| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Adelswärd, Viveka, 1942-
(författare)
-
Styles of success : On impression management as collaborative action in job interviews
- 1988
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The research reported in this study takes both a general descriptive approach - investigating the characteristics of 48 job interviews - and a comparative one - analyzing ways in which those who got a job offer differed from those who did not. Data used in this study are tape recordings of job interviews with applicants for trainee-positions with a large Swedish business corporation. Additional data are tape-recordings of post-interviews made by the researcher with the applicants as well as questionnaires from the interviewers.The theoretical nations of self presentation and impression management (Goffman) have been the main points of departure for this study. All communication invalves impression,management. but job interviews focus explicidy on this aspect of interaction. Job interviews can be seen as argumentations where the applicants are actively trying to support their claim that they are perfect for the job. Their argumentations are enacted in a dialogue, however, and the applicants' ways of arguing are thus dependent on the interviewers' contributions to the dialogue. Communication is a constant handling of conflicting demands. The particular solution to these conversational dilemmas manifests itself as a personal style.Three main empirical analyses of the data were performed. The first concemed itself with the structure of the job interview. What does it look like and how is it managed? The analyses show that the responsibility for maintaining the global structure lies almost completely with the interviewer, hut that the applicant has the responsibility for managingthe local structure, for feeding interesting detalls in to the interview.The second set of analyses was concerned with the ways in which the applicants actively argued for themselves. The results show that the successful applicants qualify their claims more forcefully, by modifications, explicit analysis or humour, for instance. The successfulapplicants also receive more interactive assistance from the interviewers.The third set of analyses aimed at investigating some aspects of the interactive elimate in relation to the interviewers' different interviewing styles. The ways in which the interviewers paused and used simultaneous talk had a decisive influence on the length of the applicants' answers. The interactive element of interviewing was once more demonstrated in the analysis of laughter; in the interviews with the successful applicants there was more mutual laughter than in the interviews with the nonsuccessful applicants. The different interviewers' styles were recognized and described accurately by the applicants hut were valued differently.The main significance of the study is the demonstration of the interactive element in dialogue. The interviewers are in a certain sense actively creating the grounds on which they are to base their decision to hire the applicants or not.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
-
Den väsentliga vardagen : Några diskursanalytiska perspektiv på tal, text och bild.
- 2009. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det handlar om hur människor i olika sammanhang samspelar och skapar mening. Gemensamt för bokens skribenter är att de är eller har varit doktorander för professor Karin Aronsson vid Institutionen Barn och tema Kommunikation, vid Linköpings universitet. Sedan mitten av 1980-talet har institutionen erbjudit en dynamisk forskningsmiljö för personer med intresse för samtal, kulturella uttryck och socialt liv i och utanför institutionella sammanhang. Boken vänder sig till studenter, lärare, forskare samt praktiker med intresse för samtal, kulturella utryck och andra vardagliga fenomen som t.ex. tolkade samtal, flerspråkighet, visuell kultur, kamratrelationer, läsning, bildanvändning, grupparbete, etc. Kapitlen i boken kan med fördel användas såväl inom utbildning, arbetsliv som på fritiden för att fördjupa förståelsen av igenkännbara vardagliga fenomen och öka kunskapen om dessa fenomens komplexitet och mångfacetterade betydelser.
|
|
| 8. |
-
På väg mot ett nytt språk : Rapport från ASLA:s höstsymposium, Linköping, 9-10 november 1989
- 1990
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 1989 års ASLA symposium i Linköping valde ett tema som understryker utvecklingsaspekterna vid andra- eller främmandespråksinlärning. Nya rön om modersmålsutveckling är emellertid väsentliga eftersom många forskningsresultat pekar på stora likheter i språktillägnandeprocessen oavsett om det är fråga om ett första, andra eller främmande språk. Insikter från språkpsykologi, undervisningsteori och utvecklingsforskning har vidare stor betydelse för synen på hur undervisningsprocessen och klassrumsmetodiken skall förnyas.Denna volym inleds liksom symposiet av Åke Vibergs fylliga översikt över den senaste tidens forskning om språkinlärningsprocessen och dess eventuella följder för språkundervisningen.Olika aspekter av inlärarspråket kartläggs av Inge Bartning, som har undersökt svenska universitetsstuderandes utveckling i franska och av Björn Hammarberg, som har intresserat sig för inlärarens uttalslösningar inför ett delvis nytt ljudsystem. Suzanne Schlyters bidrag jämför de två språken hos naturligt tvåspråkiga barn för att försöka fastställa om det svagare språket mest liknar ett första språk (Ll) eller ett andra språk (L2).De flesta bidragen är tillägnade olika aspekter av undervisningsprocessen. Denna sektion inleds av Gunnar Tingbjörns granskning och jämförelse av hur språkämnena behandlas i grundskolans läroplan.Fyra bidrag presenterar delvis nya program för att uppfylla läroplanens krav. Elsie Wijk-Andersson har reviderat den vanliga sekvenseringen i metoder och material i svenskundervisning för gäststuderande, Eie Ericsson och Dieter Krohn lägger fram ett didaktiskt forskningsprojekt i skolans tyskundervisning, Lisa washburn beskriver ett försök till ’språkbadsprogram’ i engelska i ett svenskt gymnasium medan Rigmor Eriksson exemplifierar det växande intresset i Sverige för ’learner autonomy’, dvs elevstyrd undervisning.Sektionen avslutas med två artiklar som behandlar enskilda aspekter av undervisningsprocessen. Karin Aijmer jämför naturlig, talad engelska med läroboksdialoger och konstaterar att talspråksforskningen än så länge har lämnat få spår i skolböckerna. Christian Hecht och Maria Kroes-Hecht lägger fram preliminära resultat av ett projekt som söker att utnyttja konsekventa likheter mellan tyska och svenska ord i ordförståelseträning.Slutligen lyfter Jacob Mey fram en viktig aspekt av språkplaneringen, nämligen språket som maktmedel. Den kontroversiella frågan om vems språk vi egentligen lär ut borde stimulera till diskussion.Redaktörerna vill uttrycka sin tacksamhet till bokens alla författare som har bidragit till att ett livligt och lyckat symposium även har resulterat i en värdefull samlingsvolym. Vi vill också tacka Stiftelsen Tornbylyckorna – Lektorshagen i Linköping för finansiellt stöd till tryckningen av denna symposierapport.
|
|
