the landscape (emotion), and the more they remembered and reasoned about the landscape (cognition). Post fire, these relationships were found only between the two components of landscape identity and foraging. This implies a significant role of this type of activity for keeping alive' landscape identity.
|
|
| 3. |
- Butler, Andrew, et al.
(författare)
-
Landscape identity, before and after a forest fire
- 2018
-
Ingår i: Landscape research. - : Routledge. - 0142-6397 .- 1469-9710. ; 43:6, s. 878-889
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Our identity is tied to where we are and how we engage with the landscapes in which we find ourselves. But what happens if the landscape which we use for our everyday life is drastically altered by a catastrophic upheaval, for example, when forest fires ravage the landscape? In this paper, interviews with individuals affected by the largest forest fire in modern Swedish history are used to exemplify our conceptualisation of how landscape identity is impacted by dramatic change. We address the phases of stability, change and progression in relation to the case. Finally, we propose that landscape identity can be utilised as a central concept for engaging with the social aspects of the impact of forest fires.
|
|
| 4. |
- Butler, Andrew, et al.
(författare)
-
“There will be mushrooms again” – Foraging, landscape and forest fire
- 2021
-
Ingår i: Journal of Outdoor Recreation. - : Elsevier. - 2213-0780 .- 2213-0799. ; 33
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this paper, we address the relevance of recreational foraging, picking berries and mushrooms, for developing connection to nature and what happens when that practice is interrupted by drastic landscape change. We use the site of the largest forest fire in modern Swedish history as a case to examining the relevance of foraging. In previous studies, positive associations have been observed between the activity of picking berries and mushrooms with landscape-identity prior to forest fires. The results suggest that the more participants enjoyed foraging, the stronger their attachment to the landscape as well as memories and reasoning about the landscape. These relationships remainedafter the area has been drastically altered by fire, implying a significant role of foraging for keeping “alive” the positive feelings and memories of the forest landscape. Through questionnaires and semistructured interviews, we examine why individuals forage, what foraging meant for them before the event and how they relate to the landscape and foraging after the fire. Our findings suggest that these connections are built on an interplay between place, practice and intimate knowledge. We conclude that foraging play an essential role in defining and developing connections to landscape which can act as the basis for stewardship of the landscape. Management implications: • In order to facilitate reconnection to the landscape after a forest fire there is a need to understand how individuals and communities related to the landscape before the fire. • Foraging will always be reliant on issues of access, and specific management regimes. • Cultural values and small-scale activities play an essential role in defining and developing connections to landscape. Connections which can ultimately inform a sense of responsibility and stewardship. • Activities such as foraging are reliant on more than just the affordance provided by the physical and visual character of a landscape.
|
|
| 5. |
- Eriksson, Ola, et al.
(författare)
-
Krav på beslutsstöd för deltagande och konflikthantering vid skoglig planering
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport avser att, utifrån erfarenheter kring skogliga konflikter och intressemotsättningar, belysa vad ett beslutsstödssystem kan behöva ha för egenskaper. Erfarenheterna bygger i allt väsentligt på arbete som utförts inom ramen för projektet ”Konflikthantering i skogar med hög nyttjandetäthet” som finansierats av Skogssällskapet. Umeå juni 2010 Författarna
|
|
| 6. |
- Knez, Igor, et al.
(författare)
-
Before and after a natural disaster : disruption in emotion component of place-identity and wellbeing
- 2018
-
Ingår i: Journal of Environmental Psychology. - : Academic Press. - 0272-4944 .- 1522-9610. ; 55, s. 11-17
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim was to investigate relationships between emotion and cognition components of place-identity and wellbeing, before and after a natural disaster. A total of 656 respondents, living near the area of the largest forest and landscape fire in modern times in Sweden, participated in this study. Before the disaster, a positive association was found between place-identity and wellbeing, indicating that the stronger emotions participants evolved to the place, as well as remembered more and thought about the place, the stronger wellbeing they experienced at the site. After the disaster, the strength of this relationship decreased more than twice, accounted for by the weakening of the emotion-wellbeing link. Accordingly, participants almost lost their emotional bond to the area but maintained their memories and thoughts about the site intact and, by that, their positive wellbeing associations with the location. This indicates tentatively the phenomenon of post-traumatic growth, type of resilience involving operations of cognitive appraisal. © 2017 Elsevier Ltd
|
|
| 7. |
- Sarlöv-Herlin, Ingrid, et al.
(författare)
-
Landskapet som gick upp i rök
- 2018
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Rapport från forskningsprojektet med samma namn som löpte under åren 2015-2017 och finansierades av Formas. Forskningsprojektet handlade om människor som bor i och nära brandplatsen i Västmanland, och hur deras förhållande till det omgivande landskapet förändrades i samband med att den omgivande miljön drastiskt ändrades.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Ångman, Elin
(författare)
-
Feelings and fellings : exploring the process of communication in forest management conflicts
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The way we communicate about forest issues has consequences for how forests are managed. Policies and research suggest that public participation in natural resource management (NRM) leads to better informed and more sustainable decisions about the environment. This thesis seeks to increase understanding regarding how the way people communicate about a natural resource, such as a forested area, affects the decisions taken about that natural resource. This issue is investigated by studying how individuals involved in forest management interpret conflict, participation, and the actions of other people, and how this process of interpretation is connected to the way they act. The underlying assumption is that reality is socially constructed, and that this social construction is accomplished by people communicating with each other, via symbolic interaction. The empirical material consisted of three case studies of forest management, one case of participant observation in two participatory meetings and two cases of conflict concerning final fellings of forest studied via semi-structured interviews. The empirical material was analyzed using the concepts of avoidance of embarrassment and discursive closure. The findings suggest that situations where people feel insecure about the role they are expected to play create anticipation of embarrassment and causes them to avoid face-to-face meetings. The findings also show that actors in participatory meetings have numerous different expectations on them, leading to discursive closures, i.e., suppression of certain subjects in the discussion, in order to avoid role confusion and hence embarrassment. Avoidance of embarrassment and discursive closure in people's interactions with each other, in conflict and in participation, have negative impacts on listening and learning and knowledge exchange. The conclusion in this thesis is that a conscious focus on creating meeting spaces where role confusion is accepted can create discussions where more perspectives are raised, the common knowledge base is increased, and more sustainable decision-making concerning natural resources is possible.
|
|
| 11. |
- Ångman, Elin, et al.
(författare)
-
Fruktbar dialog i naturresursfrågor
- 2013
-
Ingår i: Biodiverse. - 1401-5064. ; 18, s. 19-21
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Hur kan vi skapa en process som leder till ökad kunskap och en uthållig utveckling av en naturresurs när människor tycker väldigt olika om sakfrågan, har olika ideologisk bakgrund och olika sätt att kommunicera? I den här artikeln presenterar vi dialog som ett fruktbart sätt att arbeta med naturresursfrågor och diskuterar vad som kännetecknar en framgångsrik dialogprocess
|
|
| 12. |
- Ångman, Elin, et al.
(författare)
-
Managing Impressions and Forests: The Importance of Role Confusion in Co-Creation of a Natural Resource Conflict
- 2011
-
Ingår i: Society and Natural Resources. - : Informa UK Limited. - 0894-1920 .- 1521-0723. ; 24, s. 1335-1344
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Social interaction is an important-and often forgotten-aspect of conflicts in natural resource management (NRM). Building on the theoretical framework of symbolic interaction, this article explores how the concept of impression management during social interaction can help understand NRM conflicts. A qualitative study was carried out on a Swedish case involving a conflict over clear-cutting of a forest. To explain why the conflict escalated and destructivity increased, we investigated how the involved actors interpreted each other's actions. For an individual, role confusion occurs when a particular interaction creates a conflict between the presented self and the self expected from the social situation (Goffman 1956). The analysis shows that actors could not use their established social arenas to address dissatisfaction due to the fear of role confusion. Instead, they avoided informal face-to-face meetings and changed the conditions of the social situation to avoid role confusion.
|
|
| 13. |
- Ångman, Elin, et al.
(författare)
-
Skogskonflikter i Sverige: en undersökande studie
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en arbetsrapport över en enkät, intervjuer och en workshop som genomfördes maj till september år 2006 inom projektet ”Konflikthantering i nyttjandetät skog”. Projektet ”Konflikthantering i nyttjandetät skog” syftar till att skapa ett beslutsstöd för skogsägaren för att denna ska kunna hantera situationer där olika anspråk, såsom krav på biologisk mångfald eller rekreation, riktas mot skogen. Den första fasen av projektet ska utveckla kunskap om förutsättningarna för att fatta beslut rörande hanteringen av skogsmark. I denna första fas ska 3-5 olika fall där konflikter uppstått till följd av skogsbruksåtgärder studeras närmare. Syftet med enkäten, telefonintervjuerna och workshopen var att få överblick över situationen i Sverige i dag med avseende på konflikter kring skogsbruk samt att försöka hitta konfliktfall att studera djupare. Enkäten skickades till alla Sveriges kommunekologer samt Skogsstyrelsens distriktschefer. Svarsfrekvensen var 17 % vilket motsvarar 57 personer. De flesta av respondenterna skriver att de känner till få konflikter kring skogsbruksåtgärder. Konflikterna handlar oftast om slutavverkning eller gallring. På frågan om vilka värden som skogsbruksåtgärderna påverkade nämns landskapets utseende oftast. Flera av de svarande som tyckte att konflikten de kände till hade hanterats bra ansåg trots detta också att intressenterna i fallet blivit missnöjda med utgången av konflikten. För att hitta konfliktfall att studera närmare utfördes kortare telefonintervjuer med öppna frågor. De som kontaktades var personer som i enkäten svarat ”ja” på frågan om vi fick kontakta dem. De intervjuade berättade om små, vanligt förekommande situationer, dessa handlade om avverkningsrester i skogen och sönderkörda stigar. I flera fall förekommer SNF som en part i konflikterna, engagerade på eget initiativ eller genom att de kontaktats av något intresse i konflikten för att bevaka naturvårdsintressena. Några nämner problem i kommunikationen mellan kommunens tekniska kontor och kommunens naturvårdsavdelning. De intervjuade berättade om att ”miljösidan” och ”skogssidan” använder sig av olika språk och att det blir en kulturkrock som gör att man får svårt att förstå varandra. Under en dag hade representanter från projektet och representanter från Skogssällskapet en workshop med titeln ”En workshop om skogskonflikter och deras betydelse för ditt arbete”. Under mötet diskuterades betydelsen av enstaka personer, i egenskap av kontaktperson på kommunen och i egenskap av ”besvärlig person”, i en konfliktsituation. Det talades också om behovet av att kunna förklara vad åtgärder i skogen får för konsekvenser och att skogsutbildade ofta använder ett ”fikonspråk” som gör det svårt att nå fram till de berörda. Enligt deltagarna är en det vanligt att hamna i en situation där det finns en potentiell konflikt i ”bakgrunden”, som stör och hindrar arbetet med skogsbruksåtgärder
|
|
| 14. |
- Ångman, Elin
(författare)
-
Was This Just for Show? Discursive Opening and Closure in a Public Participatory Process
- 2013
-
Ingår i: Environmental Communication. - : Informa UK Limited. - 1752-4032 .- 1752-4040. ; 7, s. 409-426
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A focus on communication can provide in-depth understanding of public participation in natural resource management. Analysis of empirical material from a participatory process using the theoretical concepts of discursive closure and discursive opening revealed that openings were achieved, but the perspectives represented in the process were also closed down. The reasons for closures are discussed in terms of structural constraints, with participants shown to have many different constraints and different reasons for making closures. The conclusion is that the type of theoretical analysis presented in this paper could be used by a facilitator in meetings as a participatory tool to investigate closures and open them up to achieve a more deliberative process.
|
|
