| 1. |
- Almerud Österberg, Sofia, 1969-, et al.
(författare)
-
I saw myself as an important piece of a jigsaw puzzle : Parents experiences of their child's anaesthesia induction
- 2023
-
Ingår i: Journal of Child Health Care. - : Sage Publications. - 1367-4935 .- 1741-2889.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Anxiety in children, as well as their parents, is common in high-tech environments such as an operating room. This study aimed to describe parents' experiences of being present when their child is being anaesthetised. Twenty-four parents were interviewed and data were analysed using a descriptive phenomenological approach. Findings show that being present at a child's anaesthesia and surgery is a long, continuous process that begins at home. Parents struggle to face strong emotions in a special and frightening environment, focussing on their child's well-being while trying to remain control in this situation. Security and trust are vital, but it's challenging to relinquish control in an uncertain situation. Professional caregivers can promote trust and participation, but an awareness that something can go wrong affects parents on a deep level. In conclusion, parental presence at induction of anaesthesia is important but can be overwhelming and anxiety-inducing for some parents. Parents should be seen as a resource rather than a disturbance. Overall, the healthcare system should prioritise parents' involvement and seek to create an environment where they feel supported and included.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Andersson, Lisbet, et al.
(författare)
-
I'm afraid! Children's experiences of being anesthetized
- 2020
-
Ingår i: Pediatric Anaesthesia. - : John Wiley & Sons. - 1155-5645 .- 1460-9592. ; 30:9, s. 998-1005
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction Children experience anesthetization as stressful, and many preoperative measures have been tested for reducing their anxiety. There is, however, little research about children's own experiences and thoughts about being anesthetized. Aims The aim of the present study was thus to explain and understand the meaning of being anesthetized as experienced by children. Methods A qualitative lifeworld hermeneutic approach was used. Data were collected through nonparticipant video observations, field notes, and interviews. The participants were children (n = 28) aged 4-13 years who required general elective minor surgery performed in four Swedish hospitals. Results The four interpreted themes describe the children's experiences of being anesthetized: Being powerless, Striving for control, Experiencing an ambiguous comprehensibility, and Seeking security. The children struggled with anxiety as a result of their inability to protect themselves from perceived external threats while being anesthetized. In order to meet their needs, it would be beneficial for them to receive appropriate information in a calm, supportive, and protective environment. Conclusion The reasons for children experiencing anxiety when being anesthetized are multifaceted, and this study highlights the importance of listening to each child's own voice and striving to create an individually adapted caring and safe environment with as much protection as possible.
|
|
| 4. |
- Andersson, Lisbet
(författare)
-
Med dig vid min sida : -det vårdande mötets betydelse när barn genomgår anestesi i en högteknologisk operationsmiljö
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Aim: The overall aim of this thesis was to contribute with knowledge of and gain a greater understanding of the encounter between children, parents, and anesthesia staff in a high-technological surgical environment.Methods: This thesis is based on four studies with descriptive, interpretive and cross-sectional designs. Study I includes 28 children with a focus on the meaning of being anesthetized. Data were collected with non-participant video observations, field notes, and interviews. Data were analyzed using a lifeworld hermeneutical approach according to Dahlberg et al. Study II includes six parents with a focus on the meaning of being a parent at one’s child’s first anesthesia in day surgery. The data analysis was carried out with a phenomenological perspective according to Giorgi’s human science method. Study III includes 809 questionnaires completed by nurse anesthetists about the importance of Families’ in Nursing Care (FINC-NA). Data were analyzed with descriptive statistics and multiple linear regression analysis. Finally, study IV includes 27 non-participant observations when children are being anesthetised. The data analysis was carried out with an observational design with a hermeneutic approach grounded in the philosophy of Gadamer and further described by Ericsson et al.Results: The children’s experiences of being anesthetized are: like being powerless, striving for control, experiencing ambiguous comprehensibility, and they are seeking security. They struggle with anxiety as a result of their inability to protect themselves. Their parents experience ambivalence between worry and relief, and a feeling of losing control. They need to be prepared, be present, and have emotional support. The nurse anesthetists generally had a positive attitude towards the importance of parental presence. Working in a district hospital, working only with children, having routines, being a woman, and allowing both parents to be present and greather experience of children’s anesthesia were associated with a more positive attitude. However, the operating room is not designed for children or the parent’s comfort during the child’s anesthesia induction, and there is a need to be inviting and to be invited, a need for varying compliance, there is a need for mutual dependence, and a need to give and receive emotional support.Conclusions: The reasons children experience anxiety are multifaceted. It is thus essential to listen to the voice of each child and each parent, support them, strive to create an individually adopted caring with so much protection as possible, and see parents as a resource and a conversational partner. The caring encounter is essential when children undergo anesthesia in a high-technical surgical environment. The anesthesia staff can be a powerful resource depending on their demeanour.
|
|
| 5. |
- Andersson, Lisbet, et al.
(författare)
-
Nurse anesthetist attitudes towards parental presence during anesthesia induction- a nationwide survey
- 2022
-
Ingår i: Journal of Advanced Nursing. - : John Wiley & Sons. - 0309-2402 .- 1365-2648. ; 78:4, s. 1020-1030
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aims To describe nurse anesthetists' attitudes towards the importance of parental presence during their child's anaesthesia induction and to explore associating factors. Design A cross-sectional design. Methods Nurse anesthetists from 55 Swedish hospitals were asked to participate (n = 1,285). A total of 809 completed the questionnaire, Families' Importance in Nursing Care-Nurses' Attitudes (FINC-NA) during 2018. Data were analysed by descriptive statistics and multiple linear regression analysis. Results Nurse anesthetists generally had a positive attitude towards the importance of parental presence. They reported a more positive attitude in family as a resource in nursing care (median = 40) followed by family as a conversational partner (median = 25), family not as a burden (median = 17) and family as its own resource (median = 13). Multiple linear regression analyses showed that working in a district hospital, working only with children, having routines/memorandum about parental presence, being a woman, allowing both parents to be present in their child's anaesthesia and greater experience of children's anesthesia, were associated with a more positive attitude. Conclusion This nationwide survey contributes important knowledge for understanding nurse anesthetists' attitudes and the result shows that nurse anesthetists generally have a positive attitude towards the importance of parents. Areas of improvement were, however, identified; the nurses tend to not value family as its own resource and family as a conversational partner highly. Impact Nurse anesthetists have a crucial role in children's anesthesia care since the quality of parental presence experience depends on a positive attitude from the nurses. Parental involvement is important to establish a child-centered anaesthesia care, which should be highlighted in the education of nurse anesthetists. Parental involvement should also be addressed in healthcare policies and routines should be established.
|
|
| 6. |
- Andersson, Lisbet, et al.
(författare)
-
Parents' experiences of their child's first anaesthetic in day surgery
- 2012
-
Ingår i: British Journal of Nursing. - : Mark Allen Group. - 0966-0461 .- 2052-2819. ; 21:20, s. 1204-1210
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Parents play an important part in their child’s anaesthesia. When a child has to receive anaesthesia, it is of great importance that parents are there by his/her side as children depend on them for support. Many parents worry and experience fear before their child’s anaesthesia and studies show that there is a correlation between a worried parent and a worried child. Aim: The purpose of this study was to illustrate the meaning of being a parent at one’s child’s first anaesthesia in day surgery. Method: Six parents were interviewed and data were analysed using a descriptive qualitative approach inspired by phenomenology.Result: The phenomenon, ‘a child’s first anaesthesia in day surgery as experienced by parents’ is based on the following components: ambivalence between worry and relief, a feeling of losing control, needing to be prepared, being able to be present and a need of emotional support. Conclusion: Specific individually-adapted information with a compulsory preoperative visit, presence and participation from, if possible, both parents at their child’s anaesthesia but also designated staff from the anaesthetic team to focus solely on supporting the parents at their child’s anaesthesia induction can improve the conditions for security.
|
|
| 7. |
- Andersson, Lisbet, et al.
(författare)
-
The interplay between children, their parents and anaesthesia staff during the child's anaesthesia - An observational study
- 2022
-
Ingår i: Journal of Clinical Nursing. - : John Wiley & Sons. - 0962-1067 .- 1365-2702. ; 31:15-16, s. 2240-2251
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aims and objectives To interpret and understand the interplay between children, their parents, and anaesthetic staff to gain a greater understanding of children being anaesthetised. Background Anaesthesia induction is a stressful procedure for the child and parents in the technologically advanced environment in the operating room (OR). Anaesthesia staff are a key resource for ensuring safety and interplays, but the meeting is often short, intensive, and can affect the child and the parent. Design A qualitative observational design with a hermeneutic approach. Methods Twenty-seven non-participant observations were conducted and videotaped when children were being anaesthetised. The SRQR checklist was used. Results The result is presented as a theatre play with three headings; the scene, the actors, and the plot. The scene was not designed for the child or the parent's comfort and could lead to anxiety and insecurity. Four themes described the interplays: The need to be inviting and to be invited, The need for varying compliance, The need for mutual dependence, and The need to give and to receive emotional support. The plot could lead to uncertainty, and the interplay could change between being caring and uncaring depending on the actors. Conclusions The technologically advanced environment in the OR constituted an emotional obstacle, but the anaesthesia staff themselves can be a powerful resource creating a caring environment. The outcome of the plot may depend on the anaesthesia staff's bearing. Relevance to clinical practice A caring approach in the OR requires a willingness from the anaesthesia staff to invite the child to participate and find a balance between helping the parents to find their place in the OR and support them in supporting their child. The findings can start reflections in the unit on how to create a more caring environment.
|
|
| 8. |
- Goebel, Andreas, et al.
(författare)
-
Passive transfer of fibromyalgia symptoms from patients to mice
- 2021
-
Ingår i: Journal of Clinical Investigation. - : American Society For Clinical Investigation. - 0021-9738 .- 1558-8238. ; 131:13
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Fibromyalgia syndrome (FMS) is characterized by widespread pain and tenderness, and patients typically experience fatigue and emotional distress. The etiology and pathophysiology of fibromyalgia are not fully explained and there are no effective drug treatments. Here we show that IgG from FMS patients produced sensory hypersensitivity by sensitizing nociceptive neurons. Mice treated with IgG from FMS patients displayed increased sensitivity to noxious mechanical and cold stimulation, and nociceptive fibers in skin-nerve preparations from mice treated with FMS IgG displayed an increased responsiveness to cold and mechanical stimulation. These mice also displayed reduced locomotor activity, reduced paw grip strength, and a loss of intraepidermal innervation. In contrast, transfer of IgG-depleted serum from FMS patients or IgG from healthy control subjects had no effect. Patient IgG did not activate naive sensory neurons directly. IgG from FMS patients labeled satellite glial cells and neurons in vivo and in vitro, as well as myelinated fiber tracts and a small number of macrophages and endothelial cells in mouse dorsal root ganglia (DRG), but no cells in the spinal cord. Furthermore, FMS IgG bound to human DRG. Our results demonstrate that IgG from FMS patients produces painful sensory hypersensitivities by sensitizing peripheral nociceptive afferents and suggest that therapies reducing patient IgG titers may be effective for fibromyalgia.
|
|
| 9. |
- Kaminsky, Elenor, et al.
(författare)
-
Registered nurses' views on telephone nursing for patients with respiratory tract infections in primary healthcare : a qualitative interview study
- 2020
-
Ingår i: BMC Nursing. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1472-6955. ; 19:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Telephone nursing in primary healthcare has been suggested as a solution to the increased demandfor easy access to healthcare, increased number of patients with complex problems, and lack of generalpractitioners. Registered nurses’ assessments may also be of great importance for antibiotic prescriptions accordingto guidelines. The aim of this study was to describe registered nurses’ views of telephone nursing work with callerscontacting primary healthcare centres regarding respiratory tract infections.Methods: A descriptive, qualitative study was performed through interviews with twelve registered nurses inSwedish primary healthcare.Results: The overarching themes for registered nurses’ views on telephone nursing were captured in two themes:professional challenges and professional support. These included three and two categories respectively:Communicate for optimal patient information; Differentiate harmless from severe problems; Cope with callerexpectations; Use working tools; and Use team collaboration. Optimal communication for sufficiently grasping callersymptoms and assess whether harmful or not, without visual input, was underlined. This generated fear of missingsomething serious. Professional support used in work, were for example guidelines and decision support tool.Colleagues and teamwork collaboration were requested, but not always offered, support for the interviewedregistered nurses.Conclusions: The study deepens the understanding of telephone nursing as an important factor for decreasingrespiratory tract infection consultations with general practitioners, thus contributing to decreased antibiotic usagein Sweden. To cope with the challenges of telephone nursing in primary healthcare centres, it seems important tosystematically introduce the use of the available decision support tool, and set aside time for inter- andintraprofessional discussions and feedback. The collegial support and team collaboration asked for is likely to getsynergy effects such as better work environment and job satisfaction for both registered nurses and generalpractitioners. Future studies are needed to explore telephone nursing in primary healthcare centres in a broadersense to better understand the function and the effects in the complexity of primary healthcare.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Linefur, Helena, et al.
(författare)
-
Växtnäringsförluster från åkermark 2021/2022: Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Observationsfält på åkermark
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom programmet Observationsfält på åkermark undersöks avrinning, växtnäringsutlakning och odlingsåtgärder på ett antal fält (13 st) på olika platser i landet. Fälten ingår i gårdens normala drift. Programmet ingår i den nationella miljöövervakningen på jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet och med SLU som ansvarig utförare. I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året juli 2021 – juni 2022. Rapporten redovisar bl.a. flödesvägda årsmedelhalter (mg/l) och transporter av näringsämnen (kg/ha) samt avrinning (mm) för varje fält, medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige.Observationsfälten började anläggas i början av 1970-talet och två av fälten har i år varit igång under hela 50 år. De flesta fälten anlades under de följande åren medan tre tillkom i slutet av 1980-talet. Den här rapporten redovisar data sedan mätningarnas början vilket sätter enskilda värden i ett större perspektiv. Ett till synes högt eller lågt värde ett enskilt år kanske inte är ovanligt för fältet i fråga om man ser till en längre tidsperiod. Därför är de långa mätserierna för observationsfälten ovärderliga. Ett särskilt kapitel ägnas åt en historisk tillbakablick, en nutida rapport och en framtidsspaning av observationsfälten.Under perioden juli 2021 till juni 2022 hade Skåne normal mängd nederbörd, Östergötland mindre än normalt medan Västerbotten hade mer nederbörd än normalt. För alla tre platserna var perioden varmare än normalt, i Skåne närmare 1°C varmare. Årsmedelhalten av kväve var högre än respektive fälts långtidsmedelvärde för de flesta fält medan årstransporten av kväve varierade mellan fält jämfört med långtidsmedelvärdet, några fält över, några under och några nära långtidsmedelvärdet. Både årsmedelhalter och årstransporter av fosfor var lägre än respektive fälts långtidsmedelvärde för de flesta fälten, samtidigt som några fält hade värden mycket över dess långtidsmedelvärde. Årstransporternas storlek följde till stor del årsavrinningens storlek på respektive fält.Mer information och data från undersökningen finns på www.slu.se/mark/dv.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Linefur, Helena, et al.
(författare)
-
Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2017/2018 : årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sommaren 2017 var torr och varm på många håll i landet. Den efterföljande hösten var däremot nederbördsrik, främst i sydvästra Sverige samt på Gotland. Våren 2018 var varm och torr i de flesta typområden med endast några få millimeters nederbörd i maj i södra Sverige samt i Mälardalen. Den totala årsnederbörden 2017/2018 var högre eller mycket högre än normalnederbörden i de flesta typområden. Som en följd av den höga årsnederbörden med mycket nederbörd under senhösten och vintern var även årsavrinningen över eller mycket över det normala i de flesta typområden, med störst avrinning i oktober – januari. Årsmedelhalten av totalkväve 2017/2018 var högre än respektive långtidsmedelvärde i alla typområden förutom i typområdena i Skåne, Blekinge, Västmanland samt på Gotland. På grund av den höga årsavrinningen var transporten av totalkväve högre än medelvärdet i nästan alla typområden, och i ett flertal typområden var årstransporten av totalkväve bland de högsta sedan mätningarnas start. Även årsmedelhalt och årstransport av totalfosfor var högre under året än respektive långtidsmedel i många typområden. En stor del av årstransporterna av totalfosfor bestod av partikulärt bunden fosfor vilket beror på den nederbördsrika hösten och vintern då hög avrinning ökar risken för erosion, och därmed förlusten av partikulärt bunden fosfor. Den totala tillförseln av kväve och fosfor till åkermarken ökade jämfört med förra året i typområde M36, M42 och O18, och i typområde C6 ökade tillförseln av kväve. I typområde M36 och O18 berodde detta på en ökad tillförsel av både handelsgödsel och stallgödsel, och i typområde C6 och M42 på ökad tillförsel främst via handelsgödsel. Andelen höstsådda grödor var större i alla dessa typområden 2017 jämfört med föregående år, vilket kan vara en anledning till den ökade gödslingen. Andelen åkermark med fånggröda ökade något jämfört med förra året i typområde N34 och M42.
|
|
| 14. |
- Linefur, Helena, et al.
(författare)
-
Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2018/2019: årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sommaren 2018 var torrare och varmare än normalt i hela landet, med temperaturer över eller mycket över det normala i juli och augusti, och ingen eller mycket lite nederbörd under juli. I augusti kom mer nederbörd än normalt i de flesta typområden, medan september var torr på de flesta håll. Våren och försommaren 2019 var blötare än normalt, förutom april som var en nederbördsfattig månad. Sammantaget resulterade detta i att årsmedeltemperaturen var över det normala i alla typområden, och att årsnederbörden var mindre än normalt i de flesta typområden. Som en följd av den låga årsnederbörden var även årsavrinningen under eller mycket under det normala i de flesta typområden. Avrinningen var låg eller mycket låg under sommaren, hösten och vintern och som störst i februari och mars. Årsmedelhalten av totalkväve 2018/2019 var högre än respektive långtidsmedelvärde i de flesta typområden. I flera typområden var årsmedelhalten den högsta sedan mätningarna startade. Som en följd av de höga årsmedelhalterna var även årstransporten av totalkväve större än respektive långtidsmedelvärde i typområdena i Skåne och Halland, två av typområdena i Västergötland, typområdet i Uppland, ett typområde i Blekinge samt typområdet på Gotland. I övriga typområden var årsavrinningen så pass låg att årstransporten av totalkväve var mindre än respektive långtidsmedel. Årsmedelhalterna av totalfosfor var lägre än respektive långtidsmedel i alla typområden förutom i typområde M36 i Skåne, där årsmedelhalten låg i nivå med medelvärdet, samt i typområde I28 på Gotland, där årsmedelhalten av totalfosfor var högre än medelvärdet. De låga årsmedelhalterna av totalfosfor beror troligtvis på den låga avrinningen under året samt avsaknaden av höga flödestoppar. Som en följd av den låga årsavrinningen var även årstransporten av totalfosfor mindre än respektive långtidsmedelvärde i alla typområden förutom i typområde I28 på Gotland. Odlingsåret 2018 präglades i stor utsträckning av den ovanligt varma och torra sommaren 2018. Skördarna blev överlag låga, och på grund av grovfoderbristen fick i vissa typområden skyddszoner och trädor skördas till djurfoder. I augusti kom dock nederbörd på flera håll, vilket var räddningen för många grödor, och hösten var varm och gynnsam för höstsådden. Den totala kvävetillförseln var större jämfört med året innan i typområde F26 och I28, och i typområde C6, E21, I28, M42 och N34 ökade tillförseln av fosfor. I de flesta fall berodde detta på en ökad tillförsel av mineralgödsel, men i typområde C6 och N34 ökade även tillförseln via stallgödsel. Andelen ekologiskt brukad mark ökade 2018 jämfört med föregående år i typområde I28, och i typområde M42 och O18 ökade andelen fånggröda.
|
|
| 15. |
- Linefur, Helena, et al.
(författare)
-
Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2019/2020: årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom mätprogrammet Typområden på jordbruksmark undersöks 19 små jordbruksdominerade avrinningsområden för samband mellan jordart, klimat, odling och vattenkvalitet i bäck och grundvatten. Mätningar av kväve och fosfor har i de flesta områdena pågått i över 25 år. Programmet ingår i den svenska miljöövervakningen på jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet. I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året 2019/2020. För varje typområde redovisas bl.a. flödesvägda årsmedelhalter, transporter och avrinning. Väderleken redovisas översiktligt för olika delar av Sverige. Odlingsdata redovisas för nationellt undersökta typområden (8 st). Sensommaren, hösten och vintern var blötare än normalt i de flesta typområden, medan våren bjöd på torrare väderlek än normalt på flesta håll. Året avslutades med relativt hög nederbörd i juni i flera typområden. Temperaturen låg över det normala under nästan alla månader förutom oktober och maj som var något kallare än normalt i några områden. Vintern var mild i alla typområden, och snö låg endast kvar under kortare perioder i några områden. Sammantaget resulterade detta i att årsmedeltemperaturen var över det normala i alla typområden, och att årsnederbörden var större eller mycket större än normalt i de flesta typområden, förutom i sydöstra Sverige (Kalmar län och Östergötlands län) där årsnederbörden var mindre än normalt. Som en följd av den höga årsnederbörden var även årsavrinningen över eller runt det normala i de flesta typområden. Avrinningen var framförallt väldigt hög i typområde O14 och O17 i Västra Götalands län samt i typområde M39 i Skåne län. Avrinningen var låg eller mycket låg under sommaren och tidig höst i alla typområden, och som störst under oktober till mars i de flesta typområden. Årsmedelhalten av totalkväve 2019/2020 var högre än respektive långtidsmedelvärde i de flesta typområden. I några typområden var årsmedelhalten den högsta eller bland de högsta sedan mätningarna startade. Som en följd av den höga årsavrinningen och de höga årsmedelhalterna var även årstransporten av totalkväve större än respektive långtidsmedelvärde i de flesta typområden, förutom i typområde E23 och E24 i Östergötlands län, X2 i Gävleborgs län samt K32 i Blekinge län där årstransporten av totalkväve var mindre än respektive långtidsmedel. Även för totalfosfor var årsmedelhalterna högre än respektive långtidsmedelvärde i ungefär hälften av typområdena. I några typområden var årsmedelhalten den högsta eller bland de högsta sedan mätningarna startade, vilket framförallt berodde på höga halter i samband med hög avrinning under vintern. I dessa typområden var även årstransporterna av totalfosfor större än respektive långtidsmedel, och i typområde O14 och O17 i Västra Götalands län var den totala årstransporten av totalfosfor den största sedan mätningarna startades. Den totala tillförseln av kväve till åkermarken var större jämfört med föregående år i typområde M36, M42, N34, O18 och C6, och i typområde M36 var även den totala tillförseln av fosfor större än föregående år. I samtliga områden berodde detta på en större tillförsel av mineralgödsel. Andelen höstsådda grödor i dessa typområden var högre 2019 jämfört med föregående år vilket kan vara en anledning till den ökade näringstillförseln. Den mesta stallgödslingen skedde på våren, förutom i typområde I28 där den mesta stallgödslingen skedde på hösten. I typområde I28 minskade andelen ekologiskt brukad mark jämfört med föregående år, medan andelen låg kvar på samma nivå i övriga områden med ekologisk odling.
|
|
| 16. |
- Linefur, Helena, et al.
(författare)
-
Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2020/2021: årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det agrohydrologiska året 2020/2021 var överlag både varmare och torrare än normalt i nästan alla typområden. Juli 2020 var kall i hela landet, och i typområde F26, där andelen vall är högre än i övriga områden, resulterade detta i att den andra skörden av vallen blev något lägre än förväntat. Hösten 2020 bjöd på gynnsamt väder för både skörd och höstsådd i alla typområden, och sammantaget var 2020 ett gynnsamt odlingsår i hela landet. Oktober till december 2020 var mycket varmare än normalt i hela landet, vilket även resulterade i högre kvävehalter i bäckvattnet, framförallt i typområden med sandiga jordar. Januari 2021 var både kall och nederbördsrik, vilket resulterade i att snö låg kvar under en längre period i stora delar av landet, förutom i Skåne, Blekinge samt östra Småland. I typområden med hög lerhalt syntes därefter en ökning i fosforhalterna i bäckvattnet i samband med snösmältningen. Vintern efterföljdes av en kall och nederbördsrik vår i stora delar av landet, medan juni däremot var både varmare och torrare än normalt i stora delar av landet förutom i de östra delarna (Gotland, Uppland och Hälsingland).Som en följd av den låga nederbörden under året var även årsavrinningen under eller runt det normala i de flesta typområden. Avrinningen var framförallt väldigt låg i typområdena i sydöstra Sverige medan den var större än normalt i några typområden i västra Sverige (O14 och O17 i Västergötland samt M39 i Skåne) samt i Hälsingland. Avrinningen var låg eller mycket låg under sommaren och tidig höst i alla typområden, och större under vintern. I flera områden syntes även ökad avrinning i maj, som en följd av stor nederbörd, vilket även resulterade i förhöjda fosforhalter i bäckvattnet i områden med leriga jordar.Årsmedelhalterna av totalkväve var högre än respektive långtidsmedelvärde i de flesta typområden vilket även resulterade i att årstransporterna av totalkväve var större än respektive långtidsmedelvärde i de flesta typområden. När det gäller totalfosfor så var årsmedelhalterna däremot lägre än respektive långtids-medelvärde i alla typområden förutom I28 på Gotland samt C6 i Uppland. Detta resulterade i att även den totala årstransporten av totalfosfor var mindre än respektive långtidsmedelvärde i de flesta typområden, förutom i de områden där avrinningen var större än normalt (M39 i Skåne, O14 och O17 i Västergötland) samt i I28 på Gotland och C6 i Uppland där årsmedelhalterna var högre än normalt.Kvävegödslingen var större jämfört med föregående år i typområde I28 på Gotland, och för fosfor var gödslingen större än föregående år i typområde M42 och M36 i Skåne samt N34 i Halland. I typområde F26 i Småland samt O18 i Västergötland var både den totala kväve- och fosforgödslingen större än föregående år. I samtliga områden förutom O18 berodde detta på större tillförsel av stallgödsel. Den mesta stallgödslingen skedde på våren, utom i typområde I28 där stallgödsling skedde både vår och höst. I typområde I28 minskade andelen ekologiskt brukad mark jämfört med föregående år, medan den ökade i typområde N34 i Halland. I övriga områden med ekologisk odling låg andelen kvar på samma nivå som föregående år.
|
|
| 17. |
- Linefur, Helena, et al.
(författare)
-
Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2021/2022: årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det agrohydrologiska året 2021/2022 var varmare än normalt i alla typområden. Året var även blötare än normalt i västra Skåne, Blekinge och på Gotland men torrare än normalt i östra Småland och östra Östergötland samt i västra Västergötland. Juli 2021 var mycket varmare än normalt i hela landet vilket påverkade grödorna negativt på flera håll, och sammantaget blev skördarna 2021 något sämre än normalt i flera typområden. Hösten 2021 var varmare än normalt och även januari och februari 2022 var mycket varmare än normalt, med temperaturer på två till tre grader över det normala i alla typområden. Februari var dessutom mycket nederbördsrik i hela landet utom i Hälsingland, med mer än dubbelt så mycket nederbörd som normalt i flera områden. Typområde C6 i Uppland och X2 i Hälsingland var de enda områdena med snö under längre perioder, där det i C6 låg snö från slutet av december till slutet av januari samt från mitten av februari till mitten av mars, och i X2 från årsskiftet fram till slutet av mars. I typområde C6, där lerhalten är hög, syntes en tydlig ökning i fosforhalten i vattnet vid snösmältningen i slutet av januari. I typområde X2, som domineras av lättlera, var fosforhalten i stället något förhöjd under perioden med snötäcke, men uppvisade inte förhöjda halter i samband med snösmältningen. Våren var mycket nederbördsrik i Skåne, västra Västergötland, Uppland och på Gotland, medan försommaren var både torrare och varmare än normalt i alla typområden förutom på Gotland samt i Östergötland.Som en följd av den stora årsnederbörden i Skåne och på Gotland var även årsavrinningen större än normalt i dessa områden. Årsavrinningen var även större än normalt i typområde O17 i Västergötland, medan den låg runt det normala i Halland, Blekinge och Hälsingland och under det normala i övriga områden. Avrinningen var låg eller mycket låg under sommaren i alla typområden, och högre under vintern. I flera typområden uppmättes flödestoppar i augusti och september. I början av april ökade flödet i alla typområden vilket i södra delen av landet berodde på nederbörd, och i mellersta och norra delen av landet nederbörd i kombination med snösmältning.Årsmedelhalterna av totalkväve var högre än respektive långtidsmedelvärde i de flesta typområden. Som en följd av hög årsavrinning och/eller hög årsmedelhalt var även den totala transporten av totalkväve större än respektive långtidsmedelvärde i alla områden i Skåne, Halland, Blekinge, Småland, Gotland samt i O17 och O18 i Västergötland. Årsmedelhalterna av totalfosfor låg däremot under eller runt respektive långtidsmedelvärde i alla typområden förutom M42 och M39 i Skåne, O14 i Västergötland och X2 i Hälsingland. Även årstransporten av totalfosfor var mindre än normalt i de flesta typområden förutom i Skåne, O17 i Västergötland och I28 på Gotland där årsavrinningen var större än normalt samt X2 i Hälsingland där årsmedelhalten av totalfosfor var högre.I typområde M42 i Skåne var kvävegödslingen större än föregående år, och i typområde F26 i Småland, E21 i Östergötland samt C6 i Uppland var både kväve- och fosforgödslingen större än föregående år. I C6 och M42 berodde detta på en större tillförsel av mineralgödsel, medan det i E21 och F26 berodde på större tillförsel av både mineralgödsel och stallgödsel. Den mesta stallgödslingen skedde på våren, utom i typområde C6 där all stallgödsling skedde på hösten. Andelen ekologiskt brukad mark var mindre än föregående år i typområde I28 på Gotland och N34 i Halland. I övriga områden med ekologisk odling låg andelen kvar på samma nivå som förra året.
|
|
| 18. |
- Norberg, Lisbet, et al.
(författare)
-
Nutrient losses over time via surface runoff and subsurface drainage from an agricultural field in northern Sweden
- 2022
-
Ingår i: Journal of Environmental Quality. - : Wiley. - 0047-2425 .- 1537-2537. ; 51, s. 1235-1245
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Nitrogen (N) and phosphorus (P) losses, via both surface runoff and subsurface drainage water, were monitored in an agricultural field in northern Sweden for 32 yr. The objective was to determine losses of N and P in a long-term perspective in relation to meteorological factors and impacts of agricultural land use, with a focus on relative contributions of surface runoff and subsurface drainage water to N and P losses. In order to collect surface runoff water, an embankment was installed on three sides of the field, and the fourth side had an open ditch that drove runoff water to a measuring station. Subsurface water draining from the field was collected in a fishbone-shaped drainage system that terminated at the measuring station. In 50% of years (16/32), mean annual concentration of total N (TN) was significantly higher in subsurface drainage water than in surface runoff water. An opposing trend was seen for total P (TP), with mean annual concentration being significantly higher in surface runoff water than in subsurface drainage water in all but 3 of the 32 yr monitored. Years with a barley crop had higher TN concentration in subsurface drainage water but no difference in surface runoff compared with years with ley. In contrast, years with barley had lower TN concentration in surface runoff than years with ley, with no difference in TP in subsurface drainage water.
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Norberg, Lisbet, et al.
(författare)
-
Växtnäringsförluster från åkermark 2018/2019: årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Observationsfält på åkermark
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom programmet Observationsfält på åkermark undersöks avrinning, växtnäringsutlakning och odlingsåtgärder på ett antal fält (13 st) på olika platser i landet som ingår i gårdens normala drift. Programmet ingår i den nationella miljöövervakningen på Jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet och med SLU som ansvarig utförare. I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året juli 2018 – juni 2019. Rapporten redovisar bl.a. flödesvägda årsmedelhalter (mg/l) och transporter av näringsämnen (kg/ha) samt avrinning (mm) för varje fält, medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige. Andra halvan av 2018 var torrare och varmare än normalt i hela landet, förutom augusti som gav mer nederbörd än normalt i södra Sverige. Från december och första halvan av 2019 är nederbörden nära normal, förutom april som var en nederbördsfattig månad. Sammantaget resulterade detta i att årsnederbörden 2018/2019 var mindre än normalt eller nära normalt för fälten. Temperaturen var högre än normalvärdena för de flesta månader under året för hela landet. Avrinningen var mindre eller mycket mindre än långtidsmedelvärdet för alla observationsfälten, som en följd av nederbördsfattiga året 2018. Årsmedelhalten av totalkväve var högre eller mycket högre än långtidsmedelvärdet för de flesta fält medan årstransporten av totalkväve varierade från mindre än till större än långtidsmedelvärdet. Både årsmedelhalten och årstransporten av totalfosfor var för de flesta fält lägre eller mycket lägre än långtidsmedelvärdet.
|
|
| 21. |
- Norberg, Lisbet, et al.
(författare)
-
Växtnäringsförluster från åkermark 2019/2020: årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Observationsfält på åkermark
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom programmet Observationsfält på åkermark undersöks avrinning, växtnäringsutlakning och odlingsåtgärder på ett antal fält (13 st) på olika platser i landet som ingår i gårdens normala drift. Programmet ingår i den nationella miljöövervakningen på Jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet och med SLU som ansvarig utförare. I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året juli 2019 – juni 2020. Rapporten redovisar bl.a. flödesvägda årsmedelhalter (mg/l) och transporter av näringsämnen (kg/ha) samt avrinning (mm) för varje fält, medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige. Året 2019/2020 hade en mild vinter i stora delar av landet medan resten av året hade nära normala temperaturer. Nederbörden var nära det normala eller större än normalt vilket resulterade i att årsavrinningen var nära långtids-medelvärdet för de flesta av fälten. Både årsmedelhalter och årstransporter av kväve och fosfor varierade mellan fält jämfört med respektive långtidsmedelvärde, några fält över, några under och flertalet nära långtidsmedelvärdet. Rapporten redovisar data sedan mätningarnas början vilket sätter enskilda värden i ett större perspektiv. Ett till synes högt eller lågt värde ett enskilt år kanske inte är ovanligt för fältet i fråga om man ser till en längre tidsperiod. Därför är de långa mätserierna för observationsfälten ovärderliga. Ett särskilt kapitel ägnas åt en djupare genomgång av fält 16Z. Mer information och data från undersökningen finns på www.slu.se/mark/dv.
|
|
| 22. |
- Norberg, Lisbet, et al.
(författare)
-
Växtnäringsförluster från åkermark 2020/2021: Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Observationsfält på åkermark
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom programmet Observationsfält på åkermark undersöks avrinning, växtnäringsutlakning och odlingsåtgärder på ett antal fält (13 st) på olika platser i landet. Fälten ingår i gårdens normala drift. Programmet ingår i den nationella miljöövervakningen på jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet och med SLU som ansvarig utförare. I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året juli 2020 – juni 2021. Rapporten redovisar bl.a. flödesvägda årsmedelhalter (mg/l) och transporter av näringsämnen (kg/ha) samt avrinning (mm) för varje fält, medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige.En ny normalperiod för nederbörd och temperatur har nyligen tagits i bruk, nu gäller åren 1991-2020. Den nya normalperioden visar att temperaturen i Sverige har stigit med drygt 1°C, jämfört med den tidigare normalperioden (1961-1990), i Västerbotten så mycket som 1,5°C. Nederbörden har ökat i stora delar av Sverige medan den minskat i Skåne, om man jämför den nya normalperioden med den tidigare.Under perioden juli 2020 till juni 2021 hade Skåne mindre nederbörd än normalt, Östergötland normal nederbörd medan Västerbotten hade mycket mer nederbörd än normalt. För alla tre platserna var perioden juli 2020 - juni 2021 något varmare än normalt, framförallt till följd av varmare första halvår (juli-december). Både årsmedelhalter och årstransporter av kväve och fosfor varierade mellan fält jämfört med respektive långtidsmedelvärde, några fält över, några under och flertalet nära långtidsmedelvärdet. Rapporten redovisar data sedan mätningarnas början vilket sätter enskilda värden i ett större perspektiv. Ett till synes högt eller lågt värde ett enskilt år kanske inte är ovanligt för fältet i fråga om man ser till en längre tidsperiod. Därför är de långa mätserierna för observationsfälten ovärderliga. Ett särskilt kapitel ägnas åt en djupare genomgång av fält 1D.
|
|
| 23. |
- Rask, Mikael, 1958-, et al.
(författare)
-
Validation of the verbal and social interaction questionnaire for nursing students : The focus of nursing students in their relationship with patients
- 2018
-
Ingår i: Journal of Nursing Education and Practice. - : Sciedu Press. - 1925-4040 .- 1925-4059. ; 8:4, s. 81-88
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Verbal and Social Interaction Nursing Students questionnaire (VSI-NS) has been created to measure the development ofverbal, social and interactional skills of nursing students with patients, from their perspective in nursing care. The aim of thepresent study was to determine the construct validity and internal consistency reliability of the questionnaire. The study had amethodological and developmental design and was carried out in four steps: adjustment of the items, face validity, data collectionand data analysis. The number of items was reduced from 48 to 31. The factor analysis of the final 31 items resulted in four quitedistinct factors: “Inviting to talk about feelings and thoughts”, “Building a caring relationship”, “Encouraging social and practicalaspects in daily life” and “Caring towards health and wellbeing”. The results showed satisfactory psychometric properties interms of content validity, construct validity and the internal consistency reliability of the questionnaire. It could be concluded thatthe original conceptual model could serve as a theoretical foundation to explain and understand nurses’ caring interactions withtheir patients
|
|
