SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Öhman May Britt 1966 ) "

Sökning: WFRF:(Öhman May Britt 1966 )

  • Resultat 1-50 av 107
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Öhman, May-Britt, 1966- (författare)
  • Ogrön vindkraft : Samiska och naturvetenskapliga perspektiv på fossilberoende och miljöförstörande design
  • 2021
  • Annan publikation (film/video) (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Titel: Ogrön vindkraft: Samiska och naturvetenskapliga perspektiv på fossilberoende och miljöförstörande designInnehåll: Hur kommer det sig att vindkraft av idag framhålls som grön? Stora vindkraftsindustriområden är under planering och byggnation i Sverige. Svenska staten såväl som aktörer på energimarknaden, ideella miljöorganisationer och klimataktivister framhåller ofta vindkraften som grön, fossilfri och miljövänlig.Vindkraftsindustriområdena har omfattande negativa konsekvenser för omgivande miljö, renskötsel, djur, fåglar och natur. Vindkraften i dagens design består av uppemot 150 till 300 meter höga stålstrukturer på betongfundament. Konstruktion och underhåll förutsätter nya gruvor, bilvägar, skogsavverkning och stenbrott. Fossila bränslen är en förutsättning i allt detta. Hur kommer det sig att dessa aspekter inte räknas in när vindkraften framhålls som grön?I filmen medverkar docent Eva Charlotta Helsdotter, Uppsala universitet och Henrik Andersson, renskötare i Gällivare skogssameby. De områden som syns är vindkraftsindustriområdet Markbygden, Piteå kommun, samt platser inom Gällivare skogssamebys renskötselområde; Pålkem och Nattavaaravägen, Gällivare kommun; Livasudden, Bodens kommun. Alla medverkande i filmen har gett sitt medgivande eller går inte identifiera.Finansiering: Med stöd av forskningsrådet FORMAS, inom det nationella forskningsprogrammet om klimat. FORMAS Dnr 2017-01923, 2019-01975, samt 2016-01039, under ledning av docent May-Britt Öhman, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, Cemfor, Uppsala universitet.
  •  
2.
  • Öhman, May-Britt, 1966- (författare)
  • The Talvivaara Mine : Water consequences
  • 2019
  • Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • A film about the Talvivaara mine in Sotkamo, Finland. Produced within the research project Dálkke: Indigenous Climate Change Studies."Don't be afraid, we come in peace and offer jobs!"  The mine was not going to have any harmful effects on the surrounding areas according to the CEO. However, this soon turned out to be false. The impacts of the mine in terms of pollution of water courses and lakes is enormous. Both due to a failure of the tailing dam, and also of the constantly ongoing pollution.This is a filmpresentation of a research project, within the Dálkke: Indigenous Climate Change Studies, FORMAS Dnr 2017-01923, led by Dr May-Britt Öhman, Uppsala University, within the Swedish National research programme on climate.Please reference as: Helsdotter, Eva Charlotta; Öhman, May-Britt, and Storlöpare, Petri, 2019. The Talvivaara Mine - Water consequences. Film 12.41'. Centre for Multidisciplinary Studies on Racism (CEMFOR), Uppsala University, Uppsala.Project leader and Research: Dr May-Britt Öhman and Associate Professor, Dr. Eva Charlotta HelsdotterProject leader movie: Associate Professor, Dr. Eva Charlotta HelsdotterPhoto, editing, subtitles and translation from Finnish: Petri Storlöpare, Slowlife FilmTranslation to English: Associate Professor, Dr. Eva Charlotta HelsdotterDrone photo: Sotkamo Naturskyddsförening
  •  
3.
  • Öhman, May-Britt, 1966- (författare)
  • Ungreen windpower : Sámi Indigenous and scientific perspectives on fossil dependent and environmentally destructive designs
  • 2021
  • Annan publikation (film/video) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Title: Ungreen windpower: Sámi Indigenous and scientific perspectives on fossil dependent and environmentally destructive designsContent:This film is produced by Dálkke, a research project and research group at Uppsala University, within the Swedish National Research Programme on Climate, the Swedish research council FORMAS.In the film, Henrik Andersson, reindeer herder within Gällivare Forest Sámi village, Norrbotten County, Sweden, speaks about the environmental destruction caused by the Swedish state, through forestry practices by the Swedish state owned forest company Sveaskog, as well as the planned wind energy industrial area by the Swedish state power company Vattenfall. Associate Professor Eva Charlotta Helsdotter, Uppsala University, tells about how the analysis of windpower is not taking into account all relevant aspects in terms of fossil dependency and environmental consequences. A large part of what is needed to establish, maintain, as well as decommission windpower is never taken into account within the so called LCA analyses. This is what makes it possible to – falsely – claim that windpower is green. However, the windpower designs of today cannot be considered green, nor fossil free.The area in question is one out of two project areas for windpower within Gällivare Forest Sámi village - “Storlandet”, which is the ancestral grounds of Henrik Andersson’s family. Work is currently ongoing with an environmental impact study, planned to be ready for submission in 2022. The other wind power industry area that is planned within the area for the Gällivare Forest Sámi Village is Hällberget, conducted by a private power company Vasavind. In early 2021 it received permission to go ahead with a smaller part of its project. The Hällberget project is currently (August 2021) in court process. The Swedish state, the European Union (EU), as well as actors within the energy market, environmental organizations and climate activists all insist in the promotion of windpower as “green”, fossil free and thereby environmentally friendly. A large part of these constructions are planned for in Sámi territories, on land that has been taken from Sámi during late 19th and early 20th century. Furthermore, the wind power industrial areas have major negative impacts for the local environment. Forests are clear cut and replaced with 100 – 300 meters high steel constructions, on massive foundations made of concrete. Construction and maintenance demands new mines, car and truck access roads and thereby new stone quarries causing major wounds in the landscape.These industrial areas have major negative consequence for the local environment, fresh water, nature, wild life, local inhabitants as well as reindeer herding. This film is part of a supradisciplinary research and documentary project on (un)sustainable power production, researching and documenting the subject matter from Indigenous Sámi reindeer herding point of view, along with analyses of the whole windpower industry. Henrik Andersson, Gällivare Forest Sámi Village, who works to protect - through research and challenging decision makers - the reindeer and other animals from a destructive power production mode along with the Sámi traditional culture in the area is at the front. The Sámi reindeer herding culture is documented to having lived and prospered here since at least two millennia. What can EU, Sweden and EU member countries learn from the knowledges and understandings of the Sámi reindeer herders? What is needed to make their voices heard and turned into policy making in Sweden and in the EU? Filmed from September 2020, to August 2021. Sequences from the film “The Last Generation?” Storlöpare 2016 – reindeer feeding - and by the fire.The film is part of the research project: ”Safe and Sustainable Energy Futures in Sápmi” FORMAS dnr 2016-01039, and two projects within the Swedish National Programme on Climate: ”Dálkke: Indigenous climate change studies” FORMAS dnr 2017-01923 and ”Living without oil?! Rethinking relations with lands and waters with Indigenous Land Based Expertise for a transition towards a fossil free welfare society” FORMAS Dnr 2019-01975. All projects are led by May-Britt Öhman, Associate professor in Environmental history, PhD in History of Technology, researcher at the Centre for Multidisciplinary Studies on Racism, CEMFOR, Uppsala University.Copyright: May-Britt Öhman, Henrik Andersson, Petri Storlöpare License via Creative Commons: CC BY-NC-ND Attribution-NonCommercial-NoDerivs
  •  
4.
  • Svalastog, Anna Lydia, 1966-, et al. (författare)
  • On Teachers’ Education in Sweden, School Curriculums, and the Sámi People
  • 2014
  • Ingår i: Re: Mindings. - Uppsala : The Hugo Valentin Centre, Uppsala University. - 9789186531102 ; , s. 153-171
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • This article discusses the intersection of Teachers’ Education and the Swedish society with regards to Sámi religion, history and culture. It aims at a renewed understanding of present premises for construction of curriculums in courses on Sámi history, culture and religion. An important back drop is the Swedish State’s regulation of Teachers Education, their inclusion of indigenous peoples’ inte- rests, and the general demand for research based and reflexive academic teaching. I argue that Teachers’ Education and Swedish bookstores present research based knowledge on the Sámi People’s religion, history and culture in a weak and accidental manner. For a better understanding, I discuss Anthony Giddens’ description of society as regionalized into “back stage” and “front stage” regions structured by different rules – back stage rules being loosely structured and characterized by feelings, subjectivity and bodily activities, while front stage rules are strictly disciplined, and not characterized by personal feelings or bodily excursion. Universities and Colleges fit front stage characteristics, though Teachers’ Education, as well as Swedish bookstores, seems to be structured by back stage rules when it comes to the Sámi People. Giddens emphasizes how social encounters between people contribute to the construction of social institutions and  their organization. As such, the loose link between research based teaching and Teachers Education regarding the Sámi people, generates societal consequences. If reflexivity is a major feature of present academic life, we should expect universities to change present premises for research based new curriculums regarding Sámi history, culture and religion. The argument forwarded in this article is thus that, first of all, this situation needs to be made visible. The blind spot has to be identified and targeted. Qualified and reflexive knowledge and competence in Sámi religion, history and culture need to be integrated within all disciplines of academic education. Secondly, I argue that there is an urgent need for the (re-)establishment of the discipline of Native Studies – Indigenous Studies headed and fronted by Sámi scholars – which would have the responsibility of developing and renewing research-based curriculums on Sámi culture, history and religion. To be able to reach the full extent and depth of Sámi religion, culture and history, this discipline needs to be directed by Sámi scholars.
  •  
5.
  • Aira, Gun, 1956-, et al. (författare)
  • Buolvas buolvvaj  - From generation to generation : Sámi knowledge-transfer to schoolchildren for sustainability and good relations
  • 2021
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • In this presentation, part of a research project at Uppsala University with the ambition to promote Sámi knowledges and values, I discuss how I as a Lule Sámi teacher work with the transfer of traditional knowledge to Sámi school children. Sámi tradition is climate and environmental friendly and shows deep respect for animals, water and nature. There are five Sámi schools on the Swedish side of Sábme. In Jåhkåmåhkke where I work, there are 62 pupils from preschool to year six. What differs from Sámi school from a Swedish is that the Sámi language is present throughout the day, in class, at breaks, at lunch and at the after-school centre.  Sámi culture is supposed to permeate the entire education, with the Sámi eight seasons as its foundation. Today only few children can learn the traditional knowledge earlier transferred buolvas buolvvaj – from generation to generation – as most families are in need to wage income and thus adapting to the Swedish industrialised society. Furthermore, the families are no longer living with the older generations. The Sámi society has changed as we spend so much time in the Swedish society, where these knowledges and traditions are not valued.  I work with árbbe diehto, traditional knowledge, teaching the pupils a closer relation to the Sámi language present in all Sámi activities, such as hair removal from hides and the whole process to sassne, the tanned hide to be crafted to duodje, handicrafted work, and guole – the handling of fish from capture to cooking. 
  •  
6.
  • Allard, Christina, et al. (författare)
  • Rasbiologiskt språkbruk i statens rättsprocess mot sameby : DN Debatt 2015-06-11
  • 2015
  • Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Statens hantering av forskningsresultat i rättsprocessen med Girjas sameby utgör ett hot mot Sverige som rättsstat och kunskapsnation. Åratal av svensk och internationell forskning underkänns och man använder ett språkbruk som skulle kunna vara hämtat från rasbiologins tid. Nu måste staten ta sitt ansvar och börja agera som en demokratisk rättsstat, skriver 59 forskare.
  •  
7.
  • Andersson, Henrik, 1980-, et al. (författare)
  • Var dag en kamp för skogssamisk framtid : Ett (drygt) år med Henrik Andersson,renskötare i Gällivare skogssameby
  • 2017
  • Ingår i: Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II.. - Uppsala : Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala. - 9789188559289 ; , s. 51-62
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • Every day struggles for Forest Sámi futures: A year with Henrik Andersson, reindeer herder in GällivareForest Sámi villageAt the UPPSAM spring symposium 2014 Henrik Andersson, reindeer herder in Gällivare Forest Sámi village(sameby), participated and presented along with film maker Petri Storlöpare the documentary “The LastGeneration?”. The film follows Henrik during a year 2012–2013, when he decided to live according to oldertradition. Henrik Andersson is besides working for the maintaining of Forest Sámi tradition and handicraftalso a frequent writer on Facebook and he is actively pursuing different issues of importance for the preservationof Sámi lands and waters for current reindeer herding and for future generations. May-Britt Öhmanhas with the approval of Henrik selected among his many Facebook updates over a year, starting fromJuly 7, 2014 until September 4, 2015. [facebook.com/henrik.andersson.982] The content in the updates isall from every day reflections, happy moments, to critique against the destructive exploitations of Sámi landsand waters. One recurrent theme is the struggle to safeguard reindeer grazing, calving and migration landsagainst wind power exploitations, at the moment pursued by the company Vasavind and also the state powercompany Vattenfall, on the lands of Gällivare forest Sámi village. The updates are most of the time written oncellphone and some smaller editing has been made for enhanced legibility. However, most of the text is thesame version as is available on Henrik’s open Facebook wall. The updates follows Facebook chronology,meaning that the latest are the first.
  •  
8.
  • Andersson, Hampus, 2002-, et al. (författare)
  • When the climate apocalypse comes I’ll make it : 16 yr old Hampus' survival month in the forest
  • 2020
  • Annan publikation (film/video) (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • When the climate apocalypse comes I’ll make it: 16 year old Hampus Andersson’s survival month living off the lands and waters in the forests of Norrbotten, Sweden. There is a lot of talk of crisis and apocalypse, due to war, to climate change. Young people worried about their future go on school strike and manifest, around the world. But, when the climate or any other crisis happens, how are these young (and adult) protesters prepared to fend for themselves? How long can you survive without electricity and water in the tap, with access to food in the supermarket? Thinking about all of this, 16 year old Hampus Andersson decided to try to live off the lands and waters for a full month, on his own. If there is such a crisis, would he make it on his own? From mid July to mid August 2019, the experiment went on. He made sure to learn from more experienced and older reindeer herders and others with experience from the forests. Hampus is not completely unaware on how to get access to food in the forest. His father is a Sámi reindeer herder, and his mother’s family are an agriculture family. But until this day he had never done such an experiment. How would he find food, water, shelter? What would be the hardest? Some things that he had never even thought about turned out to be harder than expected. During the stay Hampus documented his everyday life with photos and short films, and posted on his Facebook page and Instagram. This is a film made from those photos and videos, along with an interview by film maker Petri Storlöpare, Slowfilm AB. Hampus speaks of his experiences, thoughts and ideas on how to continue this experiment. Will he try the same in the Arctic winter, with temperatures down to minus 40 Celsius? The film project is supported by Dálkke: Indigenous Climate Change Studies, led by Dr. May-Britt Öhman, Centre for Multidisciplinary Studies on Racism, CEMFOR, Uppsala University.
  •  
9.
  • Andersson, Kerstin (författare)
  • Unna Sájvva : en skändad samisk offerplats
  • 2024
  • Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Sammanfattning. Det har gått drygt hundra år sedan Unna Sájvva, en samisk offerplats i norra Lapplandskändades och plundrades. Offergåvorna grävdes upp och fördes till Stockholm. Det skedde i en tid då svensk samepolitik präglades av rasbiologi och rasism.Samerna är ett urfolk och har, med utgångspunkt i FN-deklarationen för urfolk, rätt att fåtillgång till sina ceremoniella föremål. Nu driver Kerstin Andersson tillsammans med andra samer frågan om ett återbördande av offergåvorna till det samiska folket och ett museum i norra Sápmi. De har ett starkt stöd i av flera stora organisationer i det samiska samhället.Offergåvorna från Unna Sájvva är en väl dokumenterad samling med runt 600 föremål och 156 kilo ben och horn, som finns i Historiska museets magasin i Stockholm. Boken utkom första gången 2021 och fick följande recension av BTJ: ”Det har blivit en vacker, lågmäld och sparsmakad bok med ett fantastiskt bildmaterial. De korta informativa texterna fungerar lika bra för både museianställda, arkeologer och andra ämnesexperter som för den allmänt intresserade läsaren. Helhetsbetyg: 5”.Den nya upplagan är uppdaterad med två nya kapitel – ett om mynten som hittades påplatsen och ett om saivasjöar.Välkommen att läsa mer om Unna Sájvva – den lilla heliga sjön – och offergåvorna.---Nytrycket av publikationen har möjliggjorts genom stöd via forskningsprojektet " 'Sijddaj máhttsat' betyder 'kommer hem' på lulesamiska", Vetenskapsrådet Dnr 2021-03080, under ledning av docent May-Britt Öhman, som del av utveckling av samiskledda studier utförda av, med och för samiska civilsamhället. 
  •  
10.
  • Arai, Kaori, et al. (författare)
  • Subjectivity of the Ainu People Described in the Book ‘Nibutani’, Edited by Kaizawa Tadashi : A New Discovery and Approach to Ainu Research
  • 2014
  • Ingår i: Re: Mindings. - Uppsala : The Hugo Valentin Centre, Uppsala University. - 9789186531102 ; , s. 17-25
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • Ainu studies still lack an inside perspective from the Ainu themselves though the importance of such perspective has been recognized for a deeper understanding of the Ainu by a few Ainu and Wajin [ethnic Japanese] postmodern scholar. To begin with, Ainu “self telling history” have been considered by researchers of Ainu studies to be “non-existent.” In other words, it can be said that the very act of dealing with modern history in relation to the Ainu by those materials was under a taboo for both the Ainu and the Wajin.This article demonstrates that a history book of the Nibutani Community entitled “Nibutani” edited by Kaizawa Tadashi in cooperation with local residents is a rare ex- ample of modern Ainu history compiled by the Ainu themselves. The book covers all the details of each family with family trees though the Ainu hardly confessed them- selves as Ainu under severe discrimination at the time. Further most of its lifestories were collected through the interviewing of those families by Kaizawa himself. As far as the contents are concerned, some stories are related to the Ainu, whereas others are seemingly related to their personal life. Thus the book presented a variety of stories that represent the then lives of the local residents in the Nibutani Community.At the moment when ‘Nibutani’ was published the Ainu did not voluntari- ly talk about their own history, and neither were expected to do so. ‘Nibutani’, which was completed by Kaizawa, connected the individually divided histories to each other, and made clear the relationships between the individuals and the community. As a result, the local residents in the Nibutani Community have ap- preciated this book for highlighting their own perspectives on their local history.                                                                                                                                                                                                                                                                                               
  •  
11.
  • Bruno, Linnéa, et al. (författare)
  • Samverkan och solidaritet i nya former
  • 2021
  • Ingår i: Tidskrift för Genusvetenskap. - : Ämnesföreningen för genusvetenskap (ÄG). - 1654-5443 .- 2001-1377. ; 42:4
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
12.
  • Forest & Fires
  • 2019
  • Konstnärligt arbeteabstract
    • Filmed Interview with Palle Erixon, Turberget, Jåhkåmåhkke, Swedish Sábme September 2018Memories of fighting forest fires in Jåhkåmåhkke, with local knowledge expertise.Presented at The Native American and Indigenous Studies Association (NAISA) Annual Conference, Aotearoa/New Zealand, 2019.Sound design and mix Udit Duseja.Supported by Indigenous Climate Change Studies. FORMAS Dnr 2017-01923, led by Dr May-Britt Öhman, Uppsala University.
  •  
13.
  • Larsson, Gunilla, 1960-, et al. (författare)
  • Hög tid att rädda den samiska kulturhistorien från att skövlas och sprängas bort : Fallstudie från Kallak - Gállok
  • 2017
  • Ingår i: Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II. - Uppsala : Uppsam/VulkanMedia. - 9789188559289 ; , s. 37-50
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • Artikeln belyser problemet med bristen på kunskap om samisk arkeologi och historia.  Kunskapsunderlaget, det samiska kulturarvet, har inte tillräckligt inventerats, dokumenterats och analyserats. Detta har sin grund i kvardröjande socialdarwinistiska idéer om samerna som ett folk utan historia tillsammans med nationalistiska synsätt där den svenska arkeologin är norm.Artikeln behandlar hoten mot det samiska kulturarvet, vilket, om det inte är inventerat och registrerat kan förstöras av skogsbruk och andra exploateringar. Dessutom uppmärksammas de inte när länsstyrelserna bestämmer utredningsområden och när antikvariska arbeten planeras inför exploateringar.Artikeln argumenterar för att kunskaperna om det samiska kulturarvet bör fördjupas, i synnerhet rörande skogssamiska och sjösamiska lämningar, men också fjällsamiska lämningar i vinterlanden i skogsområden i inlandet och ut mot kusten.Den ojämlika fördelningen av resurser i samband med Riksantikvarieämbetets tidigare fornminnesinventering för den ekonomiska kartan, där i södra Sverige såväl förstagångs- som revideringsinventeringar genomförts, medan större delen av Sápmi inte ens har förstagångsinventerats belyses. Länsstyrelserna i söder har  nu ett betydligt bättre underlag när det gäller att bedöma fornlämningsbilden och bestämma utredningsområden och behovet av antikvariska insatser inför exploateringar. Behovet av kompletteringar finns dock även i södra Sverige, eftersom våra kunskaper om fornlämningstyper förändras, samt att samiskt arv finns även här. En fallstudie av Kallak- Gállok belyser frågorna i detalj. 
  •  
14.
  • Mikaelsson, Stefan, 1957-, et al. (författare)
  • Winds of Change : The Role and Potential of Sámi Parliamentarians
  • 2014
  • Ingår i: Re: Mindings. - Uppsala : Uppsala University. - 9789186531102 ; , s. 79-87
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • This chapter is based on a presentation by Stefan Mikaelsson held at RE-Mindings symposium, October 2012, his opening speech for the Sámi Plenary 62nd session in Vualtjere/Vilhelmina, Sweden, February 19, 2013, and his presentation for the panel “Decolonizing Sápmi: archeology, food security and struggles against mi- ning and militarization” at the annual meeting of NAISA, Native American and Indigenous Studies Association, in Saskatoon, Saskatchewan, Canada, June 13- 15, 2013. In this article Mikaelsson speaks of the threats against lands and waters, culture and food security, and ultimately the survival and continuance of the Sámi People. He speaks of the complex situation and monetary economy that makes   it difficult to respond to these threats and challenges, and that the never-ending negotiations with the Swedish government and the Swedish membership within the European Union are ultimately undermining Sámi culture. Mikaelsson argues for a need for responding against threats and challenges through a collaboration within the Sámi Parliament and between Sámi people in general. The chapter has been developed in close collaboration with May-Britt Öhman. 
  •  
15.
  • Mumford, Elaine, et al. (författare)
  • Contemporary Colonialism and Marginalized Indigenous Practice in Sweden’s Northern Forests : A Case Study on Reindeer Husbandry in Gällivare Forest Sámi Community
  • 2022
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Reindeer husbandry in Sweden is a traditional livelihood activity conducted (exclusively*) by the Sámi, an Indigenous people whose land – a region called Sápmi – is broadly understood to extend across northern Fennoscandia (Norway, Sweden, and Finland) and the Kola Peninsula in contemporary Russia. Reindeer husbandry in contemporary Sweden occurs in both the western mountainous regions and the eastern forests, but the concerns and challenges of reindeer herders in the forested regions are largely neglected in academic, political, economic, and other discourses. According to the traditional knowledge of Sámi reindeer herders, industrial forest landscape exploitation, including large-scale clear-cutting for timber and vast wind power developments, will have a profound impact on both reindeer and the herders themselves, threatening the viability of reindeer husbandry as a livelihood activity and a locus of Sámi cultural identity.Research into the complex and compounding impacts of forest use projects and policies was undertaken under the auspices of the Dálkke: Indigenous Climate Change project, led by Dr. May-Britt Öhman, at Uppsala University’s Centre for Multidisciplinary Studies on Racism. It included four weeks of close collaboration between the first author and Henrik Andersson, a Sámi reindeer herder, activist, and board member from the Gällivare Skogssameby (Forest Sámi community). Fieldwork methodologies included participatory observation and semi-structured interviews and complexity theory was used as the basis to develop a case study, which was then contextualized within Sweden’s colonial history and contemporary political and economic paradigm. This research was based on the understanding that the structural limitations of the Swedish settler-colonial state hinder the ability of Sámi people to engage in the traditional livelihood of reindeer husbandry and benefit from traditional uses of non-timber forest products. The state promotes corporate intrusion onto reindeer grazing and calving land and seizure of natural forest resources and this is encouraged by a combination of anti-Sámi racism and a sense of entitlement to these resources.The case study details the various compounding and interrelated system-level challenges to the survival of Henrik Andersson's reindeer and Indigenous way of life. These challenges and encroachments include (1) the development of vast wind power farms on calving and grazing land, (2) the devaluation of traditional knowledge in response to reindeer overpredation (particularly by bears), (3) industrial timber harvesting and unsuitable woodland plantation methods, (4) habitat fragmentation caused by transportation infrastructure, and (5) local hostility toward reindeer and the Sámi people. The impacts on traditional Sámi livelihood and cultural activities have been described individually in academic literature, but rarely as a complex system. Taken together, these encroachments may have impacts that are greater than the sum of their parts and must be addressed as interrelated expressions of a complex system rather than as a series of disparate and unrelated pressures.How to cite: Mumford, E., Öhman, M.-B., and Andersson, H.: Contemporary Colonialism and Marginalized Indigenous Practice in Sweden’s Northern Forests: A Case Study on Reindeer Husbandry in Gällivare Forest Sámi Community, EGU General Assembly 2022, Vienna, Austria, 23–27 May 2022, EGU22-10413, https://doi.org/10.5194/egusphere-egu22-10413, 2022.* There is an exception to the exclusive Sámi reindeer herding rights in Sweden: In the eight so called concession villages in the northern most county, Norrbotten,, non-Sámi are allowed to pursue reindeer herding with special permission tby he County Administrative Board (Länsstyrelsen). 
  •  
16.
  •  
17.
  • Re: Mindings : Co-Constituting Indigenous, Academic, Artistic Knowledges
  • 2014
  • Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
    • RE: Mindings brings together indigenous scholars, artists and activists, and indigenous allies to speak of whose positions, contexts and experiences it is that inform the construction of knowledges, histories and sciences. In short, whose experience counts? The purpose of RE:Mindings is to encourage its authors and readers to investigate what it means to resist exploitation of humans, non-humans and nature within the frames of modern nation states. Examples are provided from communities within or across the borders of existing nation states: Sámi and Saepmie/Sábme/Sápmi in Fenno-Scandinavia; Aboriginal-Martu in Australia; Ainu people in Japan, Dakota-Native Americans in USA and Mapuche in Chile. This publication originates from the supradisciplinary symposium RE: Mindings; Co-Constituting Indigenous/Academic/Artistic Knowledges and Understandings of Land-, Water-, Body-, and Lab-scapes, held at Uppsala University, 10-12 October 2012.The RE:Mindings publication has been funded through research projects financed by the Swedish Research Council (Vetenskapsrådet) and Formas - the Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences and Spatial Planning.
  •  
18.
  • Silversparf, Agneta, 1948-, et al. (författare)
  • Samisk släktforskning som motstånd och verktyg : mot etnisk rensning och för att återta vårt minne, vår historia och kultur
  • 2017
  • Ingår i: Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II. - Uppsala : Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala. - 9789188559289 ; , s. 16-24
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Den här artikeln behandlar svenska statens bestämmelser gentemot det samiska folket beträffande antal, arv och beslutsfattande. Ett exempel är att någon folkräkning av samerna aldrig har gjorts. Det officiella antalet samer är baserat på renlängder över renägare för tiden 1965-1971. Detta innebär alltså att de samer som inte arbetar inom rennäringen har blivit utdefinierade från officiell statistik. De räknas inte som samer.  Det aktuella mycket högre antalet är dolt i statliga bestämmelser och kategoriseringar. Det härrör sig från en sekellång rasistisk politik, som syftar till att osynliggöra och minska antalet samer och därmed ge ett underlag för att kunna radera den samiska kulturen.I artikeln beskriver författaren hur samisk släktforskning bedrivs och att resultaten publiceras fyra gånger per år i Medlemsnytt, Silbonah Sámesijddas medlemstidning, som en motreaktion i praktiken mot det koloniala osynliggörandet av samerna. Det är ett återtagande av den samiska historien och minne, som författaren genom sin bakgrund har erfarenhet av och kunskap om, och visar hur historien är länkad till släktforskningen och det samiska arvet. Avslutningsvis reflekteras över framtiden i den samiska släktforskningen.Arbete med denna artikel har delvis finansierats via forskningsprojektet "Älvar, motstånd, resiliens: Hållbara framtider i Sápmi", lett av Fil.Dr May-Britt Öhman och finansierat av Formas, 2012-2015. 
  •  
19.
  • Spik, Susanne, 1962-, et al. (författare)
  • Tánnak – här och nu : En förstudie om förutsättningar för att stärka samiska innovationsföretag
  • 2020
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I början av 2000-talet tog Susanne Spik och Karin Kuoljok, båda renägare och renskötare i Sirges sameby, initiativ till ett projekt i samarbete med Luleå tekniska universitet ”Kvinna i sameby”. I samtalen i projektet föddes en dröm om att kunna spåra och följa renar på nätet. Susanne och Karin inledde ett samarbete med forskare inom genus och teknik och informations- och kommunikationsteknologi (IKT) med mål att ta fram ett kommunikationsnätverk anpassat till fjällmiljön baserat på nätverkstekniken Delayed Tolerant Networking, DTN. För att kunna vidareutveckla ett renspårningssystem anpassat till den nya nätverksmiljön och den samiska renskötselns förutsättningar startade Susanne och Karin företaget, Tánnak AB. Företaget blev en tidig föregångare i att utveckla en produkt som kombinerade informations- och kommunikationsteknik (IKT) med traditionell ekologisk kunskap (TEK). Förenklat kan TEK sägas vara kunskap om den nära naturomgivningen och hur den hållbart kan utnyttjas. TEK har vuxit fram främst hos människor som varit beroende av naturresurser de hade i sin närhet. Kunskapen skiftar över tid och följer förändringar i både traditioner och naturförhållanden. Kunskapen förs vanligtvis vidare muntligt och i praktiskt arbete. Susanne och Karins intresse för att ta fram produkten föddes utifrån sina egna erfarenheter och behov som renskötare och kvinnor, men också med en önskan om att underlätta för den yngre generationen att kunna fortsätta bedriva renskötsel och leva ett bra liv. Behovet var formulerat utifrån deras erfarenheter och syftade till att kunna utveckla och förnya renskötseln. En del i detta var att också få ner driftskostnaderna och att minska miljöpåverkan. Deras ursprungliga företag har idag övergått till företaget Tánnak International AB som marknadsför spårningssystemet för även andra områden än renskötseln. Tánnak International AB bygger vidare på den produkt som Susanne och Karin tog fram utifrån sina kunskaper om både renskötsel och markerna. Idag är dock Susanne och Karin inte längre majoritetsägare i företaget och renspårningssystemet saknar formellt patent. Susanne Spik och Karin Kuoljok har idag inte ekonomiskt inflytande i nuvarande företaget Tánnak International AB.  Denna förstudie bygger på ett samarbete med nuvarande ledning för Tánnak international AB, Bobby och Jim Carlsson och de ursprungliga innovatörerna till företaget, Karin Kuoljok och Susanne Spik och forskaren May-Britt Öhman. Förstudien är en del av forskningsprojektet Dálkke – urfolksperspektiv på klimatförändringar, inom ramen för delområdet som rör samisk innovation och klimatförändringar. Förstudien syftar till att initiera en process att undersöka förutsättningarna i svenska Sápmi för samiska innovation och att fördjupa företagets kunnande om urfolk och mänskliga rättigheter. I denna process ingår att lyfta fram de ursprungliga innovatörernas grundidéer och deras produkt som en samisk innovation. På så sätt kan Tánnak International stärka sitt varumärke genom att profilera sig som ett samiskt innovationsföretag som kombinerar ny teknik med traditionell ekologisk kunskap. Certifieringar och märkningar kan vägleda konsumenter och underlätta för företag i att profilera sin produkt. Finns det behov av att certifiera samiska innovationsföretag? För att kunna undersöka förutsättningarna för att ta fram ett certifieringssystem för samiska innovationsföretag behövs en kartläggning av vilka certifieringar och märkningar som finns och hur dessa fungerar i svenska Sápmi idag.  
  •  
20.
  • TallBear, Kim, 1968-, et al. (författare)
  • Indigenous Bioscientists Constitute Knowledge across Cultures of Expertise and Tradition : An Indigenous Standpoint Research Project
  • 2014
  • Ingår i: Re:Mindings. - Uppsala : The Hugo Valentin Centre, Uppsala University. - 9789186531102 ; , s. 173-191
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    •  This talk explains my recent Indigenous Science Studies research project – an ethnography of Indigenous bioscientists in the U.S. – as it is informed by two key Feminist Science Studies frames, “feminist objectivity” and “feminist standpoint theory.” Most often, anthropological projects focused on Native Americans derive from outside the Native American community and often turn Native American social and cultural practices into anthropological curiosities and sites of difference from the non-Indigenous observer.However, from my longstanding location within U.S. Native American social, cultural, educational, and professional circles, this Indigenous standpoint project examines cultural and social conditions that lead U.S. Native Americans to work as bioscientific researchers. The Indigenous standpoint in this research is not mainly concerned with assessing Native American social or cultural difference from the mainstream. Rather, this research investigates how Indigenous participation in bioscience can help make Western bioscience more multi-cultural and democratic, while also serving Native American community capacity-building and self-governance.This talk also advocates that Indigenous Studies scholars pay greater attention to the role of science and technology as they seek to do research that supports Indigenous sovereignty. Both Nation States and Indigenous Nations increasingly govern through science. However, in its U.S. formation, Indigenous Studies is more focused in humanities fields. It engages too little with the physical and bio- logical sciences and with technology fields. If Indigenous Studies scholars ignore the role of technoscience in both limiting and facilitating Indigenous sovereignty, they limit their relevance for Indigenous communities.
  •  
21.
  •  
22.
  •  
23.
  • Tuorda, Tor L., 1961-, et al. (författare)
  • Uppsala universitet och ärkebiskopens rikedomar : Laxfisket vid Luossamuorkke, Edeforsen
  • 2017
  • Ingår i: Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie. - : Vulkanmedia. - 9789188559289 ; , s. 120-130
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The article is combining historical facts with fiction to tell the history of salmon fishing and natural resources in the land of the Indigenous Sámi, Sábme. Sábme was and still is the core territory for the natural resource extractions providing the wealth of the colonial Swedish state since the establishment of the state in the 16th century. The silver, iron ore, the forest, hydropower, taken from here has made the state and its elites rich and wealthy. It is a colonial process, as much as any colonial project elsewhere in the world, yet the word “colonisation” has until recently seldom been used for analysing the relationships between the Swedish state and the Sámi territories.  Salmon fishing was an important source of livelihood for the Sámi in the area. The fishing rights was as early as in the 14th century transferred to colonialist from the south and came to play a major importance in the creation of the wealth of Swedish noblemen, as well as of Uppsala University and the Church of Sweden. In 1960 the salmon fishing ended with the hydropower exploitations. Today there are no more any salmon here, they are stopped at the first hydropower station at Boden, close to the coast.   Photo archival research work has been made by May-Britt Öhman. Work with the article has been supported by the research project Rivers, Resistance, Resilience: Sustainable Futures in Sápmi and in Other Indigenous Peoples’ Territories, led by Dr. May-Britt Öhman and financed by Formas, 2012-2015.
  •  
24.
  • Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II : En supradisciplinär antologi härrörande från vårsymposium organiserat av Uppsam –Föreningen for samiskrelaterad forskning i Uppsala, Uppsala universitet, 28–29 april 2014
  • 2017
  • Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
    • PrefaceIn June 2009, Uppsam, the research network for Sámi related research was founded in Uppsala byresearchers interested in or having their own research focus on Sámi related issues. The networkwas initiated by Märit Frändén and Carl-Gösta Ojala. Through the establishment of Uppsam animportant space for collaboration was created. In March 2011 the network became an associationwith the formal name Uppsam – the Association for Sámi related research in Uppsala.The basis for the activities consists of lunch seminars, alternately at Uppsala University and at the Swedish University of Agricultural Sciences, SLU as well as an email list.The first Uppsam symposium in 2011 resulted in the anthology Uppsala mitt i Sápmi: rapportfrån ett symposium arrangerat av Föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala, Upplandsmuseet4–5 maj 2011, Tunón et al. (red.) 2012., translated to Uppsala in middle of Sápmi: Proceedings from a symposium organised by Uppsam.This anthology is based on the second symposium by Uppsam, held April 27–28, 2014 and theseminar HUKSO! which took place in connection to the symposium.Furthermore co-researchers who are linked to research projects at Uppsala University have beeninvited.Uppsala is a centre for research and education since several hundred years with archives andcollections as well as a tradition of research on Sámi as “the Others” – those to be studied and explained.This situation comes to the fore in the archives with racial biology photographs and also the Sámi human remains that still are kept at the university. These sensitive issues have been discussedwithin Uppsam with the aim to challenge the current status. Amongst other Uppsam participated asco-organiser of Åvdåsvásstadus: Responsibility, decolonization, healing. A symposium on Racial biology,racism, photographed Sámi, Sámi human remains and paths to restoration and self confidence, January21–23, 2015, at Uppsala University. The presentations of January 22nd are recorded and available athttp://media.medfarm.uu.se/play/kanal/237Geographically Uppsala is outside of what is today commonly counted as traditional Sámi territories,but Uppsala and the surrounding areas have a long history of Sámi presence. Through thecenturies, many Sámi students and researchers have been and still are active in Uppsala.At Uppsala University we have a solid educational tradition, a scientific width and, in addition,many opportunities to contribute to the research by colleagues who are not familiar with Sámi relatedissues.The support which Uppsam has received from the universities in Uppsala shows that there is amajor interest in these issues and our hope is that Uppsala University and SLU will further strengthentheir support to Sámi related research and education. We also have an ambition to open more spacesfor Indigenous – Sámi – epistemologies and ontologies within academia.Uppsam has also established a close collaboration with the Stockholm Sámi Association and hasexchange with Sámi organization and the Sámi parliament.In Uppsala, Sámi related issues are at home. The work of Uppsam has drawn even more attentionto the field.We who have worked with the anthology come from different disciplinary backgrounds.The supradisciplinary methodology and collaborations on which the anthology is based is inspiredby Indigenous methodologies. The emphasis is on research as part of the society and the inclusion of7researchers who not necessarily are active within academia, and to bring representatives active withinthe Sámi society.The authors have been encouraged to write in a style both grounded in research and at the sametime accessible to a wide audience. The articles have been peer reviewed, both by scholars withinacademia as well as by researchers of the Sámi community. We wish to thank all the contributors!We also wish to especially name and send a heartfelt thank you to Åsa Blomqvist, Eva Forsgren, IngeFrisk, Sara Leoni, Stefan Mikaelsson och Agneta Silversparf for reviews and comments.An editorial committee was established by the Uppsam board in September 2014 when the workbegan. However, the final committee has changed over time and the main editors are May-BrittÖhman and Cecilia Hedlund with support by Gunilla Larsson.Editorial and other important contributions to the anthology have been made byHåkan Tunón, Swedish Biodiversity Centre at SLU and Uppsala University, Märit Frändén, Institutefor Language and Folklore, Carl-Gösta Ojala, Department of Archaeology and Ancient History, UppsalaUniversity, Satu Gröndahl and Leena Huss, both at the Hugo Valentin Centre, Uppsala University.Language check and editing in Swedish has been made by Yvonne Gunnarsdotter, Departmentof Urban and Rural Development, Swedish University of Agricultural Sciences and Torbjörn Söder,Department of Modern Languages.Translation of the preface to North Sámi has been made by Miliana Baer, to South Sámi by SaraMariana Åström and to Lule Sámi by Per-Eric Kuoljok.The anthology has received support by Göran Gustafsson’s Foundation. The work has also beenfinanced by the contributors own research funds. For the editorial work we wish to mention theresearch project Rivers, Resistance, Resilience: Sustainable Futures in Sápmi and in other IndigenousPeoples’ territories, Formas 2012–2015, led by May-Britt Öhman, as well the research node Science,Validation, Partial Perspectives: Knowledge production beyond the norms, financed by the DisciplinaryDomain of Humanities and Social Sciences, Centre for Gender Research, Department of Literature& Hugo Valentin Center (Department of History), Uppsala University, and led by Satu Gröndahl,Ann-Sofie Lönngren and May-Britt Öhman.Uppsala, November 8, 2016May-Britt Öhman, PhDTechnoscience research group,Centre for Gender Research,Uppsala University, Sámi land Free University*,member of board of Uppsam, Lule- and Forest Sámi.Cecilia Hedlund, PhDmember of board of Uppsam, Uppsala.Gunilla Larsson, PhDpresident of Uppsam, affiliated, Technoscienceresearch group, Centre for Gender Research,Uppsala University, Sámi land Free University,and Forest Sámi.
  •  
25.
  • Wajstedt, Liselotte, 1973-, et al. (författare)
  • ”Jag vill högt och ljudligt tala om tystnaden” : JORINDAS RESA, stormarna och vägarna vidare
  • 2017
  • Ingår i: Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II. - Uppsala : Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala. - 9789188559289 ; , s. 89-98
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Jorindas resa (2014) är en ömsint film om en ung kvinna, precis på gränsen mellan barn och vuxen. Filmenutspelar sig i ett magnifikt landskap med höga fjäll. Under sin resa möter Jorinda på motstånd i form av ensnöstorm och hon fryser nästan ihjäl. Men den verkliga fienden är inom Jorinda själv. Hon måste hitta sinegen inre styrka. Vid seminariet HUKSO! (som betyder omsorg, omtanke på lulesamiska) som hölls i direktanslutning till Uppsams vårsymposium 2014, visades Jorindas resa i Uppsala för första gången. Denna artikelbeskriver just Jorindas resa, om hur den kom till, och om de stormar som filmen och jag gått igenom och fortsätter att gå igenom samt mitt vidare arbete på temat om det som ständigt tystas ner, men som jag vill tala om, högt och ljudligt.Citatet i titeln för artikeln kommer från mitt pågående filmprojekt, Tystnaden i Sápmi, som är en dokumentär fortsättning på arbetet med fiktionen Jorindas Resa där frågeställningen vad ligger bakom det som tystas ned – våld, självmord och psykisk ohälsa hos unga i Sápmi är i fokus tillsammans med frågan om vad som kan göras för att åstadkomma förändring.Wajstedts deltagande vid HUKSO samt en del av arbetet med artikeln har finansierats av forskningsprojektet Älvar, motstånd, resiliens: Hållbara framtider i Sápmi, under ledning av May-Britt Öhman, FORMAS, 2012–2015.
  •  
26.
  • Zachrisson, Inger, 1936-, et al. (författare)
  • Samer i syd i gången tid - till Uppland och Oslotrakten i söder : Ny forskning från Norge och Sverige
  • 2012. - 1
  • Ingår i: Uppsala mitt i Sápmi. - Uppsala : Centrum för biologisk mångfald, CBM. - 9789189232679 ; , s. 8-12
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • "Samernas långa historia i norra Skandinavien har aldrig ifrågasatts. Att den ifrågasätts i mellersta Skandinavien beror delvis på tolkningssvårigheter, mycket på grund av den starka påverkan från nordisk kultur som präglat området, i ökande grad från tiden efter Kr.f. Samisk kultur här kallas ofta ”fångstkultur”, vilket innebär ett slags osynliggörande. Mot nordisk-bofast ställs utifrån detta perspektiv samisk-nomadisk. Genom arkeologiska undersökningar på 1980-talet vid ett samiskt gravfält från 1000–1100-tal på Vivallen i Härjedalen kunde en boplats med typiskt samiska härdar, daterade till ca 800- och 1200-tal, jämte en avfallshög från1000-talet, lokaliseras. Utifrån detta lade det svensknorska ”Sörsamiska projektet” fram en tvåkultursyn samiskt–nordiskt för Mellanskandinavien, till Hedmark och Dalarna i söder. Den har av vissa kritiserats som alltför ”svart-vit”. Den har dock under senare år framhållits av en rad arkeologer för södra Norge, om än medett något modernare synsätt. Jag skall här bara ta upp några arbeten, som specifikt berör sydsamisk järnålder och tidig medeltid, ur den rika floran av arbeten om samisk arkeologi från norsk sida."  Inger Zachrisson, fil. dr och docent i nordisk arkeologi, f.d. förste antikvarie vid Statens historiska museum, Stockholm. Hon har sedan 1970 arbetat med samisk arkeologi och historia från järnåldern och framåt och relationerna mellan samisk och nordisk kultur i äldre tid. Hon initierade och genomförde det Sörsamiska projektet, ett svensknorskt arkeologisk-osteologiskt forskningsprojekt, med bland annat utgrävningar av samiskafornlämningar i Härjedalen. Det resulterade bl.a.i den tvärvetenskapliga publikationen Möten i gränsland (Zachrisson et al., 1997).
  •  
27.
  • Zachrisson, Inger, 1936-, et al. (författare)
  • Samiskt och nordiskt : Dalvedhs performance, vikingatida kvinnor, arkeologioch förhistoria i Norge och Sverige… En rapport
  • 2017
  • Ingår i: Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II. - : Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala. - 9789188559289 ; , s. 63-68
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • Samiskt och nordiskt… är en rapport över vad jag arbetat med sedan UppSam:s förra symposium 2011, först medverkan i två norska projekt om sydsamisk och nordisk identitet, idag och igår. Så tar jag upp kampen för att förbättra inslagen om samerna och deras kontakter med ”nordmännen” i Historiska museets i Stockholm utställning Vikingar. Några artiklar har utkommit, som en om vikingatida samiska och nordiska kvinnor. Slutligen berättar jag om det enskilda arkiv ”Inger Zachrisson, samisk arkeologi” som nu finns hos ATA, Antikvarisk-topografiska arkivet, i Stockholm.
  •  
28.
  • Åvdåsvásstádus: Ansvar, avkolonialisering, helande : Ett symposium om rasbiologi, rasism, avbildade samer, samiskakvarlevor och vägar till upprättelse och självförtroende 21- 23 januari 2015, Uppsala
  • 2015
  • Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Videofilmade föredrag och diskussioner vid symposiet "Åvdåsvásstádus: Ansvar, avkolonialisering, helande. Ett symposium om rasbiologi, rasism, avbildade samer, samiskakvarlevor och vägar till upprättelse och självförtroende 21- 23 januari 2015, Uppsala (den 22a januari).Förmiddagssession: Moderator: Gunilla Larsson, Teknovetenskapliga forskargruppen, Centrum för Genusvetenskap, Uppsala universitet. 09.00 Öppningsjojk, Ylva Gustafsson 09.05 Stefan Mikaelsson, Sametingets ordförande och Teknovetenskapliga forskargruppen, Centrum för Genusvetenskap (CfG): Öppnande och inledningsanförande ”Rahpat, Báze dearvan - Mana Dearvan: Bli kvar med hälsan och gå med hälsan: Perspektiv på försoningsprocesser för två folk i samma nationalstat där stigarna blivit trängre 09.20 Välkomnanden o öppningsanföranden: Malin Ah-King, Centrum för Genusvetenskap; Satu Gröndahl, NAMIS, Hugo Valentin Centrum; NAPTEK, Agneta Silversparf, Silbonah Samesijdda, Carola Grahn, Sameföreningen i Stockholm 09.30 Peter Rodhe, SameÄtnam 09.40 May-Britt Öhman Tuohea Rim, UPPSAM, Teknovetenskapliga forskargruppen, CfG, och Mind and Nature ” Rievsak sjläsjkoj ja Biekkaid Biellocizáš” Dalripans skratt, stormsparven och örnen på lugna uppåtvindar : Feministiska teknovetenskapliga och kritiska urfolksstudie- perspektiv på den samiska Förintelsen, dekolonisering och helande” 09.50-09.55 Jojkpaus. 09.55-11.05 Maja Hagerman, historiker, vetenskapsjournalist och filmmakare: ” Filmen och boken om Herman Lundborg, chef för Rasbiologiska institutet: Etik, möjligheter och nödvändigheter” (Presentation och diskussion) 11.05- 11.10 Introduktion – samiska markrättigheter och rasbiologi (May-Britt Öhman - Lars-Anders Baer, jurist, Sametingspolitiker och ordförande Luokta Mavas sameby) skulle ha medverkat men kan ej delta pga renskiljning. 11.10-11.30 Bertil Bengtsson, Professor i civilrätt, ”Skattefjällsmålet och diskrimineringsfrågan” 13.10-15.00 Eftermiddagssession del 1: Moderator: Malin Ah-King, Centrum för Genusvetenskap, Uppsala universitet 13.10- 13.15 Öppen jojkscen. 13.15-15.00 Torsdagsseminarium öppet för allmänheten, arr. Centrum för Genusvetenskap, Aulan, Universitetshuset, Biskopsgatan 3. Katarina Pirak Sikku, konstnär ” Vi var generade över att vara lappar. Det var fult.”: Elsas vittnesmål om Rasbiologiska Institutets undersökningar av samiska barn vid nomadskolan i Vaikijaur, Jokkmokk” Kommentator: Ylva Gustafsson Torsdagsseminariets upplägg är presentation ca 30 minuter, därefter kommentators frågor med diskussion ca 15 minuter, och slutligen allmän diskussion ca 45 minuter. 15.30-17.30 Eftermiddagssession del två: Moderator/Samtalsledare: Stefan Mikaelsson, Sametingets ordförande och Teknovetenskapliga forskargruppen, Centrum för Genusvetenskap, Uppsala universitet 15.30-16.00 Gunnar Hauk Gjengset "Med skjeletter i skapet", en kort oversikt over hvordan norsk medisinsk forskning etter press i mer enn 150 år, endelig måtte gi fra seg skjelettrester etter forskning på samefolket, og især hodeskallene etter lederne av Kautokeino-opprøret i 1852” 16.00-16.10 Astri Dankert; ”En samisk dekoloniseringsprosess: Melankoli, tap og forsoning” 16.10-16.20 Anne Heith, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet ”EN ANNAN HISTORIA: Åtta samiska konstnärer på Bildmuseet i Umeå under kulturhuvudstadsåret” 16.20-16.45 Korta presentationer - reflektioner och funderingar: Lilian Mikaelsson, SameÄtnam; Lena Kroik, Svenska Samernas Riksförbund (SSR) o Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman; Nils-Axel Heikka (medlem i QueerSámit); Tomas Cramér; Rikard Engblom 16.45 -17.30 Paneldiskussion och allmän diskussion med deltagarna Företrädare för medarrangörer, Sametinget, samiska organisationer, Uppsala universitet mfl
  •  
29.
  • Öhberg, Emilia (författare)
  • Becoming An Ally : Beginning to Decolonise My Mind
  • 2016
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The aim of this project is to investigate howdecolonial research can be conducted in practice whenthe researcher is a member of the majority population.I ask: what does it mean to be an ally as well as anacademic? Through autoethnography and ParticipatoryAction Research (PAR) I am attempting to “decolonisemy mind” in order to unlearn oppressive systems ofknowledge and I am using academic disobedience asan intentional strategy to disrupt colonial epistemichegemonies. Following feminist and other criticaltheory traditions and using decolonial and indigenousresearch ethics I am criticising the remnants of positivistresearch structures that exists within the social sciencesand the colonising, racialised, gendered and classed wayin which knowledge is traditionally constructed.I am also attempting to position PAR as adecolonising research methodology. Because a PARanimator does not have an automatic right to writeup and disseminate the knowledge that has beencollectively constructed by the co-researchers, however,I am inserting myself into the narrative in order toAbstractdisrupt the traditional academic voice. I attempt toquestion critically how I (auto) act in relation to myown culture and Sámi culture (ethno) through theprocess of reflective writing and analysis (graphy) – inother words, autoethnograpy.I set out to conduct a PAR project within a Sámiorganisation in Stockholm but despite my efforts theproject never really got off the ground. So apart fromexploring my own positionality relative to the Sámi,and apart from constructing an argument for decolonialresearch and allyship, this essay also offers my thoughtson why the project didn’t happen and my journey intolearning how to be a better academic ally.
  •  
30.
  •  
31.
  • Öhman, May-Britt, 1966- (författare)
  • Being May-Britt Öhman : Or, Reflections on my own Colonized Mind Regarding Hydropower Constructions in Sápmi
  • 2010
  • Ingår i: Travelling thoughtfulness. - Umeå : Umeå University Department of Informatics. - 9789174590944 ; , s. 269-292
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • Confronted by new knowledge of her own past, her own family history and a Sámi heritage, the author in this essay navigates on a familiar but now suddenly at the same time unknown Lule River, through familiar land- and waterscapes, now altering before her eyes. The essay is a postcolonial feminist search for the past, attempting at translating it to the present, and pondering on who the author, with this new knowledge, her self actually is. Or want to be. It is a reflection over what parts of her past that has been hidden to her, why it was concealed, and what those acts, by other people – contributing to hiding her past - means to her, today, for her academic research on large scale hydropower exploitations in Sápmi, Sweden.
  •  
32.
  • Öhman, May-Britt, 1966-, et al. (författare)
  • Berättelser, kunskap, jojkar och röster från Giron, Kieruna, Kiruna : -  och andra utforskningar av rasbiologin, rasism, gruvor, exploateringar,  urfolkskamp och vardagsliv.
  • 2019
  • Ingår i: Teknik- och vetenskapshistoriska dagar 2019.
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    •  Berättelser, kunskap, jojkar och röster från Giron, Kieruna, Kiruna -  och andra utforskningar av rasbiologin, rasism, gruvor, exploateringar,  urfolkskamp och vardagsliv.   Format: Detta är en session med fyra presentationer som alla hänger ihop med fokus på Kiruna, kolonisation, rasism, rasbiologi, urfolkskamp, vardagsliv, utmanande av akademisk kunskapsproduktion och  främjande av kunskapsproduktion utanför de akademiska normerna. Vi som presenterar är konstnär, teknikhistoriker, renskötare/jojkare och arkeolog. Det som presenteras är arbete knutet till tre olika forskningsprojekt, ett konstnärligt forskningsprojekt om Kiruna som är en ansökan till Vetenskapsrådet Konstnärlig forskning, ett om urfolksperspektiv på klimat (finansierat av FORMAS 2017-2019), samt ett om samiska perspektiv på rasbiologi (”Åvdåsvásstadus”, finansierat av Sametingets Kulturnämnd och Rådet för lika villkor, Uppsala universitet).  Organisatör May-Britt Öhman, Fil.Dr., Teknikhistoria, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, CEMFOR, Uppsala universitet och LTU, ETS - historia  1. Liselotte Wajstedt, Konstnär, Fil.Kand Gestaltning i konvergerande medier. Titel: Ruotnas Várri: berättelser från renskötare i Kirunaområdet med filmvisning Detta är en presentation av en del av ett filmdokumentationsprojekt om flytten av Kiruna. Här fokuserar jag på de samiska renskötarnas situation i Kirunaområdet. Deras situation blir allt svårare. Jag har pratat med många som känner sig ledsna och uppgivna. De trycks undan allt mer för de olika gruvorna som det prospekteras för och de nya som öppnas. På den platsen där Kiruna ligger idag var det ett höstbetesland för renarna. Renskötarna har inte längre någon plan D. Jag följer samebyn Gábna sameby och en renskötare; Lars-Ánte Kuhmunen, i hans vardagliga arbete. Han är även jojkare, och en musikvideo är del av dokumentären. Det är svårt att föra arvet vidare i en familj, det är hård press på barnen som måste ta över en stor renhjord efter sina föräldrar. Till det ska de kämpa med växande miljöproblem, ekonomin etc... En annan aspekt som kommer in i detta är rasbiologins kategoriseringar och dess effekter på de som lever idag; Kväner, Lantalaiset, Samer och Svenskar - de olika motsättningarna som uppstår och hur det påverkar klimatet i Kiruna. Denna fråga lyfts inte fram ordentligt, det är så infekterat och därför viktigt. Det handlar om urfolkstatus och rättigheter till land och vatten. Hur påverkar det staden, arbetet, mentaliteten och gruvan - och den lilla människan. Hur har rasbiologin och den statliga politiken som delat upp människor i olika grupperingar bidragit till detta? Det är många frågor som söker sina svar och berörs i forskningsprojektet. Jag kommer visa några klipp från pågående filmdokumentation.  2.Lars-Ánte Kuhmunen, renskötare, jojkare Titel: Jojken -  samisk glädje och motstånd och framtidstro  Detta är en presentation av jojk som tradition och som en möjlighet till helande i en sårig värld. Jojken är en urgammal och oerhört viktig men tyvärr idag för många samer tystad tradition. Jojken var en självklarhet i samiska familjer, man jojkade ensam, man jojkade när man träffades. Jojken förmedlar kunskap, minne, historia och tradition och känslor. Med kristendomen och kolonisationen tystades jojken och i många släkter tystnade den. I ett samiskt samhälle som utsätts för ett växande kolonialt förtryck, rasism, och av miljöproblem från den ökande industriella exploateringen, är jojken en väg att hitta tillbaka till glädje och välmående. Jag kommer här berätta om hur jojken kan användas för just detta välmående och återtagande och stärkande av samisk kultur. Och på sikt, förhoppningsvis del av det som kan sätta stopp för miljöförstörande och djur- och människoförstörande industriella exploateringar, genom att åter bygga upp relationerna till omgivande samhälle, natur, djur, medmänniskor på ett hållbart sätt. Jag kommer även låta deltagarna själva prova på jojk.  3.May-Britt Öhman, FD Teknikhistoria, LTU, Historia och Uppsala universitet, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, CEMFOR. Åvdåsvásstadus: Om ansvar, avkolonialisering, helande,  rasbiologi, rasism, avbildade samer, samiska kvarlevor och vägar till upprättelse och självförtroende Frågan om rasbiologi och dess påverkan på de som mätts och hamnat på bilder i rasbiologiska institutets kataloger i Uppsala universitet, de döda som grävts upp ur sina gravar och vars kroppar hamnat i statliga institutioners lådor har alltmer uppmärksammats de senaste åren. En växande opinion från samiskt håll, sverigefinskt och tornedalskt håll börjar nu allt mer ifrågasätta. Vilket ansvar har svenska staten? Vad ska göras med samlingarna – kropparna  - bilderna? Vad har rasbiologin och rasismen haft för påverkan på de utsatta? Och inte minst – frågan om varför har man hållit på med detta, och kallat det vetenskap, till att börja med? Varför fortsätter man behålla och använda stulna kvarlevor för forskning?21-23 januari  2015 hölls ett symposium vid Uppsala universitet, som jag var initiativtagare till och huvudsaklig organisatör för, ”Åvdåsvásstadus: ansvar, avkolonialisering, helande,  Ett symposium om rasbiologi, rasism, avbildade samer, samiska kvarlevor och vägar till upprättelse och självförtroende”. I samband med symposiet påbörjades arbetet med en supradisciplinär antologi, dvs för både akademiska forskare och forskare inom det samiska samhället som inte nödvändigtvis är verksamma inom akademin, som bjöd in alla intresserade. Nu vid slutet av 2018 är vi nästan klara. Det har varit ett tungt och smärtsamt men även stärkande arbete. Jag kommer ta upp aspekter ur antologin, påpekanden, nya insikter och även mina egna bidrag. En betydelsefull aspekt är trots allt att rasismen, rasbiologin, hade och har än idag, ett syfte – att kunna kontrollera människor och territorium med rika naturresurser. Detta framgår i bidragen till antologin.  4.Gunilla Larsson , FD Arkeologi, Uppsala universitet, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, CEMFOR. Titel: ”Man får aldrig ro”: Arkeologiska och historiska perspektiv på Kirunas stigar Det finns berättelser om stigar och platser som måste lämnas i fred, annars uppstår problem. I Jokkmokk är det ett av mest omtalade exemplen vattenkraftsdammen Seitevare, som enligt muntlig tradition är byggd på en helig plats, vilket ska ha medfört de problem som statliga företaget Vattenfall  än idag har med dammen.  Sådana berättelser – sådan kunskap – finns även i Kirunområdet. Wajstedt konstnärliga forskningsprojekt har denna aspekt som en viktig del. Wajstedt skriver: ”Stigarna har särskild betydelse för mig både minnet och andligt. Det finns en massa berättelser kring dessa stigar. Både när de använts och i eftertid då de fortfarande är ’beträdda’ av andar. De berättas helt utan skam. Till exempel får man aldrig bygga hus sådan stig. Då får man aldrig ro. ” I presentationen kommer jag att redogöra för möjliga arkeologiska och historiska ingångar på stigar, flyttleder och lämningar inom det som idag är Gábna och Laevas samebyars områden. Jag kommer att belysa relationen mellan människorna och landskapet i ett långtidsperspektiv genom att analysera de lämningar och minnen som är kopplade till platser i landskapet. I de arkeologiska lämningarna här finns spåren efter den osynliggjorda samiska historien i Kirunaområdet. De lämningar som finns och de minnen som finns knutna till dessa platser är länken mellan de människor som har levt här och landskapet, men även vittnesbörd om rättigheter till land och vatten. Med hjälp av arkeologiskt och historiskt källmaterial, och utifrån ett  samiskt perspektiv, kan livet i samebyarna i Kirunaområdet förändras, och kolonisationen har förändrat det samiska landskapet belysas. 
  •  
33.
  • Öhman, May-Britt, 1966- (författare)
  • Bortom gruvTäringen: : Hållbara framtider i Jokkmokk genom samverkan mellan forskning, kultur, näringsliv, samiska traditioner och kunskap
  • 2014
  • Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Bakgrund och syfte: Jokkmokk är en kommun där man har en stark framåtanda inom näringar som anknyter till samiska traditioner och kunskap. Trots detta återkommer beskrivningar av Jokkmokk som en döende ort och gruvindustri framhålls som något av en ”sista utväg” för att orten inte ska dö ut. Detta seminarium/workshop tar avstamp i utgångspunkten att Jokkmokks kommun är en högst levande kommun med livskraftig småskaliga näringar vilka har fast förankring i samisk kultur och tradition. Det finns 193 rennäringsföretag, ett flertal hantverksföretag, Ájtte fjäll och samemuseum , samisk slöjd och konst - duodji, Samernas utbildningscentrum  med utbildning inom samisk kultur och näring, turism och ekoturism och inte minst världskulturarvet Laponia.  Återkommande omfattande kultur- och näringsevenemang är Jokkmokks vintermarknad, en samisk utomhusmarknad sedan drygt 400 år förlagd till början av februari. Denna lockar mellan 30-40 000 besökare till en kommun som har drygt 5000 invånare.Kommunen inrymmer dessutom ett flertal storskaliga vattenkraftverk och producerar elkraft för hela Sverige. De prospekteringar för gruvindustri som genomförts av främst utländska bolag de senaste åren har inneburit att konflikter uppstått lokalt mellan motståndare och förespråkare samt att osäkerhet uppstått vad gäller framtiden för de existerande näringarna. Rennäringen – en av de viktigaste grunderna i samisk kultur och tradition i området – riskerar att helt slås ut i kommunen. Ekoturismen likaså, liksom att Laponia riskerar att förlora sin världsarvsstatus.Dessutom innebär etablerande av gruvindustri –beräknad livslängd på 30 år - med självklarhet giftiga utsläpp i marker och vatten samt stora risker för dammhaverier i existerande vattenkraftdammar och magasin där konsekvenserna blir katastrof i hela Lule älvdal med såväl tusentals dödsoffer som långtidsevakuering av både Boden och Luleå. Vid seminariet är syftet därför att dels visa på styrkorna i Jokkmokks kommun i de olika nu existerande sektorerna, dels visualisera och presentera faktiska konsekvenser av gruvetableringar inom kommunen – med hjälp av existerande forskning – samt att diskutera möjligheter för existerande hållbara näringar och verksamheter inom kommunen att stärkas genom samverkan med forskning.Målet är att under dagen, genom mötet och presentationerna, så frön till möjliga samverkansprojekt och att inleda diskussioner om nödvändigt arbete för att söka finansiering för dessa.Långsiktigt mål På sikt hoppas vi kunna bidra till stärka det lokala småskaliga och hållbara företagandet i Jokkmokks kommun, och använda denna samverkan som en modell för liknande satsningar i andra glesbygdskommuner i Sápmi - Sameland, där de samiska traditionerna och kunskaperna kan stärkas och synliggöras på olika sätt.Med olika visualiseringsmetoder som exempelvis GIS kan de omfattande negativa konsekvenser av stora miljöförstörande industriella ingrepp göras synliga för lokala invånare och beslutsfattare, så väl som på nationell nivå. Tanken är även att lägga grunden för en samisk forskningspolicy, för samisk medverkan och ökat antal samer som forskar om samiska angelägenheter. Samt att utveckla etiska riktlinjer för forskning om och med samer och samiska traditioner och kunskap. 
  •  
34.
  • Öhman, May-Britt, 1966- (författare)
  • Building a Sami Academy of Sciences : Science, Research, and Education for Decolonization
  • 2015
  • Ingår i: Indigenous Knowledge Sovereignties and Scientific Research.
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • May-Britt Öhman, Uppsala University (may-britt.ohman@gender.uu.se) Building a Sami Academy of Sciences: Science, Research, and Education for Decolonization  The production of technological modern identities within Scandinavia rests on the dispossession of Sámi people from our traditional lands, and thus our identities related to land and water. Technoscientific language and imagery continue to shape and reflect power relations which favor the modern nation states and dis-favor Sámi rights. Meanwhile there is currently a void of Sámi research platforms available, especially within Sweden. The vast majority of scholars doing research on Sámi territory and Sámi people are themselves non-Sámi. The current situation is highly problematic. It contributes to the creation of epistemological contexts which support increasing colonial exploitation and destruction of Sámi traditional territories. This paper describes an ongoing project to establish important structures and platforms to accommodate research initiated and led by Sámi in order to promote decolonization of technoscience for the benefit of the Sámi and Sámi society. The project includes a Sámi academy of sciences and a Sámi university. The presentation discusses collaborations with Sámi organisations, the Sámi parliament, individual reindeer herders, Sámi artists and film makers and other Sámi scholars. Important points of departure are to enable Sami peoples' continuance, healing and regeneration and to apply Sami knowledges and experiences as a basis for them to develop ecological innovations and technologies to facilitate the everyday life of reindeer herding.  
  •  
35.
  •  
36.
  • Öhman, May-Britt, 1966-, et al. (författare)
  • Decolonizing Sápmi – supradisciplinarily
  • 2013
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • This panel brings scholars, artists and activists from Sápmi – collaborating supradisciplinarily.  With a geographical focus on the Swedish part of Sápmi, the common theme methodologies and strategies for decolonization, such as making Sámi agency and activism visible as well as memory work and visions of decolonized futures.
  •  
37.
  • Öhman, May-Britt, 1966-, et al. (författare)
  • Designing Dam Safeties : Perspectives on large scale dams within the intra-actions of technology, nature and human decision making
  • 2013
  • Ingår i: International Commission of Large Dams, ICOLD, Seattle, 2013. - Seattle : ICOLD.
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Analyzing the intra-actions between the actors involved, this paper presents results from interviews and participatory observations with local authorities, local inhabitants, power companies representatives as well as dam operators. We argue that the Swedish model for dam safety currently is suffering from a major deficiency as the expertise and understanding of the technical constructions remain among the dam owners and that the societal authority in charge of supervising the dam owners work have no capability of achieving the same level of understanding and thus to take informed and relevant decisions. Furthermore we argue that the lack of technical understanding of dams and hydropower outside of the dam sector has become a huge threat to dam safety as state representatives and political decision makers currently allow and even encourage mining exploitation both next to high risk classified hydropower dams and even within existing hydropower reservoirs.We argue that the actual challenge to safeguard an increased dam safety is by bridging the gap between the multitude of different actors– engineers/operators, users, political decision makers -   in order to generate new understandings and new methodologies to deal with risk, safety and security. It is necessary to bridge the gaps between the sectors and actors involved, and that this should be done through investment in close collaboration between the dam sector and engineering research on the one hand and social sciences and humanities on the other – to ensure understandings of political decision making as well as of technical artifacts and water flows.The geographical focus is on two rivers – the Ume River and the Lule River in the north of Sweden. Both rivers are of major importance for national production of electricity, and the rivers are water suppliers for a large amount of inhabitants.
  •  
38.
  • Öhman, May-Britt, 1966-, et al. (författare)
  • Designing Dam Safeties : Perspectives on Large Scale Dams within the Intra-actions of Technology, Nature and Human Decision-Making
  • 2016
  • Ingår i: International Journal of Disaster Risk Reduction. - 2212-4209.
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Analyzing the intra-actions between the actors involved, this paper presents results from interviews and participatory observations with local authorities, local inhabitants, power companies representatives as well as dam operators. We argue that the Swedish model for dam safety currently is suffering from a major deficiency as the expertise and understanding of the technical constructions remain among the dam owners and that the societal authority in charge of supervising the dam owners work have no capability of achieving the same level of understanding and thus to take informed and relevant decisions. Furthermore we argue that the lack of technical understanding of dams and hydropower outside of the dam sector has become a huge threat to dam safety as state representatives and political decision makers currently allow and even encourage mining exploitation both next to high risk classified hydropower dams and even within existing hydropower reservoirs.We argue that the actual challenge to safeguard an increased dam safety is by bridging the gap between the multitude of different actors– engineers/operators, users, political decision makers -   in order to generate new understandings and new methodologies to deal with risk, safety and security. It is necessary to bridge the gaps between the sectors and actors involved, and that this should be done through investment in close collaboration between the dam sector and engineering research on the one hand and social sciences and humanities on the other – to ensure understandings of political decision making as well as of technical artifacts and water flows.The geographical focus is on two rivers – the Ume River and the Lule River in the north of Sweden. Both rivers are of major importance for national production of electricity, and the rivers are water suppliers for a large amount of inhabitants.
  •  
39.
  • Öhman, May-Britt, 1966- (författare)
  • Desires, obedient and disobedient bodies in conflict : The struggle to preserve or exploit Gállok (Kallak) and the human bodies involved
  • 2013
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Desires, Obedient and Disobedient bodies in conflict: The struggle to preserve or exploit Gállok (Kallak) and the human bodies involvedThis presentation discusses a contemporary  conflict or rebellion at Gállok (Kallak), Jokkmokk, Sápmi-the land of the indigenous Sámi, Sweden. In 2006 the British prospecting company Beowulf Mining Plc. was granted rights to prospect for iron ore in the area. Worried local inhabitants started following the process, and by 2011, a local resistance group started its work to question the project. The resistance was fuelled by the prospecting company CEO describing the area as without inhabitants, without human bodies, as he showed an image of an empty (of human bodies) landscape answering the question – of what does the local inhabitants say, with the rhetoric question “ I ask ‘what local inhabitants?!’. The local resistance responded by a manifestation showing their faces on a wall at the annual Jokkmokk Winter Market of 2012.Summer 2013, a test mining on the by the prospecting company and its shareholders desired iron ore body was scheduled. From June, different persons travelled here to protest on location, to provide support to the local inhabitants. Activists that had been protecting the Ojnare forest at Gotland (an island south east of Stockholm) in 2012, came on the invitation by the Gállok local resistance and offered their own bodies to protect the Gállok. They climbed machines and erected blockades. Although the prospecting company, JIMAB, had been reported to the police for illegal actions since 2012, the police forces came only on the request by the very same prospecting company to evict the protesters. There are numerous films and photos from those five police interventions, where human bodies – as well as animals (dogs) are involved. I have followed these events, both on site, through direct more or less live reporting on social media (mainly Facebook) and also by collaboration with some of the activists who have reported to me through diaries and notes. This presentation is a first attempt to formulate an analysis of the conflicting bodies involved, human and non-human, postures, voices, fear and desires involved. 
  •  
40.
  • Öhman, May-Britt, 1966- (författare)
  • Dist-urbances : Embodying, Voicing, Challenging Comfort, Safety and Trust in Land- and Waterscapes of TechnoScience The First Uppsala Supradisciplinary Feminist Technoscience Symposium
  • 2011
  • Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Recent examples have very dramatically exposed how energy and power systems are vulnerable structures, which may cause severe and fatal damages on both short term and long term; for instance the British Petroleum Oil Spill in the Mexican Gulf 2010, the Fukushima nuclear power plant disaster in Japan, March 2011, the Wivenhoe dam causing the flooding in Brisbane, January 2011. Energy production as well as consumption is a highly contested area within both short term as well as long-term policy making. Scientific claims of human induced climate change currently affects both policy making and efforts in energy transitions, as well as funds invested in new technology development. At the same time, the recent natural disasters have raised growing concerns about the structural safety in regard to energy and power systems, calling for all states to review their own safety procedures. In Sweden, as is the case in many other countries, the natural resource extractions being the basis for a large part of the energy production takes place within contested territories, where upon indigenous people reside and have their daily life and traditional economic activities. Being a complex scenario already, it is further complicated by the fact that the actors involved in the critical decision-making are found on all possible levels; from the household level to international negotiations. Furthermore, it concerns both every day practices in terms of operation at the power plants and grids, as well as the long-term power production strategies of power companies. Each actor, at any level, is also involved as an individual with his or her specific historical and social contexts, knowledges, perceptions, emotions, and affections, not to forget power position. Thus, actors on governmental level, as well as on all other decision-making levels including the power companies, are in for dealing with the sometimes extreme forces of nature, a potential climate change with all its consequences, continued demand of energy and electricity. At the same time, in Sweden as in many other countries, they are supposed to take into consideration international conventions and treaties signed by the state in regard to biological diversity as well as the rights of indigenous peoples to their territories. This scenario calls for new approaches which combine the use of old and new technologies for energy production (and consumption), analyze the assumptions and visions attached to these technologies and while taking into account contentious issues of the contested territories affected by the energy and power production.The aim of this symposium is to bring together persons from different disciplines and backgrounds, inside and outside academia, to present perspectives, ideas and ongoing research which can be linked to feminist technoscience and energy systems. Within this aim, the idea of the symposium is to tie together issues of silence, voicing, technoscience, feminist embodiment and security/safety/risk. The ultimate objective is to form a feminist technoscience platform with basis in Uppsala, to work as a ground for future research collaborations. The symposium is organized by Dr. May-Britt Öhman, Centre for Gender Research, in collaboration with the symposium participants and the Centre for Gender Research, Uppsala University, and partly in collaboration with UPPSAM, the Association for Sámi Related Studies in Uppsala [Föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala].The symposium is financed by research funds from the Swedish Scientific Research Council [Vetenskapsrådet] the research project DAMMED: Security, Risk and Resilience around the Dams of Sub Arctica (2010-2012), and with financial and organizational contribution from GenNa/ Centre for Gender Research at Uppsala University.
  •  
41.
  • Öhman, May-Britt, 1966-, et al. (författare)
  • Documenting an Ongoing Pandemic : A Sámi Reindeer Herders' Diary during the COVID-19 Pandemic
  • 2024
  • Ingår i: Minorities in Global History. - : Bloomsbury Academic. - 9781350382237
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • This chapter explores the management of the Covid-19 pandemic and it effects focusing on Norrbotten County, the largest county in Sweden, which occupies a quarter of the country, with 98,245 square kilometers and a population of 250,000.Norrbotten has two international borders, Finland and Norway, crossing Indigenous Sámi territories and reindeer grazing and herding lands. The effects are linked to geography, cold climate, natural resource exploitation, industries, multicultural population, and sparsely populated areas with long journey times to access healthcare.The county has a large Sami population and the largest number of reindeer and reindeer herders on the Swedish side of Sábme.The research project “Pandemic in the (sub) Arctic North: A supra and cross-disciplinary data collection on experiences, resilience and social mobilization during the COVID-19 pandemic focusing on Norrbotten county,” was initiated in March 2020 and ended by April 2022. The project was led by the author of this chapter, Dr. May-Britt Öhman, Associate Professor of Environmental History, Lule and Forest Sámi of the Lule River valley. Within the project, an important part was the participants’ own documentation of their everyday life, including reflections on the events and developments during the crisis management period. One of the project participants was Henrik Andersson, a reindeer herder in the Gällivare Forest Sámi community, Flakaberg group, and also a coauthor of this chapter. Gällivare Forest Sámi village is one of fifty-one reindeer herding Sámi villages on the Swedish side of Sábme. The reindeers’ land stretches from the inland around Gällivare city and out into the archipelago of Luleå city.In wintertime the reindeer are in the area of the archipelago in the Gulf of Bothnia, and during the summer they move to the grazing lands in the inland.Andersson started documenting his everyday life in March 2020, when he first heard of the pandemic. He uses a first-person perspective bringing together situated knowledge and ego-histoire.The diary contains written entries and photographs and thereby documents the experiences from Sámi reindeer herding throughout almost two years of the Covid-19 pandemic.In this chapter, May-Britt Öhman has made a selection of entries, starting from day one, covering from the first day when Henrik Andersson heard about Covid-19 in March 2020 to the end of August 2020. The entries thus follow half of the reindeer herding year, including winter season when the grazing is often hard to find, spring migration from the coastal areas toward the inland, the calving season and the calf marking season, and the short time of rest that follows in August before the herders’ work begins again.In this article, we have only entered the first few months of Henrik Andersson’s corona diary, showing the initial thoughts, responses, and difficulties that emerged. As most are aware, the situation continued for very long. When this article was being finalized, in early 2023, the Covid-19 situation was far better, but still not completely over. There has been very little study on the situation of the reindeer herders during the Covid-19 pandemic, at least not on the Swedish side of Sábme. Our research project, which was mainly data collection, has contributed to highlight a few of the issues at stake and will hopefully result in more research and writing on this subject.
  •  
42.
  • Öhman, May-Britt, 1966- (författare)
  • DRAFT for Sámi research policy on Swedish side of Sábme : for discussion within the Sámi community
  • 2016
  • Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • This is a first draft of a Sámi research policy, guidelines and recommendations for individual Sámi, Sámi associations, Sámi reindeer herding associations and Sámi businesses. It is created by May-Britt Öhman, based on discussions within my academic research and association activity with individual Sámi, Sámi associations, Sámi businesses and Sámi reindeer herding associations since 2008.Translated from Swedish.
  •  
43.
  • Öhman, May-Britt, 1966- (författare)
  • Embodied Vulnerability in Large-Scale Technical Systems : Vulnerable Dam Bodies, Water Bodies, and Human Bodies
  • 2016
  • Ingår i: Bodies, Boundaries and Vulnerabilities. - Switzerland : Springer. - 9783319224947 - 9783319224930 ; , s. 47-79
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • Challenging the modern ideal of human bodies as being in control both of bodies of nature and of the bodies of technology made to control nature, this chapter considers the vulnerability of large-scale hydropower dams and the intimate interdependencies between dam bodies, water bodies, and human bodies. It proposes a water-centered, rather than human-centered, reading of rivers and in particular of dammed rivers, through an understanding of hydropower dams as vulnerable bodies. Once constructed by human beings, hydropower dams take on a life of their own and become living organisms as they age, interact with land and rivers, and withstand and react to changing environmental conditions. This chapter also discusses processes of knowledge production in which different bodies of knowledge come to be perceived as embodied or disembodied and are granted status as primitive or scientific. Taking her point of departure in her own embodied history, the author seeks to retrace indigenous Sámi understandings of human cultural interconnectedness with nature. With a focus on the specific river Julevädno running through Sápmi in the north of Sweden, the chapter draws attention to the unpredictable agency of water and the porosity of human bodies, emphasizing risk and vulnerability as essential elements of their interrelation.
  •  
44.
  • Öhman, May-Britt, 1966- (författare)
  • Erinran angående Jokkmokk Iron Mines AB:s  Miljökonsekvensbeskrivning Umeå 2013-04-24 revidering 2014-04-15
  • 2016
  • Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Erinran angående Jokkmokk Iron Mines AB:s  Miljökonsekvensbeskrivning Umeå 2013-04-24 revidering 2014-04-15, här omnämnd som MKB, inlämnad som bilaga till samma bolags ansökan om bearbetningskoncession för området Kallak K nr 1. Erinran bygger på observationer och forskning utförd inom forskningsprojekt placerade vid Uppsala universitet och finansierad av de statliga forskningsfinansiärerna Vetenskapsrådet och FORMAS. Forskningsprojekten är Dammed: Security, risk and resilience around the dams in Sub-Arctica, Vetenskapsrådet 2010-2012; Rivers resistance resilience, FORMAS 2012-2015. Jag är forskningsledare för båda projekten.
  •  
45.
  • Öhman, May-Britt, 1966- (författare)
  • Flooding Luleå city : Perspectives on hydropower, mining, dam safety and flood risk governance
  • 2019
  • Ingår i: NESS2019: Social Science in Our Time. - : Luleå University of Technology. ; , s. 42-43
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Luleå city is located downstream of 18 hydropower dams of which the majority are classified as high consequence, meaning that if there is a dam failure, there will be severe consequences downstream. The highest risk for dam failure is when the dams are full, October to about end January each year, i.e. the coldest part of the year. In a worst case scenario water (and ice) levels may rise up to 5-6 meters in the central parts, within less than 48 hours.  Dam safety work entered the international dam sector agenda in the 1970s, after the Teton dam failure in the US. In Sweden, attention to and work with the risk of dam failure began the 1980s, as the hydropower construction era ended.The recent tailing dam failure in Brasil has drawn public attention to the risks with the dams used to store waste from mines. While a major tailing dam failed in Finland (Talvivaara) in 2013, so far Sweden has been spared from major disasters.What is so far unknown of in Sweden, and rarely discussed, is the combination of the two systems; tailing dams and hydropower dams in the same river, as well as and the risks and governance complexities thereto associated. Yet this is of importance to Luleå, as since 2011 there are plans for a mine within the Lule River, at Kallak/Gállok. This would bring two high consequence systems together, with two different main responsible actors – Vattenfall on the one hand, and the owner of the mine on the other. The public and decision makers have so far had little knowledge/understanding of the risks of such combination. Based on interviews and participatory observations within four research projects funded by the Swedish research council (VR) and FORMAS (since 2008) I will discuss the complexities for flood governance. 
  •  
46.
  •  
47.
  • Öhman, May-Britt, 1966- (författare)
  • "Grön el" och kolonisationen av Sápmi
  • 2009
  • Ingår i: Genus i norrsken. - Luleå : Luleå tekniska universitet. Avdelningen för genus, teknik och organisation. - 1654-7640. ; 2009:2, s. 3-8
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)
  •  
48.
  • Öhman, May-Britt, 1966- (författare)
  • Gulldal sielov, mihá ja gievrra : Tal vid Minnesdag - svensk samepolitik får inte glömmas, 29 oktober 2022
  • 2022
  • Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • May-Britt ÖhmanGulldal sielov, mihá ja gievrraTal vid Minnesdag - svensk samepolitik får inte glömmas, 29 oktober 2022, 14.00-17.00, Biograf Zita, Stockholm.Arrangörer: Amnesty Sápmi; Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, Uppsala universitet; Sameföreningen i Stockholm---Gulldal sielov, mihá ja gievrra Gut duosstel álggusittjat Ja bälos gieladimev Ane dal gielav, divna tjoavdá dån  Känn efter i själen, stolt och stark Den som vågar säga något Försvarar den stumme Så använd rösten, och gör oss alla fria.---Buoris, terve, hej,Inledningsorden kommer från Mio Neggas, fina och starka popsång på lulesamiska, från 2013, Miha ja gievrra, Stolt och stark.Nu i höst, har jag börjat lära mig lulesamiska, morfars språk. Jag tar tillbaka det som skulle raderas ut.Denna Minnesdag sammanfaller ju med giellavahkko, språkveckan, etablerad 2019, under Förenta nationernas urfolksspråkår. Jag heter May-Britt Öhman, jag är skogssame, och lulesame, från Lule älvdal, och har även tornedalsk härkomst. Idag representerar jag Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, Cemfor, vid Uppsala universitet, medarrangör till denna minnesdag, genom finansiering från ett forskningsprojekt;  Sijddaj máhttsat betyder "kommer hem" på lulesamiska, med stöd av Vetenskapsrådet. Jag är docent i miljöhistoria, och verksam som forskare vid CEMFOR. Jag är också gäst biträdande professor i historia vid Luleå tekniska universitet. I år är det alltså precis ett hundra år sedan Statens institut för rasbiologi öppnade. Beslutet togs av en enig svensk Riksdag, året innan, 1921. Det vill säga det år då vi brukar säga att det blev demokrati i Sverige. Rasismen och rasbiologin, diskrimineringen av samer, och av de som då kallades ”finnar”, dagens tornedalingar, kväner och lantalaiset, var direkt knuten till övertagandet och kontrollen av de samiska territorierna – de marker som samer hade ägt, vårdat och skattat för i flera hundra år, skattelanden.  Sveriges elit, makthavarna, var inte framgångsrika i kolonisationen runtom i världen. Istället vände man blicken norrut, från 1500-talet.  Från att ha varit respekterade och viktiga partner, blev samer nu undanträngda, deporterade eller assimilerade, och markerna lade statsmakten beslag på genom olika tillvägagångssätt. Och började exploatera och förstöra utan hänsyn till människor, djur och natur.Omkring 1840 argumenterade Anders Retzius, professor i anatomi, vid Karolinska institutet,  för att människor kunde delas in i raser utifrån formen på deras skallar-  ”kortskallar” respektive ”långskallar”. De långskalliga menade han var högre stående. Detta framfördes under några decennier som en vetenskaplig sanning. Det ”nordiska folket” var långskallar, högre stående.Även andra verktyg användes. Såsom försvenskningen – att  alla skulle tala svenska, och att vi skulle glömma våra språk, de många olika samiska språken, och meänkieli.Men varför skulle Sverige, som under några hundra år varit ett imperium, stormakt,  där det var en självklarhet med många olika språk och kulturer, där franska var kungamaktens språk, varför skulle vi alla nu bli enbart ”svenskar”? Jo, 1809 förlorade Sverige Finland till Ryssland. Hela östra halvan av Sverige försvann. Mindre än hundra år senare sa Norge tack och adjö, 1905 ville Norge inte längre vara i union med Sverige. Sveriges tid som stormakt var nu definitivt över. Det var svåra slag för självkänslan för maktens innehavare. Och det medförde rädsla att förlora ännu mer.  För samtidigt pågick industrialiseringen – där tillgång till skog, malm, och snart även vattenkraft, de stora älvarna i norr – var av avgörande betydelse för ett då fattigt Sverige. De människor som lever i områden med rikliga naturresurser framhölls, som lägre stående, och i behov av styrning och kontroll, -  och en berättelse om att det var för nationens bästa, och för deras eget bästa, etablerades. Men, att det inte var för dessa människors eget bästa, det var och är ännu idag uppenbart. För resurserna, vinsterna, stannade aldrig där de togs ifrån, utan fördes till centrum, till  Stockholm, då som idag. Och de områden de tagits från blev och är ännu idag, fattiga. Och drabbade av allvarlig miljöförstöring. Rasism var – och är - ett verktyg för att ta kontroll över naturresurser. Utradering av språk är ett verktyg för kontroll. Och, har medfört och medför än idag, fattigdom. Och miljöförstöring.Rasbiologiska institutet upphörde 1959. Verksamheten flyttades över till Institutionen för medicinsk genetik, vid Uppsala universitet. Rasbiologiska institutets dokument och de tusentals bilder som tagits, flyttades över till Uppsala universitetsbibliotek. Med Vetenskapen som alibi samlades även mänskliga kvarlevor in, och flera av dessa ligger ännu kvar i lådor, hos Uppsala universitet, men även på andra statliga myndigheter –institutioner – runtom i Sverige.  Förenta Nationerna etablerades, och världens nationer har där gemensamt antagit ett stort antal konventioner och deklarationer, där man tar avstånd från rasism,-  där mångkultur, respekt för olikhet framhålls – för vi har lärt oss, den hårda vägen, att rasism och diskriminering, leder in på farliga vägar, och till fattigdom. Vi behöver istället arbeta tillsammans, för samhörighet, respekt, kärlek, för olika kulturer, för mångfalden, för samhällets bästa – allas bästa. För långsiktig hållbarhet.Universiteten, lärosätena, har här en oerhört viktig roll, där utbildar sig idag alla som ska bli lärare, tjänstemän på olika nivåer, jurister, ja - väldigt många yrkesgrupper, här bedrivs även viktig forskning, som kan främja samhällets utveckling. Uppsala universitet har tagit ett oerhört viktigt steg i etablerandet av Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, CEMFOR, för fem år sedan.  Men det kan inte bara vara Uppsala universitet och CEMFOR, som gör detta arbete, eller andra enstaka institutioner, forskningsprojekt, enstaka engagerade forskare och universitetslärare. Alla universitet behöver engagera sig, och forskningsmedel tillskjutas, och kunskaperna bli en självklar del i all utbildning – ochvytterst ansvarig för att detta ska kunna ske är Sveriges lagstiftare, Riksdagen tillsammans med regeringen. Det är ju där som besluten tas över de skattemedel som samlas in, där en väldigt stor del kommer från de naturresurser som tas från samiska territorier, från de stulna markerna. Jag vill varmt tacka alla er som medverkar idag, som framför perspektiv och insikter, och tack till alla som lyssnar och som vill samverka för att minnas, utmana, förändra. Du och jag, vi har alla viktigt arbete att utföra. Gulldal sielov, mihá ja gievrraKänn efter i själen, stolt och starkAne dal gielav, divna tjoavdá dånSå använd rösten, och gör oss alla fria. Gijtto, kiitos, tack! 
  •  
49.
  • Öhman, May-Britt, 1966- (författare)
  • Gut la dån? Vem är du? Kukas sie olet?
  • 2020. - 1
  • Ingår i: Kiruna Forever. - Stockholm : Statens centrum för arkitektur och design, ArkDes Förlag. - 9789198511253
  • Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Malmen, skogen och vattenkraften, i de nordliga samiska territorierna, (och numera de nordligaste delarna av Sverige) har under lång tid varit förutsättningen för den vällevnad och ohållbara livsstil som många människor, kanske även du, upprätthåller idag.Titelfrågan – om vem du är – på (lule)samiska, svenska och meänkieli, handlar om just detta. Minns du dina förmödrar och förfäder, och vilken del de har haft i denna historia? Vilken roll, som bygger på det som hänt, är, i nutiden, din? Låt oss bryta ner detta i lite mindre delar. Vi börjar med en fråga om glädje: Vad får dig att känna glädje och är den känslan kopplad till något slags konsumtion? Hur lever du? I vilken slags byggnad, varifrån kommer vattnet du dricker, vart tar maten du processat genom din kropp vägen? Hur färdas du dagligen? Är du fastboende och under svenska statens kontroll eller förflyttar du dig fritt som du vill? Och hur hänger detta ihop med den kultur du lever i? Har du funderat något på vad svensk kultur egentligen är? Hur svensk kultur formuleras i ord, bild, berättelser, i historien du fått lära dig, eller kanske den historia du inte fått lära dig?Jag vill ta dig med på en perspektivvändarresa. Där du, som den du är idag, får vrida och vända på dig för att minnas – och därmed förstå vem du är, vem du blivit, beroende på vad dina föregångare gjort och sagt.Sverige har inte alltid varit. Sverige – Svea rike – som modern kolonialstat skapades på 1500-talet. Fram till dess var samer inflytelserika och mäktiga. Parallellt med de europeiska kolonisationsprocesserna runtom i världen blev även Sverige en stark kolonialstat, ett imperie, grundat på just kolonisationen av de samiska territorierna.
  •  
50.
  • Öhman, May-Britt, 1966- (författare)
  • Gut la dån? Vem är du? Kukas sie olet? Who are you?
  • 2020. - 1
  • Ingår i: Kiruna Forever. - Stockholm : Statens centrum för arkitektur och design, ArkDes Förlag. - 9789198511253
  • Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • The ore, the forest and the hydropower of the northern Sami territories (nowadays the northernmost part of Sweden) have for a long time been essential to the unsustainable life of luxury that many people, perhaps even you, lead today.The question in the title – asking who you are in Lule Sami, Swedish and Meänkieli – is about exactly this. Do you remember your foremothers and forefathers, what part they played in this history? Which role, based on all that has happened, is now yours? Let’s break it down into smaller parts. And begin with a question about joy: What makes you feel joy, and is that feeling connected to some kind of consumerism? How do you live? In what kind of building? Where does the water that you drink come from, where does the food processed by your body end up? What is your daily mode of transport? Are you a permanent resident under the control of the Swedish State or do you move freely as you wish? How does all of this connect with the culture you live in? Have you ever considered what Swedish culture really is? And how Swedish culture is being defined through words, images, and stories, through the history you were told, or perhaps through the history you were not told?I want to invite you along on a voyage of reversed perspectives. During which you, as you are today, have to contort yourself to remember – in order to understand who you are, who you have become, and how this depends on what your predecessors did and said. ‘Sweden’ has not always been. Modern Sweden – that is the Kingdom of Sweden  – was established as a colonial nation state in the 16th century. Up until then the Sámi were influential and powerful. But, concurrently with other European colonisation processes taking place across the world, Sweden also became an assertive colonial state; an empire founded on the colonisation of the Sámi territories.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-50 av 107
Typ av publikation
bokkapitel (36)
annan publikation (24)
konferensbidrag (24)
tidskriftsartikel (12)
konstnärligt arbete (8)
samlingsverk (redaktörskap) (3)
visa fler...
rapport (2)
bok (2)
proceedings (redaktörskap) (1)
doktorsavhandling (1)
recension (1)
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (48)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (35)
populärvet., debatt m.m. (23)
Författare/redaktör
Öhman, May-Britt, 19 ... (106)
Larsson, Gunilla, 19 ... (5)
Aira, Gun, 1956- (3)
Sandström, Camilla (3)
Svalastog, Anna Lydi ... (1)
Andersson, Henrik (1)
visa fler...
Johansson, Peter (1)
Gallardo, Gloria (1)
Jacobsson, Lars (1)
Mörkenstam, Ulf (1)
Sjölander, Per (1)
Allard, Christina (1)
Frändén, Märit (1)
Sandström, Per (1)
Axelsson, Per (1)
Brännlund, Isabelle (1)
Johansson Lönn, Eva (1)
Moen, Jon (1)
Storm Mienna, Christ ... (1)
Össbo, Åsa (1)
Avango, Dag (1)
Beach, Hugh (1)
Belancic, Kristina (1)
Cocq, Coppelie (1)
Danell, Öje (1)
Fossum, Birgitta (1)
Fur, Gunlög (1)
Ganetz, Hillevi (1)
Green, Carina (1)
Hassler, Sven (1)
Hjortfors, Lis-Marie (1)
Kløcker Larsen, Rasm ... (1)
Kvarnström, Marie (1)
Larsson, Las-Gunnar (1)
Lawrence, Rebecca (1)
Ledman, Anna-Lill (1)
Nilsson, Ragnhild (1)
Norberg, Erik (1)
Nordin, Gabriella (1)
Nordlund, Christer (1)
Norlin, Björn (1)
Outakoski, Hanna (1)
Raitio, Kaisa (1)
Reimerson, Elsa (1)
Sandström, Moa (1)
Saunders, Fred (1)
Sehlin Macneil, Kris ... (1)
Silvén, Eva (1)
Sjögren, David (1)
Skarin, Anna (1)
visa färre...
Lärosäte
Uppsala universitet (105)
Luleå tekniska universitet (13)
Kungliga Tekniska Högskolan (3)
Umeå universitet (1)
Örebro universitet (1)
Mittuniversitetet (1)
visa fler...
Blekinge Tekniska Högskola (1)
visa färre...
Språk
Engelska (61)
Svenska (45)
Franska (1)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (62)
Humaniora (54)
Teknik (8)
Naturvetenskap (6)
Lantbruksvetenskap (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy