| 1. |
- Nuruzzaman, Robin, 1992-, et al.
(författare)
-
Kombinerad mobilitet - cykel och kollektivtrafik : en litteraturöversikt
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kombinerade cykel- och kollektivtrafikresor är ett sätt att resa som kombinerar cykelns flexibilitet med kollektivtrafikens hastighet och räckvidd. Kombinationen i sig skapar ett distinkt transportmedel som kan bidra till ett mer hållbart och hälsosamt samhälle. För att undersöka vilken potential det har och vilka effekter detta transportmedel för med sig har denna litteraturstudie genomförts. Litteraturstudien omfattar internationell forskning och ska vara till hjälp för transportplanering i Sverige. Resultatet visar bland annat att det inte finns ett sätt att utforma ett kombinerat cykel- och kollektivtrafiksystem, utan att lokala förutsättningar måste beaktas vid utformning av systemen. Fördelarna är störst i förorter med ett cykelvänligt avstånd till kollektivtrafiken. Goda parkeringsmöjligheter för cyklar ökar villigheten att cykla till kollektivtrafikstationer. Det här sättet att resa kan konkurrera med bilen, inte bara prismässigt utan även avseende hastighet och tillgänglighet. Eftersom det krävs erfarenhet för att utföra den här typen av resor på ett bra sätt är det mest lämpat för rutinartat resande.
|
|
| 2. |
- Portinson Hylander, Jens, et al.
(författare)
-
(Im)mobilising citizens : Governing individual transport under COVID-19 and climate change in Sweden
- 2024
-
Ingår i: Transportation Research Part D. - : Elsevier. - 1361-9209 .- 1879-2340.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- One striking effect from policy responses by governments to address the COVID-19 pandemic was the repression of mobility, resulting in altered volumes and patterns of passenger transport on a global scale. Building on governance and governmentality theories we provide a comparative analysis of the management of COVID-19 and climate change by the Swedish state in relation to individual mobility and transport. We find that the governance approach in the two cases differ significantly, with a unified state response to COVID-19 being based on a perception of acute crisis combined with solidarity appeals to citizens. In contrast, climate change is marked by a distributed network governance, a conceptualisation of future crisis, and individuals being invoked primarily as economic agents. We discuss whether a stronger leadership by the state combined with appeals to civic solidarity may open new policy avenues for sustainable mobility.
|
|
| 3. |
- Alm, Jens, 1982-, et al.
(författare)
-
Cykling – en integrerad del i ett framtida transportsystem som bidrar till en hållbar samhällsutveckling : resultat från enkätstudie och workshop
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport redogörs för resultat från en genomförbarhetsstudie, innefattande dels en enkätstudie, dels en workshop. Syftet har varit att identifiera vilka frågor som i ett svenskt utvecklingsarbete behöver prioriteras, integreras och samordnas av olika aktörer ur ett hållbarhetsperspektiv, för att skapa underlag och förslag på strategiskt initiativ kring det utvecklingsarbete som Trafikverket och Cykelcentrum gemensamt koordinerar. Enkäten riktade sig till olika svenska aktörer, i form av experter som representerar olika nyckelområden rörande främjande av cykling, så som forskare, planerare på kommunal och regional nivå, statliga myndigheter samt intressenter från bland annat Svenska Turistföreningen, Nationella cykelrådet, Cykelfrämjandet, Svenska Cykelstäder och Svensk Cykling. Analysen baseras dels på de fasta svarsalternativen, dels på de öppna kommentarerna som följde frågorna. Resultaten visar på en rad olika aspekter där arbetet med att främja cykling kan och bör förbättras och utvecklas mot det gemensamma målet för en hållbar samhällsutveckling. Övergripande visar resultaten på en diskrepans mellan mål och utförande. Det kan till exempel handla om upplevda brister för samordning och samverkan på och mellan olika nivåer (nationell, regional och lokal), finansiering och kunskap. Respondenter uttrycker också att bilen fortfarande är norm, vilket försvårar arbetet med främjandet av cykling. För främjande av cykling behöver förändringar ske med ökad prioritering av cykel genom exempelvis förändringar i regler/föreskrifter och i infrastrukturen. För detta krävs dock, enligt respondenterna, ökad finansiering samt förbättringar avseende statistik och mätmetoder. En ytterligare relaterad faktor är bättre samordning och samverkan mellan olika aktörer, på nationell, regional och kommunal nivå. Fem områden har identifierats som särskilt viktiga för fortsatt forskning: • nationell samordning och den nationella cykelstrategin • data, samhällsekonomiska analyser och mätmetoder • arbete och ansvar för barn och ungas cykling till och från skolan • kombinerat resande mellan cykel och kollektivtrafik • cykling och innovation.
|
|
| 4. |
- Alm, Jens, 1982-, et al.
(författare)
-
(In)capacity to implement measures for increased cycling? Experiences and perspectives from cycling planners in Sweden
- 2022
-
Ingår i: Journal of Urban Mobility. - : Elsevier BV. - 2667-0917. ; 2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article seeks to explore and analyse the capacity of Swedish municipalities to implement measures for increased cycling. Through the concept of local capacity and against the backdrop of interviews with local cycle planners, the aim of the article is to gain deeper insights into cycle planners’ experiences and perspectives on what the possibilities, obstacles and challenges are as regards achieving the aims of increased cycling. Although the interviews reveal that all capacity dimensions are important, financial and political capacity seem to be the most crucial dimensions. These two dimensions are also the ones that differentiate most between included municipalities, and thus also influence the local capacity. High staffing, earmarked funding, and a shift from the car to a sustainable mode of transport norm are all capacity-building measures. There also seem to be overarching difficulties in developing vertical linkages with the SwedishTransport Administration to increase the municipal capacity. The authority's responsibility for funding, operating, and maintaining the national public cycle network, and a lack of will to find common solutions are perceived as challenging by many municipalities. Greater consensus and collaboration between municipalities and the Swedish Transport Administration must be achieved to fulfil national and local policy aims on cycling.
|
|
| 5. |
- Alm, Jens, 1982-, et al.
(författare)
-
Kombinerad mobilitet mellan cykel och kollektivtrafik
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport syftar till att översiktligt rapportera resultaten från forsknings-projektet CYNKA: Kombinerad mobilitet mellan cykel och kollektivtrafik för regional Arbetspendling. Rapporten sammanfattar de olika delar som utgjort projektet som pågått under perioden 2019–2022.Tidigt i projektet genomfördes en litteraturstudie. I ett andra skede i forskningsprocessen genomfördes dels studier av policydokument, dels intervjuer med planerare, strateger och politiker. I ett avslutande skede av projektet arrangerades en workshop.En slutsats av studien var att både behovet av koordinering mellan olika aktörer och planeringsnivåer och behovet av ändrad inriktning gör det svårt att gå från mål och strategi till praktik och genomslag i planeringen. Trots det är det nödvändigt att försöka hitta sätt att överkomma dessa barriärer om mål om kombinerat och hållbart resande ska kunna nås. En nyckelfråga handlar om ansvarsfördelningen mellan aktörer och att få till stånd ett tydligare helhetsperspektiv på kombinerade resor.
|
|
| 6. |
- Alm, Jens, 1982-, et al.
(författare)
-
Uncommon commons : civic participation and the localised maintenance of road infrastructure in Sweden
- 2023. - 1
-
Ingår i: Public Participation in Transport in Times of Change. - : Emerald Group Publishing Limited. - 9781804550380 - 9781804550373 ; , s. 97-116
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Transport infrastructure in most countries is owned and maintained either by public authorities, private organisations, or individuals. However, in Sweden, about 50 per cent of the road network is owned and maintained by civic road associations. By using the analytic notion of commoning, this chapter seeks to explore how road maintenance is organised and in what ways civic participation is contributing to infrastructure maintenance. Through interviews with representatives of civic road associations in Vellinge municipality and municipal representatives, we conclude that property owners are being commoned, that is, they are obliged to be a member of the civic road association in the neighbourhood where they own property. This means that property owners are given the opportunity to collectively decide on matters of road infrastructure, including maintenance and investments. Each civic road association is also acting as an organisational collective, demanding or pressuring the municipality and its politicians to reform subsidies and the organisation of ownership of roads and responsibility for their maintenance. As a single property owner, this is difficult, but as an organisational collective, in a civic road association, they have a voice. As a citizen, local municipal election offers opportunities to push for change, but at these institutionalised moments of democracy, road infrastructure issues compete with other issues. Election campaigns rarely target road maintenance, although Vellinge seems to be an exception here. Nevertheless, as citizenship is built around the provision of universal and evenly distributed infrastructure, crumbling infrastructure in different parts of the municipality tends to raise concerns over equal access and opportunities – and also differentiated citizenships.
|
|
| 7. |
- Alm, Jens, 1982-, et al.
(författare)
-
Är barn en del av det planerande kollektivet : En studie om inkludering av barn i planering av kollektivtrafik
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet i denna rapport är att undersöka om och hur barn involveras i den regionala kollektivtrafikplaneringen. De vägledande frågorna för rapporten är följande:Hur har barnkonventionen påverkat arbetet i de regionala kollektivtrafikmyndigheterna?På vilka sätt och i vilka sammanhang inkluderas barn i kollektivtrafikplaneringen?Vilka hinder och möjligheter finns för att involvera barn i kollektivtrafikplaneringen?Projektet inleddes med en litteraturstudie för att kartlägga det rådande internationella och nationella kunskapsläget i frågan om barn i kollektivtrafikplanering och, eftersom studier på specifikt det ämnet var ytterligt få, i samhällsplanering i stort. I ett andra skede av projektet genomfördes dels e-postenkäter och studier av 21 trafikförsörjningsprogram och andra relevanta dokument, dels sju semi-strukturerade intervjuer med tjänstepersoner på sex olika regionala kollektivtrafikmyndigheter.Sammanfattningsvis illustrerar projektet att barnkonventionens implementering i den svenska lagstiftningen inte inneburit större förändringar hos svenska regionala kollektivtrafikmyndigheter i det korta perspektiv som vi studerat. Detta på grund av flertalet orsaker: bristande stöd och vägledning från nationella myndigheter, politiska mål för kollektivtrafiken som inte inkluderar barn, barnperspektiv i planeringen som inte utvecklas till att också inkludera barnen.Projektet har bidragit med ny kunskap om barns mobilitet i relation till kollektivtrafiken.En viktig slutsats är att skoltrafik och linjelagd trafik är tätt sammanbundna ur ett barnsmobilitetsperspektiv och att planeringen av dessa därför också bör vara sammankoppladeför att ett barnrättsperspektiv i kollektivtrafiken på allvar ska kunna uppnås. Detta kräverkommunal och regional samordning, inte bara av trafikplaneringen, utan ocksåsamhällsplanering, så att barnens målpunkter kan vara försörjda av kollektivtrafik,särskild eller linjelagd.
|
|
| 8. |
- Eriksson, Jenny, 1975-, et al.
(författare)
-
Utredning av mål för ökad cykling i Sverige : ett regeringsuppdrag
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns idag inget definierat nationellt mål för ökad cykling i Sverige. VTI fick i uppdrag av regeringen att ta fram detta. I uppdraget ingår att ta fram en målstruktur och föreslå indikatorer och system för uppföljning. Vi har inhämtat kunskap genom litteraturstudier, en workshop, en enkätundersökning samt genom egna analyser av data från nationella resvaneundersökningar. Vi har avgränsat definitionen av cykling till att omfatta färd med trampcykel med eller utan elassistans – i dagligt tal ”vanlig” cykel och elcykel. Enkelt uttryckt ska cyklandet fördubblas till 2035 och mer specifikt föreslår vi följande mål, målstruktur och ambitionsnivå: • Övergripande mål: Cyklingen i hela Sverige ska öka så att tillgängligheten förbättras, folkhälsan stärks och klimat- och miljöpåverkan minskar. • Etappmål 1: Cykelresornas andel av det totala antalet resor i Sverige ska öka till 20 procent år 2030 och till 26 procent år 2035, utan att andelen gång- eller kollektivtrafikresande minskar. • Etappmål 2: Cykelresornas andel av det totala persontransportarbetet i Sverige ska öka till 3 procent till 2035, utan att gång- eller kollektivtrafiken minskar. • Delmål 1: Cykelresornas andel av det totala antalet resor i Sverige kortare än 10 km, ska öka till 30 procent år 2030 och till 45 procent år 2035, utan att andelen gång- eller kollektivtrafik[1]resande minskar. • Delmål 2: Cykelresornas andel av det totala antalet resor för barn i grundskoleåldern i Sverige ska öka till 40 procent år 2030 och till 50 procent år 2035, utan att andelen gångresor minskar. Därutöver har vi föreslagit sju indikatorer med tillhörande mått som kan kopplas till ovanstående målförslag. Den nationella resvaneundersökningen kan användas för uppföljning av målen och Nationella cykelrådets sammanställning ”Nationellt cykelbokslut” kan med fördel användas för uppföljningen av indikatorerna.
|
|
| 9. |
- Eriksson, Linnea, 1984-, et al.
(författare)
-
Barn i planeringen av kollektivtrafik
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 154-154
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan den 1 januari 2020 är FN:s barnkonvention införlivad i svensk lag vilket innebär att de rättigheter som följer av konventionen ska beaktas i alla beslutsprocesser som rör barn upp till 18 år. Transporter berör alla barn i vardagen och kollektivtrafiken är central för många barns självständiga mobilitet. Men hur har barnkonventionen påverkat arbetet i de regionala kollektivtrafikmyndigheterna? På vilka sätt och i vilka sammananhang inkluderas barn i kollektivtrafikplaneringen? Vilka hinder och möjligheter finns för att involvera barn i kollektivtrafikplaneringen? Syftet i detta projekt har varit att undersöka om och på vilka sätt barn involveras i den regionala kollektivtrafikplaneringen.Det empiriska materialet baserar sig på e-postintervjuer till alla 21 RKM:er, dess trafikförsörjningsprogram, andra relevanta regionala dokument som berör barn och kollektivtrafik samt sju semi-strukturerade intervjuer med tjänstepersoner på sex RKM:er utvalda utifrån storlek, geografi och svaren i e-postintervjuerna. Resultaten har analyserats utifrån begreppen barnperspektiv, som innebär att vuxna utifrån tidigare kunskap antar ett vad barnen behöver, respektive barns perspektiv, som i stället innebär att barnen själva involveras i planeringen.Barnkonventionen har i vissa regioner inneburit att nya rutiner och åtgärder införts för att integrera barn i kollektivtrafikplaneringen medan konventionen i andra regioner inte haft samma påverkan. Här finner vi regioner som både medvetet arbetat med att integrera barn i planeringen utifrån konventionen bland annat för att politikerna anser det vara en viktig fråga och regioner som mindre medvetet arbetat med frågan utifrån ståndpunkten att barn och deras familjer är en viktig och stor kundgrupp. Det som framför allt upplevs svårt är att involvera barnen själva i planeringen, men en del regioner har arbetat med detta och funnit olika metoder och lösningar för att hantera utmaningen.
|
|
| 10. |
- Eriksson, Linnea, 1984-, et al.
(författare)
-
Barns rätt till kollektivtrafik : barnperspektiv och barns perspektiv i kollektivtrafikplaneringen
- 2023
-
Ingår i: Rättvist resande. - Boxholm : Linnefors förlag. ; , s. 73-92
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet i följande kapitel är att beskriva och diskutera konsekvenserna av införlivandet av barnkonventionen i svensk lagstiftning för planeringen av kollektivtrafik hos de regionala kollektivtrafikmyndigheterna. Har barns position i kollektivtrafikplaneringen fått vind i seglen, råder det stiltje eller är det motvind? Vad gör de regionala kollektivtrafikmyndigheterna för att uppfylla barnkonventionen? Vilka hinder finns? Detta kapitel baserar sig på en kvalitativ studie genomförd under åren 2021–22 där materialet utgjorts av vid tidpunkten gällande trafikförsörjningsprogram (det övergripande strategiska dokumentet för kollektivtrafikens utveckling i varje region) för samtliga 21 regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM), e-post intervjuer med samtliga 21 RKM, kompletterande dokument om hur regionerna arbetar med barn i planeringen (om sådant funnits) och sju djupintervjuer med tjänstepersoner
|
|
| 11. |
- Eriksson, Linnea, 1984-, et al.
(författare)
-
Trygghet i kollektivtrafiken i nordiska huvudstadsregioner
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 157-157
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trygghetsfrågor i kollektivtrafiken ligger högt upp på dagordningen i flertalet svenska regioner där insatser genomförts under senare år för att öka tryggheten för personal och resenärer. Trygghet är dock ett svårfångat begrepp som kan betyda flera olika saker. Generellt kan sägas att det dels kan innebära upplevd trygghet, vad individen anser om en plats eller en situation, dels kan det innebära faktisk trygghet, som kan tolkas som den statistiska risken att råka ut för ett brott. Dessa två aspekter hänger inte alltid ihop. Att arbeta med trygghet i kollektivtrafiken innebär i stor utsträckning att arbeta med den upplevda tryggheten, eftersom det är den som har störst betydelse för valet att resa med kollektivtrafiken eller att inte göra det. För att undersöka vad trygghet kan vara och hur kollektivtrafikmyndigheterna hanterar frågan har vi gjort en översiktlig studie av flera nordiska huvudstadsregioner. Vi har studerat trygghet i kollektivtrafiken i Köpenhamn, Helsingfors, Oslo, Tallinn och Stockholm. Materialet utgörs av semi-strukturerade intervjuer med centralt placerade tjänstepersoner hos ansvariga myndigheter i respektive stad, och offentligt publicerade dokument som policydokument och mediaartiklar, samt en workshop med trygghetsansvariga från Köpenhamn Oslo och Tallinn. Studien visar att trygghet i kollektivtrafiken inte är en lika diskuterad och prioriterad fråga i de övriga nordiska huvudstäderna som den är i Stockholm. Vad som läggs i begreppet trygghet varierar beroende på stad och hör ihop med vad myndigheten tidigare fått hantera för problem, vilka samhällsproblem som finns och hur de adresseras av ledande politiker. Politikernas problemformuleringar och lösningar har stor betydelse för hur tryggheten adresseras och vilket arbete förvaltningarna gör. Medborgare och resenärer kommer framför allt till tals genom enkäter om resande.
|
|
| 12. |
- Isaksson, Karolina, 1973-, et al.
(författare)
-
Establishing bicycle logistics in urban areas—Experiences from entrepreneurs and local policy actors
- 2022
-
Ingår i: Transportation Research Interdisciplinary Perspectives. - : Elsevier BV. - 2590-1982. ; 13, s. 100556-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper aims to deepen the insights into specific policy and planning prerequisites that affect how bicycle logistics services can be initiated and established in urban environments. Empirical data consist of policy documents and qualitative interviews with bicycle logistics entrepreneurs and local policy actors from four Swedish municipalities which are all known for their ambitious strategies for sustainable transport. The paper leads to insights into a variety of challenges facing the introduction of bicycle logistics in urban environments but points also to possibilities and key issues for the further development of these types of concepts. Among these are the importance of targeted initiatives and support for new concepts for sustainable urban freight, but also conscious strategies for infrastructure development and a more well-informed use of public procurement processes. In addition, the study confirms the importance of norms, attitudes and knowledge among policy makers, planners and potential customers about bicycle logistics and its potential for urban areas.
|
|
| 13. |
- Jonsson, Robert, 1971-, et al.
(författare)
-
Vattentäta strategier : Långsiktig planering av eftersatt underhåll av kommunal infrastruktur
- 2022
-
Ingår i: Nordisk Administrativt Tidsskrift. - Olso : Universitetsbiblioteket, OsloMet. - 2246-1310. ; 99:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Följande artikel har till syfte att undersöka strategier som kommuner med eftersatt underhåll använder för att komma till rätta med den så kallade underhållsskulden. I Sverige är underhållet generellt eftersatt vad gäller kommunalt ägd infrastruktur. Framtida reinvesterings-och investeringsbehov är stora, vilket är välkänt. Trots framskrivna styrdokument och policyer avseende god ekonomisk hushållning är långvarigt eftersatt underhåll ett tillstånd för kommuner i olika storlekar och olika delar av Sverige och tidigare forskning framhåller att det är mycket ovanligt att kommuner lyckats vända långvarigt eftersatt underhåll. Dock är Skellefteå unikt i det avseendet att kommunen, trots olika finansieringsformer för VA respektive gata, lyckats med förvaltning av sina anläggningstillgångar i enlighet med god ekonomisk hushållning under senare år. Utifrån begreppsparet strategi och taktik och genom intervju-och dokumentstudier ämnar vi undersöka vilka strategier Skellefteå kommun utvecklade för att vända ett långvarigt eftersatt underhåll. Resultaten visar att genom att kommunen arbetat utifrån två övergripande strategier, vårdastrategin och samverkansstrategin lyckats vända eftersatt underhåll inom båda områdena. Medan vårdastrategin handlar om att förvalta anläggningstillgångar i enlighet med god ekonomisk hushållning och att utveckla anläggningstillgångar på ett medvetet hushållningssätt handlar samverkansstrategin om att på vilket sätt kommunen valt att organisera de berörda verksamheterna för att underlätta tvärsektoriellt arbete. Sammantaget kan de strategier som Skellefteå valt, vara en källa till inspiration för andra kommuner i arbetet med att hantera underhållsskulden inom VA samt gator och väg. Värt att understryka är dock att varje enskild kommun har sina kontextuella utmaningar såsom klimat, topografi, ekonomi och befolkningstäthet som medverkar till att det är nödvändigt att översätta valda strategier till den egna kommunens förhållanden.
|
|
| 14. |
- Otto, Annika, et al.
(författare)
-
Between pace-making and pace-taking : Urban cycle logistics in an accelerated polity
- 2023
-
Ingår i: Cities. - : Elsevier. - 0264-2751 .- 1873-6084. ; 142
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of this study is to explore the concept of social acceleration by examining how cities are trying to speed up, maintain or slow down the pace of societal change. Through studies of cycle logistics policies and actions in cities in Denmark, Norway, the UK, the Netherlands, and Germany, we show how these balance between acting as pace-makers and pace-takers, as well as what the consequences of this balancing act are for enacting cycle logistics. By using acceleration as an overall theoretical concept, we show how transport planners, mobility policy advisors, and digitalization and innovation strategists understand and position themselves when setting the pace for cycle logistics as part of a broader transition toward sustainable transport. We conclude by discussing the implications of this for the general understanding of acceleration in transformations to urban sustainability.
|
|
| 15. |
- Paulsson, Alexander, et al.
(författare)
-
Commoning roads : Maintenance and the labour of infrastructure
- 2024
-
Ingår i: Handbook of Infrastructures and Cities. - : Edward Elgar Publishing. ; , s. 94-103
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter discusses the analytical purchase of the concept of commoning for understanding infrastructure maintenance beyond the more common state- and market-centred approaches. It explores this concept through the case of Swedish civic road associations. These associations own and maintain their own road systems, which are open and free for the general public to use. Road associations reproduce themselves, as a community, by maintaining their roads as a common resource and striving towards self-reliance and sufficiency. Commoning is subsequently unfolding in opposition to external pressures. Road associations are subject to the pressures from municipal governments and their road standards and from corporations attempting to offload work tasks onto the commons. Commoning is, at least in the case studied, dynamically balancing off these pressures while cultivating communal labour among its members. The chapter concludes by proposing that social studies on infrastructure have much to gain from using commoning as an analytical concept.
|
|
| 16. |
- Thoresson, Karin, 1980-, et al.
(författare)
-
Planering för sömlöst resande i siloorganisationer : en fallstudie av kombinerad mobilitet med cykel och kollektivtrafik
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 232-233
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här studien har vi studerat integrationen av cykel och kollektivtrafik i den långsiktiga planeringen i Skåne. Teoretiskt har vi använt ett ramverk inom planeringsforskningen som är inriktat på möjligheter och barriärer för en mer gränsöverskridande planering, med institutionell kapacitet som centralt begrepp. Den institutionella kapaciteten vilar på tre ben: kunskap, relationer och mobilisering. Den första dimensionen handlar om resurser och spridning av kunskap i ett nätverk av aktörer, men också om hur en fråga förstås och ramas in i sättet man pratar och skriver om den. Dimensionen relationer handlar enkelt uttryckt om vilka aktörer som ingår i nätverket och deltar i planeringen - är alla relevanta parter med och är de engagerade? Den tredje och sista dimensionen mobilisering syftar på de politiska öppningarna för att driva förändring: vilka forum eller arenor som finns, former för kollektiv handling och närvaron av individer som är drivande.Analysen av det empiriska materialet visar att integreringen av cykel och kollektivtrafik går trögt i planeringen trots att det finns både uttalade, ambitiösa mål och utredningar om möjliga strategier. Resultatet visar flera anledningar till det. De övergripande strategierna har av naturliga skäl en mycket generell karaktär och målkonflikter och konkretion syns mycket litet. De mer konkreta utredningar och strategier som finns framstår å andra sidan som för isolerade i förhållande till övergripande mål och planeringen som helhet. Intervjuerna ger underlag för slutsatsen att integreringen av kollektivtrafik och cykel inte har varit en prioriterad fråga.Ytterligare en barriär handlar om ansvarsområden och organisatoriska gränser, bland annat finns det åtgärder som faller mellan olika aktörers ansvarsområden, delvis beroende på hur regelverket tolkas. Utifrån det valda teoretiska perspektivet så förekommer brister i samtliga dimensioner, exempelvis vad gäller spridningen av kunskap, engagemanget och samarbetet mellan aktörer samt frågans politiska prioritet. Slutsatserna av studien är att barriärerna är större än kapaciteten och att sådana barriärer handlar om politiska prioriteringar, koordinering samt organisation, i synnerhet att överbrygga organisatoriska gränser.
|
|
| 17. |
- Uhlén, Mathias, et al.
(författare)
-
Tissue-based map of the human proteome
- 2015
-
Ingår i: Science. - : American Association for the Advancement of Science (AAAS). - 0036-8075 .- 1095-9203. ; 347:6220, s. 1260419-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Resolving the molecular details of proteome variation in the different tissues and organs of the human body will greatly increase our knowledge of human biology and disease. Here, we present a map of the human tissue proteome based on an integrated omics approach that involves quantitative transcriptomics at the tissue and organ level, combined with tissue microarray-based immunohistochemistry, to achieve spatial localization of proteins down to the single-cell level. Our tissue-based analysis detected more than 90% of the putative protein-coding genes. We used this approach to explore the human secretome, the membrane proteome, the druggable proteome, the cancer proteome, and the metabolic functions in 32 different tissues and organs. All the data are integrated in an interactive Web-based database that allows exploration of individual proteins, as well as navigation of global expression patterns, in all major tissues and organs in the human body.
|
|
