| 1. |
- Aman, Robert, 1982-, et al.
(författare)
-
Normkritiska perspektiv på vuxenpedagogik och utbildning
- 2020. - 1
-
Ingår i: Om vuxenutbildning och vuxnas studier. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144133294 ; , s. 299-316
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta kapitel behandlar begreppet normkritik och vad det innebär att anlägga ett normkritiskt perspektiv inom utbildning. Frågor som diskuteras är vad normer är, hur de skapas och varför det är viktigt att synliggöra och utmana dem. I grund och botten är det en fråga om makt, om att privilegieras eller marginaliseras. Efter en genomgång av olika förståelser av normkritiska perspektiv redogör kapitlet för två nyligen avslutade forskningsprojekt för att visa olika sammanhang och sätt som normkritik kan användas på inom såväl forskning som utbildning.
|
|
| 2. |
- Aman, Robert, 1982-
(författare)
-
Anna Haifish - konstnärernas krönikor
- 2021
-
Ingår i: Bild & Bubbla. - Malmö : Seriefrämjandet. - 0347-7096. ; :229, s. 70-76
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 3. |
- Aman, Robert, 1982-, et al.
(författare)
-
Associations of Ethnical, Cultural and Religious minorities from a Perspective of Social Pedagogic
- 2010
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Historically the majority society in Sweden has categorized minority groups out of different inconsistent characteristics. It can be out ethnical or cultural belonging but sometimes it is out of religious believes and the point of departure for those categories can only be understood out of a historical perspective. Examples of those historically well established patterns of categorizations are Romans and Muslims. In the group of Romans there might be several different religions represented, and in the Muslim group there might be several ethnical belongings represented. The categories, Romans and Muslim, are historically often used to distinct people from a belonging to the majority in Sweden which has an excluding effect as it separates us from them. As an answer to this excluding or marginalizing process, the groups themselves have organised their activities within groups of associations. Those associations have served several purposes depending on the specific group of interest, such as education, culture issues, or building up communities of fellowship. From one perspective those associations can be seen as segregated groups which run the risk to strengthen the marginalization for their participants. But the associations themselves argue that they instead have a crucial role for the integration of marginalized categories of citizens, on both a group and an individual level. In this paper we discuss associations which origin from two minority groups (Muslims and Romanise) with a theoretical frame of social pedagogic. They are built upon different categories, ethnicity and religion, but participants themselves says that the need for their associations origin from experiences of exclusion and marginalization from the majority society as well as needs for social cohesion within the groups. The aim is to develop knowledge and discuss the associations own purposes where the dichotomy between adaptation and mobilisation are of certain interest, and moreover, adaptation or mobilisation, to what? Such a question entails a discussion about the relations between minority groups and the majority society. One core question is – how can this kind of associations be understood from a social pedagogical perspective? Is it a place where the groups can experience community or a place where knowledge, traditions and values can be transferred from one generation to another? Or is it more platforms for mobilization and consciousness awareness about the relation to the majority society, where the relations itself are seen as having a great impact on everyday life? The empirical data derives from interviews with stakeholders from the associations and observations of group activities. Theories about participation and communities form the base for our analyses and understandings about the associations own work with issues like education, fosterage, commitment and mobilisation. We also lean on theories about multi-culturally politics of identity to analyse the associations’ relation and position to the surrounding society. The expectations are that the results will show which meaning the associations have for the minority group’s inclusion and relation to the majority society where the question of us and them is significant.
|
|
| 4. |
- Aman, Robert, 1982-
(författare)
-
Bamse 50 år – nu har den röda björnen blivit medelålders
- 2023
-
Ingår i: Östgöta Correspondenten. - Linköping : Mediehuset Corren. - 1104-0394. ; :20 mars, s. 10-11
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Sveriges mest älskade björn har blivit medelålders. I femtio år har Rune Andréassons lille nalle i blå hängselbyxor och toppluva predikat vänlighet och vikten att stå upp mot orättvisor. Inte sällan med det prestationshöjande preparatet ”Dunderhonung” innanför pälsen. Serien har varit en framgångssaga från det första strecket.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Aman, Robert, 1982-
(författare)
-
Bridging the gap to those who lack : intercultural education in the light of modernity and the shadow of coloniality
- 2013
-
Ingår i: Pedagogy, Culture & Society. - : Taylor & Francis. - 1468-1366 .- 1747-5104. ; 21:2, s. 279-297
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Academic courses on interculturality have become a rapidly growing discipline in the West, where supranational bodies such as the European Union and UNESCO promote intercultural education as a path towards improved global cultural relations. Through interviews with students who completed a university course on interculturality, this essay investigates the tenets of interculturality and problematises whether this discourse merely reproduces a classificatory logic embedded in modernity that insists on differences among cultures. The argument put forward is that in the analysed context, interculturality tends to reproduce the very colonial ideas that it seeks to oppose. In doing so, interculturality reinforces the collective ‘we’ as the location of modernity by deciding who is culturally different and who is in a position that must be bridged to the mainstream by engaging in intercultural dialogue.
|
|
| 7. |
- Aman, Robert, 1982-
(författare)
-
Colonial Differences in Intercultural Education : On Interculturality in the Andes and the Decolonization of Intercultural Dialogue
- 2017
-
Ingår i: Comparative Education Review. - : University of Chicago Press. - 0010-4086 .- 1545-701X. ; 61:2, s. 103-120
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This essay seeks to wean interculturality from its comfort zone of flat substitutability across cultural differences by pushing for the possibility of other ways of thinking about the concept depending on where (the geopolitics of knowledge) and by whom (the bodypolitics of knowledge) it is being articulated. In order to make a case for the importance of always considering the geopolitical and bodypolitical dimension of knowledge production within interculturality, this essay shifts focus away from policies of the European Union and UNESCO to the Andean region of Latin America. In that part of the world the notion of interculturalidad – translation: interculturality – is not only a subject on the educational agenda, it has also become a core component among indigenous social movements in their push for decolonization. With reference points drawn from a decolonial perspective and the concept of “colonial difference”, this essay makes the case that interculturalidad, with its roots in the historical experience of colonialism and in the particular, rather than in assertions of universality, offers another perspective on interculturality bringing into the picture other epistemologies. It concludes by arguing for the requirement to start seeing interculturality as inter-epistemic rather than simply inter-cultural.
|
|
| 8. |
- Aman, Robert, 1982-
(författare)
-
¿Cómo están representados los indígenas y su cultura en los libros escolares suecos en comparación con sus equivalentes colombianos?
- 2007
-
Ingår i: Cuestiones: Revista del Centro de Investigación en Ciencias Sociales, Educación y Artes. - Bucaramanga : Editorial UNAB. - 0121-0947. ; 4:8, s. 84-94
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of this paper is to investigate how the indigenous people and the culture in Latin America is represented in Swedish high school schoolbooks in comparison with their equals in Colombia. The aim is to discover whether there are any differences or similarities between the reproductions in both countries. The theoretical part discusses the difficulties involved to determine both a Latin-American identity as well as a Colombian one. This is due to the fact that identity in Latin America is a product of colonization, which is to say that it came into being through the people who conquered the region because, prior to their arrival, Latin America didn’t exist as we know it. Multiculturalism within the region complicates this construction since different groups and nations construct their memory and ‘wear’ these concepts from which they get their proper sense of the past in function with the present and how it aspires to identify itself with the future. This means that not just one Latin America exists, but many. Part of the problem is, according to some scholars (cf. Díaz Geniz 2004), Latin Americans desire to identify themselves with the ‘other’, meaning the white, the European or the North American. The study concludes that there exists a European point of view in the books of both countries in their way of representing the history of the region.
|
|
| 9. |
- Aman, Robert, 1982-
(författare)
-
Construyendo ciudadanos europeos : la Unión Europea entre visiones interculturales y herencias coloniales
- 2012
-
Ingår i: Cuadernos Interculturales. - : Universidad de Valparaiso. - 0718-0586 .- 0719-2851. ; 10:19, s. 11-27
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- El presente artículo se centra en la problematización de reclamación de la Unión Europea, según la cual, el diálogo intercultural constituye un método para hablar a través de las fronteras culturales, basadas en la empatía mutua y no la dominación. Más precisamente, el objetivo es analizar qué se está construyendo como contraparte del diálogo intercultural a través del discurso producido por la Unión Europea. Para responder a la pregunta, los documentos de la política europea sobre el diálogo intercultural se analizan sobre la base de una perspectiva postcolonial. Como una interpretación, la Unión Europea se apropia de los símbolos históricos y figuras del pensamiento colonial para autorizar y legitimar sus objetivos actuales. En el ámbito de la Unión Europea, los europeos son retratados como una existencia a priori histórica, mientras que los excluidos de este concepto son evocados para demostrar su diferencia en comparación con el europeo. Sin embargo, los resultados muestran que los sujetos no considerados como europeos sirven como marcadores de la actual multiculturalidad del espacio europeo. Por lo tanto, el diálogo intercultural parece consolidar las diferencias entre europeo y Otro - el “nosotros” y el “ellos” en el diálogo - y no, como en línea con su objetivo, acercar a sujetos entre sí.
|
|
| 10. |
- Aman, Robert, 1982-
(författare)
-
Decolonising Intercultural Education : Colonial Differences, the Geopolitics of Knowledge, and Inter-Epistemic Dialogue
- 2017. - 1
-
Bok (refereegranskat)abstract
- At the centre of Decolonising Intercultural Education is a simple yet fundamental question: is it possible to learn from the Other? This book argues that many recent efforts to theorise interculturality restrict themselves to a variety of interpretations within a Western framework of knowledge, which does not necessarily account for the epistemological diversity of the world.The book suggests an alternative definition of interculturality, framed not in terms of cultural differences, but in terms of colonial difference. It brings analysis of the Latin American concept of interculturalidad into the picture and explores the possibility of decentring the discourse of interculturality and its Eurocentric outlook, seeing interculturality as inter-epistemic rather than simply inter-cultural.Decolonising Intercultural Education will be of interest to educational practitioners, researchers and postgraduate students in in the areas of education, postcolonial studies, Latin American studies and social sciences.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Aman, Robert, 1982-
(författare)
-
Educating for decolonization: Interculturality in the Andes
- 2013
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The thrust of this essay is to study how interculturality, as a path to decolonization, is being articulated and understood among indigenous alliances in the Andean region of Latin America. Empirically, the analysis is based upon interviews with students and teachers from local academic courses on interculturality in Bolivia, Ecuador and Peru. Although interculturality and intercultural education are common features also in Western educational rhetoric, the imposition to learn from indigenous movements have failed to attract any substantial interest in the West (cf. Deere & Leon 2003; Patrinos 2000). To illustrate this further, Robert Young (2012) argues that indigenous struggles seldom are regarded as a central issue even within postcolonial studies, a disjunction related to the use among indigenous movements of paradigms not easily translated to the Western theories and presuppositions commonly used in this scholarship (Young 2012). Given this picture, there are strong reasons for engaging seriously in a discussion about the proposition for interculturality to break out of the prison-house of colonial vocabulary – modernity, progress, salvation – as it lingers on in official memory; and there are also good reasons to problematize the universalizing claims that have characterized Western philosophy in the implicitly assumed epistemological hierarchies.In this paper, I will focus specifically on visions of decolonization in terms of retrieved languages, reinscribed histories, production of knowledge; beginning the essay with an elaboration of the logic of domination as rooted in the modern/colonial world – here referred to as coloniality. Shortly thereafter, with reference points drawn from the work of Walter Mignolo and his notion of delinking, I introduce the theoretical backdrop that guides my analysis. In the major part of the paper, I develop an argument for interculturality to be understood as inter-epistemic based on knowledge produced beyond the discursive order of Western educational systems.
|
|
| 15. |
- Aman, Robert, 1982-
(författare)
-
El indígena ‘latinoamericano’ en la enseñanza : Representación de comunidad indígena en manuales escolares europeos y latinoamericanos
- 2010
-
Ingår i: Estudios pedagógicos. - 0718-0705. ; 36:2, s. 41-50
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- El presente escrito compara la representación de los indígenas y su cultura en libros escolares en Suecia con sus equivalentes en Colombia. El objetivo es indagar si existen diferencias y similitudes en la reproducción de la comunidad indígena en ambos países. El estudio concluye que aunque los libros escolares de Colombia profundizan en el rendimiento de los hechos, en cuanto a la extensión textual para la descripción y explicación de los hechos, en ambos países es consistente la tendencia a representar a los indígenas como diferentes y considerarlos como inferiores. Específicamente en la forma de explicar su forma de vivir y sus conocimientos, donde encontramos explicaciones de lo que tenían y no tenían, lo que conocían y no conocían: todo hecho desde un punto de vista euro céntrico.
|
|
| 16. |
- Aman, Robert, 1982-
(författare)
-
En la lengua del Otro : la Unión Europea y el diálogointercultural como instrumento de exclusión
- 2012
-
Ingår i: Universitas. - 1390-3837. ; 10:17, s. 51-68
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- El presente artículo se centra en la problematización de reclamación de la Unión Europea, según la cual, el diá- logo intercultural constituye un método para hablar a través de las fronteras culturales, basadas en la empatía mutua y no la dominación. Más precisamente, el objetivo es analizar qué se está construyendo como contrapar- te del diálogo intercultural a través del discurso producido por la Unión Europea. Para responder a la pregunta, los documentos de la política europea sobre el diálogo intercultural se analizan sobre la base de una perspecti- va poscolonial. Como una interpretación, la Unión Europea se apropia de los símbolos históricos y figuras del pensamiento colonial para autorizar y legitimar sus objetivos actuales. En el ámbito de la Unión Europea, los europeos son retratados como una existencia a priori histórica, mientras que los excluidos de este concepto son evocados para demostrar su diferencia en comparación con el europeo. Sin embargo, los resultados muestran que los sujetos no considerados como europeos sirven como marcadores de la actual multiculturalidad del espacio europeo. Por lo tanto, el diálogo intercultural parece consolidar las diferencias entre europeo y Otro -el “nosotros” y el “ellos” en el diálogo– y no, como en línea con su objetivo, acercar a sujetos entre sí.
|
|
| 17. |
- Aman, Robert, 1982-
(författare)
-
Esclavitud en América Latina : Visión histórica representada en libros escolares suecos y colombianos
- 2009
-
Ingår i: Teré: Revista de Filosofía y Socio política de la Educación. - Barquisimeto : Editorial Horizonte. - 1856-0970. ; 5:10, s. 31-39
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- El presente escrito compara la representación de la “esclavitud” de las indígenas en América Latina durante la colonia en libros escolares en Suecia con sus equivalentes en Colombia. El objetivo es indagar si existen diferencias y similitudes en la reproducción del mismo hecho histórico en ambos países. El estudio concluye que aunque los libros escolares de Colombia profundizan (van más a fondo) en el rendimiento de los hechos, en cuanto a la extensión textual para la descripción y explicación de los hechos. No obstante, en ambos países es consistente la tendencia a ocultar la causalidad. Específicamente en lo referente a la disminución de la población indígena debido además al consecuente develamiento del sistema de inmunodeficiencia como consecuencia de las formas de explotación laboral por parte de los colonizadores.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Aman, Robert, 1982-
(författare)
-
Historien om Historieboken
- 2022
-
Ingår i: Det Grymma Svärdet. - Stockholm : Lystring. - 1654-5842. ; :43, s. 52-69
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 22. |
- Aman, Robert, 1982-
(författare)
-
How Ville Ranta Conquered France
- 2024
-
Ingår i: The Comics Journal. - Seattle : Fantagraphics Books. - 0194-7869.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ville Ranta’s homepage offers links to two distinct comics blogs: one in Finnish, one in French. These choices are logical. Few other Nordic cartoonists have embraced the French comics scene with the same persistence as Ranta. In the autobiographical wing of his body of work, three books from a catalog of many more, Ranta expresses a constant longing for France. In the first two memoirs—2006's Papa est un peu fatigué ("Daddy’s a Little Bit Tired") and 2014's La Jérusalem du pauvre ("The Poor Man’s Jerusalem")—which focus on his struggles to balance an artistic career with family life, this theme serves predominately as a sidetrack. Ranta satisfies his yearning for France with the familiar accoutrements of a young Francophile: red wine, Serge Gainsbourg records and Breton striped shirts. But he also visits French comics festivals and attends drawing retreats in Paris. The third book, published in French by Edition Rackham in 2021, is fully devoted to his dream of making a name on the French comics scene. Succès, mode d’emploi ("Success: A User Manual"), known in Finnish by the even bolder title “How I Conquered France,” documents a challenging journey from humiliating experiences courting arrogant publishers and their broken promises to collaborating with Lewis Trondheim and having a book accepted into the Official Selection of the Angoulême International Comics Festival in 2011.
|
|
| 23. |
- Aman, Robert, 1982-
(författare)
-
Impossible Interculturality? : Education and the Colonial Difference in a Multicultural World
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- An increasing number of educational policies, academic studies, and university courses today propagate ‘interculturality’ as a method for approaching ‘the Other’ and reconciling universal values and cultural specificities. Based on a thorough discussion of Europe’s colonial past and the hierarchies of knowledge that colonialism established, this dissertation interrogates the definitions of intercultural knowledge put forth by EU policy discourse, academic textbooks on interculturality, and students who have completed a university course on the subject. Taking a decolonial approach that makes its central concern the ways in which differences are formed and sustained through references to cultural identities, this study shows that interculturality, as defined in these texts, runs the risk of affirming a singular European outlook on the world, and of elevating this outlook into a universal law. Contrary to its selfproclaimed goal of learning from the Other, interculturality may in fact contribute to the repression of the Other by silencing those who are already muted. The dissertation suggests an alternative definition of interculturality, which is not framed in terms of cultural differences but in terms of colonial difference. This argument is substantiated by an analysis of the Latin American concept of interculturalidad, which derives from the struggles for public and political recognition among indigenous social movements in Bolivia, Ecuador and Peru. By bringing interculturalidad into the picture, with its roots in the particular and with strong reverberations of the historical experience of colonialism, this study explores the possibility of decentring the discourse of interculturality and its Eurocentric outlook. In this way, the dissertation argues that an emancipation from colonial legacies requires that we start seeing interculturality as inter-epistemic rather than simply inter-cultural.
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
- Aman, Robert, 1982-
(författare)
-
Interculturality for decolonization: Indigenous alliances in South America, Geopolitics of Knowledge and Subaltern Paradigms
- 2013
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The thrust of this essay is to study how interculturality, as a path to decolonization, is being articulated and understood among indigenous alliances in the Andean region of Latin America. Empirically, the analysis is based upon interviews with students and teachers from local academic courses on interculturality in Bolivia, Ecuador and Peru. Although interculturality and intercultural education are common features also in Western educational rhetoric, the imposition to learn from indigenous movements have failed to attract any substantial interest in the West (cf. Deere & Leon 2003; Patrinos 2000). To illustrate this further, Robert Young (2012) argues that indigenous struggles seldom are regarded as a central issue even within postcolonial studies, a disjunction related to the use among indigenous movements of paradigms not easily translated to the Western theories and presuppositions commonly used in this scholarship (Young 2012). Given this picture, there are strong reasons for engaging seriously in a discussion about the proposition for interculturality to break out of the prison-house of colonial vocabulary – modernity, progress, salvation – as it lingers on in official memory; and there are also good reasons to problematize the universalizing claims that have characterized Western philosophy in the implicitly assumed epistemological hierarchies.In this paper, I will focus specifically on visions of decolonization in terms of retrieved languages, reinscribed histories, production of knowledge; beginning the essay with an elaboration of the logic of domination as rooted in the modern/colonial world – here referred to as coloniality. Shortly thereafter, with reference points drawn from the work of Walter Mignolo and his notion of delinking, I introduce the theoretical backdrop that guides my analysis. In the major part of the paper, I develop an argument for interculturality to be understood as inter-epistemic based on knowledge produced beyond the discursive order of Western educational systems.
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
- Aman, Robert, 1982-, et al.
(författare)
-
Introduction : Teaching with Comics: Empirical, Analytical, and Professional Experiences
- 2022
-
Ingår i: Teaching with Comics. - Cham : Palgrave Macmillan. - 9783031051937 - 9783031051944 ; , s. 1-13
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this introduction, the editors outline the ideas of using comics in education, as well as make a short introduction of the different chapters included here. As comics have developed throughout the twentieth century, so have the methods of studying them and using them for educational practice. Thus, the scholarly focus of studying comics and their readers has often veered in different directions and taken different approaches, and the collection aims to gather some of these approaches—whether within the literary, social, and educational sciences. In this way, the collection demonstrates the breadth of comics research conducted across the globe, as well as the varied practices of using comics in the classroom for different purposes.
|
|
| 29. |
- Aman, Robert, 1982-, et al.
(författare)
-
Introduction: Educational Alternatives inLatin America—New Modes ofCounter-Hegemonic Learning
- 2019
-
Ingår i: Educational Alternatives in Latin America: New Modes of Counter-Hegemonic Learning. - Cham : Palgrave Macmillan. - 9783319534497 - 9783319534503 ; , s. 1-16
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- In autumn 1943, in the midst of a burning world war, the map of South America is literally re-drawn—or better still: one map. Joaquín Torres-García, a Uruguayan artist and theorist, has finalized in his studio what is set to become his most renowned work of art: América invertida .
|
|
| 30. |
- Aman, Robert, 1982-
(författare)
-
Jean-Christophe Menu: on L’Association, the state of French comics, and his return as a publisher
- 2024
-
Ingår i: The Comics Journal. - Seattle : Fantagraphics Books. - 0194-7869.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Jean-Christophe Menu is a cartoonist, an editor, a critic, but is best known as co-founder of the seminal alternative publishing house L'Association in 1990. Formed by Menu, Lewis Trondheim, David B., Mattt Konture, Patrice Killoffer, Stanislas Barthélémy & Frédéric "Mokeït" Van Linden, L'Association not only breathed new life into a moribund French comics culture, but has been credited with redefining the very medium of comics. And the combative ideologue Menu is often described as the primary driving force - to a certain extent, the captain who steered the ship.
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
- Aman, Robert, 1982-
(författare)
-
Johan Vilde avslöjade ett mörkt östgötsk förflutet
- 2022
-
Ingår i: Östgöta Correspondenten. - Linköping, Sweden : Mediehuset Corren. - 1104-0394. ; :2022-05-18, s. 10-12
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Robert Aman skriver om ett svenskserietidningsäventyr som avslöjande rutade in ett mörkt kapitel i svensk och östgötsk historia.
|
|
| 33. |
- Aman, Robert, 1982-
(författare)
-
Kista folkhögskola - den första muslimska folkhögskolan
- 2011
-
Ingår i: Mångfaldig (folk)bildning för det offentliga samtalet?. - Stockholm : Folkbildningsrådet. - 9789188692474 ; , s. 49-67
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är resultatet av ett ettårigt forskningsprojekt som Folkbildningsrådet finansierat. Projektet har genomförts av en grupp forskare vid Linköpings universitet: Lisbeth Eriksson, Martin Lundberg, Thomas Winman och Robert Aman.Forskarna undersöker hur olika religiösa och etniska gruppers skapande av “egna” folkbildande verksamheter kan förstås. I rapporten beskrivs de processer som lett fram till etablerandet av Kista folkhögskola, Agnesbergs folkhögskola, studieförbundet Ibn Rushd samt Samernas utbildningscentrum.
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
- Aman, Robert, 1982-, et al.
(författare)
-
Muslimska bildningsinitiativ, svenskhet och konturer av motstånd
- 2013. - 1
-
Ingår i: Lärandets mångfald. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144082981 ; , s. 139-156
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Sverige har ett unikt system för vuxnas deltagande i arrangerat lärande inom ramen för kommunal vuxenutbildning, folkhögskola och studiecirklar. Dessa verksamheter står under ständig förändring i fråga om vem som deltar, hur de finansieras, vilket uppdrag de har och vilka pedagogiska ideal som råder.Lärandets mångfald ger en aktuell bild av olika sammanhang för vuxnas lärande med speciellt fokus på vuxenutbildning och folkbildning. Läs den också för att lära känna den forskning som idag finns om dessa områden. Ämnen är bland annat bokcirklarnas framväxt, framväxten av muslimska studieförbund och folkhögskolor, skönlitteraturens roll inom utbildning, politiska makthavares bildningsvägar, didaktiska perspektiv på undervisning av vuxna och yrkeslärares identiteter.Boken vänder sig till studerande vid lärarprogram, studie- och yrkesvägledarprogram, personalvetarprogram, kurser inom pedagogik, samt till yrkesverksamma lärare, folkbildare, studie- och yrkesvägledare, personalvetare och en intresserad allmänhet.
|
|
| 37. |
- Aman, Robert, 1982-, et al.
(författare)
-
Mångfaldig (folk)bildning för det offentliga samtalet? : Tre minoriteters egna bildningsverksamheter
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Folkbildningen i Sverige har, i en mening, varit oförändrad under lång tid, men som vi ser det sker nu ett trendbrott. Nya intressenter eller nya aktörer börjar ta andelar av den begränsade statsbidragsberättigade folkbildningen. Vad kommer det att leda till? Många inom folkbildningen talar i dag om att folkbildningen är omodern och vi undrar om nyetablerandet av folkbildningsverksamhet är ett tecken på det eller finns det helt andra utgångspunkter för denna (Eriksson, 2008)? Det övergripande syftet med studien är att få en fördjupad förståelse av vad det är som händer. Vi är intresserade av två olika frågeställningar. Den första handlar om varför. Vad finns det för motiv och bevekelsegrunder bakom olika etniska eller religiösa gruppers skapande av ”egna” folkbildande verksamheter? Vad är det som gör att de väljer en segregerad organisatorisk lösning framför en integrerad sådan? Den andra frågan rör processen. Vi vill beskriva den process som lett fram till att muslimer, romer och samer agerar på detta sätt. Här är både processen inom grupperna och processen i samhället av intresse. Vi ställer oss frågan om det finns någon relation mellan dessa processer. Finns det företeelser i samhället i stort som kan förklara vad som sker inom folkbildningen och vice versa? Det är också av intresse att se om det finns likheter eller olikheter i de olika gruppernas processer. Frågorna kan preciseras på följande sätt: Hur kan olika religiösa och etniska gruppers skapande av ”egna” folkbildande verksamheter förstås? Hur kan den process som lett fram till detta beskrivas; dels utifrån vad som skett och sker i samhället, dels utifrån de olika gruppernas perspektiv? För att kunna besvara dessa frågor har vi studerat fyra olika fall, fyra empiriska exempel. Som vi nämnt tidigare har vi valt att studera det romska initiativet att starta en egen folkhögskola i Agnesberg utanför Göteborg, det muslimska initiativet i Kista utanför Stockholm att göra detsamma samt det muslimska studieförbundet Ibn Rushd. Vi har dessutom valt att studera samernas situation i detta sammanhang.Muslimerna och romerna har valts med anledning av deras initiativ till egen folkbildande verksamhet, medan samerna valts då deras utveckling skulle kunna tolkas som den motsatta. De har tidigare haft en egen folkhögskola som nu avvecklats. Samerna har status av att vara en nationell minoritet, vilket även romerna har, men inte muslimerna. Muslimer, romer och samer är dock alla tre exempel på minoritetsgrupper i det svenska samhället. Detta aktualiserar frågor kring mångkultur, integration/segregation och majoritetssamhällets möte med minoritetsgrupper.
|
|
| 38. |
- Aman, Robert, 1982-
(författare)
-
När Fantomen blev svensk : vänsterns världsbild i trikå
- 2022
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur kan en amerikansk superhjälte i blå trikåer, som har anklagats för både rasism och sexism, bli en svensk nationalhjälte?Seriefiguren Fantomen dyker upp i svensk press redan i början på 1940-talet, men det är först på 1970-talet, ett decennium när en kraftig vänstervåg sköljer över Sverige, som Fantomen på allvar blir ”svensk”. Tidningen får då ett svenskt redaktionsråd, ”Team Fantomen”, som låter Fantomen ägna sig åt allt från kolonial befrielsekamp till jämställdhet och till att öppna ett Konsum i djungeln. Och mitt i alltihop är Fantomen förstås en närvarande pappa, fattas bara.Fantomen-gestalten förkroppsligar kort sagt ambitionen bakom svensk utrikespolitik och det faller uppenbarligen både gamla och unga läsare i smaken. Under 70-talet är det faktiskt fler som läser om hans kamp mot sociala orättvisor än som läser Expressen. I sin bok undersöker Robert Aman – kulturskribent, serieforskare och biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet – hur detta var möjligt och hur seriens dialog med det omgivande samhället mer konkret såg ut.Hans bok låter oss möta både superhjälten i trikåer och ett Sverige i en politisk och social brytningstid.
|
|
| 39. |
- Aman, Robert, 1982-
(författare)
-
När Kalle var Greta
- 2023
-
Ingår i: Pojken med tigern. - Halmstad : Apart förlag. - 9789187877971 ; , s. 18-19
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
- Aman, Robert, 1982-
(författare)
-
Om Historieboken: Boken låg verkligen rätt i tiden
- 2022
-
Ingår i: Östgöta Correspondenten. - Linköping. - 1104-0394. ; :27 augusti, s. 10-12
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I början av 1970-talet ritade Linköpingskonstnärerna Annika Elmqvist och Pål Rydberg om den svenska historieskrivningen med nya vänsterperspektiv. Kollektivistiska "Historieboken" blev en försälningsuccé och kontroversiell lärobok som kastade ljus på gårdagens och samtidens stora orättvisor. Robert Aman träffade dem för att se tillbaka på en stilbildande svensk serieklassiker.
|
|
| 42. |
- Aman, Robert, 1982-
(författare)
-
Other Knowledges, Other Interculturalities: The Colonial Difference in Intercultural Dialogue
- 2018
-
Ingår i: Unsettling Eurocentrism in the Westernized University. - London : Routledge. - 9781138061804 - 9781138061798 - 9781315162126 ; , s. 171-187
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter focuses on certain limitations of the desire for intercultural dialogue. It relies on data gathered through interviews with teachers and students from a pan-Andean educational initiative on interculturality. The representation of the Ayoreos at the beginning of the chapter is an apt illustration of how certain spaces and bodies are perceived as modern in relation to others that are deemed as not. The chapter discusses that there are seemingly few exceptions to the conceptual and terminological premises to interculturalidad, in contrast to interculturality, privileged enough to pass as universal. Interculturalidad, explains a middle-aged female student interviewed in Urubamba, a small town in the Peruvian highlands, allows different indigenous cultures to view and interpret the world through the lens of their own beliefs in their own languages. The differences between the concepts become even more apparent when focusing on the practical role of language as part of an intercultural dialogue.
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
- Aman, Robert, 1982-
(författare)
-
"Pittsburgh" – en Bruce Springsteen-låt i serieform
- 2023
-
Ingår i: Östgöta Correspondenten. - Linköping : Mediehuset Corren. - 1104-0394. ; :04-03, s. 8-9
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Som en Bruce Springsteen-låt. Serieforskare Robert Aman skriver om Frank Santoros hyllade "Pittsburgh" som i veckan släpps i svensk översättning.
|
|
| 45. |
- Aman, Robert, 1982-
(författare)
-
Ridiculous Empire : Satire and European Colonialism in the Comics of Olivier Schrauwen
- 2022
-
Ingår i: European comic art. - : BERGHAHN JOURNALS. - 1754-3797 .- 1754-3800. ; 15:2, s. 80-106
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article analyses the works of Olivier Schrauwen with a particular focus on his comic Arsène Schrauwen, which plays out in the colonial context of the Congo. It argues that Schrauwen’s comics exploit the formal qualities of the colonial adventure genre that is frequent in traditional European comics as a way of subverting and satirising them. It further argues that through a constant reliance on meta-references to other works and tropes recognisable from adventure tales, in combination with the adoption of a strict colonialist world view, Schrauwen humorously ridicules the asymmetrical binaries between coloniser and colonised.
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
- Aman, Robert, 1982-
(författare)
-
Semi-naked revolutionary: native Americans, colourblind anti-racism and the Pillaging of Latin America in Tumac
- 2022
-
Ingår i: Journal of Graphic Novels and Comics. - Abingdon, Oxon, United Kingdom : Routledge. - 2150-4857 .- 2150-4865. ; 14:2, s. 208-232
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The eponymous protagonist of Tumac, a comic book published monthly in Sweden between 1978 and 1980, is a young indigenous boy who in contemporary times becomes emperor of a hidden Inca empire. After attempting to create a society where all social hierarchies have ceased to exist, Tumac leaves this hidden location in the jungle to help bring about a revolution in Latin America. This essay argues that Tumac is a prime example of what can be classified in broad terms as a wave of international solidarity in Sweden infused with New Left politics. During this period, colourblindness was elevated to a governing norm and antiracist vision, symbolised here by an indigenous hero fighting for social justice in a part of the world that increasingly took centre stage in the national political debate. In short, Tumac is a leading example of how Sweden wanted to be seen and saw others.
|
|
| 48. |
- Aman, Robert, 1982-
(författare)
-
Seriebörsen: Efter 35 år lämnar Peter sitt livsverk vidare
- 2022
-
Ingår i: Östgöta Correspondenten. - Linköping. - 1104-0394. ; :29 oktober, s. 14-15
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Hälsan sviker och nu säljer Peter Andersson sitt livsverk Seriebörsen, den lilla butiken i Tannefors som försett Linköping med serietidnings- och spelkultur i 35 år. Robert Aman träffade honom för ett samtal om tecknade serier och om ett liv som inte alls blev så kalkylerat som han hade tänkt sig, utan så mycket, mycket roligare!
|
|
| 49. |
- Aman, Robert, 1982-
(författare)
-
Serier för vuxna : Epix och den svenska serierevolutionen
- 2024
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Under 80-talet förändrades den svenska seriekulturen i grunden. Ingen symboliserar denna förändring mer än den excentriske Horst Schröder och hans förlag Epix. I Epix, Pox, Tung Metall och en rad andra tidningar introducerade Schröder svenska läsare till tidens mest betydelsefulla serier från hela världen. Allt tydligt märkt med ”Serier för vuxna” i ena hörnet på omslagen för att markera att det rörde sig om ett innehåll väsensskilt från Kalle Anka eller Fantomen. Under en period på tio år fick Epix uppleva både triumfer och skandaler. Nu berättar alla inblandade för första gången hela historien om det mytomspunna förlaget som var en adrenalinspruta rätt i hjärtat på serie-Sverige. Robert Aman – kulturskribent och serieforskare – har inte bara intervjuat Schröder och Epix-redaktionens mångtaliga medarbetare, utan även svenska och internationella seriestjärnor som publicerat sig i Epix tidningar, konkurrenter som gått i klinch med Schröder (eller tvärtom), journalister som rapporterat om förlagets förehavanden, kritiker och aktivister som helst av allt önskade att tidningar som Epix och Pox inte existerade. Och många fler. Serier för vuxna berättar ett stycke vild och lätt osannolik litteraturhistoria. Kokain gömt i kopieringsmaskinen, åtal för olaga våldspornografi och en kidnappning av en femåring är endast några av de ämnen som berörs. Men framför allt är det en berättelse om en grupp unga eldsjälar, övertygade om att seriekonsten är ämnad för något större. Denna bok slungar läsaren tillbaka till 80-talet och innanför väggarna hos redaktionen på Frejgatan 19 i Stockholm, där luften var tjock av stora förhoppningar, brinnande entusiasm, gnisslande konflikter – och svart rök från Horsts pipa. Boken är rikt illustrerad med omslagsbilder, utdrag från serier, pressklipp och fotografier, varav flera aldrig tidigare har publicerats.
|
|
| 50. |
- Aman, Robert, 1982-
(författare)
-
Serietecknarens vardag blev allas under pandemin
- 2021
-
Ingår i: Östgöta Correspondenten. - Linköping. - 1104-0394. ; , s. 12-13
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Att teckna serier är ofta en ensam sysselsättning. Men är det bra eller dåligt? Den frågan går Robert Aman, biträdande professor i pedagogik på Linköpings universitet, till botten med i sin andra artikel om stadens serieskapare.
|
|
