| 1. |
- Ahlstedt, Sara, 1977-
(författare)
-
The Feeling of Migration : Narratives of Queer Intimacies and Partner Migration
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation analyzes narratives of queer partner migration, that is, a family-tie migration in which one of the partners of a relationship has migrated in order for the partners to be together, and where the partners queer the migration in the sense that they have a non-normative sexuality and/or gender identity. The purpose of the study is to examine how queer partner migrants and their Swedish partners experience the migration process – which continues also once the administrative process has been completed – by analyzing the emotions and feelings that emerge in the process. The study is a contribution to research on privileged migration as well as intimate migration.The focus is the queer partner migration relationship, and what emotions and feelings ‘do’ to this relationship, but also how emotions and feelings structure the migration process. The study analyzes the work three different emotions – love, loss, and belonging – do in these migration processes, and how this work is described in the participant narratives. Migrant participants have migrated from different parts of the world (Africa, Europe, Latin America, and North America), making it possible to analyze what emotions and feelings do in this particular migration process from the point of view of nationality and, in particular, proximity to ‘Western-ness,’ race, and language as well as how privileges connected to these positions come to matter in the process.The dissertation is an ethnographic interview study in which both migrants and Swedish partners have been interviewed. The interview material consists of a combination of couple interviews and individual interviews.By using affect theories and the concept of queer phenomenology, the dissertation shows how the work that emotions and feelings do in migration processes is connected to gender identity, sexual identity, race and whiteness, nationality, perceived proximity to Western-ness, class, language, and the migration narrative the migrating partner is (or is not) written into by way of the country they have migrated from. This is analyzed in relation to the theoretical frameworks of entanglement, homonationalism, and intimate citizenship.The analysis shows that emotions and feelings structure the migration process for both more privileged and less privileged migrants, but in different ways. The understanding of who ‘is’ a migrant, and the preparedness for the feelings that arise in a migration process, are tied to the positions mentioned above and the privileges these positions give, or do not give, the migrant access to. By focusing on emotions and feelings and what these do, the study also illustrates how the migration process affects the non-migrating partner as this partner engages in emotional labour to ‘make’ the migrating partner ‘Swedish.’ Through their the migrating partner, the non-migrating partner is also aligned in a way that makes them a little bit less ‘Swedish,’ contributing to the non-migrating partner being ‘stopped’ in ways they have usually not experienced before. The study further shows how migration processes produces inequality, and the difficulties that arise when the couples try to live up to the Swedish ideal of the equal relationship.The interviews are analyzed as narratives, and both narratives and storytelling are important throughout the dissertation, not only as the method used in the analysis but as the form of the dissertation, making it a kind of super structure organizing the writing. Writing (how to write accessibly and interesting) and reading (how to write in order to invite an open and active reading) are important aspects of the dissertation.
|
|
| 2. |
- Andersson, Niklas, 1970, et al.
(författare)
-
Investigation of central versus peripheral effects of estradiol in ovariectomized mice
- 2005
-
Ingår i: J Endocrinol. - : Bioscientifica. - 0022-0795 .- 1479-6805. ; 187:2, s. 303-9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- It is generally believed that estrogens exert their bone sparing effects directly on the cells within the bone compartment. The aim of the present study was to investigate if central mechanisms might be involved in the bone sparing effect of estrogens. The dose-response of central (i.c.v) 17beta-estradiol (E2) administration was compared with that of peripheral (s.c.) administration in ovariectomized (ovx) mice. The dose-response curves for central and peripheral E2 administration did not differ for any of the studied estrogen-responsive tissues, indicating that these effects were mainly peripheral. In addition, ovx mice were treated with E2 and/or the peripheral estrogen receptor antagonist ICI 182,780. ICI 182,780 attenuated most of the estrogenic response regarding uterus weight, retroperitoneal fat weight, cortical BMC and trabecular bone mineral content (P<0.05). These findings support the notion that the primary target tissue that mediates the effect of E2 on bone is peripheral and not central.
|
|
| 3. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
2003 års publicistiska bokslut, del 2. Sportens olika sidor: männens och de manliga sporternas revir
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Männen dominerar sportens sidor, det visar en innehållsstudie av tre lokala morgontidningars sportrapportering från 2003. Fotboll och ishockey upptar en en majoritet av materialet i de tre tidningarna Piteå-tidningen, Västerbottens-kuriren och Östgöta Correspondenten. I de fall kvinnliga sporter uppmärksammas, är det oftast de manliga tränarna som intervjuas i artiklarna. Innehållsanalys genomförd i forskningsprojektet Publicistiska bokslut.
|
|
| 4. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Allmänhetens åsikter om mediers (o)beroende och (o)partiskhet
- 2023
-
Ingår i: Ovisshetens tid. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789189673540 ; , s. 237-253
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Opartiskhet och oberoende är två centrala byggstenar i nyhetsjournalistiken. Trots en samhällelig förväntan om att medierna ska verka i enlighet med dessa normer råder viss tveksamhet hos allmänheten när det gäller om så egentligen är fallet. Detta kapitel om folkets åsikter i frågor om mediers opartiskhet och oberoende visar att hälften av respondenterna i 2022 års SOM-undersökning anser att svenska medier ofta har en politisk agenda i sin nyhetsbevakning. Synen på hur oberoende medier är när de berättar om samhället är varierande. En majoritet bedömer SVT och Sveriges Radio (SR) som oberoende, medan fyra av tio gör samma bedömning av TV4 och morgon- tidningarna. Vidare betraktar var fjärde person kvällspressen som oberoende. Kapitlets avslutande del fokuserar på det uppdrag som SVT och SR har som oberoende och opartiska public servicemedier. Frågan rör huruvida deras uppdrag bör smalnas av. Förslaget får inget gehör hos allmänheten. Inte ens bland sympatisörer till politiska partier som önskar genomföra omfattande förändringar av public serviceuppdraget finns det stöd för att kraftigt reducera programutbudet.
|
|
| 5. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Användning och värdering av medier – om sociala mediers betydelse och public service starka stöd
- 2022
-
Ingår i: Du sköra nya värld. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789189673526 ; , s. 277-293
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Det här kapitlet handlar om allmänhetens användning av nyhetsmedier, bedöm- ning av mediers samhällsvärde samt inställning till mediepolitiska förslag. Olika åldersgruppers nyhetsvanor granskas, likaså i vilken utsträckning ålder och egen medieanvändning påverkar individernas bedömning av enskilda mediers värde för det svenska samhället. Därtill studeras vilken betydelse som ålder och användning har för inställningen till förslagen om att stärka stödet till lokala morgontidningar respektive att skala ner public servicemediernas uppdrag. Resultaten visar att unga vuxna i stor omfattning tar del av nyheter genom sociala medier, medan äldre framför allt tar del av nyheter i tv och radio. Oavsett ålder betonar en mycket stor andel av svarspersonerna public services värde för samhället, och förslaget om att låta SVT och SR sända enbart nyheter och smala program ratas i alla åldersgrupper. Förslaget om att stärka stödet till lokala morgontidningar får däremot bifall, särskilt hos de som ofta tar de av morgontidningarnas journalistik.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Att använda eller inte använda nyhetsmedier – sällananvändning bland 16–65-åringar
- 2023
-
Ingår i: Ovisshetens tid. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789189673540 ; , s. 219-235
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Svenska folket har sedan länge varit känt för sin höga nyhetskonsumtion. I ett med- ielandskap präglat av intensiv konkurrens om människors uppmärksamhet, menar forskare att andelen som tar del av nyheter mer sällan har ökat, i Sverige såväl som i andra västländer. Utbredningen av dessa sällananvändare tenderar dock att variera stort mellan olika studier, dels som en konsekvens av strukturella skillnader mellan olika länders mediemarknader, men framför allt till följd av skillnader i hur säl- lananvändning definieras sett till användningsfrekvens och medieinnehåll. Det här kapitlet tar sin utgångspunkt i den svenska allmänhetens nyhetsanvändning, med särskilt fokus på gruppen sällananvändare. Som sällananvändare räknas här den som tar del av nyhetsmedier någon enstaka gång i veckan eller mer sällan. Analysen visar att andelen sällananvändare framför allt hittas bland unga vuxna, där nyhetsvanorna hos ungefär var tionde person präglas av sällananvändning. I jämförelse med regel- bundna nyhetskonsumenter utmärker sig gruppen genom ett tydligt lägre intresse för politik, mindre nöjdhet med demokratin och lägre förtroende för medier och andra centrala samhällsinstitutioner. Det gäller inte bara för sällananvändare bland unga vuxna utan även för sällananvändare bland 35–65-åringar. Kapitlet baseras på resultat från den nationella SOM-undersökningen 2019–2022.
|
|
| 8. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Att läsa eller inte läsa
- 2005
-
Ingår i: Nypressat. Ett kvartssekel med svenska dagstidningsläsare. - Göteborg : Dagspresskollegiet vid Göteborgs universitet. - 9188212300 ; , s. 123-140
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Kapitlet fokuserar på den ökande andelen icke-läsar i befolkningen, med avseende på dagspress. Ett förändrat medieutbud har tillsammans med sociala förändringar i samhället bidragit till att allt fler människor väljer att inte ta del av nyheter via morgon- och kvällstidningar.
|
|
| 9. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Attityder till nyheter på nät och papper
- 2013
-
Ingår i: Weibull, L. Oscarsson, H. & Bergström, A. (Red.) Vägskäl : 43 kapitel om politik, medier och samhälle : SOM-undersökningen 2012. - Göteborg : SOM-institutet. - 9789189673274 ; , s. 457-474
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 10. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Contribution or Constrain? Audience Interaction in Swedish Online Newspapers
- 2013
-
Ingår i: Asian journal of humanities and social studies. - 2321-2799. ; 1:5
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A focus on audience interaction in online news media has increased rapidly during the past years. Online news media offer their audience several opportunities of interaction, for example, by submitting comments on articles or sharing pictures and videos. In addition, audience interaction has emerged as a fast growing research field: the motives for embracing online audience interaction have been analyzed and the kind of interactive opportunities offered by the news media has been mapped. Also, the question of whether audience interaction really contributes or rather constrains professional journalism has been vividly discussed. This study relates to the latter perspective as it examines professional journalists’ views on audience interaction. By focusing on the case of Swedish newspaper journalists, this study investigates how audience interaction is perceived to impact professional standards and to what extent such interaction is believed to be beneficial or rather an obstacle for journalism. Based on a representative survey of Swedish journalists, conducted in 2011-2012, and a survey of journalists working at local morning papers in Sweden, conducted in 2009, the analysis reveals certain dividing lines in media practitioners’ attitudes to audience interaction.
|
|
| 11. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Dagspressens digitala plattformar alltmer använda - men papperstidningen är fortfarande betydelsefull
- 2015
-
Ingår i: Fragment. - Göteborg : University of Gothenburg. ; , s. 417-433
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Artikeln fokuserar på frågan om hur användningen av dagspress på olika plattformar ser ut i den svenska befolkningen. Vilka grupper är det som framför allt väljer att ta del av nyheter via papperstidningen och vilka är det som föredrar att ta del dagspressens innehåll via dator, mobil och surfplatta? Och skiljer sig valet åt beroende på om det handlar om morgontidningar respektive kvällstidningar? Vidare granskas också vilken inställning människor har till dagspress och lokala nyheter med avseende på områden såsom funktion och innehåll.
|
|
| 12. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Den alternativa läsningen: Intresset för Faktum och Göteborgs Fria Tidning
- 2013
-
Ingår i: Bergström, A. och Ohlsson, J. (red.) En region för alla?. - Göteborg : University of Gothenburg. - 9789189673298 ; , s. 187-199
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- För den som är intresserad av nyheter och samhällsfrågor ur ett lokalt perspektiv finns det ett flertal olika medieaktörer att välja mellan på den göteborgska marknaden. Medan en del föredrar Göteborgs-Posten, P4 Göteborg eller Västnytt, väljer andra att ta del av Metro, GT eller Nyheterna Göteborg. I takt med att mediemarknaden har blivit allt mer mångfacetterad och konvergerad har det också dykt upp aktörer som utgör ett alternativ till de mer traditionella medierna. Följande kapitel fokuserar på två av dessa alternativa medier, nämligen tidningen Faktum och Göteborgs Fria Tidning, som båda finns tillgängliga i Göteborgsområdet. Det är två relativt disparata tidningar, sett till ämne, form, utgivningsfrekvens och distribution, men båda tidningarna har det gemensamt att de fokuserar på nyheter, reportage och information om samhällsfrågor ur ett övergripande lokalt och regionalt perspektiv. Studien syftar till att analysera om tidningarnas etablering i lokalsamhället har förändrats under det senaste decenniet. Jämförelser görs mellan åren 2004/2005 respektive 2011/2012 för att på så sätt klargöra hur läsningen har förändrats över tid samt vilka grupper som idag attraheras av de båda tidningarna.
|
|
| 13. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Den goda utbildningen
- 2014
-
Ingår i: Bergström, A, Ohlsson, J (red). Brytningstider. - Göteborg : SOM-institutet Göteborgs universitet. - 9789189673311 ; , s. 135-160
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Det politiserade medieförtroendet
- 2022
-
Ingår i: Snabbtänkt 2.0 22. - Sundsvall : Demicom Mittuniversitetet. - 9789189341777
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 16. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
DET PRASSLAR INTE LIKA MYCKET OM TIDNINGSLÄSNINGEN SOM FÖRR
- 2018
-
Ingår i: Sprickor i fasaden. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. ; , s. 213-231
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Det fanns en tid när begreppet morgontidning var synonymt med en prasslig papperstidning som i gryningen levererades i brevlådan för att sedan ta plats på frukostbordet. Det var inte ovanligt att den hade ett sidformat av sådant mått att den, fullt utvecklad, täckte en ansenlig del av bordet. Det fanns också en tid när det ibland ringde på ytterdörren och någon frågade: ”vill du köpa kvällstidningen?” Det där händer förstås fortfarande. Men långt ifrån så ofta som förr. Bläddrandet har i många hem ersatts av skrollande och klickande. Tidningsformatet har krympt till några tums storlek. Samtidigt har denna den lilla tidningens innehåll blivit betydligt mer omfattande. Det är inte längre nödvändigt att hämta tidningen i brevlådan. Den går att läsa närsomhelst och varsomhelst. För den som vill. Och det vill ganska många. Andra föredrar den traditionella pappersvarianten. Det här kapitlet gör en genomlysning av hur läsningen av morgon- och kvällstidningar har förändrats under perioden 1986–2017.
|
|
| 17. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Digitala nyheter dominerar - men tidningsprenumerationen landar fortsatt i brevlådan
- 2017
-
Ingår i: Mediestudiers årsbok - tillståndet för journalistiken 2016/2017. - Stockholm : Institutet för mediestudier. - 9789198356656 ; , s. 154-179
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Sociala medier växer sig allt starkare som nyhetsdistributör i den svenska befolkningen. Det gäller framför allt bland unga, där sociala medier dominerar mycket starkt. Bland svenskar i medelåldern präglas nyhetsvanorna däremot av en mer blandad konsumtion av traditionella och digitala plattformar. Och för de äldsta gäller fortfarande nyheter på tablå och papper. Men trots de digitala mediernas generellt starka förankring i befolkningen är det fortfarande papperstidningen som gäller för dem som prenumererar på någon morgontidning. Det gäller oavsett vilken åldersgrupp prenumeranterna tillhör. Trots att de flesta svenska morgontidningar under senare år har lanserat renodlat digitala prenumerationsalternativ, tycks prenumeranterna fortfarande föredra pappersalternativet. Detta är några av resultaten i det här kapitlet om det svenska folkets nyhetsvanor.
|
|
| 18. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Digitala plattformar allt viktigare för nyhetspubliken - förutom när det gäller tidningsprenumeration
- 2017
-
Ingår i: Andersson U., Ohlsson J., Ekengren H. E., Oskarson M. (red.). Larmar och gör sig till. - Göteborg : SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Den svenska allmänheten är ett nyhetsintresserat folk. Det visar resultaten från 2016 års nationella SOM-undersökning. Nästan alla tar på ett eller annat sätt del av nyheter, men valet av nyhetsmedier och plattformar varierar stort mellan olika grupper i samhället. Nyhetskonsumtion på nätet är starkt förankrad i befolkningen, inte minst bland unga. De etablerade mediernas nyhetssajter nyttjas flitigt i vissa grupper medan andra väljer att konsumera nyheter via sociala medier. Men fortfarande lever såväl papperstidningen som tablåtittandet/-lyssnandet, även om den förra befinner sig i en utsatt situation. Den regelbundna pappersläsningen har dalat kraftigt, så även andelen hushåll med en morgontidningsprenumeration. Trots att svenska morgontidningar under senare år har lanserat digitala prenumerationsalternativ, föredrar prenumeranterna pappersalternativet. Detta är några av resultaten i det här kapitlet om det svenska folkets användning av nyhetsmedier.
|
|
| 19. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Digitala prenumerationer ökar – men vägen dit har varit lång
- 2020
-
Ingår i: 978-91-89673-47-2. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673472 ; , s. 131-144
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Det som förr om åren var ett givet inslag i de flesta hushåll, den prenumererade morgontidningen, har under det senaste årtiondet blivit mer allt ovanligt i många hem. Stora delar av publiken har valt att istället rikta blicken mot olika nyhetssajter. Viljan att betala för den digitala nyhetsprodukten har dock inte varit särskilt stor. Under de senaste åren har dock kunnat skönjas en successiv ökning av antalet digi-tala morgontidningsprenumeranter. Det syns i morgontidningarnas egen statistik såväl som i resultaten från den nationella SOM-undersökningen. Ökningen gäller såväl bland yngre och äldre som bland boende på landsbygd och boende i storstad. Samtidigt visar analysen att det fortfarande är långt kvar innan digitala prenumera-tioner kommer att överstiga prenumerationen på papperstidningar. I det här kapitlet granskas förändringar i svenska folkets prenumerationsbenägenhet under perioden 2000–2019, med särskilt fokus på den digitala prenumerationsviljan. Därtill granskas också vilka huvudsakliga skäl som ligger bakom valet att avstå en digital morgontid-ningsprenumeration. Priset och tillgången till kostnadsfria nyheter i andra medier visar sig, inte helt förvånande, tillhöra de vanligaste svaren.
|
|
| 20. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Does media coverage of research misconduct affect public confidence in science?
- 2014
-
Ingår i: Euroscientist. ; 2014:4
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The SOM (Society Opinion Media) institute at the University of Gothenburg conducts annual surveys of the Swedish public. It explores, among other things, media consumption, confidence in societal institutions and different professional groups. Since 2002, an independent and influential Swedish non-profit membership organisation that works to promote dialogue and openness between researchers and the public called Vetenskap & Allmänhet—which stands for Public and Science—has added a section to the SOM survey to study public confidence in science and scientists. The current study, which examines the hypothesis that media reports of research misconduct will have an impact on public confidence in science and scientists, has been performed in cooperation with the SOM Institute, University of Gothenburg. The study involves comparing the SOM survey results to the number of articles on research misconduct published between 2002 and 2013. Media included in the study are the nine largest Swedish newspapers, including four tabloids, and a news programme on Swedish public service TV.
|
|
| 21. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Does media coverage of research misconduct impact on public trust in science? A study of news reporting and confidence in research in Sweden 2002–2013
- 2015
-
Ingår i: OBS - Observatorio. - 1646-5954. ; 9:4, s. 15-30
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Over the past decade, there has been a gradual decline in public trust in science in Sweden. Questions have been raised as to whether or not this decline is the result of news media reports on research misconduct. Taking off in a theoretical discussion about the news media agenda-setting function, this study examined the extent to which, if any, there really is a connection between public trust and news content. It did so by drawing empirical support from a content analysis of the largest Swedish news media reporting on research misconduct in the years 2002–2013 and also from annual surveys of Swedes´ media consumption and trust in science, conducted over the same time period. Using news consumption, i.e. media exposure, as a proxy variable in the analysis, this study came to the conclusion that exposure to this type of news reporting had a positive rather than negative effect on public trust in science. The article discusses why this is so and also identifies some important questions that require to be further researched in order to understand public trust in science.
|
|
| 22. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Du sköra nya värld - introduktionskapitel
- 2022
-
Ingår i: Du sköra nya värld. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789189673526 ; , s. 11-28
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är en skör tid vi lever i. De senaste åren har på olika sätt präglats av osäkerhet och turbulens. Först ställdes världen inför en pandemi som påverkade stora delar av samhället och relationen människor och nationer emellan. Det saknades initialt vaccin och rutiner för hur de svårast sjuka bäst skulle vårdas. Hälso- och sjukvården har mött stora prövningar, många länders ekonomier har utmanats och medborgarna har fått se sin rörelsefrihet begränsas. När gränser stängde, öppna- des dock möjligheter. För ett ögonblick minskade världens koldioxidutsläpp när den industriella produktionen gick ner och bilarna stod kvar hemma. När pandemin så efter två år gick in i ett slags avmattningsfas, åtminstone i Europa, händer det som många nog inte längre trodde var möjligt – ett europeiskt land utsattes för ett massivt militärt angrepp. Reaktionerna på Rysslands aggressiva invasion av Ukraina lät knappast vänta på sig. Den säkerhetspolitiska temperaturen ökade i rekordfart, och för Sveriges och Finlands del blev frågan om en anslutning till försvarsalliansen Nato plötsligt brännande het. Så pass att länderna tillsammans lämnade in varsin ansökan den 18 maj 2022. I detta inledande kapitel riktar vi fokus både mot framtiden och mot det som varit. Det första området som granskas närmare är svenska folkets framtidsoro, med särskilt fokus på klimat. Därefter riktar vi blicken mot allmänhetens upplevelser av coronapandemin och bedömningar av dess långsiktiga konsekvenser. Vi landar slutligen i ett kluster av frågor som berör demokrati och politik, där vi dels följer den svenska opinionens utveckling över tid i politiska sakfrågor, dels blickar framåt mot det kommande valet och de implikationer som medborgarnas oro, bedömningar och prioriteringar kan tänkas få för valet 2022.
|
|
| 23. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
En brokig gemenskap (inledningskapitel)
- 2017
-
Ingår i: En brokig gemenskap. - Göteborg : SOM-institutet vid Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673403 ; , s. 9-28
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I detta kapitel fokuseras graden av livstillfredställelse bland invånarna i Västra Götaland, vilka samhällsfrågor som upplevs vara mest oroande, hur regioninvånarna bedömer att de lagstiftande organen i regionen sköter sina arbeten mer generellt och arbetet inom några olika ansvarsområden mer specifikt samt vilket förtroende de har för sina folkvalda politiker. Kapitlet baseras på 2016 års västsvenska SOM-undersökning.
|
|
| 24. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Fokus på unga vuxna. Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nya medieformer och förändringar i den sociala situationen har banat väg för stora förändringar i unga vuxnas medievanor. Tidningsprenumerationen som i tidigare generationer varit mer av en självklarhet, väljs idag bort att unga vuxna tillförmån för andra medieformer. Internet och gratistidningar har tagit allt mer av traditionella dagstidningars plats, likaså lockar kommersiella tv- och radiokanaler fler unga tittare/lyssnare än public service-kanalerna. Individuella behov, livssituation och intressen styr våra medieval och förklarar också skillnaderna mellan yngre och äldre medieanvändare
|
|
| 25. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Forskningsfusk och allmänhetens förtroende för forskning
- 2014
-
Ingår i: Bergström, A. &Oscarsson, H. (Red.) Mittfåra & marginal. - Göteborg : University of Gothenburg. - 9789189673304 ; , s. 137-149
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Allmänhetens förtroende för forskning har under flera år varit dalande. Det har gällt såväl förtroendet för forskare som förtroendet för olika vetenskapsområden. Varför förtroendet tidigare har sjunkit har varit oklart, dock förefaller förtroendekurvan ha stabiliserats under de senaste två åren. En fråga som har dykt upp i sammanhanget är i vilken utsträckning mediernas rapportering om forskning och forskningsfusk har betydelse för människors förtroende för forskning och forskare. Påverkas människors uppfattning om forskning negativt om medierapporteringen om forskningsfusk ökar? Eller tycks människors förtroende företrädelsevis vara förknippat med andra faktorer? Dessa frågor kommer att analyseras närmare i följande artikel.
|
|
| 26. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Forskningsrapportering i svensk press - en pilotstudie
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur ser egentligen den svenska medierapporteringen av forskning ut? I en pilotstudie har Vetenskap & Allmänhet, VA, tillsammans med SOM-institutet vid Göteborgs universitet undersökt hur svenska tryckta medier rapporterar om forskning. Pilotstudien är en del av den större studien Fusk och förtroende – en studie av medierapportering om forskningsfusk och förtroendet för forskning (VA-rapport 2014:3).
|
|
| 27. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Framtidens tidningsläsare
- 2003
-
Ingår i: Dagspresskollegiets PM-serie.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien visar att studenter tar del av prenumererad morgonpress i lägre utsträckning än andra samhällsgrupper. Empiriska data från Riks-SOM-undersökningarna.
|
|
| 28. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
From broadsheet to tabloid: Content changes in Swedish newspapers in the light of a shrunken size
- 2013
-
Ingår i: OBS - Observatorio. - 1646-5954. ; 7:4, s. 1-21
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- During early 2000s the newspaper market in Northern Europe has been characterized by a trend of format changes as many broadsheets have chosen to adapt to the tabloid format. Similar tendencies have also emerged in other Western countries, making it a transnational phenomenon. Critics have argued that a shrunken size impacts the content towards increased tabloidization, inclining a connection between page size and news content where broadsheet and tabloid format require different kinds of journalism. This study thus aims at analysing whether it is possible to detect such an increased tabloidization in relation to the resize of newspapers. Using the theoretical concept of tabloidization the study takes off in a content analysis of Swedish dailies that changed format during early 2000s. Comparisons are made with newspapers that did not undergo such transition as means of determining whether any detected changes are explained by the actual format change or rather effects of other factors. The study focuses on news content published in 1990, 2000, and 2010, and it reveals that the format itself only has a minor influence on journalism as all newspapers show similar signs of increased tabloidization during this period.
|
|
| 29. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Från fullformat till tabloid: formatets betydelse för nyhetsjournalistiken
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Spelar en tidnings format egentligen någon roll för hur dess nyhetsinnehåll ser ut? Med utgångspunkt i det tidiga 2000-talets stora formatövergång har analysen fokuserat på huruvida tabloidformatet i sig kräver en annan form av nyhetsjournalistik i jämförelse med det större fullformatet. Genom att utgå från tre av tabloidiseringsbegreppets dimensioner – form, bredd och perspektiv – har studien granskat huruvida det har skett en tabloidisering av nyhetsjournalistiken som en direkt konsekvens av bytet från fullformat till tabloid. Analysen har baserats på innehållsliga förändringar i fem tidningar som under perioden 2001-2007 har bytt från fullformat till tabloidformat. De år som varit aktuella för innehållsanalysen är 1990, 2000 samt 2010. För att kunna särskilja vilka förändringar som är att karakterisera som formatberoende respektive vilka förändringar som kan sägas vara branschgemensamma har studien även omfattat en morgontidning och en kvällstidning som inte har bytt format under den aktuella perioden. Det material som har analyserats utgår från det mer renodlade nyhetsinnehåll som presenteras under vinjetter såsom lokala nyheter, inrikesnyheter samt utrikesnyheter. En central slutsats är att det definitivt har skett en viss grad av tabloidisering av de undersökta tidningarna: 1) att antalet nyhetsartiklar i sig såväl som det totala utrymme som ägnas åt traditionell nyhetsrapportering har minskat i tidningarna; 2) det skrivna ordet har blivit utsatt för betydligt större konkurrens i takt med att antalet illustrationer har blivit både fler och större; 3) det har skett en reell minskning av mängden nyheter som fokuserar på politik och samhällsplanering, men denna förändring har dock inte lett till en motsvarande ökning av andelen nyheter med fokus på underhållning och livsstil - däremot syns en tydlig ökning av andelen nyheter om olyckor och brott, en rapportering som i allt högre utsträckning innehåller mer sensationsbetonade inslag; 4) det har skett en gradvis ökning av andelen nyhetsartiklar som tar sin utgångspunkt i den privata sfären. Givet de kriterier som vanligen brukar anges som kännetecken för en tabloidiseringsprocess har de studerade tidningarna till viss del således förändrats i en mer tabloidiserad riktning sett till deras nyhetsinnehåll. De flesta av dessa förändringar har emellertid ingen direkt koppling till själva formatövergången. Tvärtom tycks de snarare vara kopplade till generella förändringar i branschen som helhet. De tabloidiseringstendenser som varit skönjbara i studien bör därför snarast ses som konsekvenser av den generella branschvisdomen än som en konsekvens av formatbytet som sådant. Rent konkret innebär det att dessa innehållsliga och layoutmässiga förändringar i första hand styrs av de ideal och normer som råden inom branschen i form av ett slags kulturell visdom som inte alltid är synbar, men som mer eller mindre omedvetet sätter gränserna för vad som är görbart på de enskilda tidningarna.
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Fusk och förtroende - Om mediers forskningsrapportering och förtroendet för forskning
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien belyser frågan om hur mediers rapportering om forskning och forskningsfusk påverkar människors förtroende för forskning. Med utgångspunkt i en kvantitativ innehållsanalys av svenska nyhetsmediersrapportering om forskning och forskningsfusk 2002-2013 görs jämförelser med svenska folkets förtroende för forskning, mätt genom den nationella SOM-undersökningen 2002-2013, för att på så sätt klargöra i vilken mån medierapporteringen har haft effekt på allmänhetens förtroende.
|
|
| 32. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Förtroendet för journalistiken
- 2019
-
Ingår i: Handbok i journalistikforskning. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144124636 ; , s. 117-129
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Det har talats mycket om sjunkande förtroende och tilltagande misstro i samhället på senare år. Diskussionen har gällt samhällsinstitutioner i stort, men kanske framför allt institutioner knutna till det fria ordet, nyhetsmedier. Med förändrade förutsättningar på mediemarknaden har traditionella mediers ställning i samhället ändrats påtagligt. Det gäller inte minst i förhållande till den snabba expansionen av sociala medier. Där de traditionella medierna tidigare var mer eller mindre tongivande i nyhetsvärderingen bidrar sociala medier i ökande grad med motbilder till den gängse nyhetsbevakningen. I spåren har följt en ökad debatt om och i många fall ifrågasättande av de traditionella medierna, deras nyhetsvärdering och, inte minst, deras centrala position i samhället. Ifrågasättande och i viss mån misstro har också riktats mot traditionella mediers nyhetsbevakning på ett mer generellt plan. Sett till svenska förhållanden har kritiken bland annat varit att nyhetsmedier mörkar vissa ämnesområden istället för att ge hela nyhetsbilden, att mediers politiska inriktning är styrande för nyhetsurvalet och att journalister vinklar nyheter efter sina egna åsikter. Med debatten har väckts en osäkerhet om nyhetsbevakningen, vilken i förlängningen också kan få konsekvenser i det samlade förtroendet för medier. Det är samtidigt viktigt att betona att ifrågasättandet inte enbart handlar om nyhetsmediers sätt att fungera, det är också ett uttryck för populistiska och nationalistiska strömningar i politiken. Syftet med följande kapitel är att bidra med en översikt över centrala teoretiska utgångspunkter samt internationell och svensk forskning om förtroendet för medier.
|
|
| 33. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Godkänt för tandvården men inte för bostadstillgången - synen på offentlig service
- 2017
-
Ingår i: En brokig gemenskap. - Göteborg : SOM-institutet vid Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673403 ; , s. 69-84
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Det här kapitlet fokuserar på hur invånarna i Västra Götaland upplever att den offentliga servicen fungerar i regionen och i den kommun där de bor. De områden som inledningsvis omfrågas rör hälso- och sjukvård, tandvård, skola och omsorg, kollektivtrafik och tillgång till bostäder. I kapitlets senare del granskas hur medborgarna ställer sig till frågor som rör privatisering och finansiering av offentlig service.
|
|
| 34. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Gratistidningar komplement för invandrare
- 2006
-
Ingår i: Dagspresskollegiets PM-serie.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gratistidningar har kommit att få en stor betydelse bland invandrare. Medan läsningen av traditionell morgonpress är avsevärt lägre bland nya svenskar, har gratistidningarna fått en viktig funktion som nyhetskälla. Empiriska data är hämtade från Riks-SOM-undersökningarna 1998-2004.
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Göteborgska nyhetsvanor
- 2021
-
Ingår i: Hög tid för Göteborg. - Göteoborg : Göteborgs universitet. - 9789189673502 ; , s. 157-169
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Det här kapitlet fokuserar på göteborgarnas lokala nyhetsvanor och hur användningsfrekvens och val av plattformar skiljer mellan olika samhällsgrupper. Analysen är särskilt inriktad på betydelsen av ålder, samhällsintresse, boendeområde och bakgrund för huruvida medborgarna tar del av nyheter eller inte. Initialt görs en kort exposé över generella förändringar i göteborgarnas nyhetsvanor under perioden 2010–2020, med utgångspunkt i den nationella SOM-undersökningen. Därefter riktas blicken mot SOM-undersökningen i Göteborg, där invånarna har fått svara på frågor om hur ofta de tar del av lokala nyheter från traditionella respektive sociala medier. Resultaten visar bland annat att sociala medier har en viktig funktion som nyhetsdistributör bland unga, boende i resurssvaga områden och utrikesfödda, medan traditionella medier har en stark förankring bland äldre, politiskt intresserade och personer som vuxit upp i Sverige.
|
|
| 37. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Har svenskarna förtroende för medierna?
- 2017
-
Ingår i: Truedson L. (red.). Misstron mot medier. - Stockholm : Institutet för mediestudier. - 9789198356632 ; , s. 51-83
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det sägs att förtroendet för medierna sjunker. Men stämmer det verkligen? Det här kapitlet analyserar svenska folkets förtroende för medier som samhällsinstitution, för journalister som yrkesgrupp och för mediernas innehåll generellt.
|
|
| 38. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Hur läser vi den lokala morgontidningen idag?
- 2013
-
Ingår i: Vägskäl : 43 kapitel om politik, medier och samhälle : SOM-undersökningen 2012 / Lennart Weibull, Henrik Oscarsson och Annika Bergström (red). - Göteborg : University of Gothenburg. - 9789189673274 ; , s. 425-442
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 39. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Hur står sig public services förtroendekapital?
- 2022
-
Ingår i: Public service: en svensk kunskapsöversikt. - Göteborg : Nordicom. - 9789188855633 ; , s. 33-55
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- När en kris inträffar vill allmänheten snabbt veta vad som händer, samtidigt som myndigheterna behöver nå ut med korrekt och re- levant information. Att public service-medierna förväntas spela en central roll framgår av sändningstillstånden: i SVT:s fall står det att ”SVT ska utifrån en risk- och sårbarhetsanalys analysera och värdera sändningsverksamheten så att avbrott så långt som möj- ligt kan undvikas” (24 §). Samtidigt som förmågan att sända är grundläggande är också frågor som rör tillförlitlighet och förtro- ende viktiga: Information från källor som vi litar på är – allt annat lika – att föredra framför information från källor som vi misstror. I det här kapitlet börjar vi med att titta på hur förtroendet för public service-medierna har utvecklats över tid. Därefter fokuserar vi hur förtroendet för public service-medierna utvecklades under 2020. Bilden som ges är att förtroendet över tid är stabilt. Och under 2020 kom redan höga förtroendenivåer att stiga ytterligare.
|
|
| 40. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Hur står sig svenska mediers förtroendekapital?
- 2020
-
Ingår i: 978-91-89673-47-2. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673472 ; , s. 57-74
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Det här kapitlet fokuserar på den svenska befolkningens förtroende för nyhets bärande medier. Förtroendets förändring över tid analyseras, liksom vilken betydelse graden av berördhet, upplevt värde av medier samt partisympati har för människors förtroendebedömning. Resultaten pekar mot fortsatt stabila förtroendenivåer. Hur ofta ett medium används spelar roll för i vilken utsträckning individen hyser stort eller litet förtroende för detsamma. Allra viktigast är dock huruvida medierna upplevs som värdefulla för samhället eller inte. För samtliga jämförda medier gäller att ju större samhällsvärde mediet har, desto större är dess förtroendekapital. Samhällsvärde som faktor tycks också stärka den partipolitiska spridningen i medieförtroendet, åtminstone för Sveriges Radio och Sveriges Television. Jämfört med övriga medier förefaller public servicemedierna uppfattas som en central samhällsinstitution, med stark förankring i det svenska samhället.
|
|
| 41. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
HÖGT FÖRTROENDE FÖR NYHETSMEDIER – MEN UNDER YTAN RÅDER STORMVARNING
- 2019
-
Ingår i: Storm och stiltje. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673441 ; , s. 65-71
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- De traditionella mediernas ställning i det svenska samhället har förändrats påtagligt under 2000-talet. Det har väckt frågor om hur själva förtroendet för medier har påverkats. Det här kapitlet fokuserar på den övergripande frågan om hur stort förtroende den svenska befolkningen har för medier i allmänhet och för nyhetsmedier i synnerhet. Resultaten pekar mot fortsatt stabila förtroendenivåer för medieinstitutioner, möjligen beskrivet som ett slags stiltje. Under ytan blåser det dock desto mer på sina håll. Det gäller framför allt de ökande förtroendeklyftor som kan kopplas till partisympati. De partipolitiska skillnaderna framträder även i förtroendet för nyhetsmedier. Bland de minst förtroendefulla återfinns högersympatisörer med en allmänt kritisk bild av svenska nyhetsmedier
|
|
| 42. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
I gratistidningsland
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kartläggning av den svenska gratistidningsmarknaden, med avseende på tidningstyper, tidningsinnehåll och läsning av gratistidningar.
|
|
| 43. |
- Andersson, Ulrika, 1977-, et al.
(författare)
-
I gratistidningsland.
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 44. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Ideologiska skiljelinjer i stödet för EU
- 2022
-
Ingår i: Du sköra nya värld, 355-369. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673526 ; , s. 355-369
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Efter ett drygt kvartssekels medlemskap i den Europeiska unionen har den svenska EU-opinionen blivit mer positiv och stabiliserats kring en majoritet som är för medlemskapet. Stora ideologiska skillnader syns dock i stödet, där de som står klart till höger inledde medlemskapet med ett starkt stöd, medan mätningar de senaste åren visar ett något minskande stöd i denna grupp. De till vänster har däremot blivit betydligt mer positiva till EU. Utvecklingen speglar en förändring som syns i flertalet EU-länder, där de partier som är på högerkanten nu i hög grad samlar de delar av befolkningen som är kritiska till EU. Det faktum att de två nya blocken i svensk politik nu inne- fattar de två partier som är mest kritiska till EU i Sverige (Vänsterpartiet respektive Sverigedemokraterna) väcker frågor om hur de potentiella regeringskonstellationerna ska fatta beslut kring EU-frågor. Troligt är att det även i framtiden krävs samarbeten över blockgränserna för att nå majoriteter inom detta område.
|
|
| 45. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Increased focus on audience studies creates dividing lines at Swedish news desks
- 2009
-
Ingår i: IAMCR 2009 Conference, Mexico City.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This case study of Swedish news practitioners´ perceptions of audience studies, finds an important dividing line between professional journalists and managing editors which points to a horizontal division of the news desks when it comes to audience-orientation. The study reveal managing editors to be far more audience-orientated than journalists. The paper discusses the implications of such a division at the news desk.
|
|
| 46. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Increased polarization in public trust in news media in Sweden 1990—2018
- 2019
-
Ingår i: NordMedia 2019.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper focuses on if and how public trust in media has changed in Sweden during 1990--2018. It does so by analyzing trust in media as social institutions and trust in media as organizations. The result points to significant stability in public trust in media, at least on the overall level. Most people have trust in radio and television, especially in public service media. Trust in commercial media such as evening tabloids and commercial television is, however, low. While general trust in traditional media is stable, there are signs of increased polarization in certain social groups. Most obvious is the polarization between those who sympathize with the Left party (V) and sympathizers with the Sweden democrats (SD).
|
|
| 47. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Ingen anledning till oro (?) - inledningskapitel
- 2021
-
Ingår i: Ingen anledning till oro (?). - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673496 ; , s. 11-29
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Pandemin är ännu inte över, men vi börjar att se ett slut. Därborta vid horisonten skönjer vi ett skimmer, en dimma som lättar och ger oss nytt ljus. Efter drygt ett år av stängda gränser, social distansering och för många förlusten av nära och kära, tycks vår vardag vara på väg tillbaka. Eller i alla fall någon form av ny vardag, en tid som alltjämt präglas av handtvätt, vaccinering och munskydd. Livet som vi minns det före covid-19, finns inte kvar. Mitt i detta livsomställande läge är det lätt att glömma att pandemier har inträffat förr. Covid-19 är vare sig unik eller särskilt dödlig jämfört med tidigare pandemier. Men här och nu är oron stor. Även om vacciner har börjat produceras och distribueras i stor skala, är det fortfarande oklart hur pandemiläget kommer att utvecklas ur ett globalt perspektiv. I spåren av pandemin står vi nu inför en mängd nya utmaningar; var och hur människor bor och arbetar, klimatfrågan, den politiska kartan som de senaste åren successivt ritats om. Men även kulturella värderingar som frågor om identitet, globalisering, kultur och gränsdragning av nationalstatens ansvarsområden har blivit än mer centrala. Prognoser för hur de politiska vindarna blåser låter sig inte lätteligen göras i vanliga fall, än mindre under en pandemi. Det är mot bakgrund av denna verklighet som årets forskarantologi från SOM-institutet har fått sitt namn: INGEN ANLEDNING TILL ORO (?). Titeln knyter direkt an till Sveriges inledande ställningstagande kring viruset där risken för en pandemi tonades ner. I slutet av januari 2020 konstaterade Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten (FHM), att det finns ingen anledning att oroa sig för att smittas av coronaviruset. Johan Carlson, generaldirektör för FHM, konstaterade flera gånger att det inte var frågan om en pandemi, utan risken för just detta bedömdes som mycket låg. En månad senare den 11 mars deklarerade Världshälsoorganisationen (WHO) covid-19 som en pandemi. En pandemi som stängde världen – såsom vi känner den.
|
|
| 48. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
JOURNALISM MEETS MANAGEMENT: Changing Leadership in Swedish News Organizations
- 2013
-
Ingår i: Journalism Practice. - : Informa UK Limited. - 1751-2786 .- 1751-2794. ; 7:6, s. 705-719
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The development of news production over the last decade has accentuated the negotiation between two forces of change: professional discourse and managerial discourse. The first characterizes journalistic identity by normative ideals and serves to legitimize journalists as an autonomous and self-regulating group. Managerial discourse, on the other hand, expresses the globalization of values and economy in the labour market, as well as in the area of communication, streamlining organizational models, and suggesting a business thinking common to several industries, in addition to an evolving view of the individual as an entrepreneur. Managerialism has implications for all levels of news work and, above all, emphasizes audience orientation, as the will of the audience becomes imperative. It promotes a form of leadership rather new to Scandinavian news organizations by strongly bringing the key values of profit and efficiency to the negotiating table. This article focuses on the constant negotiation between discourses by drawing empirical support from three survey studies of editors-in-chief and journalists in Sweden. It describes how editors-in-chief perceive their own role to be changing and why, and attempts to relate the new forms of leadership to current professional developments in journalism.
|
|
| 49. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Journalist '18. Huvudresultat från den svenska journalistundersökningen
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten redogör för huvudresultaten från undersökningen Journalist ’18, den sjunde nationella journalistundersökningen som sedan 1989 har genomförts vid JMG, Göteborgs universitet. Undersökningen genomfördes som en webbenkät och skickades till slumpmässigt urvalda medlemmar i det svenska Journalistförbundet (SJF). Studien omfattar bland annat frågor om arbetsvillkor, arbetsmiljö, arbetsmetoder och yrkesideal.
|
|
| 50. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Journalister och deras läsare. En studie av tidningsjournalisters syn på läsare och läsarundersökningar
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svenska tidningsjournalister ställer sig förhållandevis positiva till användningen av läsarundersökningar, men upplever att resultaten av dessa sällan leder till några förändringar i det dagliga redaktionella arbetet. En majoritet av journalisterna uppger också att de sällan eller aldrig på eget initiativ tar kontakt med läsare för att få respons på sitt och tidningens arbete. Studien genomfördes våren 2005 och inkluderar de tio morgontidningarna Göteborgs-Posten, Sydsvenskan, Svenska dagbladet, Länstidningen Östersund, Östersunds Posten, Blekingen läns tidning, Sydöstran, Helsingborgs dagblad, Hallands Nyheter, Motala tidning
|
|
