SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Akselsson Cecilia) "

Sökning: WFRF:(Akselsson Cecilia)

  • Resultat 1-50 av 273
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Ahlberg, Erik, et al. (författare)
  • "Vi klimatforskare stödjer Greta och skolungdomarna"
  • 2019
  • Ingår i: Dagens nyheter (DN debatt). - 1101-2447.
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • DN DEBATT 15/3. Sedan industrialiseringens början har vi använt omkring fyra femtedelar av den mängd fossilt kol som får förbrännas för att vi ska klara Parisavtalet. Vi har bara en femtedel kvar och det är bråttom att kraftigt reducera utsläppen. Det har Greta Thunberg och de strejkande ungdomarna förstått. Därför stödjer vi deras krav, skriver 270 klimatforskare.
  •  
2.
  • Hansen, Karin, et al. (författare)
  • Trender i kvävenedfall över Sverige 1955-2011
  • 2013
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Kvävenedfallet har stor betydning för försurning och övergödning. Uppdraget har finansierats av Naturvårdsverket, med syfte att förbättra underlaget för att följa upp miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning . En ny, unik databas har etablerats, med de flesta mätningar som har skett i Sverige av nederbördsmängder och -kemi på öppet fält från 1955 och fram till idag. Beräkningar av nedfallet av oorganiskt kväve (NO3- + NH4+) med nederbörden (våtdepositionen) vid de sammanlagt 362 mätplatserna visar att nedfallet är högre i hela Sverige idag än när mätningarna startade 1955. Data visar en stor variation i kvävenedfallet mellan mätplatser och år, vilket gör det svårt att detektera statistiskt signifikanta förändringar över tid. Nedfallet av kväve med nederbörden till Sverige ökade signifikant under 20-årsperioden 1970-1989 i sydvästra Sverige, men inte i sydöstra eller norra Sverige. Under 20-årsperioden 1990-2009 skedde ingen förändring av nedfallet i norra eller sydvästra Sverige, men i sydöstra Sverige minskade nedfallet av olika kväveformer med nederbörden signifikant. Parallellt har kvävenedfallet uppskattats med MATCH-modellen med två olika simuleringar. Den ena simuleringen (TRENDMATCH) har använt indata från observerad meteorologi tillsammans med emissioner bestämda inom EMEP-programmet medan den andra (KLIMATMATCH) använder meteorologi från en klimatmodell och emissioner sammanställt för RCP4.5. Den med TRENDMATCH modellerade depositionen visar nedåtgående trender för såväl NO3- som NH4+ från 1990 till 2009 i alla regioner. Resultaten från KLIMATMATCH visar inte lika tydliga trender för NH4+, beroende på att de historiska emissionerna i RCP4.5 databasen både visar upp- och nedåtgående trender för perioden. Trender i kvävenedfall beräknade med MATCH-modellen är till mycket stor del styrda av trender i de emissioner som används av spridningsmodellen. Det kan finnas flera orsaker till att vi inte ser tydliga trender i kvävenedfallet under de senaste decennierna. Trendanalyser kräver data med långa tidsserier, vilket av olika orsaker ofta saknas. Om kvävenedfallet har förändrats, men förändringen är liten, så är det svårt eller omöjligt att urskilja detta ur de stora slumpmässiga mellanårsvariationerna. Det är också möjligt att nedfallet inte har förändrats, trots minskande emissioner i Europa, på grund av ändrade atmosfärskemiska förhållanden (t ex klimat och minskande svavelemissioner), eller om utsläppen av kväve från källor som är av vikt för Sverige inte har minskat i samma utsträckning som emissionerna för Europa som helhet har. Det är också svårt att uppskatta kväveemissioner, vilket i rapporten illustreras av de två emissionsuppskattningar som har använts, där den ena rapporterar minskande emissioner av ammoniak och den andra ökande. För att uppnå precision och statistiskt kunna säkerställa förhållandevis små förändringar i kvävenedfallet, i storleksordningen 20 procent under en period av 20 år, behövs mätningar vid ett stort antal platser runt om i landet. Vi föreslår en genomgång av hur de framtida mätningarna av kvävenedfallet, som utgör basen för övervakningen, bör utformas. En viktig punkt är att existerande stationer med långa tidsserier bör bevaras, något som kräver långsiktig finansiering.
  •  
3.
  •  
4.
  •  
5.
  • Pihl Karlsson, Gunilla, et al. (författare)
  • Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län : Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2013
  • 2014
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Kalmar län från perioden oktober 2012 till september 2013, vilka relateras till tidigare års mätningar. Vidare redovisas andra aktiviteter med anknytning till Krondroppsnätet. Modellberäkningar visar att ca 11 % av länets sjöar i nuläget kan anser vara försurade på grund av mänsklig verksamhet. Mätningar inom länet visar att såväl lufthalter som atmosfäriskt nedfall av svavel under de senaste drygt 20 åren har minskat i takt med Sveriges och Europas rapporterade utsläppsminskningar. Det kan utifrån mätningarna, antas att en minskning av svavelhalterna i fartygsbränsle runt 2006-2007 resulterade i ett minskat svavelnedfall. Lufthalterna av SO2 och NO2 är dock fortsatt mycket höga vid Ottenby på Ölands södra udde. Provtagning och analys av markvattnet tyder på bestående försurningsproblem för skogsmarken, med undantag av länets norra delar.
  •  
6.
  • Akselsson, Cecilia, et al. (författare)
  • A Combined Measurement and Modelling Approach to Assess the Sustainability of Whole-Tree Harvesting—A Swedish Case Study
  • 2021
  • Ingår i: Sustainability. - : MDPI AG. - 2071-1050. ; 13:4
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The demand of renewable energy has increased the interest in whole-tree harvesting. The sustainability of whole-tree harvesting after clear-cutting, from an acidification point of view, depends on two factors: the present acidification status and the further loss of buffering capacity at harvesting. The aims of this study were to investigate the relationship between these two factors at 26 sites along an acidification gradient in Sweden, to divide the sites into risk classes, and to examine the geographical distribution of them in order to provide policy-relevant insights. The present status was represented by the acid neutralizing capacity (ANC) in soil solution, and the loss of buffering capacity was represented by the estimated exceedance of critical biomass harvesting (CBH). The sites were divided into three risk classes combining ANC and exceedance of CBH. ANC and exceedance of CBH were negatively correlated, and most sites had either ANC < 0 and exceedance (high risk) or ANC > 0 and no exceedance (low risk). There was a geographical pattern, with the high risk class concentrated to southern Sweden, which was mainly explained by higher historical sulfur deposition and site productivity in the south. The risk classes can be used in the formulation of policies on whole-tree harvesting and wood ash recycling.
  •  
7.
  • Akselsson, Cecilia, et al. (författare)
  • Acidification trends in south Swedish forest soils 1986-2008 : Slow recovery and high sensitivity to sea-salt episodes.
  • 2013
  • Ingår i: Science of the Total Environment. - : Elsevier BV. - 1879-1026 .- 0048-9697. ; 444, s. 271-287
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Soil water chemistry in forest soils over 20years was studied at nine sites in southern Sweden. The aim was to investigate the recovery from acidification and the influence of strong sea salt episodes that occur in the region. All sites but one showed signs of recovery from acidification along with the reduced sulphur deposition, but the recovery progress was slow and the soil water was in most cases still highly acidic at the end of the period. In several cases the recovery was delayed by episodes of sea salt deposition, leading to transient acidification. The less marked decrease of sulphur concentrations in soil water than of sulphur deposition, highlighted the importance of sulphur adsorption/desorption in the acidification and recovery process. Nitrogen retention capacity was exceeded on one site, leading to nitrate leaching and extremely low pH. Storm fellings on two sites in the end of the period led to effects similar to those of regeneration fellings. It was concluded that the soils in the region are in an early stage of recovery. The future progress of recovery strongly depends on future nitrogen retention of forest soils and the frequency of sea salt episodes.
  •  
8.
  • Akselsson, Cecilia (författare)
  • Akselsson, CeciliaÖvervakning av luftföroreningar i Kronobergs län. Resultat till och med september 2001
  • 2002
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • På uppdrag av Kronobergs läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och mark-vattenkvalitet på olika platser i länet sedan 1987. I januari 1998 utökades programmet med mätning av lufthalter på en av dessa och sedan april 1999 mäts ozonhalter på två platser i jordbruksintensiva områden i länet. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Kronobergs län ligger mitt i den sydväst-nordostliga depositionsgradienten i södra Sverige. Den västra delen tillhör den mest utsatta delen i Sverige, medan förhållandena i öster är något bättre. Depositionen till skogsytorna har minskat avsevärt under det senaste decenniet i hela södra Sverige och i Kronobergs län syns detta bland annat i granytan i Knapanäs, i östra delen av länet, där depositionen ungefär halverats. Den främsta orsaken till minskningen är minskad torrdeposition till följd av utsläppsbegränsningar i Europa. Även för kväve har de Europeiska länderna skrivit på avtal om minskningar, men kväveutsläppen har visat sig svårare att reducera. Depositionsmätningarna i Kronobergs län visar därför inga tydliga tecken på en minskning. Mätningarna av markvatten uppvisade sura förhållanden med pH-värden under 5 på flertalet lokaler. Trots att den försurande depositionen minskat syns inga tydliga förbättringar i markvattenkemin, snarare har halten baskatjoner tenderat minska något samtidigt som oorganiskt aluminium fortfarande är högt. Nederbörden i länet var på samma höga nivå under 2000/01 som under de senaste åren, över 1000 mm. Svaveldepositionen till skogen var på samma nivå som under senare delen av 1990-talet, bortsett från 1999/00 då depositionen var avsevärt mindre eftersom torrdepositionen var mycket liten. Liksom tidigare år var det bara Tagel och björkytan i Eneryda som hade pH-värden över 5 i markvatten. Kvoterna mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium var generellt låga, speciellt i Angelstad där de var runt 0,5. Sommarmedelhalten av ozon var på samma nivå som året före, omkring 55-60 µg/m3.
  •  
9.
  • Akselsson, Cecilia, et al. (författare)
  • Assessing the risk of N leaching from forest soils across a steep N deposition gradient in Sweden.
  • 2010
  • Ingår i: Environmental Pollution. - : Elsevier BV. - 0269-7491 .- 1873-6424. ; 158:12, s. 3588-3595
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Nitrogen leaching from boreal and temporal forests, where normally most of the nitrogen is retained, has the potential to increase acidification of soil and water and eutrophication of the Baltic Sea. In parts of Sweden, where the nitrogen deposition has been intermediate to high during recent decades, there are indications that the soils are close to nitrogen saturation. In this study, four different approaches were used to assess the risk of nitrogen leaching from forest soils in different parts of Sweden. Nitrate concentrations in soil water and C:N ratios in the humus layer where interpreted, together with model results from mass balance calculations and detailed dynamic modelling. All four approaches pointed at a risk of nitrogen leaching from forest soils in southern Sweden. However, there was a substantial variation on a local scale. Basing the assessment on four different approaches makes the assessment robust.
  •  
10.
  • Akselsson, Cecilia, et al. (författare)
  • Can increased weathering rates due to future warming compensate for base cation losses following whole-tree harvesting in spruce forests?
  • 2016
  • Ingår i: Biogeochemistry. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0168-2563 .- 1573-515X. ; 128:1-2, s. 89-105
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Whole-tree harvesting, i.e. harvesting of stems, branches and tops, has become increasingly common during recent decades due to the increased demand for renewable energy. Whole-tree harvesting leads to an increase in base cation losses from the ecosystem, which can counteract recovery from acidification. An increase in weathering rates due to higher temperatures is sometimes suggested as a process that may counteract the acidifying effect of whole-tree harvesting. In this study the potential effect of increasing temperature on weathering rates was compared with the increase in base cation losses following whole-tree harvesting in spruce forests, along a temperature gradient in Sweden. The mechanistic model PROFILE was used to estimate weathering rates at National Forest Inventory sites at today’s temperature and the temperature in 2050, as estimated by two different climate projections. The same dataset was used to calculate base cation losses following stem-only and whole-tree harvesting. The calculations showed that the increase in temperature until 2050 would result in an increase in the base cation weathering rate of 20–33 %, and that whole-tree harvesting would lead to an increase in base cation losses of 66 % on average, compared to stem-only harvesting. A sensitivity analysis showed that moisture changes are important for future weathering rates, but the effect of the temperature change was dominating even when the most extreme moisture changes were applied. It was concluded that an increase in weathering rates resulting from higher temperatures would not compensate for the increase in base cation losses following whole-tree harvesting, except in the northernmost part of Sweden.
  •  
11.
  • Akselsson, Cecilia, et al. (författare)
  • Carbon sequestration rates in organic layers of boreal and temperate forest soils - Sweden as a case study
  • 2005
  • Ingår i: Global Ecology and Biogeography Letters. - 0960-7447. ; 14:1, s. 77-84
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Aim The aim of this work was to estimate C sequestration rates in the organic matter layer in Swedish forests. Location The region encompassed the forested area (23 x 10(6) ha) of Sweden ranging from about 55degrees N to 69degrees N. Methods We used the concept of limit values to estimate recalcitrant litter remains, and combined it with amount of litter fall. Four groups of tree species were identified (pine, spruce, birch and 'other deciduous species'). Annual actual evapotranspiration (AET) was estimated for 5 x 5 km grids covering Sweden. For each grid, data of forested area and main species composition were available. The annual input of foliar litter into each grid was calculated using empirical relationships between AET and foliar litter fall in the four groups. Litter input was combined with average limit values for decomposition for the four groups of litter, based on empirical data. Finally, C sequestration rate was calculated using a constant factor of the C concentration in the litter decomposed to the limit value, thus forming soil organic matter (SOM). Results We obtained a value of 4.8 x 10(6) metric tons of C annually sequestered in SOM in soils of mature forests in Sweden, with an average of 180 kg ha(-1) and a range from 40 to 410 kg ha(-1). Norway spruce forests accumulated annually an average of 200 kg C ha(-1). The pine and birch groups had an average of 150 kg ha(-1) and for the group of other deciduous trees, which is limited to south Sweden, the C sequestration was around 400 kg ha(-1). Conclusions There is a clear C sequestration gradient over Sweden with the highest C sequestration in the south-west, mainly corresponding to the gradient in litter fall. The limit-value method appears useful for scaling up to a regional level to describe the C sequestration in SOM. A development of the limit value approach in combination with process-orientated dynamic models may have a predictive value.
  •  
12.
  • Akselsson, Cecilia, et al. (författare)
  • Critical biomass harvesting - Applying a new concept for Swedish forest soils
  • 2018
  • Ingår i: Forest Ecology and Management. - : Elsevier BV. - 0378-1127 .- 1872-7042. ; 409, s. 67-73
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The contribution of forest harvesting to base cation losses and soil acidification has increased in recent years in Sweden, as the demand for bioenergy has increased and the sulphur deposition has decreased. Thus, new policy tools are required to evaluate the progress of the recovery from acidification, and as a basis for forest management recommendations. In this study we introduce and test a concept, Critical biomass harvesting. The concept builds on the concept Critical loads, which has been used world-wide for several decades as a bridge between science and policies related to transboundary air pollution and acidification. The basis for the concept is an acidity mass balance, with sources and sinks of acidity. A critical limit defines the highest acceptable acidification status of the water leaving the root zone. Based on the critical limit, the highest allowed biomass harvesting can be calculated, keeping the other parameters constant. In this study the critical limit was set to ANC (Acid Neutralizing Capacity) = 0. Nitrogen was assumed to be affecting acidity only if it leaches from the root zone. The critical biomass harvesting was calculated for almost 12000 National Forest Inventory sites with spruce and pine forest, using the best available data on deposition, weathering and nitrogen leaching. The exceedance of critical biomass harvesting was calculated as the difference between the estimated harvest losses and the critical biomass harvesting. The results were presented as median values in merged catchments in a catchment database, with totally 2079 merged catchments in Sweden. According to the calculations, critical biomass harvesting was exceeded in the southern half of Sweden already at stem harvesting in spruce forests. Whole-tree harvesting expanded the exceedance area, and increased the exceedance levels in southern Sweden. The exceedance in pine forest was lower and affected smaller areas. It was concluded that the concept of critical biomass harvesting can be successfully applied on the same database that has been used for critical load calculations in Sweden, using basically the same approach as has been extensively applied, evaluated and discussed in a critical load context. The results from the calculations in Sweden indicate that whole-tree harvesting, without wood ash recycling, can be expected to further slow down recovery, especially in the most acidified parts of the country, in the southwest.
  •  
13.
  • Akselsson, Cecilia, et al. (författare)
  • Critical loads of acidity for forest soils and relationship to forest decline in the northern Czech Republic
  • 2004
  • Ingår i: Environmental Monitoring & Assessment. - 1573-2959. ; 98:1-3, s. 363-379
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Critical load calculations in the Czech part of 'the Black Triangle' show exceedance of critical load in 75% of the forest area. A comparison with forest damage data shows an insignificant tendency toward more forest damage in areas with high exceedance. We conclude that high exceedance of critical load is a probable contributing factor to forest damage in the area.
  •  
14.
  • Akselsson, Cecilia, et al. (författare)
  • För Värmlands läns Luftvårdsförbund Övervakning av luftföroreningar i Värmlands län Resultat till och med september 1999
  • 2000
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • På uppdrag av Värmlands läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på sju lokaler i Värmlands län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Vissa av provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogens hälsa. Depositionen av svavel och kväve är störst i de sydvästra delarna av Sverige och avtar mot nordost. Denna gradient återfinns även i Värmlands län, där nästan 6 kg svavel deponerades per hektar i den sydligaste skogsytan Södra Averstad, medan omkring 2 kg/ha deponerades i Båtstad och Transtrandsberget i norr. De fyra ytor för vilka det finns en nioårig mätserie visar en markant minskning av svaveldeposition till skogsmark. Medelvärdet har minskat från omkring 7 kg/ha i början av 1990-talet till knappt 4 kg/ha, framför allt beroende på minskad torrdeposition. För kväve saknas motsvarande trend, medeldepositionen på öppet fält har varierat mellan 5 och 7 kg/ha. Prognoser visar att nedfallet år 2010 kommer att vara 2,5 kg svavel och 4 kg kväve per hektar i Svealand om beslutade utsläppsbegränsande åtgärder genomförs i Europa. Det minskade nedfallet av syror ska leda till en minskning av markvattnets försurningsgrad enligt modellberäkningar. Andra faktorer, som episoder av naturligt nedfall av havssalter, kan under kortare eller längre perioder dölja återhämtningen. Därför krävs det långa mätserier för att beskriva om markvattnets kvalitet verkligen förbättras. Markvattnets pH-värde har liksom tidigare år varit omkring 5, förutom ytan på Blåbärskullen centralt i Värmland, där förhållandena varit avsevärt bättre ur försurningsssynpunkt. Säsongsmedelhalten av marknära ozon, O3, var högre än året innan på grund av den fina sommaren 1999. Halterna har sannolikt varit skadliga för vegetationen. Däremot har luftens innehåll av svavel- och kvävedioxid varit betydligt under svenska miljökvalitetsnormer.
  •  
15.
  • Akselsson, Cecilia (författare)
  • För Örebro läns Luftvårdsförbund Övervakning av luftföroreningar i Örebro län Resultat till och med september 1999
  • 2000
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • På uppdrag av Örebro läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattnets kvalitet på fem lokaler i Örebro län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogens hälsa. Depositionen av svavel och kväve är störst i de sydvästra delarna av Sverige och avtar mot nordost. På lokalerna i Örebro län är därmed depositionen i allmänhet mindre än på lokalerna i Götaland, men större än längre norrut. Vid en lokal i länet, Brohyttan, finns en tioårig mätserie. Denna visar, liksom många lokaler runt om i Sverige, en kraftigt minskande svaveldeposition till skogsytan, från över 10 kg/ha till under 4 kg/ha. Enligt prognoser kommer svavelnedfallet att minska till 2,5 kg/ha i Svealand till år 2010, förutsatt att beslutade utsläppsminskningar genomförs. Våtdepositionen av kväve har varierat mycket under tidsserien. Ingen motsvarande trend som för svavel kan dock urskiljas, utan det är i hög grad nederbördsvariationer som styr skillnader mellan åren. Om internationellt avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer dock kvävedepositionen att minska tydligt de närmsta tio åren. Det hydrologiska året 1998/99 präglades av stora nederbördsmängder, över 1000 mm, på de fyra lokalerna i västra delen av länet. Detta medförde att även våtdepositionen var förhållandevis stor. Torrdepositionen var däremot liten liksom föregående år. Markvattenprovtagningarna visade i allmänhet pH-värden mellan 5,0 och 5,5
  •  
16.
  •  
17.
  • Akselsson, Cecilia, et al. (författare)
  • Impact of harvest intensity on long-term base cation budgets in Swedish forest soils
  • 2007
  • Ingår i: Water, Air, & Soil Pollution: Focus. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1573-2940 .- 1567-7230. ; 7:1, s. 201-210
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Abstract in UndeterminedThe effects of harvesting on the long-term mass balances of calcium (Ca), magnesium (Mg) and potassium (K) were evaluated on a regional level in Sweden. A new high-resolution weathering database was used together with estimates of total deposition, losses through harvest and leaching. Estimates were made for pine and spruce separately and for two harvesting intensity scenarios: stem harvesting and whole-tree harvesting. The mass balance calculations showed net losses of Ca and Mg in almost the whole country for both scenarios. The losses were smaller for pine than for spruce. The K balances were mainly positive for pine but negative for spruce. Leaching was a main factor in the mass balances, especially for Ca and Mg. Whole-tree harvesting in spruce forests led to substantially higher net losses of K and Ca than stem harvesting, according to the calculations. In the whole-tree harvesting scenario in spruce forests the estimated yearly net losses of Ca, Mg and K corresponded to at least 5%, 8% and 3% of the pools of exchangeable base cations, respectively, at 25% of the analysed sites. If losses of this magnitude continue the depletion of the pools of Ca, Mg and K may lead to very low base saturation of the soils, possibly accompanied by negative effects on soil fertility, runoff water quality, tree vitality and tree growth within a forest rotation in parts of Sweden. Avoiding whole-tree harvesting can improve the situation substantially for K, but the losses of Ca and Mg will still be significant.
  •  
18.
  •  
19.
  • Akselsson, Cecilia, et al. (författare)
  • Kritisk belastning och baskatjonbalanser för skogsmark i Halland
  • 2004
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Halland tillhör de mest försurningsdrabbade länen i Sverige på grund av de senaste decenniernas höga deposition av svavel och kväve. I denna studie presenteras underlag för regional uppföljning av miljömål med avseende på kritisk belastning för försurning samt baskatjonbalanser i skogsmark. Baskatjonbalanser i skogsmark för kalcium, magnesium och kalium beräknades med hjälp av massbalansberäkningar där tillförseln av baskatjoner sker genom deposition och vittring, medan bortförseln sker genom utlakning, skörd samt upplagring i växande skog. Beräkningarna visar på en negativ kalciumbalans i Hallands skogar; den genomsnittliga förlusten är 25 mekv per m2 och år. Magnesium- och kaliumbalanserna är däremot positiva i större delen av länet. Sammantaget innebär det negativa nettoförluster av baskatjoner (summan av kalcium, magnesium och kalium) på 76% av skogsmarken i Halland. Kritisk belastning och överskridande beräknades med PROFILE.Beräkningar gjordes både för 1990 och 1998 års förhållanden (deposition och skogsbruk). Beräkningarna visar på ett överskridande av den kritiska belastningen i hela Halland 1990 med ett genomsnitt på 73 mekv per m2 och år. Motsvarande genomsnitt 1998 beräknades till 20 mekv per m2 och år och på 11 % av skogsarealen underskreds den kritiska belastningen. Överskridandet är minst i de centrala delarna, vilket främst beror på en mer gynnsam mineralogi. Den kraftiga minskningen av försurningsbelastningen har lett till att markförsurningen bromsats kraftigt. Ett överskridande omkring noll i de centrala delarna av länet indikerar att markförsurningstrenden brutits helt. Utrymmet för återhämtning i marken är dock troligtvis begränsat. Med minskande svavelnedfall blir markens reaktion på ett högt kvävenedfall helt avgörande för försurningsutvecklingen i skogsmark i Halland.
  •  
20.
  • Akselsson, Cecilia, et al. (författare)
  • Kväveutlakning från skogsmark – hur mycket kan det bidra till bruttobelastningen?
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Jordbruket står för merparten av kväveutlakningen från diffusa källor till Östersjön och Västerhavet. Skogsmarkens bidrag består till största delen av naturlig utlakning av organiskt kväve. Det finns dock farhågor om att de senaste decenniernas höga kvävebelastning kan innebära att skogsmarken är nära kvävemättnad, och utlakningen av oorganiskt kväve kan öka. Tidsserier för nitratkväve i markvatten inom Krondroppsnätet visar att nitrathalterna i markvattnet under rotzonen, på 50 cm djup, ofta är förhöjda på åtskilliga av ytorna i södra Sverige. Denna studie syftar till att skapa en översiktlig bild över nitrathalter i skogsmark i olika delar av Sverige med hjälp av dessa tidsserier, att utifrån detta uppskatta bruttobelastningen från skogsmark (innan någon retention skett) i avrinningsområden i södra Östersjöns, norra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt, samt att jämföra resultatet med bruttobelastning från annan markanvändning. Tidsserier för pågående eller nyligen avslutade ytor inom Krondroppsnätet (88 st.) analyserades och delades in i sju klasser med avseende på nitrathaltnivåer. Både absoluta halter och frekvens av för¬höjningar användes som indelningskriterier. Baserat på denna indelning utformades sju scenarier för halter i markvattnet. Med hjälp av geografiska databaser för Östersjöns och Västerhavets avvattningsområden (avrinningsmängd och markanvändning i delavrinningsområden) från SMED (Svenska Miljöemissionsdata) skalades utlakningen upp till delavrinningsområden, och därefter till hela södra Östersjöns, norra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt. Analysen av markvattendata visade att de ytor där högst nitratkvävehalter uppmätts ligger i södra Sverige, framför allt i landets sydvästra delar. Dessa områden har hög kvävebelastning och har generellt ståndortsindex på 30 eller högre. Utöver sambandet mellan geografiskt läge och ståndortsindex (som samvarierar), kan man inte se några tydliga samband med andra parametrar. För att klargöra eventuella samband krävs en mer noggrann analys, med kompletterande mätningar och observationer. Markvattendata visade att halterna oftare var förhöjda på våren än på sommaren och hösten, vilket kan förklaras med att nitrifieringen har kommit igång igen efter vintern medan upptaget i träden fortfarande är litet under en period på våren. Uppskalningen visade vidare att utlakning från skogsmark har potential att påtagligt öka brutto-belastningen i södra Östersjöns, norra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt. En ökning av nitratkvävehalten till 1 mg/l i markvatten i de tre vattendistrikten innebär en ökning av brutto-belastningen av kväve från diffusa källor med 38 %. Det är dock viktigt att tänka på att detta gäller bruttobelastningen, och att det finns en retentionskapacitet i avrinningsområdena (upptag i vegetation och denitrifikation) som kan variera mycket beroende på geologiska förhållanden, klimatförhållanden, läge i terrängen, egenskaper i den bäcknära zonen m.m. Ökad kunskap om retentionsprocesserna i olika typer av avrinningsområden och vid olika klimatförhållanden är viktig för att kunna gå vidare och också bedöma nettobelastningen på havet från skogsmark.
  •  
21.
  •  
22.
  • Akselsson, Cecilia, et al. (författare)
  • Markkemi och markvatten i kalkad skog. Årsrapport 1997
  • 1998
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Skogsstyrelsens försöksverksamhet presenteras i årliga rapporter och denna rapport beskriver effekter i marken. Den baseras på mark- och markvattenkemiska undersökningar inom Skogsstyrelsens storskaliga försök med skogsmarkskalkning i områden med försurade jordar i södra och sydvästra Götaland. Rapporten omfattar tidsperioden hösten 1990 till hösten 1997. Fem år efter kalkning hade bara en liten del av tillförd kalk trängt ner djupare än humuslagret. På vissa provytor låg en del av kalken fortfarande kvar i förnan. I humusskiktet har basmättnaden nästan dubblerats samtidigt som vätejon- och aluminiumhalten mer än halverats. Förändringen började redan under första året. Mineraljorden (0-10 cm) uppvisar signifikanta förändringar av halten utbytbara väte- och aluminiumjoner (minskning) samt basmättnad (ökning). Kalkningen påverkade markvattenkemin tillfälligt något eller några år efter kalkningen. Detta noterades främst för kalciumhalten, som höjdes kraftigt i förhållande till referensytorna. I de flesta ytorna skedde även en minskning av aluminiumhalten samt en ökning av BC/Al-kvoten. Effekterna var dock i de flesta fall kortvariga men för kalciumhalten finns dock tydliga tendenser till mer bestående effekter i markvattnet. Undersökningarna av markkemi och markvatten under de första fem åren efter kalkning kan inte visa att utlakningen, eller risken för utlakning, av oorganiskt kväve har ökat på grund av behandlingen. Resultaten efter fem år visar att det finns goda förutsättningar att på sikt nå målen som berör mark-kemiska aspekter med det kalkningskoncept som prövats i Skogsstyrelsens försöksverksamhet. I humuslagret överskreds i vissa fall målet på högst pH 5,0 efter kalkning, men den genomsnittliga ökningen var endast 0,7 enheter. På grund av att en stor andel av tillförd kalk fortfarande fanns i humuslagret efter fem år finns det en betydande potential för att basmättnaden i mineraljorden skall öka ytterligare och på sikt närma sig målet som innebär en fördubbling av basmättnadsgraden i olika markskikt. Den gradvisa upplösningen av den relativt långsamt vittrande kalksorten indikerar att behandlingseffekten kommer att bli utsträckt i tiden på ett sätt som eftersträvas i målsättningen med åtgärderna
  •  
23.
  • Akselsson, Cecilia, et al. (författare)
  • Markvatten, barrkemi och trädtillväxt efter behandling med olika doser och sorter av kalk. Årsrapport 1999. Effektuppföljning av Skogsstyrelsens program för kalkning och vitaliseringsgödsling av skogsmark.
  • 2000
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Skogsstyrelsens försöksverksamhet med kalkning och vitalisering av skogsmark innehåller sedan 1990 en omfattande effektuppföljning med basprogram och specialförsök. Denna rapport redovisar effekter på markvattenkemi, barrkemi och trädtillväxt vid olika doser av kalk på skogsmark. Markvattenstudien omfattar även fyra olika kalksorter: krossad kalksten, finmald kalksten, krossad dolomit och finmald dolomit. Doserna 3, 6 och 12 ton/ha jämfördes med obehandlade referensytor. Försöket startade 1992. I markvattnet ledde alla kombinationer av dos och sort till högre kalciumhalt och BC/Al-kvot (kvot mellan baskatjoner och aluminium). För aluminium- och vätejonhalt finns tendenser till lägre halter. Resultaten visar även att det är möjligt att inom några få månader minska markvattnets surhetsgrad, i synnerhet med höga doser och finmald kalksten. Kaliumhalterna var generellt låga och det finns tendenser till minskning vid kalkning med dosen 12 ton/ha. Även halterna av nitrat- och ammoniumkväve är låga och i detta materialet finns inget som tyder på risker för förhöjda kvävehalter, vilket framförts som en risk vid kalkning av skogsmark. En tydlig effekt i barren är att kalciumhalten ökade efter kalkningen. Effekten ökade med dosen. Andra tydliga effekter var att halterna av mangan och aluminium minskade. Trädtillväxten påverkades inte av kalkningen vid någon av doserna
  •  
24.
  • Akselsson, Cecilia, et al. (författare)
  • Markvattenkemins rumsliga variation i ett granbestånd i södra Sverige
  • 1999
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Undersökningar av markvatten används ofta för att beskriva utlakningen av olika ämnen från skogsmark både inom miljöövervakningen och fältexperimentell verksamhet. Inom miljöövervakningen utförs ofta punktvisa undersökningar av markvatten där markvattenkemin i provet generaliseras till en provyta, ett bestånd eller ett helt avrinningsområde. På grund av de normala skillnaderna i markkemi inom ett skogsbestånd kan det befaras att även markvattenkvalitén har en betydande variation. En studie av variationen i markvattenkemi i ett bestånd med granskog har utförts med syftet att bedöma om punktmätningar kan generaliseras till att beskriva framför allt försurningsstatus i markvattnet i provytor eller i ett helt bestånd. Markvattenkemiska data som ingår i studien är hämtade från två fältförsök i samma bestånd med granskog i Asa försökspark i norra Kronobergs län. I försöken finns cirka 90 mätpunkter med provtagning av markvatten inom en yta på 6,5 ha i beståndet. Utvärderingen av mark-vattnets variation utnyttjar referensmätningar före olika behandlingar i försöken. Variationerna beskrivs statistiskt samt i kartform. Den statistiska delen redovisar en beskrivande statistik i form av medel-, max.- och min.-värde, standardavvikelse samt varianskoefficient. Vidare redovisas histogram som ger information om variationens karaktär. Yttäckande kartor över markvattenkemi interpolerades med hjälp av samtliga mätpunkter. Studien visar att även om variationen i beståndet är mindre än i jämförbara data på markvattenkemi från hela Götaland, så är variationen i samma storleksordning för halten aluminiumjoner och vätejoner. För kalciumhalten är skillnaderna större. Jämförelsen visar på svårigheten att beskriva en representativ markvattenkemi i ett större bestånd med hjälp av ett fåtal punktmätningar. Skälet till att variationen är så stor i det studerade beståndet, trots att trädskikt, övrig vegetation och markegenskaper förefaller ovanligt homogena, är sannolikt betydelsen av tidigare olikheter i markanvändning. Med en provtäthet på ca 15 mätpunkter/ha i ett område på ca 3 ha är medelvärdets konfidensintervall för halterna mellan 20 och 30 %, det vill säga ±(10-15%). Det faktum att det finns en tydlig markvattenkemisk gradient i beståndet gör att konfidensintervallet är förhållandevis stort. Det innebär också att variationen inom en mindre yta, till exempel en parcell på 30*30 m2 som ofta används inom miljöövervakningen, kan förväntas vara avsevärt mindre.
  •  
25.
  •  
26.
  • Akselsson, Cecilia, et al. (författare)
  • Nedfall av luftföroreningar i fjällområden i Jämtlands län 1995 till 1999
  • 2000
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Under vintern 1994/95 påbörjades depositionsmätningar i sex olika fjällområden Jämtland, med syftet att kvantifiera depositionen (nedfallet) av främst försurande luftföroreningar (svavel och kväve). På varje lokal finns en mätstation för nederbördsinsamling på öppen mark på hög höjd (935-1410 m.ö.h) och en på låg höjd (420-820 m.ö.h.). På tre lokaler finns även krondroppsmätningar i trädgränsen för granskog (620-780 m.ö.h.). Mätningarna har visat att nederbördskemiska undersökningar på kalfjället medför betydande osäkerheter i både uppmätta nederbördsmängder och halter av olika ämnen på grund av hård vind och hög dimfrekvens. Det gör att uppmätt deposition i form av nederbörd på hög höjd måste korrigeras och beräknas med hjälp av mätningarna på lägre höjd, samt uppskattad nederbördsökning med höjden. Den högsta depositionen av luftföroreningar under perioden 1995 till 1999 uppmättes under granar vid trädgränsen. Träden tar emot både våtdeposition, i form av nederbördens föroreningar, och torrdeposition, främst föroreningar i molndimma. Generellt beräknades nederbörden öka med höjden i denna studie, men halten av föroreningar i nederbörden antogs vara konstant. Det gör att den beräknade depositionen på kalfjället var högre än på öppna områden på lägre höjd. Under den korta period (fyra år) som mätningar pågått, var det främst vädermässiga olikheter som gav upphov till skillnader i deposition mellan åren. Nederbördsmängden i fjällnära skog, uppmätt som krondropp, samvarierade mellan fjällen och även med närliggande stationer i mätprogram i skogsytor utanför fjällregionen. Även svavelhalten samvarierade, men halten var högre i den fjällnära skogen än i skog på lägre höjd, vilket troligen beror på en större mängd dimdeposition. Det var över lag högre halter av luftföroreningar i nederbörd och krondropp under vinterperioden än under sommarperioden, såväl på hög och låg höjd som i den fjällnära skogen. Hög nederbörd på sommaren kan dock göra att depositionen är störst den årstiden, även om halterna är lägre. I de flesta fall var halterna av luftföroreningar högst i krondropp i fjällnära skog, jämfört med nederbörd på öppna ytor. Den uppmätta och beräknade årliga depositionen av svavel och kväve i fjällnära skog och på kalfjället i Jämtland var 50 till 100 % högre än i områden utanför fjällkedjan. Mätningarna kunde inte visa någon gradient på de olika fjällen från söder till norr i länet. Nivån på depositionen var måttlig jämfört med områden i södra Sverige, men fjällområdena i norra Sverige är i många fall mycket känsliga för tillförsel av försurande luftföroreningar. Det kan göra att även måttlig deposition kan leda till att kritiska belastningsgränser överskrids.
  •  
27.
  • Akselsson, Cecilia, et al. (författare)
  • Nedfall av luftföroreningar i fjällområden i Jämtlands län 1995 till 1999
  • 2000
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Det finns flera faktorer som talar för att belastningen av luftföroreningar ökar med höjden i fjällområden. Av det skälet påbörjade Länsstyrelsen i Jämtlands län depositionsmätningar vintern 1994/95 i olika fjällområden med IVL Svenska Miljöinstitutet som utförare. Mätningarna var inriktade på att kvantifiera depositionen (nedfallet) av främst försurande luftföroreningar (svavel och kväve) till fjällområden i länet. Undersökningen omfattar sex lokaler i Jämtland. På varje lokal finns en mätstation för nederbördsinsamling på öppen mark på hög höjd (935-1410 m.ö.h) och en på låg höjd (420-820 m.ö.h.). På tre lokaler finns även krondroppsmätningar i trädgränsen för granskog (620-780 m.ö.h.). I det fallet fungerar träden som provtagare av torra föroreningar inklusive föroreningar i dimma. Mätningarna har visat att nederbördskemiska undersökningar på kalfjället medför betydande osäkerheter i både uppmätta nederbördsmängder och halter av olika ämnen på grund av hård vind och hög dimfrekvens. Det gör att uppmätt deposition i form av nederbörd på hög höjd måste korrigeras och beräknas med hjälp av mätningarna på lägre höjd, samt uppskattad nederbördsökning med höjden. Den högsta depositionen av luftföroreningar under perioden 1995 till 1999 uppmättes under granar vid trädgränsen. Träden tar emot både våtdeposition, i form av nederbördens föroreningar, och torrdeposition, främst föroreningar i molndimma. Generellt beräknades nederbörden öka med höjden i denna studie, men halten av föroreningar i nederbörden antogs vara konstant. Det gör att den beräknade depositionen på kalfjället var högre än på öppna områden på lägre höjd. Under den korta period (fyra år) som mätningar pågått, var det främst vädermässiga olikheter som gav upphov till skillnader i deposition mellan åren. Variationer i nederbörd samt skilda vindförhållanden ledde till en viss variation
  •  
28.
  • Akselsson, Cecilia, et al. (författare)
  • Nutrient and carbon budgets in forest soils as decision support in sustainable forest management
  • 2007
  • Ingår i: Forest Ecology and Management. - : Elsevier BV. - 1872-7042 .- 0378-1127. ; 238:1-3, s. 167-174
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Knowledge about the nutrient and carbon budgets in forest soils is essential to maintain sustainable production, but also in several environmental issues, such as acidification, eutrophication and climate change. The budgets are strongly influenced by atmospheric deposition as well as forestry. This study demonstrates how budget calculations for nitrogen (N), carbon (C) and base cations (BC) can be used as a basis for policy decisions on a regional level in Sweden. The study was based on existing nutrient and C budget calculations on a regional scale in Sweden. The nutrient budgets have been calculated for each square in a national 5 km x 5 km net by means of mass balances including deposition, harvest losses, leaching, weathering (BC) and fixation (N). Scenarios with different deposition and forestry intensity have been run and illustrated on maps. A simplified C budget has been estimated by multiplying the N accumulation with the C/N ratio in the organic layer, based on the assumption that the C/N ratio in the accumulating organic matter is equal to the ratio in the soil organic matter pool. The budget approaches differ from earlier budget studies since they involve regional high resolution data, combine deposition and forestry scenarios and integrate different environmental aspects. The results indicate that whole-tree harvesting will cause net losses of N and base cations in large parts of Sweden, which means that forestry will not be sustainable unless nutrients are added through compensatory fertilization. To prevent net losses following whole-tree harvesting, compensatory fertilization of base cations would be required in almost the whole country, whereas N fertilization would be needed mainly in the northern half of Sweden. The results further suggest that today's recommendations for N fertilization should be revised in southern Sweden by applying the southwest-northeast gradient of the N budget calculations. The C and N accumulation calculations show that C sequestration in Swedish forest soils is not an effective or sustainable way to decrease the net carbon dioxide emissions. A better way is to apply whole-tree harvesting and use the branches, tops and needles as biofuel replacing fossil fuels. This could reduce the present carbon dioxide emissions from fossil fuels substantially. The study shows that high resolution budget calculations that illuminate different aspects of sustainability in forest ecosystems are important tools for identifying problem areas, investigating different alternatives through scenario analyses and developing new policies. Cooperation with stakeholders increases the probability that the research will be useful. (c) 2006 Elsevier B.V. All fights reserved.
  •  
29.
  • Akselsson, Cecilia, et al. (författare)
  • Regional mapping of nitrogen leaching from clearcuts in southern Sweden
  • 2004
  • Ingår i: Forest Ecology and Management. - : Elsevier BV. - 1872-7042 .- 0378-1127. ; 202:1-3, s. 235-243
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Increased nitrogen leaching from forest soils is a potential environmental problem in areas with high nitrogen deposition. In Sweden nitrogen is strongly retained in the forests, and high nitrogen leaching is not common from growing forests. However, soil water measurements on clearcuts along a deposition gradient in Sweden showed a positive correlation between increased concentration of inorganic nitrogen and the deposition. In this paper nitrogen leaching from clearcuts in southern Sweden was modelled on a municipality level, based on this correlation. Modelled deposition was used as input data together with runoff and forest statistics, e.g. clearcut areas from the municipalities. The calculations showed a clear leaching gradient on clearcuts from west (up to 35 kg ha(-1) year(-1)) to east (less than 5 kg ha(-1) year(-1)). This was in accordance with the deposition gradient. The leaching gradient was reinforced by the higher runoff in the west. The results indicated that, in southwestern Sweden with the highest nitrogen deposition, up to 30-40% of the total leaching of nitrogen from forest soils originates from clearcuts. These high amounts of nitrogen leaching from clearcuts in southwestern Sweden have not been included in previous national calculations of nitrogen leaching to surface waters. The contribution of nitrogen from clearcuts to the total nitrogen leaching from all land use classes varies between 1% in the southernmost part where agricultural land is highly dominating, to 11% in the forested central part of southern Sweden. (C) 2004 Elsevier B.V. All rights reserved.
  •  
30.
  • Akselsson, Cecilia (författare)
  • Regional Nutrient Budgets in Forest Soils in a Policy Perspective
  • 2005
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Sweden's forests are one of its most important natural resources, as well as being important from ecological and social perspectives. Nutrient sustainability is essential to maintain the production capacity and reduce the effects of acidification and eutrophication. Nutrient sustainability is strongly affected by anthropogenic influences such as air pollution and forestry practices. Regional assessments of the nutrient sustainability with different deposition and harvesting scenarios are thus required in policy-making. This thesis deals with the nutrient sustainability regarding nitrogen, calcium, magnesium and potassium on a regional scale in Swedish forests, and the potential effects of forests on carbon sequestration. It includes method development of regional weathering rate modelling, regional budget calculations for Sweden, and a discussion of the results in a policy context. Estimates of base cation budgets showed that the pools of exchangeable base cations are decreasing and that the stores are being depleted at rates that could lead to negative effects within the period of one forest rotation. The whole-tree harvesting scenario indicated substantially higher base cation losses than the stem harvesting scenario in spruce forests, while the losses were significantly lower in pine forests. The nitrogen budget calculations indicated a risk of nitrogen leaching in southern Sweden and increased nitrogen shortage in northern Sweden. Consequently, policies affecting the supply of nitrogen must take into account regional differences if they are to be effective. Calculations showed that carbon sequestration in Swedish forest soils is not an effective way of decreasing national net carbon dioxide emissions, since the long-term capacity is low and involves the accumulation of nitrogen, increasing the risk of acidification and eutrophication of aquatic and terrestrial ecosystems. Whole-tree harvesting, combined with the use of branches, tops and needles as biofuel to replace fossil fuels, would substantially decrease the present carbon dioxide emissions from fossil fuels. The results highlight several conflicts, not only between production goals and environmental objectives, but also between environmental objectives regarding acidification, eutrophication and emissions of greenhouse gases. The methods of calculating nutrient and carbon budgets are considered suitable for decision support in policy-making, but should preferably be combined with other types of methods, for example, dynamic modelling.
  •  
31.
  • Akselsson, Cecilia, et al. (författare)
  • Regional övervakning av nedfall och effekter av luftföroreningar : 　　
  • 2000
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • IVL har tillsammans med länen (Luftvårdsförbund och Länsstyrelser) och Naturvårdsverket utförtett projekt under tre år (1997 till 1999) där de framtida metoderna för att övervaka luftföroreningarmed regional upplösning har utretts och utvecklats. Utredningen har resulterat i ett förslag till framtidaregional miljöövervakning av luftföroreningar som omfattar en kombination av mätningar ochresultat från andra program. Samordningen innebär att resultatredovisningen blir mer komplett ochanpassad till nya krav på indikatorer och uppföljningsmått. Programmet omfattar följande moment;deposition, halter i luft och markvatten, modellberäkningar, lagring, bearbetning och utvärdering avdata, redovisning samt samordning, kvalitetssäkring och programutveckling. Samarbetsprojektet harutvärderat de olika momenten och utvecklat rutiner för lagring, bearbetning och redovisning avresultat i form av länsrapporter och en hemsida. Förbättrade metoder att mäta och beräkna den totaladepositionen av baskatjoner och kväve till skog har utvecklats inom projektet.
  •  
32.
  • Akselsson, Cecilia, et al. (författare)
  • Regional övervakning av nedfall och effekter av luftföroreningar - Sammanfattande slutrapport från ett samarbetsprojekt mellan IVL, länen och Naturvårdsverket.
  • 2000
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • IVL har tillsammans med länen (Luftvårdsförbund och Länsstyrelser) och Naturvårdsverket utfört ett projekt under tre år (1997 till 1999) där de framtida metoderna för att övervaka luftföroreningar med regional upplösning har utretts och utvecklats. Utredningen har resulterat i ett förslag till framtida regional miljöövervakning av luftföroreningar som omfattar en kombination av mätningar och resultat från andra program. Samordningen innebär att resultatredovisningen blir mer komplett och anpassad till nya krav på indikatorer och uppföljningsmått. Programmet omfattar följande moment; deposition, halter i luft och markvatten, modellberäkningar, lagring, bearbetning och utvärdering av data, redovisning samt samordning, kvalitetssäkring och programutveckling. Samarbetsprojektet har utvärderat de olika momenten och utvecklat rutiner för lagring, bearbetning och redovisning av resultat i form av länsrapporter och en hemsida. Förbättrade metoder att mäta och beräkna den totala depositionen av baskatjoner och kväve till skog har utvecklats inom projektet
  •  
33.
  • Akselsson, Cecilia, et al. (författare)
  • Regionalized nitrogen budgets in forest soils for different deposition and forestry scenarios in Sweden
  • 2005
  • Ingår i: Global Ecology and Biogeography Letters. - 0960-7447. ; 14:1, s. 85-95
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Aim The aim of this work was to estimate on a regional scale the effects of nitrogen (N) deposition and harvest intensity on N-budgets in forest soils as a basis for strategies of emission reduction and sustainable forest management methods. Location The calculations were applied to Sweden, a country with a managed forest area of 23 x 10(6) ha. Methods Mass balance calculations, including N-deposition, N-fixation, N-loss through harvest, and N-leaching, were performed on a GIS platform using 5 x 5 km grids. Modelled deposition data together with spatial data obtained from the National Forest Inventory served as the basis for the calculations. Four different scenarios were run: a 'base scenario' involving present deposition and conventional forestry (stem harvest only); a 'whole-tree harvesting scenario' with present deposition and the harvesting of stems, branches and needles; a 'decreased deposition scenario'; and a 'whole-tree harvesting and decreased deposition scenario'. Results There was a sharp N-accumulation gradient with an increase in accumulation in the direction of the south-western part of Sweden. In the 'base scenario', N-accumulation appeared in the country as a whole, apart from certain small areas in the northern part. Whole-tree harvesting led to net losses in extensive areas located mainly in northern and central Sweden. In most parts of the country, whole-tree harvesting combined with decreased deposition was found to result in net losses. Main conclusions The intensity of the forestry has a strong impact on the N-budget. Conventional forestry in combination with the present deposition level results in a high net accumulation of N in the south-western parts of Sweden and accordingly, in a risk of unwanted environmental effects such as increased N-leaching. With whole-tree harvesting, the N-balance is negative in parts of Sweden, mainly in the northern and central parts. N-fertilization may become necessary there if the present level of forest production is to be maintained.
  •  
34.
  • Akselsson, Cecilia, et al. (författare)
  • Relations between elemental content in till, mineralogy of till and bedrock mineralogy in the province of Småland, southern Sweden
  • 2006
  • Ingår i: Geoderma. - : Elsevier BV. - 0016-7061. ; 136:3-4, s. 643-659
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Information on soil mineralogy is essential for weathering rate calculations. Quantitative mineralogical analyses are expensive and time-consuming, and thus indirect methods of determining the mineralogical composition are important, for example estimating the composition based on the elemental content in till (total concentrations), or based on information about the underlying bedrock. The mineralogical composition and the elemental content in till were analysed in two areas in southern Sweden, at 10 sites in each area. There were significant differences between the areas regarding both elemental content and optically determined mineralogy. The content of calcium was significantly higher in one area, 5ESV, and there were tendencies in this direction also for magnesium and iron. The potassium content was significantly higher in the other area, 6FNV. The variation in soil chemistry between the areas can be explained by higher contents of the minerals biotite, homblende and epidote in the first area (5ESV) and higher contents of K-feldspar in the second (6FNV). Normative mineralogy was determined based on the elemental content. A comparison between the normative mineralogy and the optically determined mineralogy showed great similarities which indicates that there is good potential for using elemental content for estimating the mineralogical composition. The difference in till composition between the areas could not be explained by the underlying bedrock, which indicates that the information available on the bedrock is not sufficient for estimation of the till mineralogical composition.
  •  
35.
  • Akselsson, Cecilia, et al. (författare)
  • Samordnad landskapsförvaltning : Ett nytt sätt att förvalta landskap för att uppnå hållbarhetsmålen
  • 2020
  • Ingår i: ; 6
  • Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Trycket på både skogs- och jordbruksmark ökar, bland annat som en följd av befolknings-ökningen, ändrade konsumtionsmönster och den pågående klimatförändringen. Detta leder till målkonflikter, där aktörer med olika intressen har olika syn på hur marken ska användas på bästa sätt. Dagens sektorsvisa planering, där beslut ofta tas på fastighetsnivå, gör det svårt att hitta lösningar på dessa målkonflikter. En övergång till en mer samordnad landskapsförvaltning har stor potential, men innebär också att en rad hinder först måste övervinnas.
  •  
36.
  • Akselsson, Cecilia, et al. (författare)
  • Scaling and Mapping Regional Calculations of Soil Chemical Weathering Rates in Sweden
  • 2004
  • Ingår i: Water, Air, & Soil Pollution: Focus. - 1573-2940. ; 4:2-3, s. 671-681
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Weathering rates of base cations are crucial in critical load calculations and assessments of sustainable forestry. The weathering rate on a single site with detailed geological data can be modelled using the PROFILE model. For environmental assessments on a regional scale, the weathering rates for sites are scaled into regional maps. The step from sites to regional level requires focus on the spatial variation of weathering rates. In this paper, a method is presented by which weathering rates are calculated for 25589 Swedish sites with total elemental analysis for the soil. Based on a part of the results, a methodology for creating area covering maps by geostatistical analysis and kriging is described. A normative reconstruction model was used to transform total elemental analysis to mineralogy. Information from the Swedish Forest Inventory database and other databases were used to derive texture and other important information for the sites, e.g. climate, deposition and vegetation data. The calculated weathering rates show a regional pattern that indicates possibilities for interpolation of data in large parts of Sweden. Geostatistical analysis of an area in southern Sweden shows different properties for different base cations. Kriging was performed for potassium to demonstrate the method. It was concluded that different base cations and different regions have to be analysed separately, in order to optimise the kriging method.
  •  
37.
  • Akselsson, Cecilia, et al. (författare)
  • Skogen och landskapet
  • 2019
  • Ingår i: Landskap - ett vidsträckt begrepp : En antologi om landskap - En antologi om landskap. - 9789188567307 - 9789188567314 ; 2019:5, s. 86-97
  • Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
  •  
38.
  • Akselsson, Cecilia, et al. (författare)
  • Skogsskötsel och vattenkvalitet. En sammanställning av resultat från skärm- och bårdförsök inom SUFOR
  • 2007
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Valet av skogsbruksmetoder har stor betydelse för avrinningsvattnets kvalitet. I denna rapport sammanställs resultat från mätningar av vattenkvalitet i markvatten på hyggen och i skärmar med och utan markberedning, nedfallmätningar på hyggen och i skärmar med olika skärmtäthet samt mätningar av vattenkvalitet och tillväxt i försöksområden med lövskogsbårder längs vattendrag. Resultaten från de tre skärmlokalerna Lönsboda, Asa och Siljansfors visar att skärmställningar kan reducera kväveutlakningen i föryngringsfasen kraftigt. Ingen förhöjning av kvävehalterna skedde efter skärmavvecklingen. Resultaten från en surveystudie i södra Sverige indikerade att en skärmtäthet på ca 200 träd per hektar helt förhindrar en förhöjning av kvävehalten i markvatten även i områden med högt kvävenedfall. Resultaten från försöken indikerar att markberedningens effekter på kväveutlakningen är små och bidraget till den totala kväveutlakningen på lång sikt är försumbar. Torrdepositionen är större i skog än på hyggen vilket kan innebära en högre försurningsbelastning i skärmar, men skillnaden mellan svaveldeposition i skärm och på hygge är av mindre betydelse med dagens låga deposition. Inga effekter på vattenkemin av lövbårder kring vattendrag kan säkerställas för de drygt åtta år som försöket pågått, men åtta år är för kort tid för att få svar på om lövbårder leder till vattenkemiska effekter till följd av annan kvalitet på förnan som når vattendraget. Tillväxten var betydligt lägre i lövzonerna än i granzonerna, men detta kan i viss mån motverkas genom att anlägga lövzoner direkt efter avverkning i stället för att gallra fram det.
  •  
39.
  • Akselsson, Cecilia, et al. (författare)
  • Synergier och konflikter mellan miljömål i skogen
  • 2021
  • Ingår i: Dragkampen om skogen : en syntes om skogsbruk i perspektivet av klimat, miljö och biologisk mångfald - en syntes om skogsbruk i perspektivet av klimat, miljö och biologisk mångfald. - 9789198434972 ; :7, s. 30-55
  • Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
  •  
40.
  • Akselsson, Cecilia, et al. (författare)
  • The influence of N load and harvest intensity on the risk of P limitation in Swedish forest soils
  • 2008
  • Ingår i: Science of the Total Environment. - : Elsevier BV. - 1879-1026 .- 0048-9697. ; 404, s. 284-289
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Nitrogen (N) is often considered to be the major factor limiting tree growth in northern forest ecosystems. An increased N availability, however, increases the demand for other nutrients such as base cations and phosphorous (P) which in turn may change which nutrient is the limiting factor. If P or base cations become limiting, N will start to leach which means a risk of increased eutrophication of surface waters. As many studies focus on base cations, this study instead aims at estimating P budgets on a regional scale for different harvesting scenarios relevant for Swedish conditions. P budget calculations were carried out for 14,550 coniferous sites from the Swedish National Forest Inventory, as weathering+deposition–harvesting–leaching. Three scenarios with different harvest intensities were used: 1) no harvesting, 2) stem harvesting and 3) wholetree harvesting. The input data were derived from measurements and model results. The P budget estimates indicate that harvesting, especially whole-tree harvesting, result in net losses of P in large parts of Sweden. The highest losses were found in southern Sweden due to high growth rate in this area. In the whole-tree harvesting scenario the losses exceeded 1 kg ha−1 y−1 on many sites. N budget calculations on the same sites indicate that N generally accumulates in the whole country and especially in the southern parts. Consequently, the N and P budget calculations indicate that the forests in southern Sweden are in a transition phase from N-to P-limitation to growth. This transition will proceed as long as the accumulation of N continues. These results are important in a sustainable forestry context, as a basis for assessing the risk of future N leaching, and in designing recommendations for abatement strategies of N deposition and for application of wood ash recycling and N fertilization.
  •  
41.
  • Akselsson, Cecilia, et al. (författare)
  • Tillståndet i skogsmiljön i Västra Götalands län : Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2014
  • 2015
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i VästraGötalands län från perioden oktober 2013 till september 2014. Resultaten relateras tilltidigare års mätningar. I Västra Götalands län görs mätningar av lufthalter (vid en plats), avnedfall på öppet fält (vid två platser) samt av nedfall via krondropp och markvattenkemi(vid fem platser).Svaveldioxid- och kvävedioxidhalterna i luften har minskat signifikant under både sommarochvinterhalvår sedan mätstarten vid Hensbacka. Under 2013/14 var svaveldioxidhalternadock högre jämfört med de sex föregående åren. Även svavelnedfallet i krondroppet harminskat signifikant vid alla länets mätplatser sedan mätstarten. Under 2013/14 varieradesvavelnedfallet (utan havssalt) i länet mellan 1 och 2,5 kg per hektar. Statusen i markvattnettyder på bestående försurningsproblem för skogsmarken, men visar också att det pågår enlångsam återhämtning, med stigande pH och ANC och minskande halter oorganisktaluminium, vid de mest försurningsdrabbade mätstationerna. Vid övriga mätstationer, sominte varit lika drabbade av försurningen, har ingen återhämtning skett, och ANC är runtnoll.Kvävenedfallet, som följs främst på öppet fält på grund av interncirkulation i kronorna iskogsytorna, visar på en signifikant minskning vid Hensbacka, en av de två mätstationersom har tillräckligt lång mätserie för att man ska kunna göra en tidsserieanalys. Under2013/14 var kvävenedfallet i nederbörden mellan 7 och 8 kg per hektar. Det totalakvävenedfallet till skog kan antas vara cirka 25 % högre i länet på grund av torrdepositionentill skogen, vilket gör att det beräknas till 9-10 kg per hektar under 2013/14. Den kritiskabelastningsgränsen med avseende på övergödning till skog har satts till 5 kg per hektar ochår. Gränsen överskrids därmed med bred marginal i hela länet och har även gjort så underlång tid. I Västra Götalands län har halterna av ammonium- och nitratkväve i markvattnetgenerellt varit relativt låga förutom vid ett fåtal tillfällen. Vid en nyligen avveckladmätstation har höga halter nitrat i markvattnet uppmätts efter ett angrepp avgranbarkborre, vilket tyder på en pågående upplagring av kväve i länets skogsmark som kanresultera i kväveläckage i samband med andra störningar.Resultat för nedfall av svavel och kväve samt markvattenkemi från Krondroppsnätet haranvänts till de fördjupade utvärderingarna avBara naturlig försurning och Ingenövergödningsom slutförts under 2015.Under 2014 utvärderades Skogsstyrelsens program för observationsytor (obsytor), dåprogrammet avslutades under 2013. Inom obsyte-programmet, som startade 1984, harmätningar i träd och mark gjorts på hundratals ytor i Sverige. Merparten avKrondroppsnätets ytor utgör en delmängd av obsytorna. En slutsats från utvärderingen varatt obsyte-programmets mätningar bör fortsätta på Krondroppsnätets ytor, då de tvåmätprogrammen ger unika möjligheter till studier av orsakssamband för hela kedjan frånnedfall till tillstånd i träd och mark.31 juli 2014 startade i Västmanland den största skogsbranden i modern tid i Sverige. Rökenspreds över ett stort område och vissa indikationer tyder på att NO2-halterna i luft endastpåverkades av branden i begränsad omfattning i närområdet.Mellan 31 augusti 2014 och 27 februari 2015 inträffade det största vulkanutbrottet på Islandsedan 1783, vilket påverkade luftföroreningssituationen i Sverige. Vulkanutbrottetproducerade svavelemissioner i nivå med hela Europas samlade svavelutsläpp.Mätningarna inom Krondroppsnätet visade att lufthalterna av SO2, framförallt i norraSverige, var kraftigt förhöjda under september 2014. Ytterligare utredning om påverkanfrån vulkanen i nedfallet i olika delar av Sverige kommer under 2015.
  •  
42.
  •  
43.
  •  
44.
  •  
45.
  • Akselsson, Cecilia, et al. (författare)
  • Weathering rates in Swedish forest soils
  • 2019
  • Ingår i: Biogeosciences. - : Copernicus GmbH. - 1726-4170 .- 1726-4189. ; 16:22, s. 4429-4450
  • Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
    • Soil and water acidification was internationally recognised as a severe environmental problem in the late 1960s. The interest in establishing “critical loads” led to a peak in weathering research in the 1980s and 1990s, since base cation weathering is the long-term counterbalance to acidification pressure. Assessments of weathering rates and associated uncertainties have recently become an area of renewed research interest, this time due to demand for forest residues to provide renewable bioenergy. Increased demand for forest fuels increases the risk of depleting the soils of base cations produced in situ by weathering. This is the background to the research programme Quantifying Weathering Rates for Sustainable Forestry (QWARTS), which ran from 2012 to 2019. The programme involved research groups working at different scales, from laboratory experiments to modelling. The aims of this study were to (1) investigate the variation in published weathering rates of base cations from different approaches in Sweden, with consideration of the key uncertainties for each method; (2) assess the robustness of the results in relation to sustainable forestry; and (3) discuss the results in relation to new insights from the QWARTS programme and propose ways to further reduce uncertainties. In the study we found that the variation in estimated weathering rates at single-site level was large, but still most sites could be placed reliably in broader classes of weathering rates. At the regional level, the results from the different approaches were in general agreement. Comparisons with base cation losses after stem-only and whole-tree harvesting showed sites where whole-tree harvesting was clearly not sustainable and other sites where variation in weathering rates from different approaches obscured the overall balance. Clear imbalances appeared mainly after whole-tree harvesting in spruce forests in southern and central Sweden. Based on the research findings in the QWARTS programme, it was concluded that the PROFILE/ForSAFE family of models provides the most important fundamental understanding of the contribution of weathering to long-term availability of base cations to support forest growth. However, these approaches should be continually assessed against other approaches. Uncertainties in the model approaches can be further reduced, mainly by finding ways to reduce uncertainties in input data on soil texture and associated hydrological parameters but also by developing the models, e.g. to better represent biological feedbacks under the influence of climate change.
  •  
46.
  • Akselsson, Cecilia (författare)
  • Övervakning av luftföroreningar i Jönköpings län Resultat till och med september 1999
  • 2000
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • På uppdrag av Jönköpings läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på olika platser i länet sedan 1989. I februari 1996 utökades programmet med mätning av lufthalter på en av dessa lokaler. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Nedfallet av svavel och kväve i Sverige är störst i sydväst och minskar mot nordost. Nedfallet i Jönköpings län är därmed mindre än i exempelvis Kronobergs län, Skåne och Halland, men större än i Kalmar län och länen norrut. För en granyta i länet, Alandsryd, finns en tidsserie från 1989/90. Alandsryd visar på en ökning av nederbördens pH under 90-talet från 4,4 till 4,7 samt en halvering av svavelnedfallet i skogen under 90-talet. Denna utveckling återfinns i provytor runt om i Sverige, framför allt i sydväst. För kväve finns ingen motsvarande trend. Under 1998/99 var medelnederbörden på de sex lokalerna i Jönköpings län 930 mm, vilket var mindre än föregående hydrologiska år. Svavelnedfallet i skog uppgick till i genomsnitt 4,4 kg/ha (exklusive havssaltets bidrag). I tallytan i Gynge deponerades mindre än i granytorna. Den genomsnittliga kvävedepositionen på öppet fält var 7,3 kg/ha och i skog kan den totala depositionen på grund av torrdepositionen antas vara något större. Dessa nivåer kan jämföras med förväntad nivå år 2010 baserat på internationella överenskommelser om utsläppsminskningar, 3 kg svavel och 5,5 kg kväve per hektar och år. Markvattenkemin uppvisar försurningspåverkan i de flesta provytor i länet, på fyra av ytorna var pH under 5. En nystartad lokal, Värnvik, avvek kraftigt från övriga ytor, med pH omkring 6,5, höga halter av baskatjoner och låga halter av oorganiskt aluminium. Lufthalter mäts i Bordsjö och ozonhalten där har överskridit det av Naturvårdsverket föreslagna miljökvalitetsmålet för ozon.
  •  
47.
  • Akselsson, Cecilia (författare)
  • Övervakning av luftföroreningar i Jönköpings län. Resultat till och med september 2001
  • 2002
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • På uppdrag av Jönköpings läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på olika platser i länet sedan 1989. 1996 utökades programmet med mätning av lufthalter på en av dessa lokaler och år 2000 tillkom ännu en. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. I södra Sverige finns en tydlig gradient med minskad deposition samt minskade lufthalter av svavel och kväve mot nordost. Jönköpings län ligger mitt i denna gradient, vilket innebär att depositionen generellt är större än i Kalmar län och länen längre norrut, men mindre än i Skåne och Halland. Mätningarna i Jönköpings län visar att framför allt svaveldepositionen till skog minskat under de senaste tolv åren. Granskogen i Alandsryd tog emot när tre gånger så mycket svavel i början av mätserien som nu. Det är den minskade torrdepositionen till följd av utsläppsbegränsningar som lett till denna reduktion. Även för kväve har de Europeiska länderna skrivit på avtal om minskningar, men kväveutsläppen har visat sig svårare att reducera. Depositionsmätningarna i Jönköpings län visar inga tydliga tecken på att avtalen haft någon effekt, vilket delvis beror på hög nederbörd under senare år. Markvattnet i länet är surt, med låga pH-värden och höga aluminiumhalter. Trots att den försurande depositionen minskat har inte markvattenstatusen förbättra påtagligt. Det hydrologiska året 2000/01 var relativt nederbördsrikt i Jönköpings län. Även halterna av svavel och kväve i nederbörden var höga jämfört med senare hälften av 90-talet. Detta resulterade i att våtdepositionen var något större än under de senaste åren. Svaveldepositionen till skog var något större än året före, men fortfarande på en låg nivå. Markvattnet har liksom tidigare år uppvisat sura förhållanden med pH omkring 4,7, bortsett från Värnvik och Gynge med som vanligt högre pH-värden. Kvoter mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium på omkring 1 har varit vanligt förekommande, vilket kan innebära en ökad risk för skador på ekosystemet på sikt. När det gäller lufthalter noteras att halten ozon under sommarhalvåret i Bordsjö var lägre än de tidigare fem somrar som ingår i mätserien.
  •  
48.
  • Akselsson, Cecilia (författare)
  • Övervakning av luftföroreningar i Kalmar län Resultat till och med september 1999
  • 2000
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • På uppdrag av Kalmar läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på sex platser i länet sedan 1990. I april 1998 startades mätning av lufthalter på fyra av dessa. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Mätningarna visar att Kalmar län är mindre utsatt för försurande nedfall än länen i söder och väster. Nederbörden var surare under första halvan av 1990-talet än under de senaste åren. Kringliggande län, med längre mätserier, har visat en tydligt nedåtgående trend för deposition av svavel. För belastning av kväve är det svårare att se trender. Prognoser visar att om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer deposition av svavel och kväve att minska till år 2010. Svaveldepositionen till granskog i Kalmar län var mellan 3,5 och 5 kg/ha under 1998/99. Liksom tidigare år var ekskogen i Ottenby, på grund av sitt utsatta läge på Ölands sydspets, den lokal som fick ta emot mest nedfall. I de sydligaste granytorna, Rockneby och Alsjö, deponerades mer än i granytorna längre norrut. Alsjö var även den lokal i Kalmar med surast markvatten, pH 4,5 i november 1998 och april 1999. Säsongsmedelhalten av O3 för samtliga lokaler var högre än året innan, vilket förklaras av den fina sommaren 1999.
  •  
49.
  • Akselsson, Cecilia (författare)
  • Övervakning av luftföroreningar i Kronobergs län Resultat till och med september 1999
  • 2000
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • På uppdrag av Kronobergs läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på olika platser i länet sedan 1987. I januari 1998 utökades programmet med mätning av lufthalter på en av dessa och sedan april 1999 mäts ozonhalter på ytterligare två platser i länet. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Nedfallet av svavel och kväve i Sverige är störst i sydväst och minskar mot nordost. Kronobergs län, framför allt den västra delen, tillhör därmed den mest utsatta delen av Sverige. Under 1990-talet har dock förhållandena förbättrats markant. Genomsnittligt pH i nederbörden har ökat från 4,3 till 4,6 och svaveldepositionen i skog har ungefär halverats under den tolvåriga mätperioden. För kvävedepositionen syns ingen motsvarande tidstrend. Prognoser visar att depositionen av svavel och kväve kommer att minska till år 2010 om avtalade utsläppsminskningar genomförs. Liksom föregående hydrologiska år präglades 1998/99 av stor nederbördsmängd. Medelvärdet från lokalerna i länet var drygt 1000 mm och pH-värdet i nederbörden uppmättes till omkring 4,6. I genomsnitt 6 kg antropogent svavel deponerades till granytorna. Genomsnittlig kvävedeposition på öppet fält uppgick till 9 kg/ha och totaldepositionen av kväve i skog är på grund av torrdepositionen några kg större. Markvattnets pH har på de flesta lokaler i länet varit under 5 och liksom tidigare år har förhållanena varit sämst i Angelstad, med pH omkring 4,5. Sommarens halter av marknära ozon innebär risk för skador på vegetationen. De var högre än föregående år, på grund av den soliga sommaren 1999.
  •  
50.
  • Akselsson, Cecilia (författare)
  • Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige Resultat till och med september 1999
  • 2000
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • På uppdrag av Länsstyrelserna i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, Boliden Mineral samt Älvsbyns, Kiruna och Luleå kommun har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattnets kvalitet på 19 platser i norra Sverige. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att data kan jämföras med skogliga uppgifter. Mätningarna i norra Sverige visar en gradient med minskad deposition från kusten inåt land. Norra Sveriges inland tar emot mindre deposition än övriga delar av Sverige, medan depositionen på lokalerna längs Norrlandskusten är på samma nivå som i mellersta Sverige. Den årliga depositionen av svavel har minskat tydligt under 1990-talet, från i genomsnitt 3 kg/ha till 2 kg/ha. Både minskning av våt- och torrdeposition har bidragit till detta. Även våtdepositionen av kväve har minskat. Under första halvan av 1990-talet deponerades i genomsnitt mellan 2,5 och 3 kg kväve per hektar varje år. Därefter har depositionen underskridit 2,5 kg/ha samtliga år. Prognoser baserade på beslut om utsläppsminskningar visar att årlig svaveldeposition kommer att minska till 1 kg/ha år 2010 om beslutade åtgärder genomförs. Motsvarande för kväve är 1,5 kg/ha. Depositionen under det hydrologiska året 1998/99 var i samma storleksordning som under 1996/97 och 1997/98, men avsevärt mindre än i början av 1990-talet. Markvattenstatusen har, liksom tidigare år, generellt sett varit ganska god. Markvattnets pH-värde har varit mellan 5,5 och 6,5 med undantag av några kustnära lokaler med stor deposition. Aluminium- och kvävehalterna har på de flesta lokalerna varit mycket låga.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-50 av 273
Typ av publikation
rapport (220)
tidskriftsartikel (43)
bokkapitel (4)
annan publikation (2)
konferensbidrag (2)
doktorsavhandling (1)
visa fler...
forskningsöversikt (1)
visa färre...
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (215)
refereegranskat (42)
populärvet., debatt m.m. (16)
Författare/redaktör
Akselsson, Cecilia (272)
Hellsten, Sofie (186)
Karlsson, Per Erik (176)
Pihl-Karlsson, Gunil ... (169)
Kronnäs, Veronika (67)
Malm, Gunnar (52)
visa fler...
Belyazid, Salim (25)
Westling, Olle (19)
Nettelbladt, Anna (19)
Zanchi, Giuliana (13)
Ferm, Martin (13)
Olsson, Bengt (8)
Hansen, Karin (8)
Sverdrup, Harald (7)
Hultberg, Hans (6)
Svensson, Annika (6)
Yu, Lin (5)
Smith, Henrik G. (4)
Stadmark, Johanna (4)
Moldan, Filip (4)
Karlsson, Gunilla Pi ... (4)
Sahlén Zetterberg, T ... (4)
Phil Karlsson, Gunil ... (4)
Bishop, Kevin (3)
Ardö, Jonas (3)
Uddling, Johan (3)
Löfgren, Stefan (3)
Petersson, Hans (3)
Klarqvist, Malin (3)
Hallgren Larsson, Ev ... (3)
Holmqvist, Johan (3)
Larsson, Per-Erik (3)
Stendahl, Johan (3)
Erlandsson Lampa, Ma ... (3)
Wallander, Håkan (3)
Von Brömssen, Claudi ... (3)
Alkan Olsson, Johann ... (3)
de Jong, Johnny (3)
Engardt, Magnuz (3)
Hildingsson, Roger (3)
Olofsson, Jörgen (3)
Melin, Ylva (3)
Skovsgaard, Jens Pet ... (3)
Simpson, David (3)
Egnell, Gustaf (3)
Bennet, Cecilia (3)
Kaakinen, Seija (3)
Kukkola, Mikko (3)
Saarsalmi, Anna (3)
Lucander, Klas (3)
visa färre...
Lärosäte
IVL Svenska Miljöinstitutet (158)
Lunds universitet (76)
Naturvårdsverket (60)
Sveriges Lantbruksuniversitet (13)
Stockholms universitet (10)
Örebro universitet (1)
visa fler...
Linköpings universitet (1)
Linnéuniversitetet (1)
visa färre...
Språk
Svenska (226)
Engelska (47)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Naturvetenskap (138)
Lantbruksvetenskap (25)
Teknik (10)
Samhällsvetenskap (2)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy