| 1. |
- Airaksinen, Eija, et al.
(författare)
-
Cognitive and social functioning in recovery from depression: Results from a population-based three-year follow-up
- 2006
-
Ingår i: Journal of Affective Disorders. - : Elsevier BV. - 0165-0327. ; 96:1-2, s. 107-110
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: This study prospectively examined cognitive and social functioning in recovery from depression using participants sampled from the general population. Method: Seventy-six depressed persons fulfilling (n=41) and not fulfilling (n=35) the criteria for DSM-IV depression at a threeyear follow-up were compared with respect to episodic memory performance and social functioning at baseline (T1), at follow-up (T2) and change across time. Results: The groups did not differ in episodic memory performance either at T1, T2 or in residual change. However, the groups differed in social functioning at T2 and in residual change indicating improved social functioning in the recovered group. Limitation: The absence of a healthy control group at follow-up. Conclusion: Despite the symptomatic improvement and improved social functioning, cognitive functioning does not follow this general recovery trend, at least not in the three-year interval examined.
|
|
| 2. |
- Airaksinen, Eija
(författare)
-
Cognitive functions in depression and anxiety disorders : findings from a population-based study
- 2006
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This doctorial thesis examines cognitive functions in depression and anxiety disorders in a populationbased sample that includes mostly untreated persons. It is well established that depression is associated with cognitive impairments. However, in spite of the fact that most of the depressed persons are untreated, almost all available evidence in this field is based on in- and outpatient samples. Also, little attention has been paid to cognitive functioning in anxiety disorders. The thesis includes four empirical studies that were based on data from the PART study, an ongoing population-based study of mental health in Stockholm, Sweden. The specific objectives of Study I were to examine whether there is an association between depression and cognitive abilities including episodic memory, verbal ability, psychomotor speed (TMT-A), and executive function (TMT-B) as well as to examine whether potential cognitive deficits vary as a function of DSM-IV defined depression diagnoses. Similarly, in Study II we aimed to examine the relationship between anxiety disorders and cognitive functioning in the same abilities as in Study 1 and whether the observed cognitive impairments varied as a function of anxiety diagnosis. In Study III, the major objective was to study cognitive functioning in recovery from depression by following up a sample of depressed persons three years later. Study IV, finally, aimed to investigate premorbid markers of depression with a specific focus on low episodic memory performance. This was accomplished by prospective examination of a cohort of depression-free persons three years after the baseline examination, at which a group Of these persons received a depression diagnosis. Results from Study I indicated that depressive disorder was associated with cognitive dysfunction. Depressionrelated deficits were observed in tests tapping episodic memory and executive function. Further, we found that persons diagnosed with Major Depressive Disorder and Mixed Anxiety Depressive Disorder showed significant deficits in episodic memory functioning, whereas Dysthymia was associated with impaired executive function. Minor Depressive Disorder was not found to be associated with cognitive dysfunction. The pattern of results in Study II was comparable to the observations in Study 1. We found anxiety-related impairments in episodic memory that remained even after controlling for comorbid depression. Specifically, Panic Syndrome (PD), Social Phobia (SP), and Obsessive Compulsive Disorder (OCD) were associated with episodic memory dysfunction, whereas Specific Phobia was not. In addition, we observed executive dysfunction in anxiety and then specifically in persons affected by PD and OCD. However, these deficits were non-significant after controlling for alcohol abuse/dependence, suggesting that excessive alcohol use may explain parts of these findings. Results from Study III demonstrated that the recovered persons suffered a continuous cognitive dysfunction. Results from Study IV suggested that low episodic memory performance, as measured by the sum of free and cued recall, was a significant risk factor for developing depression three years later independently of demographic, clinical and socioeconomic factors. Taken together, the findings from this thesis extend the picture of cognitive dysfunction in depression and anxiety disorders by including untreated persons sampled from the population. Further, the present findings suggest that episodic memory impairments persist beyond the recovery from depression and that low cognitive performance is present already three years before depression diagnoses. The overall conclusion that can be drawn from the thesis is that depression in particular, but also anxiety, are serious conditions that affect cognitive functioning indicating that these disorders are associated with brain dysfunction. This, in turn, may have a large negative impact, not only for the working and social lives of the persons affected by depression and anxiety, but also for society as a whole.
|
|
| 3. |
- Airaksinen, Eija, et al.
(författare)
-
Low episodic memory performance as a premorbid marker of depression: : Evidence from a 3-year follow-up
- 2007
-
Ingår i: Acta Psychiatrica Scandinavica. ; 115:6, s. 458-465
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Objective: To examine low episodic memory scores as a potential risk factor for depression.Method: A population-based sample of non-depressed individuals (20–64 years) were re-examined 3 years after an initial screening (n ¼ 708). At baseline, information on episodic memory scores, demographic and socioeconomic factors, alcohol use and anxiety diagnoses was collected. The data for depression diagnoses were collected at both baseline and follow-up.Results: Logistic regressions, conducted on three separate study groups that were defined according to three assessments of episodic memory (i.e. free + cued recall, free recall, cued recall) among individuals who scored in the 25 lowest or highest percentiles in the memory tests, revealed that low episodic memory performance defined as the sum of free and cued recalls of organizable words constitutes a risk of depression diagnosis 3 years later.Conclusion: Low episodic memory performance predated depressive diagnosis and might be considered as a premorbid marker of depression.
|
|
| 4. |
- Pistone, Isabella, 1987, et al.
(författare)
-
Suicidprevention genom utbildning och medvetandegöranden : En systematisk litteraturöversikt över förebyggande insatser utanför hälso- och sjukvården
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna systematiska litteraturöversikt är att 1) kartlägga utbildning och medvetandegörande insatser, utanför hälso- och sjukvården, som förebygger suicid, och 2) bedöma effekterna av dessa insatser. De mest utvärderade insatserna är utbildningar för s.k. mediatorer, även benämnda gatekeepers som oftast riktar sig till vuxna, och utbildningar i skolan som riktar sig direkt till barn och unga. Utbildningsinsatserna bygger i stort på att öka deltagarnas kunskaper och färdigheter för att antingen kunna agera som mediatorer och hjälpa andra personer som mår dåligt, eller kunna hjälpa sig själva till att förbättra den psykiska hälsan och förebygga suicid. Kartläggningen visar att många studier har en robust studiedesign såsom kontrollerade studier med eller utan randomisering. Studierna spretar dock metodologiskt (t.ex. olika utfall och uppföljningstider), vilket gör det svårt att sammanväga de uppmätta effekterna. De viktigaste resultaten visar att: • Utbildningsinsatser som är riktade till barn och unga kan minska antalet självrapporterade suicidförsök och suicidtankar. Utbildningar som riktas direkt till elever är troligtvis effektivare än utbildningar som är riktade till lärare och annan skolpersonal som ska agera som hjälpare/gatekeepers (s.k. mediatorsutbildningar). • Effekten av utbildningsinsatser kan bero på flera faktorer, bl.a. på deltagarnas personliga egenskaper, t.ex. utbildningsnivå. Gene rellt sett krävs det mer forskning på området, framförallt större studier med längre uppföljningstider för att avgöra insatsernas effekt bland vuxna. Litteraturen identifierades via strukturerade sökningar i vetenskapliga databaser, via handsökningar och via en genomgång av referenslistor. Två omfattande sökningar i databaser genomfördes. Den första var inriktad på insatser som har ett uttalat syfte att förebygga suicid. Den andra var en breddad sökning som även omfattade insatser som ska förebygga psykisk ohälsa. Av de totalt 24 548 unika publikationer som identifierades var 173 relevanta för denna litteraturöversikt. De utfall som undersöktes var kunskaper om och attityder till suicid, färdigheter i att ingripa och förekomsten av suicidtankar och suicidförsök. Sammanlagt 41 av publikationerna kunde användas för att sammanväga effekterna genom metaanalys och narrativ analys. Baserat på litteraturen i denna översikt går det inte att uttala sig om utbildningsinsatsers effekt på antalet fullbordade suicid. Dels är det svårt att koppla förändringar i suicidtal till en isolerad preventionsinsats, dels skulle sådana effektstudier kräva mycket stora studiepopulationer och långa uppföljningstider för att ge statistiskt robusta resultat eftersom suicid är en relativt ovanlig händelse. Enskilda utbildningar och medvetandegörande insatser bör därför ses som en del av ett bredare suicidpreventivt arbete som omfattar insatser inom flera samhällssektorer.
|
|
| 5. |
- Stoor, Jon Petter A., et al.
(författare)
-
Hur mår samer i Sverige? : Resultat från en enkätundersökning om hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland samer
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här rapporten presenterar vi resultat från enkätundersökningen Samisk hälsapå lika villkor. Den genomfördes under våren 2021 och besvarades av 3 658 sameri åldern 18–84 år i Sverige. Syftet med rapporten är att översiktligt beskriva hälsa,livsvillkor och levnadsvanor bland samer. Resultaten har även jämförts medbefolkningen i övrigt genom data från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa pålika villkor, också den genomförd under våren 2021.Resultaten i korthetDe flesta samer i den här studien, 73 procent, uppger att de har en god allmänhälsa. Nästan alla, 87 procent, har ett gott psykiskt välbefinnande. Totalt 41 procentav samerna uppger att de har en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning.Andelen som uppger att de röker dagligen är 4 procent, och andelen som snusar 23procent.Jämförelsen mellan samer och befolkningen i övrigt visar följande:• En lika stor andel samer som befolkningen i övrigt uppger en god allmänhälsa. Även andelen samer som uppger sjukdomar som högt blodtryck ochdiabetes eller psykiska besvär som ängslan, oro eller ångest är lika stor som ibefolkningen i övrigt.• En mindre andel samer än befolkningen i övrigt uppger sömnsvårigheter,trötthet och psykisk påfrestning. Det är också en mindre andel samer somuppger att de är stillasittande mer än tio timmar per dag, har en riskkonsumtionav alkohol, uppger att de röker dagligen eller att de någon gång har använtcannabis.• En mindre andel samer jämfört med befolkningen i övrigt uppger bra tandhälsaoch att de äter frukt och grönsaker minst en gång per dag.• En större andel samer än befolkningen i övrigt har ett gott psykisktvälbefinnande. Däremot uppger en större andel samer att de har en långvarigsjukdom eller funktionsnedsättning, värk i olika delar av kroppen, astma,allergi, övervikt och fetma. Även andelen samer som uppger att de snusardagligen är större än i befolkningen i övrigt.• En större andel samer än befolkningen i övrigt uppger att de någon gångallvarligt övervägt att ta sitt liv eller att de någon gång försökt att ta sitt liv.Vidare är det en större andel samer som uppger att de har haft svårt att klara delöpande utgifterna under de senaste 12 månaderna. Andelen samer som uppgeratt de någon gång under de senaste 3 månaderna blivit behandlade ellerbemötta så att de har känt sig kränkta är större än i befolkningen i övrigt.Vad gäller covid-19-pandemin, uppger en mindre andel samer än befolkningen iövrigt att de har testat positivt för covid-19. Däremot uppger en större andel sameratt de har varit oroliga för att de själva eller någon närstående ska bli allvarligt sjuk. 8Samers hälsa behöver fortsatt följasDen här kartläggningen är ett första viktigt steg för att följa hälsosituationen blandsamer i Sverige och är en av de mest omfattande enkätundersökningar som hargenomförts hittills. Studien bidrar till viktig kunskap om samers hälsa, livsvillkoroch levnadsvanor och kan ligga till grund både för fortsatt kunskapsutveckling ochutformning av hälsofrämjande och förebyggande insatser på lokal, regional ochnationell nivå. Det behövs även fortsatta och fördjupade analyser med särskiltfokus på olika grupper bland samer som kan ha sämre hälsa eller sämreförutsättningar för en god hälsa.
|
|
