| 1. |
- Alatalo, Tarja, 1961-, et al.
(författare)
-
Characteristics of Teacher Competence : Trends over Time and Between Student Groups in the Swedish Compulsory School
- 2018
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- BackgroundAchievement differences across schools have increased in Sweden during the past two decades, at the same time as average achievement levels have declined, for example in mathematics (Holmlund et al., 2014; SOU 2014:05) and reading (Skolverket, 2013). These negative trends may be related to schools’ demographic, organizational and resource prerequisites. The organizational basis for the Swedish compulsory school has undergone significant changes since the late 1980s, with free school choice, an increasing number of private schools and a larger autonomy for school leaders. The increased school segregation with respect to migration background since the implementation of these reforms (Yang Hansen & Gustafsson, 2016), could possibly be caused by the continuing decline in inclusion of migrant students and a related educational inequality in instructional quality and teacher competence. Inclusion is defined as a structure of organizing integration according to particular rules and regulations.The results of research on effects of teacher competence are, however, somewhat fragmented and unclear, at least with respect to effects on different student groups. This can partly be explained by uncertainties in the determination of crucial teacher characteristics. Making comparisons between for example authorized and unauthorized teachers has been shown to be problematic. There is vast research in this field which is characterized by severe methodological problems, e.g. with respect to drawing causal conclusions from cross-sectional observational data. For example, no correlation between student achievement and various resource factors has been found in some studies (e.g. Hanushek, 1997), whereas others found a positive correlation (e.g. Greenwald, Hedges & Laine, 1996).A teacher effect on student achievement is, however, well manifested (e.g., Gustafsson, 2003; Gustafsson & Myrberg, 2002; Johansson, Myrberg, & Rosén, 2015; Nye, Konstantopoulus, & Hedges, 2004; Rockoff, 2004), and the results also suggest that lower achieving students, as for example immigrants, are the more likely to benefit from increases in teacher effectiveness (e.g., Sanders, 1998). Teacher quality is, furthermore, one of the resource factors that explains most of the increase in performance differences between schools in Sweden (Björklund, Fredriksson, Gustafsson, & Öckert, 2010, Ch 7; Gustafsson & Myrberg, 2002). The general reduction in teacher quality in Sweden the last decades (SOU 2014:05), and the decreased equality of allocation of teacher competence between schools (Hansson & Gustafsson, 2016; OECD, 2013), supports these results. However, the variation between student outcomes that different teachers are achieving (Hanushek, 2003) needs to be further problematized and discussed. Teacher knowledge and skills, teacher training and teaching experience are examples of characteristics highlighted in different meta-studies (e.g., Greenwald, Hedges & Laine, 1996), that should be subject of such an investigation.This study intends to develop a precise and differentiated description of teacher quality for use in future analyses of relations between teacher competence and educational results, with focus on interactions with student composition of schools due to students’ socio-economic and migration backgrounds. The description is among other factors focusing on teacher’s basic knowledge, subject-related and pedagogical training, and type of teacher training program. One aim is to investigate the variation over time in access to qualified teachers and the variation in teacher qualifications between schools. In further analyses, the significance of the teacher characteristics for literacy and mathematics in grades 1 to 6 will be focused.Overall, the project, which this study is a part of, is expected to generate insights about essential conditions for effective and equitable teaching in Swedish and mathematics in primary school, and about distributions of teacher competence across schools with different student composition.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Alatalo, Tarja, 1961-, et al.
(författare)
-
Divergent views among Swedish preschool teachers and primary school teachers regarding exchange of information on children’s linguistic development in the transition from preschool to school
- 2013
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The study’s overall purpose is to increase the knowledge of how children’s linguistic skills are taken advantage of and transmitted from preschool to school. The study focuses on teachers’ assumptions and statements of the linguistic work, with particular attention to the transmission of information on children’s early reading development from preschool to school.The following research questions are essential:• How do teachers in preschool and school define the language work in respective practices? • Does transfer of information on children’s linguistic development take place from preschool to school and in that case, which methods are used?To collect data on preschool and school linguistic work as well as priorities and transmission of information on children’s linguistic development, a questionnaire was constructed. During fall 2012, 100 preschool and school teachers from different parts of Sweden responded to the questionnaire. The questionnaire concentrates on questions about the work on children’s linguistic development with main focus on the transition phase from preschool to school.Our preliminary results show that focus in preschool teachers’ and primary school teachers’ linguistic work seem to differ from each other in some domains. Nor do they agree about if, what and how information on children’s linguistic development is transferred in the transition from preschool to school.
|
|
| 4. |
- Alatalo, Tarja, 1961-, et al.
(författare)
-
Exchange of information on children's linguistic development in the transition from preschool to preschool class - a pilot study
- 2013
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The purpose of the study was to investigate teachers’ experiences with information sharing regarding children’s linguistic development in the transition from preschool to preschool class. Research questions:* To what degree do teachers prioritize work with children’s linguistic development?* To what extent does exchange of information regarding children’s linguistic development take place in the transition from preschool to preschool class?* How is the information transmitted?* What kind of information is transmitted?To collect data on preschool and school linguistic work as well as priorities and transmission of information on children’s linguistic development, a questionnaire was constructed. During fall 2012, 76 preschool and preschool class teachers from different parts of Sweden responded to the questionnaire.Our results show that language development activities are highly prioritized in preschool and preschool class. A transfer of information on children’s language skills between preschool and preschool class takes place though focus seem to differ in some domains. Information is transferred both orally and written, mainly on a group level. Further research is needed on what- how- and why-questions. Another question is what impact the information transmission may have on preschool class activities.
|
|
| 5. |
- Alatalo, Tarja, 1961-, et al.
(författare)
-
Fokusgruppstudie om förskollärares uppfattningar om högläsning som ett redskap för att stödja barns framväxande läsförståelse i förskolan
- 2017
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Eftersom tidig språkstimulans är av betydelse för den skriftspråkliga utvecklingen kan det anses vara motiverat att förskolans undervisning genomförs medvetet utifrån en språkutvecklande pedagogik. Detta är en utgångspunkt för föreliggande studie, som har som syfte att undersöka verksamma förskollärares förhållningssätt till och uppfattningar om högläsning som verktyg för att stötta barns skriftspråkliga utveckling. Studiens centrala fokus riktas mot följande frågeställning: Hur och för vilket ändamål anger förskollärare att de organiserar högläsning i förskolan? Teoretiskt ramverkHögläsning har en given plats i förskolans verksamhet (Yopp & Yopp, 2006) och möjliggör språkutveckling i en social interaktion. Språkstimulans som ges i funktionella situationer och i en social kontext är gynnsam för barns språkutveckling (Guo et al., 2012). Dooley och Matthews (2009) använder begreppet “emergent comprehension” när de skriver om barns erfarenheter för att utveckla och påverka den framtida läsförståelsen. För att hjälpa barn att utveckla olika läs- och skrivpraktiker (kodknäckning, meningsskapande, textanvändning och kritisk textläsning) behöver läraren planera aktiviteter både utifrån kunskap om lärande och undervisning och kunskap om processer i barns läs- och skrivutveckling (Freebody & Luke, 1990). Särskilt viktig är denna breda kunskapsförankring då enbart miljö och material som stimulerar till skriftspråklig utveckling inte ger optimalt lärande, utan läraren behöver dessutom uppmuntra, instruera och ge respons, vilket implicerar en bred kunskapsbas hos läraren (Guo et al., 2012). Metodologi/forsningsdesignHögläsning av berättelser och faktatext för olika stora barngrupper i 3-4-års ålder i förskolan videofilmades för att användas i fokusgruppssamtal. De filmade lärarna intervjuades efteråt kort om didaktiska frågor om högläsningssituationen. Tre grupper om fem andra förskollärare från olika förskolor i två kommuner deltog i fokusgruppssamtal med fokus på högläsning i förskolan. Fokusgruppssamtalen som leddes av en moderator utgick från videosekvenser i början och slut av högläsning. Dessutom diskuterades i fokusgrupperna utsagor från intervjuerna med de tidigare videofilmade lärarna. ResultatStudiens bidrag till kunskapsområdet utgörs av dess fokus på lärares utsagor om riktade aktiviteter för att stötta barns språkutveckling. Även om informanterna framhåller högläsningens möjligheter som verktyg för språkutveckling, framträder endast undantagsvis att högläsning genomförs som en medveten eller systematisk språkutvecklande undervisning. Högläsning framstår snarare som en i raden av pedagogiska verktyg i förskolans vardag, där omsorgsfaktorn framträder som viktigare än språkutvecklande undervisning. Relevens för forsningsfältet Då förskolan har fått utökat ansvar för barns lärande och utveckling bidrar studien med kunskap för såväl verksamma som blivande förskollärare. ReferenserGuo, Y., Justice, L. M., Kaderavek, J. N., & McGinty, A. (2012). The literacy environment of preschool classrooms: contributions to children’s emergent literacy growth. Journal of Research in Reading, 35(3), 308-327.Dooley, C. M. & Matthews, M. W. (2009). Emergent comprehension: Understanding comprehension development among young literacy learners. Journal of Early Childhood Literacy, 9(3), 269-294.Freebody, P., & Luke, A. (1990). Literacies programs: Debates and demands in cultural context. Prospect: Australian Journal of TESOL, 5(7), 7-16.Yopp, R. H., & Yopp, H. K. (2006). Informational text as read-alouds at school and home. Journal of Literacy Research, 38, 37-51.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Alatalo, Tarja, 1961-, et al.
(författare)
-
Förskollärares uppfattningar om högläsningens potential som skriftspråksutvecklande pedagogik
- 2016
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Forskning visar att läsning i olika genrer och sagoberättande anses vara ett av de bästa redskapen för att stärka barns språkliga utveckling (Svensson, 2005). Man har sett att förskollärare ofta läser främst för att skapa lugn och ro och att ha en trevlig stund tillsammans (t.ex. Eskebaek, Basse & Sehestad, 2008).Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om vad som är god pedagogik i samband med högläsning och vad man grundar sina uppfattningar på. Följande forskningsfrågor är centrala: Vilka pedagogiska möjligheter beskriver lärare gällande högläsning? Vilka argument används för att underbygga egna uppfattningar om god pedagogik i samband med högläsning? Med vilken medvetenhet talar förskollärare om barns (skrift)språkliga utveckling?Studien genomförs med fokusgruppmetod. Studiens fokus är lärarnas samtal med varandra om olika aktiviteter i förskolverksamheten. Tre fokusgrupper med fem förskollärare i varje genomfördes. Fokusgrupperna samtalade utifrån filmavsnitt från högläsning samt korta intervjuer om högläsarens val av bok och lässtrategier.Samtalsanalysen bygger på riktlinjer som gäller för hur man arbetar med fokusgrupper (t.ex. Wibeck, 2000). I analysen söks efter underliggande teman enligt Bernard och Ryans (2003) modell för kvalitativ analys. Tre analysenheter används: individnivå, gruppnivå och jämförd gruppnivå. För att urskilja graden av olika metaspråk i samtalen används Naeslunds (1997) analysmodell i tre steg (oreflekterat vardagsspråk, facktermer, metaspråk med förklaringsmodeller och utredande resonemang).Mycket preliminära resultat indikerar följande:Högläsning är ett viktigt redskap för organisering av vardagenHögläsning har minskat eftersom mycket annat ska få plats i verksamhetenLärarens intresse är avgörande för om det läses och för kvaliteten i läshändelsenHögläsning ses som särskilt viktigt för andraspråkslärandeHögläsning av faktatext är inte vanligt förekommande i alla förskolorMysfaktor, pedagogiskt redskap och temaarbete framkommer som läsningens syftenDet är inte självklart att högläsning ses som en pedagogik för språkutveckling
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Alatalo, Tarja, 1961-
(författare)
-
Har lärare i förskoleklass nytta av att känna till vilka processer barn går igenom i sin skriftspråkliga utveckling?
- 2015
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Teoretiskt ramverkStudier visar att uppemot 30 procent av eleverna i förskoleklassen redan vid starten av höstterminen kan ha knäckt den alfabetiska koden (Lundberg et al., 2012). Samtidigt vet man att andra barn inte är lika förtrogna med skriftspråket, vilket främst gäller barn från utbildningsmässigt mindre gynnade hemförhållanden (t.ex. Hansen, Rosén, & Gustafsson, 2004) och barn som möter läs- och skrivinlärningen på ett språk som inte är deras (Aukrust & Rydland, 2009). Forskning visar att dessa barn har extra stor fördel av tidiga insatser i förskola, förskoleklass och tidiga skolår (Europeiska Unionen, 2006). För lärare i förskoleklass utgör denna spridning av elevers skriftspråkliga förmåga en utmaning då de behöver ha kunskaper att möta och stimulera varje elevs lärande oavsett var de befinner sig i sin språkliga utveckling.För att läraren ska ha möjlighet att hjälpa och stötta eleven vidare i sitt lärande, behöver han eller hon känna till både elevens faktiska och proximala utvecklingszon (Vygotskij, 1987), vilket utgör teoretiskt ramverk för föreliggande studie. Detta innebär att förskoleklassens lärare behöver grundläggande kunskap om processer och förmågor i barns skriftspråksutveckling. Läraren behöver också vara medveten om hur läs- och skrivaktiviteter i den pedagogiska verksamheten bidrar till elevernas skriftspråkliga lärande. Studier har visat att förskollärare lägger grunden för barns språkliga medvetenhet men att de inte har lika stor kännedom om elevernas läs- och skrivlärande (Fast, 2007; Ivarsson, 2008). I förskollärarutbildningen ingår traditionellt sett relativt lite kurser om läsinlärning (Frank, 2009).Studiens design Samtliga lärare i förskoleklass (n=23) i en kommun i Sverige medverkar i ett tvåårigt projekt med interventionsforskning. Interventionen består av föreläsningar om språkets strukturer, språklig medvetenhet, avkodning, läsflyt, läsförståelse samt bedömning av läsförmåga. Efter varje föreläsning genomför lärarna med sina elever två praktiska uppdrag som anknyter till föreläsningen. Uppdragen följs av kollegiala samtal i smågrupper under ledning av en specialpedagog för att knyta ihop teori och praktik. Lärarnas kunskapsutveckling bedöms genom återkommande intervjuer med åtta lärare under forskningsprocessen. Dessutom genomförs observationer av kollegiala samtal för att undersöka och beskriva lärarnas lärande och erfarenheter i samband med de genomförda uppdragen. Syftet med denna studie är att belysa förskollärares erfarenheter av att kartlägga och bedöma den skriftspråkliga förmågan hos elever i förskoleklass. Forskningsfrågorna är följande:• Vilka upptäckter i elevers läsutveckling gör förskollärare?• Hur uppger lärarna att deras upptäckter och erfarenheter inverkar på deras undervisning?Preliminära resultat Det framkommer att förskoleklassens lärare upptäcker elever som känner till samtliga bokstäver, som befinner sig i den logografiska, alfabetiska och ortografiska fasen i sin skriftspråkliga utveckling. Pedagoger uttrycker att de inte gjort en liknande kartläggning tidigare. Kartläggningen ger dem möjlighet att anpassa och variera undervisningen efter elevernas behov.Relevans för forskningsområdetStudien ämnar bidra till diskussionen om förskoleklasslärares behov av fördjupad kunskap om förmågor och processer i skriftspråksutvecklingen för att ha möjlighet att möta och stimulera elevernas lärande oavsett var de befinner sig i sin språkliga utveckling. Dagens barn blir välbekanta med symboler och bilder i tidig ålder, vilket kan innebära att deras inträde i skriftspråket kan komma att tidigareläggas.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Alatalo, Tarja, 1961-
(författare)
-
Introduktion
- 2019. - 2
-
Ingår i: Läsundervisningens grunder. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789151102764 ; , s. 13-16
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 14. |
- Alatalo, Tarja, 1961-
(författare)
-
”Kalle, du kan ju läsa!” : Förskoleklasslärare synliggör förskoleklasselevers skriftspråksutveckling
- 2017
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 3:2, s. 1-18
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den här studien tar sin utgångspunkt i ett kompetensutvecklingsprojekt där lärare i förskoleklass gavs möjlighet att genom erfarenhet i handling samt reflektion stärka sina ämneskunskaper inom skriftspråksområdet. Sju lärare i förskoleklass intervjuades om sina erfarenheter i samband med bedömning av elevers skriftspråksutveckling. Studiens syfte var att undersöka vilket meningsskapande som enligt lärarna sker i samband med bedömningsaktiviteten. Fokus riktades mot lärarnas beskrivningar av det egna men också elevernas meningsskapande. Studiens grund i sociokulturell teori och pragmatismens begrepp erfarenhet och meningsskapande som centrala analysverktyg, synliggjorde lärarnas fördjupade förståelse för elevers skriftspråksutveckling. I materialet framträder en bild av att tidigare erfarenheter omvärderades och användes tillsammans med nya erfarenheter för att skapa ny kunskap hos både lärare och elever. Exempelvis beskriver lärare hur elever i samband med bedömningsaktiviteten upptäckte att de kunde läsa. I mötet mellan projektets ämnesfokus och praktisk handling kunde lärarna omvärdera tidigare erfarenheter och upptäcka att elever i förskoleklassen läser, hur de läser och hur de själva kan stimulera eleverna vidare. Studiens avsikt är att öppna för en diskussion om hur kompetensutveckling om skriftspråksutveckling kan öka förskoleklasslärares möjligheter att stimulera elever vidare och öka elevernas förutsättningar att utvecklas i riktning mot skolans kunskapskrav.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Alatalo, Tarja, 1961-
(författare)
-
Läsförståelseundervisning med utgångspunkt i skönlitteratur respektive lärobok i svenska
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om läsförståelseundervisning i svenskämnet i mellanstadiet. Material från observation av undervisning i två klasser i årskurs 6 analyserades för att med en komparativ ansats förstå och beskriva hur lärare undervisar i läsförståelse utifrån skönlitterära böcker som eleverna valt själva, så kallade tystläsningsböcker, respektive läromedel i svenskämnet. Genom innehållsanalys synliggörs vad som kan vara undervisning för att utveckla förståelse av ett specifikt textinnehåll respektive strategier för att förstå textinnehåll. Undervisningen i båda klassrummen är i hög grad dialogisk och lärarna fokuserar på att stärka elevernas ord- och begreppskunskap. Trots olika utgångspunkter vad gäller texter och läsaktiviteter, ställer båda lärarna frågor och genererar diskussioner på hög nivå och utmanar eleverna att tänka om textens innehåll, form och budskap samt undervisar om strategier för att förstå textinnehåll. En slutsats är att lärarens didaktiska avvägningar avgör om och på vilket sätt undervisningen riktas mot förståelse av ett specifikt textinnehåll och/eller förmåga att använda förståelsestrategier, oavsett om undervisningen utgår från autentisk litteratur eller läromedel. Ingen av lärarna påpekar explicit för eleverna att det sätt som de tar sig an läsaktiviteterna hjälper dem att förstå textinnehåll och att liknande strategier kan användas vid all läsning. Potential att undervisa explicit om när och hur olika strategier kan användas för att förstå texters innehåll diskuteras.Nyckelord: autentisk text, lässtrategier, läsundervisning, mellanstadiet, tyst läsning
|
|
| 22. |
- Alatalo, Tarja, 1961-
(författare)
-
Läsundervisning i förskoleklass
- 2019. - 2
-
Ingår i: Läsundervisningens grunder. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789151102764 ; , s. 73-88
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 23. |
- Alatalo, Tarja, 1961-, et al.
(författare)
-
Matematikundervisning – en läs- och skrivutvecklande didaktik i förskoleklass
- 2023
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Denna studie syftar till att utveckla kunskap om läs- och skrivutvecklande didaktik i matematikundervisningen i förskoleklass. Undervisning med fokus på ämnesspråkliga perspektiv (content area literacy), det vill säga undervisning som främjar elevers förmåga att lyssna, tala, läsa, skriva och se för att få information inom ett specifikt ämnesområde (Vacca & Vacca, 2002), stödjer elevers läs- och skrivutveckling (Moss, 2005). Förmågan att använda och förstå talat språk har visats vara en av de tidigaste prediktorerna för en god läsutveckling (National Early Literacy Panel, 2008). Därför är en undervisning som stimulerar unga elever till språklig interaktion och där läraren engagerar eleverna i en innehållsrik och målinriktad undervisning gynnsam för förmågor och färdigheter som är förknippade med elevernas senare läsframgång (Lonigan, 2015). Sådan undervisning förstås i denna studie som dialogisk (Alexander, 2017; Kim & Wilkinson, 2019). Vi ser språket som ett verktyg för att tänka och prata, vilket i denna studie innebär att lärare och elever samtalar om matematiska begrepp och knyter an till exempelvis videofilm, sagor, bilder, tärningar och sedlar. Videoobservationer av matematikundervisning genomfördes i 17 olika klassrum i förskoleklass. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Freebody och Lukes (1999) resursmodell där dess fyra praktiker som fokuserar på kodning, textskapande, textanvändning och kritiskt utforskande användes till att förstå och synliggöra vilka läs- och skrivutvecklande möjligheter matematikundervisningen erbjöd eleverna. Preliminära resultat tyder på att praktikerna som stödjer meningsskapande utifrån text samt textanvändande var mest framträdande i den dialogiska undervisningen. Elever och lärare meningsskapande om matematiska begrepp som exempelvis mönster, antal, hälften och dubbelt, i funktionella sammanhang och med utgångspunkt i elevernas erfarenheter. Praktiska metoder och åskådliggörande artefakter för att stötta elevernas förståelse var centrala i undervisningen. Matematikundervisning som en läs- och skrivutvecklande didaktik diskuteras. Studien är finansierad av Vetenskapsrådet, 2020-03954 Alexander, R. J. (2017). Towards dialogic teaching: Rethinking classroom talk (5th ed.). York, UK: Dialogos. Freebody, P. & Luke, A. (1990). Literacies programs: Debates and demands in cultural context. Prospect 5(3), 85–94.Kim, M-Y., Wilkinson, I., A.G. (2019). What is dialogic teaching? Constructing, deconstructing, and reconstructing a pedagogy of classroom talk. Learning, Culture and Social Interaction, 21, 70–86. https://doi.org/10.1016/j.lcsi.2019.02.003. Lonigan, C. J. (2015). Literacy development. In R. M. Lerner, L. S. Liben, & U. Mueller (Eds.), Handbook of child psychology and developmental science, cognitive processes, (Vol. 2, pp. 763–805). Hoboken, NJ: John Wiley & Sons. Moss, B. (2005). Making a case and a place for effective content area literacy instruction in the elementary grades. Reading Teacher, 59(1), 46–55.National Early Literacy Panel. (2008). Developing early literacy: Report of the NationalEarly Literacy Panel. Washington, DC: National Institute for Literacy. https://lincs.ed.gov/publications/pdf/NELPReport09.pdfVacca, R. T., & Vacca, J. L. (2002). Content area reading (7th ed.). Boston: Allyn & Bacon.
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
- Alatalo, Tarja, 1961-, et al.
(författare)
-
”Nu läser vi grodans dagbok” : Läs- och skrivutvecklande praktiker i naturvetenskapsundervisning i förskoleklass
- 2022
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - : Linnaeus University. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 27:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Syftet var att bidra med kunskap om läs- och skrivutvecklande undervisning i sociala praktiker genom textutforskning och meningsskapande i naturvetenskap i en förskoleklass. Studiens utgångspunkt var att undervisning i förskoleklass behöver inriktas mot gemensamt samtalande, lyssnande, skrivande och läsande i meningsfulla och funktionella situationer för att ge eleverna möjlighet att utforska språkets form, innehåll och funktion i social interaktion. Fem lektioner då aktiviteter i naturvetenskap genomfördes i förskoleklass observerades utifrån ett lärar- och undervisningsperspektiv. Analysen utfördes med utgångspunkt i Luke och Freebodys resursmodell, som behandlar fyra sociala praktiker: kodknäckarens, textskaparens, textanvändarens och den kritiska läsarens roll. Resultatet visar att utforskandet i samband med undervisning i naturvetenskap möjliggjorde för elever att röra sig mellan de fyra praktikerna i resursmodellen i social interaktion och i meningsfulla sammanhang. Eleverna gavs förutsättningar att göra språkliga upptäckter och stärka sina ämneskunskaper både enskilt och tillsammans med andra, vilket är gynnsamt för den framväxande läsförståelsen. Läraren fokuserade inte språkutveckling utan naturvetenskapen var i centrum. Artikeln diskuterar potential att stärka den läs- och skrivutvecklande didaktiken i samband med texthändelser i naturvetenskap genom explicit undervisning om språkliga aspekter i funktionella sammanhang samt genom att lyfta fram hur form, innehåll och funktion samspelar i olika texttyper.
|
|
| 26. |
- Alatalo, Tarja, 1961-
(författare)
-
Om läsning och läsundervisning
- 2024
-
Ingår i: En läsande skola. - Stockholm. - 9789147155781
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 27. |
- Alatalo, Tarja, 1961-, et al.
(författare)
-
Preschool teachers’ perceptions about read-alouds as a means to support children’s early literacy and language development
- 2021
-
Ingår i: Journal of Early Childhood Literacy. - : SAGE Publications. - 1468-7984 .- 1741-2919. ; :3, s. 413-435
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study examined active Swedish preschool teachers’ thoughts and perceptions in terms of read-alouds as a tool to support children’s language and literacy development. The research question was “How and for what purpose do preschool teachers say that they organize read-alouds in preschool?” Three focus group interviews were conducted with five preschool teachers from different preschools in each group. The findings reflect traditions that influence preschool education, and the general picture is that teachers’ personal and practical knowledge informs their daily teaching. The informants try to organize read-alouds but do not always succeed as a result of logistical and practical challenges. Teachers describe external factors, such as large groups and the requirement to teach math and science, as obstacles in the planning and implementing of read-alouds. Teachers that have received in-service training and professional development say that they have daily read-alouds, followed by text talk. The need for professional development is discussed.
|
|
| 28. |
- Alatalo, Tarja, 1961-
(författare)
-
Professional content knowledge of grades one – three teachers in Sweden for reading and writing instruction : language structures, code concepts, and spelling rules
- 2016
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Educational Research. - : Taylor & Francis Group. - 0031-3831 .- 1470-1170. ; 60:5, s. 477-499
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this study, Swedish teachers of grades 1-3, with various teacher-training backgrounds, were tested to determine if they have the requisite awareness of language elements and the way these elements are represented in writing. The results were poor, yet the indication was that teachers with a good educational background in literacy and a good deal of teaching experience know significantly more than teachers whose teacher training included fewer or no courses in literacy instruction and who had less experience. The results indicate that it may be difficult for many teachers in the sample to provide adequate instruction in basic reading and writing. However, the study did not investigate how knowledge is used in practice, on which further research is needed. The importance of professional content knowledge is discussed.
|
|
| 29. |
- Alatalo, Tarja, 1961-, et al.
(författare)
-
Read-Aloud and Writing Practices in Nordic Preschools
- 2023
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Educational Research. - : Informa UK Limited. - 0031-3831 .- 1470-1170. ; 68:3, s. 588-603
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study investigated preschool teachers’ read-aloud and writing practices using a questionnaire about how activities were planned and organized, and what their purpose was. The sample consisted of 222 participants from Finland, Norway, and Sweden. Data was analyzed using a mixed methods approach. The results indicate that early literacy practices were not planned systematically. Most of the preschool teachers (77%) reported having storybook read-alouds at least three times per week. A large minority (45.5%) reported never or seldom using writing activities, and rarely in play. The main aims of read-alouds were to promote learning and development, create a sense of community, and regulate group activities. The main aims of writing practices were to learn about letters, understand the function of print, and arouse interest in writing. We discuss the implications of these findings in relation to a need for a didactic approach, where play is the core of early literacy practices.
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
- Alatalo, Tarja, 1961
(författare)
-
Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: Om lärares möjligheter och hinder
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study focuses on teachers’ opportunities and obstacles to perform skillful reading and writing instruction. It’s about the ability to accurately identify where students are in their reading and writing process and to help them develop good reading skills. It is also about the ability to recognize signs of difficulties that students may have in their written language development and to know what efforts are needed to help them advance their reading and writing skills. The research is based on teachers’ own statements and survey responses on the external conditions for teaching and on their approach, attitudes and knowledge in reading and writing. The empirical material consists of interviews, surveys and test data. The interview study was conducted with eight teachers. The questionnaire was answered by 249 teachers, while the knowledge test was conducted of 269 teachers and 31 special education teachers. Many of the teachers in this study have lack knowledge in the structure of language and common Swedish spelling rules. Furthermore, it appears that a large part of them are unaccustomed to explaining, in detail, students’ reading development and find it difficult to systematically describe the aspects of daily literacy instruction. The overall picture is that many teachers teach without having tools to reflect on how their education really affects students’ reading and writing. These shortcomings make it difficult to conduct effective literacy instruction. Once students have learned to decode or if they have reading difficulties, many teachers seem to one-sidedly focus on getting students to read more. The consequence could be that those who would need to practice more on the technical basic of reading or comprehension strategies are left without support. Lack of variety and individuality in fluency and comprehension training can challenge the students’ reading and writing development. The teachers in the study, who have the old junior school teacher and elementary teacher education, have the highest amount of knowledge of reading and writing (the test). Good education can provide student teachers with professional skills that they may develop further in their careers. Knowledge of the meaning of phonological and phonemic awareness as well as knowledge of how to count phonemes seem to be important for knowledge of reading and writing (the test). Knowledge of basic reading processes can be obtained by systematic and structured work with students’ linguistic development, and through continuous dialogues with experienced colleagues on how and why questions. This is one important way to work also in teacher training. When essential professional skills are established in the teacher education, in practice students will obtain the school’s learning goals.
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
- Alatalo, Tarja, 1961-
(författare)
-
Swedish K-1 Teachers’ Knowledge of Basic Literacy Instruction: Examining Gains From a Professional development Program. : Participation on a symposia: Literacy learning and its relations to teachers’ knowledge and practices in kindergarten and first school years.
- 2014
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Introduction Research indicates that explicit, systematic instruction in phoneme awareness and in orthographic principles facilitates the reading process and many children’s likelihood of success (Adams, 1990; Cunningham & Stanovich, 1998; Lundberg, 2006). Teachers’ knowledge of language structures and processes in the reading development has a direct connection with the students’ reading skills (Moats & Foorman, 2003, Lane et al., 2009). For this reason, teachers should know the meaning of phonological and phonemic awareness and spoken language structures, that is, phrases, words, morphemes, syllables and phonemes (Brady et al., 2009; Joshi et al., 2009; Moats, 1994; 1999; 2000; Piasta et al., 2009). This basic knowledge, gives teachers the potential to be able to choose appropriate activities, provide accurate feedback, address students’ instructional needs, and adjust their teaching accordingly (Moats, 1994, 2009). Many Swedish teachers in the earlier grades lack knowledge of basic reading and writing skills (Alatalo, 2011). This means that they cannot perform systematic reading instruction or identify children’s literacy development. Studies have shown that in-depth professional development for teachers in the first grades of school on topics including linguistic awareness and language structures increase teachers knowledge on literacy instruction as well as students literacy progress (Brady et al., 2009; McCutchen 2002). Purpose and research questions The main goal was to evaluate whether gains in Preschool class-1 teachers’ knowledge in reading instruction would be obtained with a professional development program that continues for two years. The program consists of lectures on language structures, linguistic awareness, decoding, reading fluency and reading comprehension. To extend and intensify the professional development, the lectures are followed by recurrent missions on each topic that the teachers would perform with their students. The missions are followed of peer talks in small groups led by a special educator. The research questions are defined as follows: How does the professional development program influence preschool class-1 teachers’ knowledge of literacy instruction? How do the teachers state that the training affects their teaching?Method 23 teachers from preschool class and 23 from grade 1 are taking part of the study. Pre- and post tests with focus on the actual skills assess teachers’ knowledge. Observations of peer talks as well as recurrent interviews with 10 teachers during the two years investigate teachers learning and experiences about effects on their teaching. Results There are only preliminary results since the research is in progress. Pre-test, observations and interviews show that the preschool class teachers generally are familiar with the meaning of phonological and phonemic awareness but do not know about decoding, reading fluency or comprehension. Grade 1 teachers do generally know more about reading fluency and comprehension but less about linguistic awareness. Many teachers seem to follow the textbook without reflecting on how their instruction affects the students learning. All respondents state that the theoretical connection to their practical experiences makes them more aware of children’s literacy development, which also influences their teaching.
|
|
| 39. |
- Alatalo, Tarja, 1961-, et al.
(författare)
-
Teachers' academic achievement: evidence from Swedish longitudinal register data
- 2024
-
Ingår i: European Journal of Teacher Education. - : Informa UK Limited. - 0261-9768 .- 1469-5928. ; 47:1, s. 60-80
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The difficulty recruiting competent teachers is widespread, and the status of the teaching profession is on the decline. Sweden is just one country with these problems. Using longitudinal register data for every teacher in Sweden born between 1972 and 1998, the present study investigates changes in teachers' own school grades to clarify patterns of recruitment to the teaching profession. The main methods were regression analysis and descriptive statistics. Results showed a significant decline in teachers' grade average between 1996 and 2016, with certified teachers having a higher grade average than uncertified teachers throughout this period. Grades of primary school teachers were lower compared with those of secondary school teachers. Higher grade average for secondary school teachers of natural science subjects compared with teachers of other subjects was also observed. The decline in teachers' grades is a factor characterising changed recruitment patterns and one likely to affect teacher quality.
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
- Alatalo, Tarja, 1961-, et al.
(författare)
-
Transition between Swedish preschool and preschool class : a question about interweaving care and knowledge
- 2016
-
Ingår i: Early Childhood Education Journal. - : Springer Netherlands. - 1082-3301 .- 1573-1707. ; 44:2, s. 155-167
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study highlights teachers’ experiences with transition from Swedish preschool to preschool class, i. e. from the daycare centre to the formal school. One assumption was that transition activities, to favour continuity in the long-term, need to focus on children’s learning within the target areas that the policy documents specify for preschool. Empirical data were collected through a combination of a questionnaire and interviews. The study shows that transition activities occur between institutions. These are in place to allow for a safe transition for children rather than to allow for continuous and long-term learning in the target areas in the curriculum. Care for children and beliefs about the types of school activities have an impact on the activities and standpoints in the transition processes. Professional assessment of children’s learning and the need for greater consensus within various types of schools in terms of the learning of the individual child in different fields are discussed.
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
- Alatalo, Tarja, 1961-, et al.
(författare)
-
Överlämning av information från förskola till förskoleklass gällande elevers skriftspråkliga utveckling
- 2014
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Forskning om överlämningar mellan olika skolformer har funnit att det är av betydelse för barns kontinuerliga och långsiktiga lärande att mottagande verksamhet tar tillvara de erfarenheter barnet redan erövrat. Detta eftersom lärandet gynnas av att verksamheten fortsätter på samma sätt utan onödiga avbrott. I föreliggande studie undersöks verksamma lärares erfarenheter av överlämning av information från förskola till förskoleklass gällande elevers skriftspråkliga utveckling. Traditioner, bristande samarbete och öppenhet mellan verksamheterna anges hindra samverkan kring överlämnandet. Det överlämnande som görs fokuserar i hög grad barn som ”sticker ut”, det vill säga ligger långt framme eller är sena i sin utveckling. Rädsla för bedömning uppges också vara en orsak till att överlämnandet inte genomförs mera nyanserat. Bristfällig utbildning om både skriftspråksutveckling och kontinuerligt lärande framstår emellertid som den huvudsakliga orsaken till att överlämnande vad gäller barns skriftspråkliga utveckling i det närmaste är obefintligt.
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
|
|
| 46. |
- Larsson, Maria
(författare)
-
Viktig läsning? : Svensklärare i gymnasiet om läsundervisning i en performativ kontext
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study investigates reading instruction in the first year of upper-secondary school in Sweden in the L1-subject Swedish. The thesis focuses both on what happens to students’ reading and teachers’ teaching when classroom reading is controlled by assessments, examinations and a national reading comprehension test, and on what teachers of Swedish want their students to learn when reading and comprehending different types of texts. The aim of this study is to contribute knowledge about what didactic challenges teachers of Swedish in upper-secondary school face when choosing content for their reading instruction in a policy-laden and performative context. Specific focus is on what the teachers consider important for students to learn and what powerful knowledge is made visible in their narrative about their practice. The study draws on qualitative data from interviews with five teachers of Swedish in upper-secondary school. The interviews were carried out in a series of four individual interviews with each teacher and a final group interview with all five teachers. Also included in the data are all the texts and student assignments the teachers used in the course Swedish 1 during a school year. The theoretical framework has three theoretical perspectives where theory of policy enactment is the overarching theory, and where theories on reading and the concept powerful knowledge make contributing analytical and theoretical perspectives.The findings indicate that the local context such as resources, the culture and the organisation of the school, in combination with preferences of students and teachers, is important when it comes to what texts teachers can choose. Teaching content seems to be quite comparable between the five teachers’ courses, despite the different local contexts, even though there is a large variety in how many texts the students read. The five teachers all state that central to their teaching is to encourage students both to read for pleasure and view themselves as readers, and to process basic values and existential questions by reading and working with various types of texts. However, the teachers say they encounter challenges in the classroom such as growing resistance to read and a lack of focus among students. The thesis points out how essential it is that teachers of Swedish have the professional competence to support and develop students’ reading ability throughout their schooling, and that reading instruction should not be regarded as something that ends once students acquire basic reading skills.The findings also indicate that the course knowledge requirements have a major impact on how texts are chosen and how examinations of reading are conducted, and that examination of students’ reading in the classroom is considered more reliable and nuanced than in the national reading comprehension test that forms part of the Swedish 1 course. The teachers also criticise the notion that reading can be objectively measured in a test. The reading comprehension test seems to have little impact on instruction and the teachers say they pay little attention to test results when setting the final grades for the course. The teachers state that they would rather not examine and grade students’ reading at all as this hinders students from reading for pleasure and from experiencing reading as something that can bring with it great personal value. The performative context, including the national Swedish 1 test, affects teachers and their classroom practices significantly in several ways.
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
- Stormats, Karen, 1968-
(författare)
-
Flipp i tal och handling : En fallstudie om undervisningsmetoden flipp i tre gymnasielärares tal och handling
- 2019
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Flipped Classroom (flipp) is described in both school and scientific contexts as a new teaching method where the individual pupil and her active learning is placed at the center and where lesson time to a greater extent is used for discussion and laboratory work, while information gathering takes place outside lesson time via ICT. Flipp has in recent years become widely spread in Sweden, which is why it is interesting to investigate flipp in a Swedish context. This has so far been made to a very limited extent. This study aims to deepen the understanding of flipp as a teaching method as the method appears in the speech and actions of upper secondary school teachers who claim they use flipp when they teach. The study addresses three general issues. First, teachers' purposes with flipp are explored, second, the roles that emerge in flipped teaching is investigated and third, individualization in teaching where flipp is applied. The study is a case study based on interviews and observations with three upper secondary school teachers who flip their teaching. The study is based on social constructivist theory formation and Dewey's progressivist philosophy of education is the discussion partner in this study. Previous research suggests that in the development of flip, inspiration was drawn from pedagogical ideas from the early 1900s, which makes it advisable to discuss possible points of contact between flipp as expressed in the case study, and progressivism. Previous research presents flipp as a method for creating flexibility and individualization as well as a method that helps the teacher and students spend more time together for laboratory work and discussions. The teachers express that flipping helps the students to become active during lessons. Observations, however, show that there are significant problems with the students not preparing for the lesson to the extent that was expected, which will have negative consequences for the opportunities to work and discuss during lessons as intended. The study thus shows evidence that there is a discrepancy between the image that the teachers produce and the image of the flip that has been observed.
|
|
