| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Ahlbäck, Anders, 1977, et al.
(author)
-
Electricity from Renewable Energy Sources - POPA CTDA : Policy pathways to promote the development and adoption of cleaner technologies
- 2006
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Executive summary Introduction In the strive towards a sustainable society, environmental technologies will play an increasingly important role. This has been acknowledged by the European Commission, and through the launching of the rather ambitious Environmental Technologies Action Plan (ETAP) the Commission has committed to the wide-spread of clean technologies in all the sectors of society. This programme encourage a numerous of actions designed to “remove barriers for the development and diffusion of environmental technologies”, to “ensure that the EU will take a leading role in developing and applying such technologies”, and to “mobilise all stakeholders in support of these objectives” (EU, 2004a). As a measure within the framework of ETAP, this project is designed to identify policy pathways to the promotion and development of clean technology development (POPA-CTDA) in the sectors of industry, transport, agriculture and energy. This case study deals with renewable energy technologies (RET) (bio-fuelled combined heat and power, wind power and solar power). Currently driven by all three pillars of sustainability in addition to the ‘traditional’ environmental one, RETs are increasingly looked upon as commercially competitive alternative to fossil based energy technologies. Use of renewable energy is growing on the global market - not only in niche applications as e.g. remote installations but on the broader energy/electricity markets as well. The share of renewable energy in the global primary energy supply (TPES) is about 11.3%, which of the vast majority is combustible bio resources (about 10.8%) and about 0.5% being wind, solar and geothermal (IEA, 2005). On the European energy market, RETs accounts for approximately 5% of TPES. This can be compared with the 12% penetration target by 2010 stated by the Commission in 1997. Methodological approach Starting point for the design of an integrated policy strategy supporting the development and adoption of RETs are the barriers and drivers responsible for the corresponding engagement of relevant actors in this field. Both barriers and drivers have been identified in a previous study, Work Package 2 (WP2), by the means of a behavioural approach developed by Montalvo (2001; 2002) on the basis of a survey conducted with actual and potential developers, manufacturers, operators and end-users of RETs from Austria, Germany, Netherlands, UK, Sweden and Hungary. In the survey actors in the energy UGOT POPA-CTDA: Work package 3 5 sector where asked about their opinions concerning development and adoption of RETs. Various aspects of their attitudes where addressed such as economic and environmental risk perception, relevant pressure arising from the social environment, the market and regulatory bodies and of their own technical and managing capabilities. The full analysis of the questionnaire is presented in the WP2 report. In the present study, Work Package 3, plausible policy instruments are identified to address those barriers found in WP2 and to encourage the diffusion of RETs. The insights presented in this report are based on literature study, interviews and the questionnaire study conducted in WP2. Main insights Economy Costs of producing electricity from RETs have been greatly reduced during latest decades but are generally still above the ones of fossil fuels; in particular PV technology that is, roughly, 10 times as expensive as average generation costs.1 The inability to include environmental damage costs of electricity generation (combustion of fossil fuels, nuclear power plants or even renewable technologies), the vast amount of direct or indirect subsidies, tax concessions etc. all distort competition on the energy market. Hence, some level of economic support is required for RETs to compete on the open market. In the case of both wind and solar power, the German feed-in law has proved very successful in lowering investment risk and encouraging new installations. Market On a local level, the job and economic growth opportunities derived from an establishment of local electricity production is becoming increasingly recognised. RETs compared with fossil based technologies are generally more labour intensive and, coupled with increasing recognition of RETs to fulfil national/local sustainability targets, provides an attractive option for politicians and entrepreneurs to promote local business. This is particularly a driver to establish biomass power and, if locally available, biomass resources via crop or forestry industry. 1 Average spot market price for electricity in the Eu-15 was in 2004 about 30-35 €/MWh, where average generation cost for PV is roughly 500 €/MWh electricity. UGOT POPA-CTDA: Work package 3 6 Technology and infrastructure Several interviewees pointed out performance, power output fluctuations (intermittency), actual power generation costs (factoring in costs of maintenance and service etc.) and lifetime as technological uncertainties and potential barriers to up-take. There is a need for further RD&D (research, development and demonstration) to develop both specific technology characteristic and systemic issues as grid compatibility. The varying power output of renewable generation and its consequences to power distribution is a source for controversy and may pose challenges in grid management. While it was earlier believed that even small fractions of intermittent capacity would cause instability on the power grid, new empirical data from practical examples2 shows that it is foremost a question of grid-management techniques. Institutional and regulative While wind power in general has gained in economic competitiveness, several interviewees mention regulative barriers as, perhaps, the main obstacle to a wide-spread diffusion. Issuing building permits is a complicated and time consuming process, where in Sweden, for example, several authorities at various levels are involved at different stages. A projector has to face the same process twice; first against the planning and building regulation, then the environmental legislation, in order to obtain building permits. Opposing groups may quite easily appeal and, thereby, delaying the process up to several years and risking the economy of a project. Especially small actors with no internal legal resources may face great challenges in the planning phase of a project. The coordination between the involved authorities is regarded as not very well-organised and there most definitely is a large potential to streamline the current processes. Recommendations Policy support on the EU level via communications, directives green/white papers etc. is a significant driver to policy implementation on the national level. It is of most importance to continuing to show this support by stating new targets for RET penetration (post-Kyoto objectives) and ensure compliance with e.g. national Kyoto-bindings. 2 E.g. in western Denmark, over 20% of the total load is covered by wind energy (IEA, 2005). UGOT POPA-CTDA: Work package 3 7 RETs in general • The European Emission Trading Scheme (ETS) has yet to prove its positive affects on RET diffusion. The potential is great however, but is to a large deal dependent on the size of the national allocation plans. If the acceptance and compliance of the scheme is not kept strong enough, the potential might very well get lost in a political barging between member states. • The formation of a single European electricity market have the potential of being the “hardware” necessary for implementing EU-wide supporting schemes. Particularly a common market for Tradable Green Certificates could be realised, where actors all over Europe would trade green electricity, ensuring a wide competition among producers and, thereby, keeping over all costs low. • RETs are in the need of continuing R&D support to increase product performance and lower manufacturing costs. Positive side-effects of R&D and demonstration programmes may be gained from actors forming networks and alliances for knowledge transfers and partnership. This is a necessity to counter powerful coalitions promoting fossil based technologies that for decades have influenced the institutional framework in favour of coal, oil and natural gas. • To minimise risk perception of investment, clear and long-term policy guidelines is needed to support RETs. Almost all interviewees expressed the short-term design of the current supporting schemes as a major barrier to investments. Some level of security is needed to induce investments, and that is foremost achieved by clearly stated rules and stable support. Biomass • Even though biomass is being close to commercially competitive, it is still in the need of economic support. The CHP technology in it self is well proven and developed; future technology developments will probably focus on the gasification of biomass resources, where there is extensive efficiency gains to be made in the production of electricity. UGOT POPA-CTDA: Work package 3 8 Wind Power • For wind power to be able to compete with old (often governmentally financed) installations, some level of economic support is still needed. Germany and Spain have primarily through the use of feed-in systems emerged as world leaders in the use of wind power in their national electricity systems. • Issuing building permit processes are often time consuming and perceived as unreasonably complicated. To counter this, there are needs to both streamline the permit process by coordinating involved governmental bodies and to pre-allocate land for wind power installations. • The intermittency of wind power generation might prove to have deteriorated affects on power quality in regions with relatively high shares of installations. This is mostly a matter of managing the power production/transfer with dedicated routines and technology, but will require R&D efforts to increase the knowledge of how
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Eriksson, Martin, 1970, et al.
(author)
-
The SDG Impact Assessment Tool – a free online tool for self-assessments of impacts on Agenda 2030
- 2019
-
In: Proceedings from International Conference on Sustaianable Development.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- This paper presents the SDG Impact Assessment Tool, an online resource for self- assessments of impacts on the Sustainable Development Goals (SDGs). In addition, it presents a brief example of an SDG Impact Assessment and some existing and potential applications of the tool. The United Nations (UN) 2030 Agenda and the SDGs are a resolution for attaining sustainable development throughout the world, but also represent a framework towards which the sustainability of almost any activity can be evaluated. Although quantitative methods are indeed pivotal for achieving sustainable development, they are often limited to specific scientific fields and cannot encompass all aspects of all SDGs, including normative societal values. A qualitative and reflective approach, however, is not reserved for scientists in specific fields but can be used by anyone. Using such an approach in the tool presented here represent a good starting point for companies or other organizations that want to learn about the SDGs and minimize their negative impacts. The tool employs a self-assessment of impacts on each of the 17 SDGs, in terms of Direct positive, Indirect positive, No impact, Indirect negative, Direct negative or More knowledge needed, and outputs a graphical visualization of the results. The tool also encourages users to formulate a strategy on how to mitigate negative impacts, increase positive impacts and fill potential knowledge gaps, which can be a starting point for a more comprehensive sustainability strategy for companies or other organizations.
|
|
| 7. |
- Gullbransson, Berit, et al.
(author)
-
Analys av hur Sverige ska genomföra EU:s miljöhandlingsplan ETAP fram till år 2010
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Sammanfattning Här följer en kort sammanfattning av utredningen. Sammanfattningen följer rapportens kapitelindelning med avsikt att ge en överblick av innehållet. Kapitel 1: Uppdragets utformning Detta kapitel ger en kort presentation av uppdraget, dess genomförande samt en introduktion till rapporten. Kapitel 2: Mer europeisk miljöteknik på marknaden Tillsammans arbetar EU:s medlemsländer med att öka andelen miljöteknik på den europeiska marknaden. Målsättningen är att minska miljöbelastningen men till exempel också att minska beroendet av importerad energi. Ambitionen är att miljötekniklösningar ska levereras av europeiska företag, detta för att inte minska sysselsättningen i Europa och för att samtidigt stärka europeiska företags konkurrenskraft på marknader utanför Europa. För att samordna åtgärder på EU-nivå samt nationell nivå finns en gemensam handlingsplan för miljöteknik. Handlingsplanen för miljöteknik (Environmental Technologies Action Plan, ETAP) godkändes vid Europeiska rådets vårmöte 2004. Istället för bindande regler enades man om gemensamma mål där varje land strävar efter att uppnå målen på lämpligast sätt. Vilka framsteg länder har gjort samt hur strategin ser ut för de närmaste åren inrapporteras med nationella färdplaner. Vid den senaste utvärderingen av de nationella färdplanerna fick Sveriges färdplan omdömet att de svenska åtgärderna har en bra spridning över de områden som utpekats som viktiga för miljöteknik. En generell kommentar från EU-kommissionen rörande hela den europeiska omställningen var att den inte tagit fart ordentligt. Miljöbelastningen fortsätter att öka och den internationella konkurrensen på miljöteknikmarknaden ökar med risk att europeiska företag hamnar efter. EU-kommissionen uppmanar medlemsländerna att öka andelen åtgärder som stärker efterfrågan av miljöteknik på de nationella marknaderna. Åtgärder som stödjer svenska miljötekniksatsningar involverar en mängd olika myndigheter och aktörer. EU har till exempel olika stödprogram med koppling till företagsutveckling och miljöteknik, vilka fördelas både på nationell och på regional nivå. Det finns kommunala satsningar och det finns privata aktörer som specialiserat sig på att investera i miljöteknikbolag. I den här utredningen avgränsas analysen till att främst beröra svenska centrala myndigheter med utgångspunkten att utreda hur dessa kan samordna sina program med de andra initiativen för att skapa bästa möjliga synergier för miljöteknik. Följande myndigheter erbjöds att vara med i samrådsprocessen: Boverket, Energimyndigheten, Formas, Miljöstyrningsrådet, Naturvårdsverket, Nutek, Sida samt Vinnova. 4 Utredningen görs på uppdrag av näringsdepartementet som ett underlag i regeringskansliets praktiska arbete med att ta fram regleringsbrev och förordningar för myndigheterna. Representanter från närings- och miljödepartemenen deltog i samverkansmötet den 27 augusti. Kapitel 3: Miljöteknik i Sverige, Europa och globalt Detta kapitel presenterar ETAP och dess pågående aktiviteter och resultatet av den senaste utvärderingen. I kapitlet presenteras situationen på den svenska miljöteknikmarknaden samt vad som sker i andra länder, både i och utanför EU. Handlingsplanen för miljöteknik godkändes vid Europeiska rådets vårmöte 2004. Målet med handlingsplanen är att tillvarata alla de möjligheter som miljötekniken erbjuder för att minska belastningen på naturresurserna, förbättra EU-medborgarnas livskvalitet och främja ekonomisk tillväxt. Med tanke på hur viktig denna handlingsplan är anser EU-kommissionen att den ”öppna samordningsmetoden” är det lämpligaste sättet att gå vidare. Denna metod innebär att det inte finns några bindande regler utan det är upp till varje land att finna metoder för att nå de gemensamma målsättningarna. Länderna inrapporterar, ofta årligen, vilka framsteg de har gjort. Istället för möjligheten att ta ett land till EG-domstolen är det framförallt trycket från de andra ländernas förväntningar och oviljan att utpekas som eftersläntrare, som ska leda till en ökad reformtakt. EU-kommissionens senaste utvärdering, som kom under våren 2007, presenterade generellt en försiktigt positiv bild av arbetet, med många nya åtgärder på EU-nivå. Det betonades i utvärderingen att miljösituationen fortfarande är alarmerande och gapet mellan vad som görs och vad som behöver göras är mycket stort. EU-kommissionens analys av de nationella färdplanerna visar att FoU-åtgärder som avser miljöteknik systematiskt genomförs i nästan alla medlemsstater, medan åtgärder för att öka efterfrågan är betydligt ovanligare. EU- kommissionen anser att mer måste göras för att stärka efterfrågan av miljöteknik, även i Sverige, till exempel pekas grön upphandling ut som en viktig åtgärd. Kommissionen föreslår också att fokus skulle kunna läggas på de sektorer där man har bedömt att de största vinsterna skulle kunna göras. De sektorer som lyfts fram är: byggnader, livsmedelssektorn, persontransporter och återvinningssektorn. De gemensamma åtgärderna inom EU rör flera områden: Tillämpad forskning bedrivs inom ramen för Framework Programme for reasearch (FP7) Life+, som i huvudsak ger ekonomiskt stöd till demonstrationsprojekt, Competitiveness and Innovation Framework Programme (CIP), som bland annat syftar till att öka europeiska miljöföretags konkurrenskraft, regionala strukturfonder, vilka delvis stödjer miljöteknik, Landsbygdsprogrammet, som bland annat vänder sig till miljöinriktad näringsverksamhet på landsbygden. 5 De gemensamma programmen har bidragit till att det i dag finns gott om goda nationella exempel på åtgärder som gynnat miljöteknik. Genom att dela med sig av goda exempel inom EU kan arbetet förhoppningsvis påskyndas. Högre takt är nödvändig för att säkerställa konkurrenskraften hos europeiska företag. Utveckling i andra delar av världen går också framåt och många nationer har höga ambitioner vad det gäller den internationella miljöteknikmarknaden. Internationellt är Sverige en liten aktör när det gäller marknad och miljökrav. Regleringar, styrmedel och marknadskrav formuleras i stor utsträckning av EU och av en global marknad samt genom internationellt samarbete. Sverige anses ändå vara en internationellt viktig miljöpolitisk nation. Sverige kan öka sina marknadsandelar genom framsynta statliga insatser, genom lagstiftning/regleringar, stimulanser, styrmedel, upphandlingar med hänsyn till miljöprestanda samt genom stöd till forskning och utveckling. Den totala omsättningen hos de svenska miljöteknikföretagen var år 2005 102 miljarder kronor. Exporten av miljöteknik var 24 miljarder kronor. Värt att notera är att exporten har ökat med 36 procent sedan 2003 men ändå bara står för knappt en fjärdedel av den totala omsättningen hos miljöteknikföretagen. Störst ökning av exporten sedan 2003 har skett inom undergrupperna energi & klimat, 80 procent, och avfall, 50 procent. Statistiken visar att trenden för miljöteknikbranschen är positiv – omsättningen och exporten har ökat. Kapitel 4: Svenska myndigheters ETAP-aktiviteter Detta kapitel redovisar vilka aktiviteter svenska myndigheter genomför. Dessutom presenteras resultatet av de intervjuer som genomfördes som en del av samverkansprocessen. Sverige har inga problem att, formellt sätt, uppfylla ETAP (se tabell nedan). Myndigheterna är generellt sett väl insatta och redovisar ett växande intresse för miljöteknikfrågor och ETAP. I summeringen av antalet aktiviteter syns det tydligt att Sverige, liksom många andra länder har en tonvikt på åtgärder för att förbättra innovationsprocessen och se till att uppfinningar hittar sin väg från laboratorierna till marknaden, det vill säga. Forskning och utveckling (åtgärd 1-2). Samt på medvetandehöjande åtgärder med inriktning på konsumenterna som kan stimulera efterfrågan på sådan teknik genom att främja produkter och tjänster med mindre miljöpåverkan, det vill säga. öka medvetenhet och riktad utbildning (åtgärd 22-23). 6 Tabell: En sammanställning över de ETAP-relaterade aktiviteter som genomförs av svenska myndigheter. För varje ansvarig myndighet har antalet aktiviteter listats utefter respektive ETAPområde. Notera att tabellen även innehåller aktiviteter från myndigheter/organisationer utöver de åtta som har identifierats som berörda myndigheter i denna utredning. Forsning och utveckling (åtgärd 1-2) Testning och standardisering (åtgärd 3) Prestandamål (åtgärd 5- 6) Mobilisering av finansiella instrument (åtgärd 7-15) Marknadsbaserade instrument och statligt stöd (åtgärd 16-18) Upphandling av miljöteknik (åtgärd 19-21) Öka medvetenhet och riktad utbildning (åtgärd 22-23) Agera globalt (åtgärd 24-25) Almi 1 Banverket 1 Boverket 1 Energimyndigheten 1 1 1 1 1 2 Exportrådet 1 Formas 4 1 Jordbruksverket 1 Miljöstyrningsrådet 2 2 Naturvårdsverket 1 1 2 1 NUTEK 2 1 Sida 2 3 Swedfund 1 1 Swentec 1 VINNOVA 10 Vägverket 1 Summa aktiviteter 19 1 0 6 3 3 11 4 Enligt EU-kommissionens rekommendationer bör också Sverige försöka få fram resurser för fler satsningar på åtgärderna 7-18. Intervjuerna med tillfrågade myndigheter var informativa och det framkom också intressanta problemformuleringar. Till exempel efterfrågas informationsspridning av ETAP-aktiviteter inom och utom Sverige, tydligare rollfördelning mellan myndigheter inom miljöteknikområdet, samordning av 7 ETAP-aktiviteter för ett starkare och effektivare miljöteknikstöd. Dessa formuleringar har lett till rekommendationer i följande kapitel. Kapitel 5: Sammanställning, analys och rekommendationer Detta kapitel presenterar analyser av Sveriges situation, rekommendationer för hur Sverige ska genomfö
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Johnsson, Filip, 1960, et al.
(author)
-
The framing of a sustainable development goals assessment in decarbonizing the construction industry – Avoiding “Greenwashing”
- 2020
-
In: Renewable and Sustainable Energy Reviews. - : Elsevier BV. - 1879-0690 .- 1364-0321. ; 131
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The aim of this paper is to contribute to the establishment of a robust framework for the assessment of Sustainable Development Goals (SDGs) in businesses, using the construction industry as an example and with the primary focus on combating climate change (SDG 13). We provide a critical analysis of a selection of relatively widely used SDG impact assessment tools, combined with a case study from the construction industry to explore how a meaningful SDG assessment can be framed with linkages between SDG 13 and other related SDGs. Our analysis points towards the importance of framing SDG assessments in a way that discourages “Greenwashing”. Any SDG assessment that relates to climate targets in line with the Paris Agreement should identify the processes and activities that can be expected to be particularly challenging in terms of their abatement. In our road construction work case, we identify four such hard-to-abate activities: 1) introducing biomass for renewable transportation fuels for use in construction equipment and heavy transport; 2) electrification of transport and industrial processes; 3) substitution as part of transitioning from fossil fuel use; and 4) applying carbon capture and storage technologies in the production of basic materials, such as cement and steel. The approach applied will avoid that businesses only focus on SDGs in situations where they are already performing well or can apply low-cost measures or that they only relate to the part of the supply chain that pertains to their own business (Scope 1 emissions). For an SDG assessment to provide basis for informed decisions regarding real change towards more sustainable and equitable corporate practices it should: (i) identify and include concrete measures to align with the terms of the Paris Agreement; (ii) include relevant value chains; and (iii) consider both the short-term and long-term effects of strategic choices.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Samuelsson, Bo, 1942, et al.
(author)
-
From Here to Sustainability – Is the Lisbon/Göteborg agenda delivering?
- 2004
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Executive Summary The European Councils held in Lisbon (2000) and in Göteborg (2001) gave the Union a new direction by establishing a long term strategy with sustainable development as the overarching objective. Sustainable development means, in this context, goals for economic, social and environmental policy, which are both mutually consistent and capable of delivering enhanced economic growth. To assure progress towards an agreed range of targets, the open method of coordination (OMC) has been adopted as the process for the implementation of the strategy. The strategy for sustainable development is a long-term one and, although the deadline originally set for the Lisbon agenda was 2010, it is clear that sustainable development has a much longer time-horizon and also that there is a global dimension to sustainable development, not just an EU one. In the run up to the mid-term review of the Lisbon strategy, this report by the European Panel for Sustainable Development, EPSD, offers an assessment of the EU approach to sustainable development. The report is based on official documents, research reports and background reports prepared by researchers from different disciplines. It concentrates on the EU-15 Member States, because the ten new members that acceded to the EU in May 2004 have not (yet!) been subject to the same commitments in relation to sustainable development. However, in future work by the EPSD, it is anticipated that the coverage will be extended to embrace all 25 Member States. The report starts with a discussion on the political process, followed by an examination of the economic, social and environmental dimensions of the strategy, of the potential of new technologies, and of the results delivered by the Member States. The final chapters include discussions on impact assessment and the global dimension of sustainable development. The focus of the report is on: − The integration of the three dimensions of sustai nable development and the policies that affect them into one coherent strategy − The implementation of the strategy through the open method of co-ordination The main messages of the report are that it is vital to: • Maintain the original commitment to sustainable development as the overarching objective of the Lisbon strategy and improve the co-ordination between the three pillars of the strategy: the economic, social and environmental dimensions [...]
|
|
