| 1. |
- Adler, Sven
(författare)
-
Analysis of blood gases, serum fat and serum protein: a new approach to estimate survival chances of stranded Harbor seal (Phoca vitulina) pups from the German North Sea
- 2014
-
Ingår i: Acta Veterinaria Scandinavica. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0044-605X .- 1751-0147. ; 56
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Facing numerous challenges, such as illness, storms or human disturbance, some harbor seal (Phoca vitulina) pups lose contact to their dams and are found abandoned along the North Sea coast. In Schleswig-Holstein, pups with the prospect of surviving rehabilitation are admitted to the Seal Center Friedrichskoog. Despite elaborate clinical health assessments on admission, including differential hematology, in 2010, 17% of 108 admitted pups did not survive the first 20 days. The death rate during the years 2006 and 2009 varied between 9 and 19%. To broaden the spectrum of variables which could be predictive for survival, blood gas and serum analyses were performed for 99 pups using venous blood. Variables included total CO2, pH, partial CO2, HCO3 -, base excess and anion gap as well as glucose, urea nitrogen, sodium, potassium and chloride. Moreover, total serum protein and fat (triglyceride) concentrations were measured for all pups on admission.Results: Repeated measurements of 12 randomly selected individuals revealed a significant (p = 0.002) positive influence of time in rehabilitation on triglyceride concentrations. This trend probably shows the improvement of the pups' nutritional status as a consequence of the shift from milk replacer formula to fish. No such positive influence was detected for total protein concentrations though. Hematologic values, including blood gases, were not predictive for survival.Conclusions: For the first time blood gas values are reported in this study for a large sample size (N = 99) of seal pups (regardless of their health status). The ranges and medians calculated from the data can serve as a stepping stone towards the establishment of reference values for neonate harbor seals. However, future investigations on the development of blood gases in harbor seals with different health conditions and ages over time are necessary to allow for a better understanding of acid-base regulation in harbor seals.
|
|
| 2. |
- Adler, Sven
(författare)
-
Assessment of contaminant levels and trophic relations at a World Heritage Site by measurements in a characteristic shorebird species
- 2015
-
Ingår i: Environmental Research. - : Elsevier BV. - 0013-9351 .- 1096-0953. ; 136, s. 163-172
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The River Elbe is responsible for influxes of contaminants into the Wadden Sea World Heritage Site. We investigated levels of polychlorinated biphenyls (PCBs), oxychlordane (0xC), hexachlorobenzene (HCB), hexachlorocyclohexanes (alpha-, beta-, gamma-HCHs), dichlorodiphenyltrichloroethane (DDT) and its metabolites, and polybrominated diphenyl ethers (PBDEs) in blood and feathers from Eurasian oystercatchers (Haematopus ostralegus; n=28) at the Elbe and compared it with a non-riverine site about 90 km further north. (1) Mean levels of all contaminants in feathers and serum were significantly higher at the river Sigma PCBs: 27.6 ng/g feather, 37.0 ng/ml serum; Sigma DDTs: 5.3 ng/g feather, 4.4 ng/ml serum) compared with the non-riverine site Sigma PCBs: 6.5 ng/g feather, 1.2 ng/ml serum; Sigma DDTs: 1.4 ng/g feather, 0.5 ng/ml serum). Mean Sigma HCH and HCB levels were <1.8 ng/g in feather and <1.8 ng/ml in serum at both sites. (2) Levels of most detectable compounds in serum and feathers were significantly related, but levels were not consistently higher in either tissue. (3) There was no significant relationship between trophic level in individual oystercatchers (expressed as delta 15N) or the degree of terrestrial feeding (expressed as delta 13C) and contaminant loads. (4) PBDEs were not detected in significant amounts at either site. The results of this study indicate that the outflow from one of Europe's largest river systems is associated with significant historical contamination, reflected by the accumulation of contaminants in body tissues in a coastal benthivore predator. (C) 2014 Elsevier Inc. All rights reserved.
|
|
| 3. |
- Adler, Sven
(författare)
-
Body mass change and diet switch tracked by stable isotopes indicate time spent at a stopover site during autumn migration in dunlins Calidris alpina alpina
- 2016
-
Ingår i: Journal of Avian Biology. - : Wiley. - 0908-8857 .- 1600-048X. ; 47, s. 806-814
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Birds may change their diet and foraging habitat during or after migration. Dunlins Calidris alpina alpina breed in the tundra of northern Europe and Russia where they feed exclusively on terrestrial prey. However, up to 80% of the flyway population uses the Wadden Sea as their first important staging site on the way to wintering grounds, feeding exclusively on marine prey. Adult birds migrate earlier than immatures and tend to fly non-stop, whereas immatures may stage for at least a few days en route, mainly in the Baltic region. There they mostly feed on brackish water prey showing similar isotopic values compared to terrestrial prey. When they arrive in the Wadden Sea, dunlin body reserves are depleted and lower than those of individuals that have already staged for several days. We hypothesized that lighter individuals should retain a strong terrestrial isotopic blood signature, while heavier ones should show a stronger marine signature. We found a significant positive correlation between scaled mass index and carbon (delta C-13) and nitrogen (delta N-15) stable isotopes, reflecting the switch from terrestrial to marine prey during migration. A mixing model revealed differences in isotopic values between heavy and light adults and immatures, respectively, in relation to the isotopic prey signatures. Adults showed stronger marine signals compared with immatures, emphasizing the different modes of migration (i.e. a later departure in immatures) as well as the known spatial segregation of age classes in the Wadden Sea, i.e. adults use tidal flats distant from the shore while immatures use coastal areas influenced by terrestrial carbon sources. The results of this study demonstrate the value of scaled mass index in migratory birds as an indicator of time elapsed after diet switching following migration. Furthermore, this study extents the existing knowledge on the timing of dunlin migration by using an isotopic approach.
|
|
| 4. |
- Adler, Sven
(författare)
-
Effects of counting variances on water quality assessments: implications from four benthic diatom samples, each counted by 40 diatomists
- 2016
-
Ingår i: Journal of Applied Phycology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0921-8971 .- 1573-5176. ; 28, s. 2287-2297
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The European Water Framework Directive (EU WFD) aims to improve and maintain the water quality of lakes and rivers. Diatoms play an important role for implementing the EU WFD as they are widely used to assess water quality. To asses and use diatom-based evaluations in practice, it is essential to know and to minimize the analyst-dependent variability of the primary diatom results. We compare the counting results of benthic diatoms from two river and two lake samples as identified by 40 participants of the first German benthic diatom intercalibration exercise. Differences among participants and auditors are calculated with the Bray-Curtis distance, and similarities are graphically displayed by detrended correspondence analyses. Additionally, this study identifies the effects of counting variances on the ecological water assessment with the German PHYLIB method for implementing the EU WFD using the above dataset. Counting result differences among participants may have a significant impact on the assessed water quality. Some taxonomically problematic taxa do not have indicator values (no impact), sometimes, several taxonomic mistakes counterbalance each other during assessment (no or minor impact), and sometimes, taxonomic differences greatly influence the assessment due to highly deviating taxon abundances and/or strongly differing indicator values between mistaken taxa. Intercalibration exercises promote discussion about taxonomy, identify problematic taxa, and harmonize taxonomic concepts among diatomists. Thus, the shown analyst-induced variability of diatom counts may be reduced with an intercalibration exercise, thereby further refining the accuracy of water quality assessments.
|
|
| 5. |
- Adler, Sven
(författare)
-
Identifying reference conditions for dimictic north German lowland lakes: implications from paleoecological studies for implementing the EU-Water Framework Directive
- 2015
-
Ingår i: Hydrobiologia. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0018-8158 .- 1573-5117. ; 742, s. 295-312
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Using published paleolimnological results from 14 dimictic calcareous lakes, this study identifies total phosphorous (TP) reference values for the European lake type CB 1. The initial increase in settlement-associated pollen occurred in the catchments between ad similar to 1000 and similar to 1820. A departure from diatom-inferred TP reference conditions occurred during periods of increased human activities during Early to Late Medieval Times (ad similar to 1110-1325; four lakes), early Modern Times (ad similar to 1575-1600; two lakes), after the 30 years' war (> ad 1650; two lakes) and during the Anthropocene (after ad similar to 1850, three lakes). Only one lake continuously has TP reference values until recent days, whilst TP reference values could not be detected in two cases. Thus, we refrain from setting a fixed point in time for defining reference conditions for lakes in the European Central Plains. This study also validates TP reference levels calculated based on common lake models for CB 1-lakes and assesses the range of TP reference levels using paleolimnological diatom studies. The highly variable diatom-inferred TP reference levels only partly support the modelled levels. Thus, we recommend using two subtypes (CB 1a and 1b), based on the watershed to volume ratio to better meet the requirements of lake type-specific reference levels.
|
|
| 6. |
- Adler, Sven
(författare)
-
Modelling and predicting habitats for the neobiotic American razor clam Ensis leei in the Wadden Sea
- 2019
-
Ingår i: Estuarine, Coastal and Shelf Science. - : Elsevier BV. - 0272-7714 .- 1096-0015. ; 231
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Neobiotic species can have profound impacts on food webs and entire ecosystems. The American razor clam Ensis leei was introduced into the Wadden Sea by vessels in the late 1970s and has since spread widely. It has been suggested that Ensis does not interact strongly with other benthic species. The abundance and biomass of E. leei were recorded in 2393 samples in the north-eastern Wadden Sea and 800 samples in the south-eastern Wadden Sea over a total period of 9 years. Using an interdisciplinary approach, we developed a habitat prediction model using sedimentological and hydrodynamic predictors to help understand the shape of the ecological niche occupied by Ensis in the Wadden Sea. Our model showed that Ensis preferred areas with moderately high bed shear stress and prolonged or constant water coverage. Ensis preferred coarse sediments in the northern sub-area but coarse and muddy sediments in the southern sub-area and was negatively affected by the sand mason worm Lanice conchilega in the northern sub-area. Predictions of the spatial distribution of Ensis using the northern and southern datasets revealed major differences in predicted hot-spots throughout the entire study site. This study thus highlights the need to collect a sufficiently large dataset from different sub-areas of the Wadden Sea to allow valid conclusions to be drawn regarding the spatial distribution of Ensis. The negative effects of L. conchilega on Ensis abundance and biomass as well as the occurrence of Ensis in muddy sediments in the south suggest that the ecological niche of this neobiotic species is likely to overlap partly with the native fauna of the Wadden Sea.
|
|
| 7. |
- Adler, Sven
(författare)
-
Modelling distribution of common scoter (Melanitta nigra) by its predominant prey, the American razor clam (Ensis leei) and hydrodynamic parameters
- 2019
-
Ingår i: Estuarine, Coastal and Shelf Science. - : Elsevier BV. - 0272-7714 .- 1096-0015. ; 225
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The non-breeding distribution of common scoter (Melanitta nigra), which occur in high densities offshore from the eastern Wadden Sea, has been well documented in recent decades, but factors influencing these patterns remain poorly known. We investigated the prey choice of 88 common scoter using stomach contents of beached birds collected over a period of 12 years. We then used benthos data and hydrodynamic parameters to model the June-September distribution patterns during the flightless period of common scoter based on transect count data off the north-eastern German Wadden Sea.Benthic fauna biomass in areas used by common scoter was higher than in areas where the species was absent. American razor clam (Ensis leei) invaded the Wadden Sea during the end of the 1970s and was the most common prey, both in benthos samples from below feeding common scoter and in stomach samples. The relatively high flesh to shell ratio of the American razor clam makes it the most attractive available prey item for common scoter.The abundance of American razor clams explained the distribution of scoter to a high degree, although the best model fit included negative effects of water depth and positive effects of bed shear stress intensity on scoter abundance. Our data show that the neobiotic American razor clams have become an important part of the diet of these sea ducks, whereas the cut trough shell (Spisula subtruncata) was of substantially lesser importance than expected from historical data. Our study shows the ability of a top avian predator to respond to novel developments in bivalve prey availability over periods of a few decades.
|
|
| 8. |
- Adler, Sven, et al.
(författare)
-
NILS fjällinventering 2022
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- NILS Fjällinventering är en nationellt heltäckande inventering av det svenska kalfjället som startade 2021. Huvudsyftet med inventeringen är att generera data för rapporteringen av annex 1-naturtyper till EU, uppföljningen av det nationella miljömålet "Storslagen Fjällmiljö", förändringsanalyser i fjällmiljöer, forskning och produktion av träningsdata för modellbaserade kartor.I denna rapport beskrivs förändringar gentemot 2021, skattningar av arealerna av olika vegetationstyper och annex I-naturtyper på kalfjället baserade på 2021 och 2022 års data. Resultaten visar att inventeringen kan detektera förändringar i areal efter en femårs-inventeringsperiod som uppfyller Naturvårdsverkets krav för annex I-naturtyper. Skattningar varierade mellan åren, men inte mer än förväntat. För att förbättra urvals- och exkluderingsprocessen inför 2023 planeras vissa justeringar framförallt för att minska mängden fältbesök i rishedar som väljs ut för fältbesök.
|
|
| 9. |
- Adler, Sven, et al.
(författare)
-
Ny design för riktade naturtypsinventeringar inom NILS och THUF
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten beskriver: Ett generellt ramverk för nationella inventeringar där det går att komplettera utifrån nya behov på såväl nationell som regional nivå inom samma stickprovsdesign. Samma skattningsförfarande och skattningsalgoritmer på både nationell och regional nivå samt vid olika tätheter på stickprovet. Ett stort stickprov, med många rutor i stickprovet, vilket ger statistisk styrka vid skattningarna av t.ex. arealer, även för relativt ovanliga naturtyper. Ett balanserat stickprov, bland annat med NMD som stödunderlag, vilket ger bättre skattningar än ett icke-balanserat stickprov. Att relativt ovanliga naturtyper och naturtyper som förekommer geografiskt samlat kommer att kunna fångas upp med geografiskt riktade förtätningar. Att vanliga fenomen inventeras med ett glest stickprov. Extra stor fördel för naturtyper där många rutor går att exkludera från fältbesök genom modellering och inventering i ortofoto. En sådan naturtypsgrupp är gräsmarker, där det dessutom ännu saknas en nationell inventering. Fortsatt samarbete med NMD där de data som samlas in i de nya inventeringarna kommer att kunna bidra både som träningsdata i utvecklingen av NMD och till att verifiera NMD. Mer tids- och kostnadseffektiva inventeringar exempelvis: o Många rutor behöver aldrig besökas i fält eftersom det genom modellering och inventering i ortofoto går att utesluta att de har de eftersökta naturtyperna. Sådana rutor bidrar till en högre precision för skattningarna. o Ortofoton används för att hålla nere kostnaden för bilder och bildhantering. o De mindre 1 km × 1 km-rutorna underlättar fältlogistiken. o Den nya designen är flexibel. Det går att anpassa stickprovet efter den budget som erhålls och genom simuleringar kan vi uppskatta hur stor påverkan på skattningar en minskning eller ökning av stickprovet kan komma att ha. o Eftersom designen bygger på ett tätt, nationellt, stickprov så kommer ytterligare inventeringar kunna läggas till lövskogs- och gräsmarksinventeringarna med samordningsvinster (t.ex. inventeringar av linjeobjekt, pollinatörer och våtmarker).
|
|
| 10. |
- Adler, Sven
(författare)
-
Terrestrial and Marine Foraging Strategies of an Opportunistic Seabird Species Breeding in the Wadden Sea
- 2016
-
Ingår i: PLoS ONE. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Lesser black-backed gulls Larus fuscus are considered to be mainly pelagic. We assessed the importance of different landscape elements (open sea, tidal flats and inland) by comparing marine and terrestrial foraging behaviours in lesser black-backed gulls breeding along the coast of the southern North Sea. We attached GPS data loggers to eight incubating birds and collected information on diet and habitat use. The loggers recorded data for 10-19 days to allow flight-path reconstruction. Lesser black-backed gulls foraged in both offshore and inland areas, but rarely on tidal flats. Targets and directions were similar among all eight individuals. Foraging trips (n = 108) lasted 0.5-26.4 h (mean 8.7 h), and ranges varied from 3.0-79.9 km (mean 30.9 km). The total distance travelled per foraging trip ranged from 7.5-333.6 km (mean 97.9 km). Trips out to sea were significantly more variable in all parameters than inland trips. Presence in inland areas was closely associated with daylight, whereas trips to sea occurred at day and night, but mostly at night. The most common items in pellets were grass (48%), insects (38%), fish (28%), litter (26%) and earthworms (20%). There was a significant relationship between the carbon and nitrogen isotope signals in blood and the proportional time each individual spent foraging at sea/land. On land, gulls preferentially foraged on bare ground, with significantly higher use of potato fields and significantly less use of grassland. The flight patterns of lesser black-backed gulls at sea overlapped with fishing-vessel distribution, including small beam trawlers fishing for shrimps in coastal waters close to the colony and large beam-trawlers fishing for flatfish at greater distances. Our data show that individuals made intensive use of the anthropogenic landscape and seascape, indicating that lesser black-backed gulls are not a predominantly marine species during the incubation period.
|
|
| 11. |
- Adler, Sven, et al.
(författare)
-
Utvärdering av NILS fjällinventering 2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten beskriver vi den nya designen för NILS fjällinventeringen 2021. Inventeringen använder en balanserad tvåfas-stickprovsdesign som i grunden bygger på NILS löv- och gräsmarksinventeringar. Till skillnad mot NILS löv- och gräsmarksinventeringar använder vi inte flygbildstolkning för att styra urvalet av fältprovytor, istället använder vi satellitbildsinformation tillsammans med LIDAR-data som kombineras i matematiska modeller. Syftet med förändringarna är främst att skapa ett bättre dataunderlag för Artikel 17-rapportering till EU:s art- och habitatdirektiv jämfört med den information som erhållits från tidigare NILS basinventerings utlägg i fjällregionen. I rapporten visas att vi kommer att uppfylla Naturvårdsverkets krav för kvalitén av annex 1-naturtyper i relation till arealskattningar, upptäckbara förändringar samt att vi har samlat in fler variabler och information om artförekomst för statusbedömningen av annex 1-naturtyper. Utöver en ökad datakvalité för annex 1-naturtyper kan vi även redovisa andra variabler med en högre detaljnivå om fjällens tillstånd och förändringar, t.ex. arealskattningar för olika myrtyper, snölegor, substratmarker, förekomst av skräp, mänskligt tramp och renspillning. Med utgångspunkt från erfarenheterna vi gjort under 2021 identifierar vi förbättringsmöjligheter inför fältsäsongen 2022 för att få en ännu mer stabil och hållbar fjällinventering.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Grafström, Anton, et al.
(författare)
-
Skattningar baserade på hierarkiska urval : kombinera data från flera källor
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En flexibel design för miljöövervakning baserad på heltäckande data från fjärranalys har utvecklats inom Nationell Inventering av Landskap i Sverige (NILS). Denna design syftar till att effektivt skatta tillstånd och upptäcka förändringar över tid. NILS nya system använder olika stickprovstätheter för att inventera vanliga och ovanliga fenomen i gräsmarker, lövskogar, fjäll och havsstränder. Målet är att kombinera data för bättre skattningar av mindre vanliga men viktiga fenomen och få förbättrad övervakning över tid. Statistisk teori har utvecklats för att optimera användningen av data från olika stickprovstätheter inom inventeringarna.
|
|
| 14. |
- Hedblom, Marcus, et al.
(författare)
-
Landscape perception : linking physical monitoring data to perceived landscape properties
- 2020
-
Ingår i: Landscape research. - : Routledge. - 0142-6397 .- 1469-9710. ; 45:2, s. 179-192
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Changes in the landscape affect not only people’s well-being but also how people perceive and use the landscape. An increasing number of policies have highlighted the importance of conserving a landscape’s recreational and aesthetical values. This study develops and evaluates a model that links people’s perceptions of a mountain landscape to physical monitoring data. Using a questionnaire, we revealed how respondents working with the Swedish mountains characterise the Magnificent Mountain landscape (as defined by Swedish policy objectives) and translated these characteristics into data from the National Inventory of Landscapes in Sweden (NILS). We found 14 potential indicators that could be derived from the existing NILS physical monitoring data and which could be used to monitor changes in the landscape values as perceived by people. Based on the results, we suggest how to simultaneously utilise field sampling of physical data and field photos to provide temporal information about landscape perception.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Hedenås, Henrik, et al.
(författare)
-
Vad klarar vår nya stickprovsdesign? : NILS gräsmarks- och lövskogsinventeringar 2020
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inventeringarna fältsäsongen 2020 genomfördes som ett storskaligt test av en ny stickprovsdesign, med nyutvecklad flygbilds- och fältinventering. Fokus för inventeringarna var att bidra till nationellt heltäckande data för naturtyper som hittills saknat det. Bristen på data har framförallt gällt naturtyper med höga naturvärden (annex 1-naturtyper) men inkluderar även en del vanligare naturtyper. Det första årets inventeringar inbegrep en läroprocess för att dimensionera inventeringarnas stickprovsstorlekar med hänsyn till flygbilds- och fältinventeringsmetodik, budget och att få in data på ovanliga naturtyper. Insamlade data användes för att göra skattningar och variansberäkningar vilka i sin tur utgjorde ett underlag för bedömningar av vilka justeringar i metodik som kunde behöva göras kommande år. Analyserna av data från 2020-års inventeringar visade även hur flexibiliteten i stickprovsdesignen gick att använda för att göra regionala förtätningar utifrån behov. Eftersom t.ex. skattningsalgoritmer och databas fanns på plats samma år kunde vi göra skattningar på både nationell och regional nivå direkt efter avslutad fältsäsong. I och med att vi tar fram skattningar i den här rapporten visar vi att alla steg är på plats i ett fungerande system som kan producera användbara resultat i relation till inventeringens syfte. Resultatet från 2020-års inventeringar visar att det går att inventera relativt ovanliga naturtyper, som ädellövskogar, och vanliga naturtyper som lövdominerad taiga och vägrenar inom samma generella ramverk. Det visar också att dimensioneringen av inventeringarna var tillräcklig för att vi skulle kunna beräkna arealer med önskvärd precision för flera av artikel 17-naturtyperna. För många av naturtyperna behöver vi förtäta stickprovet, i förhållande till det vi använde 2020, för att kunna detektera förändringar med efterfrågad styrka. Vi gjorde arealskattningar som hade bra precision både för vanliga naturtyper, t.ex. triviallövskogar och öppna kultiverade betesmarker (förväntade relativa medelfel om 12 % respektive 10 % efter fem år), och ovanligare naturtyper, t.ex. ädellövskogar (9020, 9160, 9190) och silikatgräsmarker (6270) (förväntat relativt medelfel om 22 % respektive 15 % efter fem år). Med hjälp av dessa data utvärderade vi 2020-års stickprovsnivåer utifrån de ambitionsnivåer som föreslås av Naturvårdsverket (Jacobson 2010). Möjligheten till att detektera förändringar beror till stor del på hur variabeln korrelerar mellan de två inventeringstillfällena som förändringen mäts och det relativa medelfelet för skattningarna. En hög korrelation och ett lågt relativt medelfel för tillståndsskattningarna ökar möjligheten att upptäcka förändringar. För de vanligare naturtyperna uppnådde vi detta redan med nuvarande dimensionering. För att kunna detektera förändringar över tid med god precision även för de sällsynta naturtyperna med höga naturvärden, skulle vi behöva öka stickprovet ytterligare för flera av dem. Vid en jämförelse med skattade lövskogsnaturtyper baserade på data från Riksskogstaxeringen kan vi dra slutsatsen att data från NILS lövskogsinventering behövs för att uppnå målet att arealskattningarna ska ha relativa medelfel på 20 % eller mindre. Den nya småprovytemetodik som infördes i gräsmarks- och lövskogsinventeringarna 2020 resulterade i att vi registrerade ungefär tre gånger så många arter i snitt per provyta, i fält- och bottenskikt, jämfört med den metodik som användes i NILS basinventering 2003–2020. Resultatet speglar både att storleken på ytan där arter inventeras har ökat och att fler arter lagts till i jämförelse med den lista som användes i NILS basinventering. Vår slutsats är att den nya stickprovsdesignen ger oss ett flexibelt och effektivt verktyg som, med justering av dimensioneringen, kommer att kunna ge oss både tillförlitliga skattningar av samtliga eftersökta naturtypsförekomster och goda möjligheter att detektera förändringar över tid. Redan efter ett år hade vi kommit långt och med fortsatt utveckling av inventeringarna har vi goda förutsättningar att möta både nuvarande och framtida krav för såväl internationell som nationell och regional miljöanalys.
|
|
| 17. |
- Holmström, Hampus, et al.
(författare)
-
VALKMAN Värde- och kunskapsbaserad förvaltning av skogslandskapet
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet VALKMAN har utvecklat en värde- och kunskapsbaserad modell för förvaltning av det framtida landskapet. Modellen innefattar metoder för att:Skatta tillgången på så kallade ekosystemvärden.Utarbeta kontrasterande scenarier för skogslandskapets utveckling.Involvera intressenter i planeringsprocessen för den framtida skogsförvaltningen.Resultatet kan användas av exempelvis länsstyrelser och Skogsstyrelsen i rådgivningsprocesser relaterade till grön infrastruktur som berör många olika intressen och många olika intressenter, samt i samverkansprocesser mellan skogsbruk och andra areella näringar (till exempel rennäring) och andra användare av den aktuella skogen.Det svenska skogslandskapet nyttjas av en rad olika markanvändare, och trycket på vad skogen ska leverera ekonomiskt, ekologiskt och socialt ökar. Utöver skogsbruk påverkar även exempelvis gruvdrift, vindkraftverk och rennäring landskapet och dess ekosystemtjänster. Eftersom många av dessa tjänster står i konflikt med varandra behöver effekten av olika markanvändningar tydliggöras. Forskningsprojektet har undersökt olika skötselscenarier för skogen och scenariernas framtida betydelse för virkesproduktion, biologisk mångfald och för ett antal indikatorer för olika ekosystemtjänster. För att utforma en god förvaltningsstrategi räcker det inte med endast information kring möjliga konsekvenser av markanvändningen. Om framtida konflikter ska minskas krävs även att olika intressenters preferenser och värderingar tas i beaktning. En uthållig förvaltning av landskapet kräver samverkansprocesser som baseras både på faktisk kunskap om landskapet och på olika intressenters behov. Forskningsprojektet har därför även undersökt hur sådana behov kan vägas in i utformningen. Syftet med projektet har varit att förbättra beslutsfattande och förvaltning av skogslandskap genom att föra samman skattningar av ekosystemvärden, flermåls- och scenarioanalyser i en samverkansprocess. Med detta som bas har en förvaltningsmodell för långsiktig planering för olika ekosystemvärden tagits fram.I ett första steg involverades en rad intressenter för att identifiera vilka mål de med brukandet av det aktuella skogslandskapet. Samband och motsättningar mellan olika mål identifierades och användes för att strukturera planeringsproblemet. Modellen testades i två studieområden, ett i Västerbotten (kallat "Käringberget") och ett i Norrköpingstrakten (kallat "Kolmården"). I Käringberget låg fokus på virkesproduktion och tillgången på bär, vilt och renlav. I Kolmården var fokus på - förutom virkesproduktion - rekreation och friluftsliv. Bland de deltagande intressenterna fanns bland annat representanter från skogsbolag, skogsägarföreningar, länsstyrelser, samebyar, jaktlag samt Naturskyddsföreningen. I steg två togs olika skötselscenarier fram. Med hjälp av programmet Heureka gjordes en utvärdering av scenariernas effekter på de olika ekosystemvärdena. Här användes också nyametoder för att skatta tillgången på till exempel marklavar och blåbär kallat "Non Tree Vegetation (NTV) Models". Resultaten användes sedan i steg tre för att låta intressenterna utvärdera de olika skötselscenarierna. Slutresultatet är en rangordning som beskriver hur väl olika alternativa scenarier uppfyller de mål man ställt upp utifrån hur viktiga intressenterna bedömt att dessa är. I detta steg utvecklades och testades arbetssätt för att involvera intressenter i planerings- och beslutsprocessen. Metoderna bidrar till att göra beslut strukturerade och transparenta och ger utrymme för att involvera olika intressenter och subjektiva preferenser i planeringsprocesser.När ett visst skogsskötselscenario beskriver utvecklingen över tid för en mängd olika ekosystemvärden är det ytterst ovanligt att alla värden uppvisar en positiv utveckling, att erhålla "mer av allt", hur eftersträvansvärt det än är. I praktiken får man istället vara beredd på eftergifter – vilka och hur stora är en central fråga som endast kan besvaras efter noggranna över- och avvägningar i samverkan med intressenterna.Med hjälp av kartor, tabeller och diagram kan deltagarna i samverkansprocessen utvärdera skötselscenarierna utifrån den presenterade informationen. Intressenterna erhåller då information om vad skötselstrategierna i scenarierna innebär för flera olika mål. Därmed tar intressenterna informerade beslut när scenarierna utvärderas. Metoden tydliggör vilka eftergifter som behöver göras för att en önskad skötselstrategi ska kunna implementeras. Den här tillämpade flermålsanalysen, så kallad "Multi-Criteria Decision Analysis" (MCDA), är en användbar metod för att finna en samverkansprocess som tar hänsyn till både kvantitativa data och subjektiva värden. Resultaten som tas fram med MCDA är värdefulla som stöd för planering och som underlag för diskussioner med intressenter, men bör inte betraktas som "det enda rätta sättet" eller något som ska implementeras till punkt och pricka – anpassningsförmåga och lyhördhet inför den aktuella skogsförvaltningssituationen är alltjämt avgörande för dess framgång.
|
|
| 18. |
- Horstkotte, Tim, 1981-, et al.
(författare)
-
Semi-domesticated reindeer avoid winter habitats with exotic tree species Pinus contorta
- 2023
-
Ingår i: Forest Ecology and Management. - : Elsevier. - 0378-1127 .- 1872-7042. ; 540
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The introduction of exotic tree species can have profound effects on the native environment, including habitat use and movement patterns of animals, as well as becoming a management challenge for other land users. Here, we used GPS data from reindeer (Rangifer tarandus) and remote sensing measurements of lichen cover and soil moisture to assess the effects of the exotic lodgepole pine (Pinus contorta) on reindeer husbandry by the Indigenous Sámi in northern Sweden. We used locational data from 67 reindeer for three winters to analyze their habitat selection at the second-order selection (placement of home range in the landscape) and third-order selection (selection of sites within the home range) in relation to land cover class, terricolous lichen cover as measure of winter forage abundance, topographic features, and distance to roads. We also analyzed remotely sensed abundance of lichens in different forest types, and the association between these forest types and soil moisture as measure of suitability as lichen habitat. Compared to native P. sylvestris, we found that reindeer avoided stands with P. contorta where trees were higher than three meters. If P. contorta was the dominant tree species, reindeer were 60 % less likely to select these stands compared to stands with P. sylvestris, and 40 % less likely if P. contorta was less dominant at both orders of selection. We also found that reindeer selected areas with higher lichen cover. Lichen cover was lower in P. contorta stands compared to stands of the native P. sylvestris, even though P. contorta occurred mainly on dry soils usually favorable for terricolous lichens. We conclude that planting P. contorta on soils suitable for terricolous lichens is likely to reduce forage availability for reindeer and turn habitats earlier preferred by reindeer into avoided habitat, resulting in an overall reduction of winter grazing grounds. The effects of stands with P. contorta, albeit covering a comparatively small percentage of the reindeer husbandry area, need to be seen in context with generally declining terricolous lichen abundance due to land uses like forestry and other cumulative effects by external pressures on reindeer husbandry.
|
|
| 19. |
- Hägglund, Ruaridh, et al.
(författare)
-
Uppföljning av kvalitetsförändringar i ängs- och betesmarker via NILS : tillstånds- och förändringsskattningar baserade på data insamlade 2006-2015
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ”Uppföljning av kvalitetsförändringar i ängs- och betesmark via NILS” (nedan kallat kvalitetsuppföljningen) är ett uppdrag till SLU från Jordbruksverket att årligen inventera ett urval av ängs- och betesmarker i syfte att kunna följa kvaliteter i ängs- och betesmarker. Urvalet utgörs av objekt som inventerades i ängs- och betesmarksinventeringen i början av 2000-talet och som finns registrerade i Jordbruksverkets TUVA-databas1 . Urvalet av objekt har gjorts inom ramen för NILS (Nationell inventering av landskapet i Sverige) systematiskt utlagda 5x5 km rutor. I norra Sverige finns färre ängs och betesmarker än i södra och urvalet i norra Sverige genomfördes därför inom 15x15 km-rutor centrerade runt NILS 5x5 km-rutor för att öka chanserna till att få med ängs och betesmarksobjekt.Kvalitetsuppföljningen består av en provyteinventering och en transektinventering av fjärilar och humlor. I kvalitetsuppföljningen ingår 696 ängs- och betesmarksobjekt fördelat på 402 NILS-rutor, för fler detaljer över design och datainsamling i kvalitetsuppföljningen, se Eriksson m.fl. (2011).Denna rapport redovisar tillstånd och förändringsskattningar för fjärilar och humlor såväl som för data insamlade på provytorna under perioden 2006-2015.
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Petrazzuoli, Ferdinando, et al.
(författare)
-
Differences between Rural and Urban Practices in the Response to the COVID-19 Pandemic : Outcomes from the PRICOV-19 Study in 38 Countries
- 2023
-
Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health. - : MDPI AG. - 1661-7827 .- 1660-4601. ; 20:4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper explores the differences between rural and urban practices in the response to the COVID-19 pandemic, emphasizing aspects such as management of patient flow, infection prevention and control, information processing, communication and collaboration. Using a cross-sectional design, data were collected through the online PRICOV-19 questionnaire sent to general practices in 38 countries. Rural practices in our sample were smaller than urban-based practices. They reported an above-average number of old and multimorbid patients and a below-average number of patients with a migrant background or financial problems. Rural practices were less likely to provide leaflets and information, but were more likely to have ceased using the waiting room or to have made structural changes to their waiting room and to have changed their prescribing practices in terms of patients attending the practices. They were less likely to perform video consultations or use electronic prescription methods. Our findings show the existence of certain issues that could impact patient safety in rural areas more than in urban areas due to the underlying differences in population profile and supports. These could be used to plan the organization of care for similar future pandemic situations.
|
|
| 24. |
- Ranlund, Åsa, et al.
(författare)
-
Metodbeskrivning : 2020 års inventeringar av gräsmarker och lövskogar
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En generell stickprovsdesign, inom vilken det går att inventera både vanliga och ovanliga fenomen på såväl nationell som regional nivå, utvecklades under 2019 och 2020. Under 2020 har den nya stickprovsdesignen använts för inventeringar av gräsmarker och lövskogar med syfte att förbättra nationella data på naturtyper med höga naturvärden, dvs. naturtyper som uppfyller kriterierna för EU:s art- och habitatdirektivs annex 1, samtidigt som vanligare naturtyper följdes där behov funnits för att komplettera befintliga data. I den här rapporten redovisar vi metodiken vi utvecklat för flygbilds- och fältinventeringarna samt hur urval av trakter till stickprov och provytor för fältbesök gått till.För gräsmarks- och lövskogsinventeringarna gjordes först ett gemensamt så kallat balanserat urval för att slumpmässigt välja ut trakter ur urvalsramen till stickprov. Sedan klassades alla provytor inom de utvalda trakterna i en flygbildsinventering till både lövskogs- och gräsmarksklasser. Utifrån de flygbildsinventerade klasserna skapades urvalsklasser separat för gräsmarks- respektive lövskogsinventeringen. Urvalsklasserna användes sedan för att välja ut provytor för fältbesök, ett urval som gjordes för gräsmarks- respektive lövskogsinventeringen oberoende av varandra.Metodiken för flygbildsinventering utvecklades för att gräsmarks- och lövskogsinventeringarna skulle kunna använda stora stickprov, i linje med den nya stickprovsdesignen. En viktig princip vid flygbildsinveteringen var överklassning, dvs att provytor inkluderades där klassningen var osäker. Detta för att säkerställa att alla gräsmarker och lövskogar inom inventeringarnas respektive ramverk hade möjlighet att ingå så att det statistiska kravet för stickprovsdesignen var uppfyllda. Provytor som utifrån flygbildsinventeringen helt säkert inte innehöll eftersökta naturtyper behövde inte besökas i fält vilket gjorde att fältbesöken fokuserades till provytor av intresse för gräsmarks- eller lövskogsinventeringarna. Det minskade kostnaden för fältbesök och vi kunde använda större stickprov. Sammantaget flygbildsinventerades över 137 000 provytor fördelat på 701 trakter inför fältinventeringen 2020.För fältinventeringen inom gräsmarks- och lövskogsinventeringarna introducerades flera nyheter jämfört med tidigare inventeringar för att samla in mer data på bl.a. naturtypers kvalitet. Varje delyta klassades t.ex. till en naturtyp oavsett om den uppfyller kravet för att bli klassad som en annex 1-naturtyp. Utöver det registrerades ett antal kvalitetsvariabler som visar vilka kriterier för annex 1 som är uppfyllda eller inte. Det gör att det går att jämföra areal och statusvariabler för en annex 1-naturtyp) med areal och statusvariabler av motsvarande naturtyp med låga naturvärden (dvs. där annex 1-kriterierna inte är uppfyllda). 1763 provytor fördelat på 187 trakter slumpades ut för att inventeras i fält 2020. Av dem inventerades 64 provytor 2021 eftersom de inte hanns med säsongen 2020.Eftersom antalet trakter är den viktigaste faktorn i att bestämma precisionen i skattningarna så vill vi inte minska antalet trakter eftersom det ökar osäkerheten i skattningarna. För att effektivisera inventeringarna arbetar vi därför med två olika angreppssätt för en viss stickprovstäthet. Dels vill vi förbättra möjligheten att korrekt kunna utesluta provytor, och ibland hela trakter, från fältbesök genom att förbättra flygbildsinventeringen. Det kan t.ex. handla om att minska överklassningen, genom att göra kriterierna för klasserna snävare . Under det första inventeringsåret 2020 tog det lite längre tid att inventera en trakt i fält än vad som var önskvärt. För att minska fälttiden kan vi därför behöva minska antalet provytor som vi inventerar per trakt alternativt förenkla fältmetodiken per provyta. Fältinsatsen kan också bli effektivare genom att inventering av smala linjära objekt, som åker- och vägrenar, görs genom en linjekorsningsinventering istället för via gräsmarks- och lövskogsinventeringarnas provytor. För lövskogsinventeringen 2020 var ålderskriteriet >30 år . Ett sätt att fokusera denna inventering mot naturtyper av större intresse är att höja ålderskriteriet så att inventeringen riktas mer mot äldre lövskogar. Utöver färre provytor skulle det antagligen också leda till att vi behöver besöka färre trakter inom lövskogsinventeringen. Nackdelen blir förstås att inventeringen inte inkluderar yngre skogar, så det är ett beslut som bör tas utifrån vilka frågeställningar som ska besvaras och hur prioriteringen ser ut för vilka data som ska samlas in.För att kunna ta tillvara de möjligheter som den nya stickprovsdesignen ger har vi utvecklat ny metodik för flygbildsinventering av stora stickprov inom gräsmarks- och lövskogsinventeringarna. Det förbättrar våra möjligheter att möta kraven på tillfredställande data även för mer ovanliga naturtyper. För att möta de ökade kraven på data till artikel 17-rapporteringen har vi också utvecklat och omprioriterat fältinventeringen. 2020 var det första året för gräsmarks- och lövskogsinventeringarna. Redan då fanns allt på plats men många delar behöver utvecklas vidare för att ytterligare effektivisera dem.
|
|
| 25. |
- Ranlund, Åsa, et al.
(författare)
-
Uppföljning av 2021 års inventeringar av gräsmarker och lövskogar inom NILS
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inför gräsmarks- och lövskogsinventeringarna 2021 genomfördes vissa förändringar i metodiken såväl i flygbilds-som fältinventeringen jämfört med 2020. På initiativ från Naturvårdsverket gjordes en reducerad inventering av gräsmarker jämfört med 2020, med fokus på gräsmarker inom art- och habitatdirektivets annex 1. Vi anpassade stickprovstätheten mer efter regionala behov, vilket innebar en förtätning i kontinental region och ett glesare stickprov i alpin region jämfört med 2020. Vi minskade även antalet provytor per trakt för att istället kunna öka antalet trakter i inventeringarna. Förändringarna har gett resultat med förbättrad precision för arealskattningar av ett flertal annex 1-naturtyper. Vi kan även konstatera att det finns en relativt stor synergi mellan lövskogs- och gräsmarksinventeringen där 65 % av trakterna inventeras inom båda inventeringarna. Det finns även synergier med NILS fjällinventering där vissa provytor för fältbesök ligger i anslutning till varandra. Arbetet med att göra sammanvägningar av artinformation och kvalitetsvariabler för att bedöma inventerade ytors naturvärde, och i förlängningen naturtypers status i Sverige, är under utveckling i samarbete med Artdatabanken.
|
|
| 26. |
- Skarin, Anna, et al.
(författare)
-
Renar, renskötsel och vindkraft : Vinter- och barmarksbete
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna studie var att studera hur vindkraftutbyggnad påverkat renars val av betesområde och rörelsemönster och renskötseln under vinterbetessäsongen samt under barmarkssäsongen. Våra studier har innefattat vinterbetesområden i Mittådalen sameby (Glötesvålens vindkraftsanläggning) och Tåssåsen sameby (Mullbergs vindkraftsanläggning), och barmarksområden (året-runt-markerna) i Malå sameby (Jokkmokksliden, Storliden, Ytterberg och Åmlidens vindkraftsanläggningar). Arbetet med den här rapporten har genomsyrats av en samproduktion av kunskap tillsammans med de renskötare som varit berörda av de vindkraftsetableringar vi studerat. Vårt arbetssätt har utgått från en kombination av kunskapsinhämtning från den traditionella och kvalitativa kunskapen hos samebymedlemmarna, i linje med Akwé: Kon Guidelines och från kvantitativa analyser av GPS-data från renar i relation till olika omvärldsfaktorer. Detta har gett oss möjligheten att skapa en mångfasetterad och komplex förståelse av hur renen och renskötseln påverkas av vindkraftsutbyggnad. Renskötarnas kunskap har varit essentiell för att förstå hur renskötseln påverkas av utbyggnaden och den har utgjort grunden för att tolka GPS-data från renarna. I alla studieområden har vi analyserat GPS-data från tiden före etablering av vindkraft, under byggfas och under driftsfas. Renskötarnas information om renskötselstrategier har varit nödvändig för att avgöra vilka positioner som representerar renarnas egna beslut och val av betesområden, vad som representerat renskötarens beslut och val, eller vad som representerat en kombination av både renens och renskötarens beslut och val.I den kvalitativa analysen har vi diskuterat och arbetat med renskötarna genom att organisera fokusgruppsmöten och intervjuer där vi diskuterat renskötseln, hantering av renarna, vilka faktorer som påverkar renen och renskötseln, samt väder- och snöförhållanden. Dessa möten har transkriberats och materialet har delats med deltagarna. Vi har också samlat in information från dagböcker och anteckningar som renskötarna har delat med sig av.Den kvantitativa analysen baserades på GPS-data för beräkning av habitatvalsmodeller och analyser av renarnas rörelsehastighet. Data var tillgängligt genom samebyarnas egen märkning av renar med GPS-halsband och genom tidigare forskningsprojekt (Malå sameby). Positioner från djur utrustade med GPS-halsband tillsammans med rumsliga och tidsbundna miljöfaktorer utgjorde grunden i beräkningar av hur renarna valde eller undvek områden och om detta förändrades i och med etableringen av vindkraft. Vi definierade vinterbetessäsongen för Mittådalen och Tåssåsen samebyar, för åren 2008–2018 respektive 2008–2019, från den tidpunkt när renarna flyttades ner till vinterbetet fram till att de flyttade tillbaka till kalvningsområdet på våren. Byggfasen för respektive anläggning pågick under åren 2012–2014 respektive 2013–2014. I Malå sameby analyserades GPS-data för åren 2008–2011 och 2015–2018 och där pågick byggfasen under 2010–2011 (Åmliden 2011–2012). Vi analyserade data från den tidpunkt när renarna flyttade upp till året-runt-betesområdet i slutet av april fram till höstskiljningen i november när de flyttade österut igen till vinterbetesområdet. Vi delade in barmarkssäsongen i kalvnings-, sommar- och höstperiod och analyserade habitatval på regional (renens val av hemområden inom säsongsbetesområdet) och intermediär skala (renens val av betesområde inom hemområdet), och renarnas rörelsehastighet vilket gav ett relativt mått på betesro. Vi analyserade hur habitatval och rörelsehastighet varierade i relation till olika omvärldsfaktorer, som avstånd till eller ljudnivå från vindkraftverken, avstånd till allmän och enskild väg, kraftledning, gruva (Malå sameby), skoter- eller vandringsleder, topografi (höjd över havet, lutning, och sluttningens riktning och läge i terrängen), ägoslag (marktyp), vinterbetesförhållande och etableringsfas för vindkraft.Resultaten från våra analyser visade att renar och renskötsel påverkades negativt av vindkraftutbyggnad. Graden och arten av påverkan varierade över året och med respektive områdes övriga förutsättningar. Vintertid påverkades renskötselarbetet och möjligheten till att utnyttja betesmarkerna. I Mittådalen sameby innebar etableringen av vindkraft på Glötesvålen i kombination med påverkan från skogsbruket att det var svårt att nyttja området. Det ledde till att samebyn inte fann det lönsamhet att försöka nyttja det annars utmärkta betesområdet på Glötesvålen. Detta område var tidigare speciellt viktigt under vintrar med svåra snöförhållanden. I Tåssåsen sameby hade renskötarna inte möjlighet att undvika området där Mullbergs vindkraftsanläggning etablerades, eftersom området ligger centralt inom en vintergrupps betesområde. Här ledde vindkraftutbyggnaden till ökade problem speciellt under vintrar med svåra betesförhållanden, vilka också var vanligast efter att vindkraften etablerats. Analyserna av GPS-data från dessa två områden visade att renarna inte undvek vindkraftsanläggningarna, men renarnas förväntade ökning i användning av höglänta områden under svåra snöförhållanden var betydligt lägre (45 %) på Mullberg jämfört med närliggande berg. Samtidigt ökade antalet påkörda renar på de större allmänna vägarna i närheten av anläggningen. Under driftsfasen blev det också svårare att hantera renarna i samband med att rovdjursförekomsterna i området ökade.Under barmarkssäsongerna kalvning-, sommar- och höstperioderna i Malå sameby visade analyserna av GPS-data på en stor variation i hur vindkraftsetableringarna påverkade renarna. Jämfört med tiden före byggfas undvek renarna vindkraftsanläggningarna under kalvnings- och höstperioden under driftsfas, men inte under sommarperioden. Minskningen var mest markant i myrområden där renarnas användning minskade med i genomsnitt 34 % respektive 21 % 3 km från vindkraftsanläggningarna under kalvnings- respektive höstperioden, medan de ökade användningen av myrar med 22 % vid 3 km under sommarperioden. Renarnas förändrade beteende mellan de olika barmarksperioderna visade på en plasticitet (eller avvägning) i beteendet där de verkade söka efter det bästa tillgängliga betesområdet. Bytesdjur, som renar, gör ofta avvägningar mellan vad som är minst farligt, eller stressande för dem. För renarna kan valet stå mellan risken att få sin kalv tagen av en björn eller att bli ansatt av insekter. Detta ledde till att renarna antingen undvek (kalvningsperioden) vindkraftsanläggningarna för att bättre upptäcka björnar eller att de faktiskt använde områden nära anläggningarna för att slippa bli angripna av parasiter (sommarperioden).I vinterbetesområdena analyserade vi hur ljudnivå från vindkraftverken påverkade renarnas habitatval på intermediär skala (landskapsskala), och i samtliga studieområden analyserade vi om det påverkade renarnas betesro (rörelsehastighet). Sammantaget visade analyserna att ljudnivån från vindkraftverken påverkade renarnas habitatval och betesro negativt, men att påverkan varierade med vegetationstyp och förekomsten av rovdjur. I Tåssåsen visade analyserna att renarna vistades i områden där ljudnivån var högre från vindkraftsverken när tätheten av varg var högre. När tätheten av järv var högre minskade de användningen av områden där ljudnivån var högre. Oavsett förekomst av rovdjur ökade renarna rörelsehastigheten (sämre betesro) med ökad ljudnivå från vindkraftverken, och när rovdjurstätheten var lägre ökade den mer. Exempelvis ökade rörelsehastigheten med 24 % (0,18 km/12 h) om ljudnivån ökade från 0 dB till 40 dB, och 34 % (0,30 km/12 h) om ljudnivån ökade till 60 dB vid relativt låg järvtäthet. Under sommar- och höstsäsongen hade renarna i Malå sameby högre rörelsehastighet när ljudnivån från vindkraftverken var högre samtidigt som tätheten av björn var högre. Faktorerna ljudnivå från vindkraftsverken och avstånd till vindkraftverken var korrelerade och genom modellselektion valde vi den variabel som var bäst anpassad till data för respektive område och tidsperiod. I Mittådalen under vintern och i Malå under kalvningsperioden, gav avstånd till vindkraftverken en bättre modell och visade att renar som var närmare vindkraftverken hade sämre betesro. I Mittådalen samvarierade avstånd till vindkraft med rovdjurtäthet och rörelsehastigheten ökade nära vindkraftverken när järvtätheten var lägre.Sammanfattningsvis visar omfattningen av de studerade områdena, mängden och tidsintervallet av insamlade GPS-data, bidraget från renskötarna och de statistiska analyserna i den här rapporten (och även tidigare resultat) på viktiga frågor som bör beaktas i den storskaliga planeringen av vindkraft i Sverige. Våra analyser och resultat visar att de kumulativa (samlade) effekterna av vindkraft och annan markanvändning i kombinationen med stora variationer i väderlek vintertid och andra naturliga påverkansfaktorer som rovdjursförekomst, ger en komplex påverkan på renar och renskötsel som är sammanflätade med de beslut som renskötarna tar. Det mest uppenbara problemet vi identifierade med vindkraft i vinterbetesområdena var att etableringarna sker i höglänta områden där det också ofta är högre topografisk variation. Sådana höglänta områden är speciellt viktiga för renskötseln under svåra vinterbetesförhållanden, vilka blir allt vanligare i och med klimatförändringarna. Renskötseln kan därigenom ses som dubbelt drabbade av klimatförändringarna, dels blir de svåra vintrarna alltmer frekventa och dels sker den förnybara energiproduktionen som ska avhjälpa klimatförä
|
|
| 27. |
- SVENSSON, JOHAN, et al.
(författare)
-
Nationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ekosystemtjänster kan bidra till att synliggöra värden i naturen som människor är beroende av för sin överlevnad och sin välfärd. För att kunna planera för uthållig markanvändning och förvaltning av naturresurser behöver beslutsfattare på olika nivåer ha tillgång till bra information om landskapens, ekosystemens och ekosystemtjänsternas tillstånd.Projektets ambition har varit att utforska konceptet ekosystemtjänster och konkretisera hur ekosystemtjänster kan tillämpas, skattas, kartläggas och användas som underlag för beslut i strategisk och operativ markanvändning, landskapsplanering och uppföljning av tillstånd och förändringar i ekosystem och landskap.Fokus har varit norra Sveriges fjäll- och boreala skogslandskap med de landskaps- och naturresurser samt markanvändningar och ekosystem som förekommer där. Projektets mål har varit att den kunskap som utvecklats och de erfarenheter som gjorts ska göras tillgängliga och användbara för beslutsfattare och praktiker. Studien visar på ett konkret sätt hur begreppet ekosystemtjänster kan komma till praktisk nytta.Den här rapporten är ett resultat från ett av sju projekt inom forskningssatsningen Värdet av ekosystemtjänster och har författats av forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Man & Nature. Projektet finansierades av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag.
|
|
| 28. |
- Svensson, Johan, et al.
(författare)
-
Nationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog. Rapport 6754 Februari 2017. Naturvårdsverket
- 2017
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Ekosystemtjänster kan bidra till att synliggöra värden i naturen som människor är beroende av för sin överlevnad och sin välfärd. För att kunna planera för uthållig markanvändning och förvaltning av naturresurser behöver beslutsfattare på olika nivåer ha tillgång till bra information om landskapens, ekosystemens och ekosystemtjänsternas tillstånd. Projektets ambition har varit att utforska konceptet ekosystemtjänster och konkretisera hur ekosystemtjänster kan tillämpas, skattas, kartläggas och användas som underlag för beslut i strategisk och operativ markanvändning, landskapsplanering och uppföljning av tillstånd och förändringar i ekosystem och landskap. Fokus har varit norra Sveriges fjäll- och boreala skogslandskap med de landskaps- och naturresurser samt markanvändningar och ekosystem som förekommer där. Projektets mål har varit att den kunskap som utvecklats och de erfarenheter som gjorts ska göras tillgängliga och användbara för beslutsfattare och praktiker. Studien visar på ett konkret sätt hur begreppet ekosystemtjänster kan komma till praktisk nytta. Den här rapporten är ett resultat från ett av sju projekt inom forskningssatsningen Värdet av ekosystemtjänster och har författats av forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Man & Nature. Projektet finansierades av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag.
|
|
