| 1. |
- Allard, Christina, et al.
(författare)
-
Rasbiologiskt språkbruk i statens rättsprocess mot sameby
- 2015
-
Ingår i: Dagens Nyheter. - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Statens hantering av forskningsresultat i rättsprocessen med Girjas sameby utgör ett hot mot Sverige som rättsstat och kunskapsnation. Åratal av svensk och internationell forskning underkänns och man använder ett språkbruk som skulle kunna vara hämtat från rasbiologins tid. Nu måste staten ta sitt ansvar och börja agera som en demokratisk rättsstat, skriver 59 forskare.
|
|
| 2. |
- Allard, Christina, et al.
(författare)
-
Rasbiologiskt språkbruk i statens rättsprocess mot sameby : DN Debatt 2015-06-11
- 2015
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Statens hantering av forskningsresultat i rättsprocessen med Girjas sameby utgör ett hot mot Sverige som rättsstat och kunskapsnation. Åratal av svensk och internationell forskning underkänns och man använder ett språkbruk som skulle kunna vara hämtat från rasbiologins tid. Nu måste staten ta sitt ansvar och börja agera som en demokratisk rättsstat, skriver 59 forskare.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Allard, Christina
(författare)
-
Aktivitet: Boksläpp
- 2016
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Boksläpp av "Renskötselrätt i nordisk belysning" och samtal med advokat Camilla Wikland
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Allard, Christina
(författare)
-
Aktivitet: Opponent på en lic.avhandling
- 2013
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Licentiate thesis “Governing Ecologies. Species protection in overlapping and contiguous legal regimes” by Yaffa Epstein
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
- Allard, Christina, 1971-, et al.
(författare)
-
Girjas Reindeer Herding Community v. Sweden : Analysing the Merits of the Girjas Case
- 2021
-
Ingår i: Arctic Review on Law and Politics. - Oslo : Cappelen Damm AS. - 1891-6252 .- 2387-4562. ; 12, s. 56-79
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- For the first time in the Swedish Supreme Court, a small Sami reindeer herding community has won an important victory affirming the community’s small game hunting and fishing rights. Because of protracted use and the concept of immemorial prescription, the Court recognised the community’s exclusive hunting and fishing rights, including the right to lease these rights to others. Such leases have long been prohibited by legislation and the State has retained its powers to administer such leases. This case signifies a considerable development in the area of Sami law. In its decision, the Supreme Court made some adjustments to the age-old doctrine of immemorial prescription, and provided insights into how historic evidence should be evaluated when the claimant is an Indigenous people. A common motivator for these adjustments is an enhanced awareness of international standards protecting Indigenous peoples and minorities. Even ILO Convention No. 169 – the only legally binding convention concerning Indigenous rights, but which Sweden has not yet ratified – is relevant when it comes to evaluating Sami customary uses. The Court addressed the problem of gaps in the historical material and used evidence from other parts of Swedish Lapland and adjacent time-periods, making reasonable assumptions to fill in these gaps. The Court imposes on the State the burden of proof regarding the extinguishment of already established Sami rights, as well as proof that extinguishment by legislation or expropriation, is “clear and definitive”. These conditions were not met in this case.
|
|
| 31. |
- Allard, Christina, 1971-, et al.
(författare)
-
Girjas sameby mot staten: En analys av Girjasdomen
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - : Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :5, s. 429-452
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I januari 2020 avgjorde Högsta domstolen det s.k. Girjasmålet, där rätten att upplåta småviltsjakt och fiske i fjällområdena prövats. Stridigheter om huruvida det är staten eller samebyn som har rätt att göra sådana upplåtelser har pågått i decennier och har inte gått att lösa politiskt. I artikeln analyseras domen och vilka konsekvenser den får; domens längd och komplexitet motiverar en längre rättsfallsanalys. Det konstateras att domen klargör viktiga förhållanden såsom att samiska markrättigheter upparbetats genom urminnes hävd och att ILO:s konvention nr 169 om urfolks rättigheter i delar är bindande även om den inte har ratificerats. Domen innebär att en betydande rättsutveckling skett inom det samerättsliga området.
|
|
| 32. |
- Allard, Christina, 1971-, et al.
(författare)
-
Indigenous Influence and Engagement in Mining Permitting in British Columbia, Canada : Lessons for Sweden and Norway?
- 2023
-
Ingår i: Environmental Management. - : Springer. - 0364-152X .- 1432-1009. ; 72:1, s. 1-18
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Mine developments in Indigenous territories risk disrupting Indigenous cultures and their economies, including spiraling already high levels of conflict. This is the situation in Canada, Sweden, and Norway, as elsewhere, and is fostered by current state legal framework that reflect historical trajectories, although circumstances are gradually changing. Promising institutional changes have taken place in British Columbia (BC), Canada, with respect to new legislative reforms. Notably, new legislation from 2019 intends to implement the United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples (UNDRIP) in the province, by promoting consent-based and collaborative decision-making mechanisms. New environmental assessment legislation is another example; this legislation includes early engagement, collaborative decision-making, and Indigenous-led assessments. The article’s aim is, first, to analyze how Indigenous communities can influence and engage in the mining permitting system of BC, and, secondly, to highlight the positive features of the BC system using a comparative lens to identify opportunities for Sweden and Norway regarding mining permitting and Indigenous rights. Applying a legal-scientific and comparative analysis, the article analyzes traditional legal sources. The article concludes that the strong points that the BC regime could offer the two Nordic countries are: the concept of reconciliation, incorporation of UNDRIP, the spectrum of consultation and engagement approaches, and the structure of environmental assessments. All three jurisdictions, however, struggle with balancing mine developments and securing Indigenous authority and influence over land uses in their traditional territories.
|
|
| 33. |
- Allard, Christina, et al.
(författare)
-
Introduction
- 2015
-
Ingår i: Indigenous Rights in Scandinavia. - fanham : Ashgate Publishing. - 9781472425416 ; , s. 3-8
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This introduction presents an overview of the key concepts discussed in the subsequent chapters of this book. The book provides an in-depth source of scholarly work related to laws of the Scandinavian. It describes the geographic region consisting of the countries of Norway, Sweden and Finland by using the term book ‘Scandinavia’. Indigenous Rights in Scandinavia: Autonomous Sami Law, relates to a claim that Sami Law as a legal discipline and related legal scholarship therein needs to be distinct as well as autonomous. The Sami, as a transnational indigenous people with variations in language and traditions between different regions and groups, face a different legal situation in each state, where Norway can be interpreted as most favourable. An important methodological aspect one has to consider when working with Sami Law and Sami legal matters is that there are three different larger legal traditions that apply: state legislation, Sami customary law and applicable international law.
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
- Allard, Christina, 1971-
(författare)
-
Mineralutvinning i norska Sápmi : Beaktandet av samiska rättigheter i tillståndsprocessen och Nussir-gruvan i Finnmark
- 2021
-
Ingår i: Nordisk miljörättslig tidskrift. - : Nordisk miljörättslig tidskrift. - 2000-4273. ; 1, s. 7-32
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Mineralutvinning i traditionella samiska områden orsakar markanvändningskonflikter, och tillståndsprocesserna är komplicerade och långdragna. Det gäller i Norge såväl som i Sverige. Samernas status som urfolk och vilka hänsyn som ska tas till samiska intressen och rättigheter vid beslutsprocesserna är något oklara och flera lagar samverkar. Denna artikel syftar till att redogöra för de norskareglerna som avser att skydda samiska intressen och rättigheter i tillståndsprocessen, med huvudfokuspå den norska minerallagen. Artikeln illustrerar även hur reglerna har tillämpats i praktiken genom det kontroversiella gruvprojektet Nussir som 2019 fått grönt ljus för att starta upp gruvdrifti Finnmark, där specifika regler för att skydda samiska intressen gäller vilka avser att genomföra kraven från ILO-konventionen 169 om ursprungsfolkoch stamfolk i självstyrande länder. Reglernastillämpning och Nussir-gruvan diskuteras sedan bl.a. avseende vad som krävs för att gruvbolag ska kunna bedriva verksamhet parallellt med samisk renskötsel. Det visar sig att långtgående villkor kan ställas i förhållande till driftkoncessionen för att en samexistens ska vara möjlig. Även om de berörda renbetesdistrikten menade att anpassningarna av gruvverksamheten inte var tillräckliga – renskötseln är hårt trängd av andra befintligaoch planerade verksamheter i området – indikerar beslutet ändå på vad som är ”acceptabelt” och genomvillkoren institutionaliseras social hållbarhet och de kostnader som detta medför för gruvdrift i Sápmi.
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
- Allard, Christina
(författare)
-
Renskötselrättens grunder – en replik
- 2012
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 864-867
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 41. |
- Allard, Christina, et al.
(författare)
-
Samebyns interna organisation
- 2011
-
Ingår i: Förvaltningsrättslig Tidskrift. - 0015-8585. ; :2, s. 197-236
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 42. |
- Allard, Christina, et al.
(författare)
-
Samernas rättigheter försvagas
- 2009
-
Ingår i: Dagens Nyheter. - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 43. |
- Allard, Christina
(författare)
-
Samerätten : ett besvärligt rättsområde
- 2016
-
Ingår i: Bertil Bengtsson 90 år. - Stockholm : Jure Förlag. - 9789172236448 ; , s. 7-18
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 44. |
- Allard, Christina
(författare)
-
Sami land rights: Recent developments in swedish case law
- 2022. - 19
-
Ingår i: European Yearbook of Minority Issues. - : Brill Nijhoff. - 9789004459281 ; , s. 221-238
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The Indigenous Sami people traditionally live in what is now Sweden, Norway, Finland, and Russia. A crucial matter for Indigenous peoples, including the Sami living in Sweden, is that of the recognition of their land rights and access to their traditional lands. This article’s aim is to present and analyse recent case law developments in Sweden that relate to the recognition and protection of Sami land rights, specifically the Girjas and Talma cases, through legal-scientific and textual analyses and relevant legal literature. Both cases concern Sami reindeer herding rights in Sweden and the Swedish state as defendant. These cases raise complex legal issues and historical circumstances, demonstrating the need for the Swedish state to treat Sami land rights as equal to other civil rights in Swedish society, in line with international human rights law.
|
|
| 45. |
- Allard, Christina
(författare)
-
Sámi rights in the sustainable transition-concluding remarks
- 2023. - 1
-
Ingår i: The Significance of Sámi Rights: Law, Justice, and Sustainability for the Indigenous Sámi in the Nordic Countries. - : Taylor and Francis. - 9781032115986 - 9781003220640 ; , s. 183-202
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 46. |
- Allard, Christina
(författare)
-
Some characteristic features of Scandinavian laws and their influence on Sami matters
- 2015
-
Ingår i: Indigenous Rights in Scandinavia. - Fanham : Ashgate Publishing. - 9781472425416 ; , s. 49-64
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This chapter illustrates how general national characteristics within law play a role in how Sami legal matters are defined and resolved and explains the differences in the treatment of these issues in the Scandinavian countries. It discusses three topics: judicial review and law-making functions of the Supreme Courts, the recognition of Sami land rights, and the acceptance of customary law. Norwegian law recognizes a number of different proprietary concepts related to protracted uses, including immemorial usage, prescription, ‘established privileges’ and local customary law. The Sami legal culture has been, and still is, a marginalized part of the Norwegian, Swedish and Finnish dominant laws. The recognition of custom may come in two ways: either through recognition of customary law as a legal source by national law and/or through international human rights law. The Norwegian Supreme Court enjoys a greater relative independence than the Supreme Courts of the East Nordic countries and Norway has a more flexible system of property law.
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
- Allard, Christina
(författare)
-
The Nordic countries’ law on Sámi territorial rights
- 2011
-
Ingår i: Arctic Review on Law and Politics. - 1891-6252 .- 2387-4562. ; :2, s. 159-183
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Territorial rights are important for the Sámi people, as they are for all indigenous peoples. Land is the asset which supports the Sámi culture and responsible for its long-standing survival. This article compares property laws in Norway, Sweden and Finland as to how Sámi rights to land and natural resources are articulated and recognized. These rights are based on old doctrines: ‘immemorial usage’ in Norway and ‘immemorial prescription’ in Sweden and Finland. Although the doctrines are generally regarded as equivalent, the article discusses a few significant differences. Subsequently the basic principles underpinning the two doctrines are analyzed, contrasted and discussed, with particular focus on reindeer herding rights.
|
|
| 50. |
|
|
