| 1. |
|
|
| 2. |
- Rosén, Gunnar, et al.
(författare)
-
Samverkan : förutsättningar och möjligheter till stärkt arbetsmiljöarbete genom regional samverkan.
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rosén G, Hedlund A, Andersson I, Antonsson A, Bornberger-Dankvardt S, Klusell L, Pontén P. Samverkan. Förutsättningar och möjligheter till stärkt arbetsmiljöarbete genom regional eller lokal samverkan. Inom ramen för Tema SMARTA vid Arbetslivsinstitutet har ett delprojekt utgående från forskningsfrågan ”Hur bör en regional samverkan utformas för att stödja arbetsmiljöarbete i en region?” genomförts. Projektet har varit uppdelat i två etapper där den första delen givit förslag till en modell som beskriver hur en regional samverkan kring arbetsmiljöfrågor kan utvecklas från det att ett initiativ tas till avslut. Syftet med den andra etappen i projektet som redovisas i denna rapport har varit att ge stöd till aktörer, såväl drivande som medverkande, som avser att genom regional samverkan i projekt förbättra arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete. Detta syfte nås genom att skapa underlag för utformning av stödmaterial. Den under första etappen beskrivna modellen för samverkan har använts som utgångspunkt för ett antal intervjuer av möjliga aktörer i en samverkan på en lokal nivå inom kommunen Borlänge och regionalt inom träbranschen i Bergslagen. Intervjuer har också gjorts på motsvarande sätt med centrala aktörer inom träbranschen och med personer som ingått i en referensgrupp. Förutom detta har också arbetsmöten genomförts tillsammans med centrala och regionala aktörer. Analysen av de samlade resultaten har genomförts i form av tre koncensusmöten där författarna deltagit. Den framtagna processmodellen ansågs av de intervjuade aktörerna ge en bra beskrivning av olika stadier i en samverkan. Intervjuerna av potentiella regionala och lokala aktörer visar på ett tydligt behov av och intresse för samverkan inom det aktuella området. Resultaten av dessa intervjuer tillsammans med övriga intervjuer och arbetsmöten visar vidare på vikten av att någon extern resurs kopplas in som drivande genom hela samverkan. De viktigaste förutsättningarna för en framgångsrik samverkan kan sammanfattas i åtta punkter: Förtroende och tillit; Gemensam värdegrund och tydliga mål; Egen nytta; Tydlighet; Interaktivitet; Tid; Resurser; Eldsjäl. Med utgångspunkt i resultaten bör ett fortsatt arbete inriktas mot att utveckla stödmaterial för intresserade aktörer samt att sprida kunskap genom kurser, seminarier etc.
|
|
| 3. |
- Strömberg, Ann, et al.
(författare)
-
Jämförelse av arbets-miljöbelastning från betalning med kontanter resp. kort - en arbetsmiljö-LCA
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- IVL har tidigare utvecklat en kvantitativ metod för arbetsmiljö-LCA. Metoden kan användas som ett komplement till livscykelanalys (LCA) för den yttre miljön. Metoden bygger på användning av arbetsskadestatstik men är i övrigt analog med metoder för LCA för den yttre miljön. I denna rapport redovisas en fallstudie där en tidigare LCA kompletterats med en arbetsmiljö-LCA. Samma utgångsdata har använts för arbetsmiljö-LCA som för den tidigare genomförda LCAn. Metoden fungerar väl och ger möjlighet till jämförelse och analys av de två betalningsformerna ur arbetsmiljösynpunkt. I rapporten diskuteras resultatet av arbetsmiljön-LCAn och åtgärder för att minska arbetsmiljöbelastningen av kort- respektive kontantbetalning. Den metod som använts diskuteras och jämförelse görs med resultatet av LCAn för den yttre miljön.
|
|
| 4. |
- Alvarez de Davila, Eliana, et al.
(författare)
-
Hur står det till med arbetsmiljön i kretsloppet?
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Starka miljöskäl har stått i fokus vid kretsloppsanpassning av samhället medan arbetsmiljön ofta glömts bort. I denna rapport beskrivs hur kretsloppet ser ut idag och vad det innebär för arbetsmiljön. Rapporten omfattar följande delar: Processintegrerade åtgärder för att minska mängden och miljöbelastningen från avfall: * Insamling av avfall för återanvändning eller återvinning * Varor i kretsloppet, bl.a. vitvaror, bilar, däck och elektriska samt elektroniska produkter * Material i kretsloppet, bl.a. metaller, papper, kartong, wellpapp, plaster, glas och byggnadsmaterial. Nedan följer några generella slutsatser från denna förstudie Återvinningsarbetet karakteriseras av mycket manuellt arbete och låg teknologi. I Sverige innebär metoderna för sortering att det krävs omfattande manuellt arbete vid sortering av material. En ökad demontering av produkter utgör en påtaglig risk för belastningsskador p.g.a. repetitiva arbete samt brist på lämpliga hjälpmedel för bl.a. lyft och transport av produkter/material. Det kräver också tillgång till ergonomiskt anpassade verktyg och utrustning som minskar belastningen på bl.a. handleder. Manuell demontering innebär ofta arbetsmiljörisker i en eller annan form, eftersom produkter i allmänhet inte är utformade för att tas isär. De nya verksamheter som har skapats p.g.a. ett ökad kretsloppsarbete etableras ibland utan hänsyn till arbetsmiljön. Arbetet sker ibland i undermåliga och trånga lokaler med dålig ventilation, otillräcklig belysning eller hög ljudnivå. Det händer att man startar en verksamhet i provisoriska lokaler och att den dåligt genomtänkta arbetssituationen permanentas utan att man någon gång vidtar arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Det är vanligt att företagen anställer lågutbildad personal för återvinning av produkter/material. Dessa arbetskraft har ofta bristfällig kunskap om vad arbetet innebär och dålig kunskap i arbetsmiljöfrågor. I litteraturen finns få studier om arbetsmiljön vid kretsloppsarbeten. De flesta undersökningarna behandlar pappers- och plaståtervinning. I rapporten ges också förslag på intressanta områden för vidare forskning
|
|
| 5. |
- Alvarez de Davila, Eliana, et al.
(författare)
-
Tuttava på svenska. Ett arbetsmaterial om ordning och reda för småföretag
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tuttava är en metod som utvecklats av Jorma Saari vid Insitutet för Arbetshygien i Helsingfors. Metoden syftar till ett effektivt arbete med ordning och reda på företag, för att på det sättet förebygga olycksfall. I detta projekt har Tuttava vidareutvecklats för att passa för små företag. Tester har gjorts på sex företag och mot bakgrund av resultaten i dessa företag har Tuttava-metoden vidareutvecklats. Metoden har visat sig ge en positiv effekt i de sex företagen, även om alla företag inte fullföljt arbetet med Tuttava. Speciellt positivt är att alla medarbetare engageras i arbetet med Tuttava och att man skapar en mer enhetlig syn inom företaget på ordning och reda. Dessutom förbättras samarbetet inom företaget. Utgående från testerna har två varianter av Tuttava utvecklats. Den ena varianten, Mikro-Tuttava, är enkel och anpassad för de minsta företagen eller arbetsplatserna. Den andra varianten, Stora Tuttava, är mer arbetskrävande och passar för lite större företag.
|
|
| 6. |
- Alvarez de Davila, Eliana, et al.
(författare)
-
Vilket stöd behöver företag och organisationer inom kemikalieområdet? En förstudie. What support do companies and organisations need regarding chemicals. A pilot study
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När det gäller användning av kemikalier finns det många olika lagar och regler som ska följas av de företag som hanterar kemikalier. Tillsynen sköts av flera myndigheter. Intervjuer har gjorts med företrädare för berörda myndigheter, för arbetsmarknadens parter, för tre mindre företag och organisationer som på olika sätt arbetar med frågor om kemikalier och arbetsmiljö. Studien visar att det finns behov av förbättringar på flera olika områden bl a * förbättrad samordning mellan de ansvariga myndigheterna Arbetsmiljöverket, Räddningsverket, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen * förbättrad kontroll av varuinformationsblad (säkerhetsdatablad) * mer av handfasta arbetsmaterial som hjälper speciellt mindre företag att leva upp till gällande regler. Detta anges som ett högprioriterat område * ett tydligare nätverk av experter inom kemikalieområdet, som kan bistå med expertkunnande till bl a arbetsmarknadens parter och till företag *flera av de insatser som behövs, skulle kunna samordnas via en arbetsmiljöportal
|
|
| 7. |
- Alvarez, Eliana, et al.
(författare)
-
Styrmedel för att förbättra arbetsmiljö. Fallstudie: insamling av hushållsavfall. Instruments for control of the working environment. Case study: Collection of household waste
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilka styrmedel kan användas och är effektiva för att förbättra arbetsmiljön? Det är en intressant och samtidigt mycket komplex fråga som det forskats relativt lite om. Traditionella styrmedel för arbetsmiljön är lagstiftning och regelverk i form av Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Dessa bygger på förutsättningen att arbetsgivare och anställda ska samverka för att tillsammans förbättra arbetsmiljön och följa de regler som finns. Vissa undantag finns dock, främst när det gäller byggnadsarbetsplatser där arbetsmiljöansvar lagts också på byggherrar och arkitekter även om dessa inte är arbetsgivare/anställda. Särskilt intressant att studera är om och hur arbetsmiljön styrs när förutsättningarna för arbetsmiljön påverkas av andra aktörer än arbetsgivare och anställda. Ett sådant exempel är insamling av hushållsavfall. I många kommuner har insamling av hushållsavfall lagts ut på entreprenad. Entreprenören (arbetsgivaren) har ingen eller begränsad möjlighet att påverka några av de faktorer som har stor betydelse för arbetsmiljön, till exempel hämtställets utformning och valet av insamlingssystem. Störst möjlighet att påverka förutsättningarna för arbetsmiljön har kommunen. Rapporten beskriver hur renhållningsarbetares arbetsmiljö styrs av kommuner, fastighetsägare och entreprenörer samt hur dessa uppfattar sitt arbetsmiljöansvar. Rapporten beskriver också hur befintliga styrmedel skulle kunna användas för att förbättra renhållningsarbetares arbetsmiljö. Parallellt med arbetet med denna rapport har en webbplats utvecklats, Hämta avfall.nu, www.hamtaavfall.nu. Där finns information om arbetsmiljö samt råd till olika aktörer om hur de kan arbeta med frågor om insamling av hushållsavfall inklusive hur olika styrmedel kan användas.
|
|
| 8. |
- Ancker, Klas, et al.
(författare)
-
Damm inom konfektionsindustrin. Åtgärder för bättre arbetsmiljö.
- 1992
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dammhalterna i konfektionsindustrin är i regel låga.Besvärsupplevelser av textildamm är trots detta inte ovanligt. Dammhalten bör därför hållas så låg som möjligt. Detta kan ske genom - installation av rätt inställda punktutsug vid sy- och tillskärningsmaskiner - installation av tilluftsramper vid fasta arbetsplatser i kombination med utsug bakom de dammalstrande arbetsmomenten - avborstning och dammsugning av kanter på skurna tygbuntar före delning - att undvika avblåsning av damm från arbetskläder vid den egna arbetsplatsen - regelbunden städning och god allmän ordning. I rapporten beskrivs i åtgärdsblad mer i detalj olika åtgärder som kan vidtas vid de olika arbetsplaterna inom konfektionsindustrin.
|
|
| 9. |
- Ancker, Klas, et al.
(författare)
-
Kartläggning av endotoxinhalten i arbetsmiljön vid olika processdelar inom massa- och pappersindustrin
- 1992
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Luftburna endotoxiner har under senare år uppmärksammats som en arbetsmiljörisk och kan i halter över 0,02 µg/m3 (osäkert värde) ge besvär i form av försämrad lungfunktion hos vissa personer. Detta värde är något osäkert. Sämre lungfunktion har dock observerats vid halter mellan 0,1-0,2 µg/m3. Under 1990-91 har IVL gjort breda kartläggningar av endotoxiner i arbetsmiljön på fyra företag inom massa- och pappersindustrin. Utöver dessa mätningar har IVL tidigare gjort mätningar på uppdrag och även dessa har använts i denna sammanställning med företagens godkännanden. I pappers- och massaindustrin härstammar de luftburna endotoxinerna från Gramnegativa bakterier som lever i processvattnet eller i inkommande råmaterial. Av ekonomiska skäl förekommer allt oftare idag recirkulering av processvattnet. Vattnet får då en längre uppehållstid i processen och innehåller mera organiskt material. Båda dessa faktorer gynnar bakterietillväxten. Endotoxinerna i luften bärs av en vattenaerosol som genererats någonstans där processvattnet sprayas eller rörs om. För att minska halten luftburna endotoxiner kan man hämma bakterietillväxten i processvattnet med biocider eller med pH-justering. En minskad aerosolgenerering minskar också endotoxinhalten i luften.Vid tillfälliga underhålls- och reparationsarbeten kan exponeringen bli extra hög då uppehållstiden vid processen då är extra lång samt att man då ofta befinner sig närmre spridningskällorna. De processdelar som visade sig ha de högsta halterna luftburna endotoxiner fanns i renserier (medelvärde 0,050 µg/m3), utomhus vid luftade dammar (medelvärde 0,018 µg/m3) samt vid pappersmaskiner (medelvärde 0,026 ug/m3). De lägsta halterna uppmättes i blekerier (medelvärde 0,002 µg/m3) samt vid sedimenteringsbassänger utomhus (0,004 µg/m3). Dessa prover är tagna stationärt vid de olika processdelarna och är inte direkt jämförbara med de riktvärden som angetts, då ingen person uppehåller sig längre tid vid processen. Provtagning med personburen utrustning visade på exponeringar mellan 0,0005 ug/m3 (returpapperslager) och 0,063 µg/m3 (vid våtändan på pappersmaskin vid recirkulering av processvattnet). Dessa mätvärden är jämförbara med de riktvärden som angetts. Ingenting tyder på att personer med ordinarie arbete vid ett massa- och pappersbruk skulle exponerats för hälsovådliga halter luftburna endotoxiner. Vid mätningar gjorda med och utan recirkulering av vatten i en pappersmaskin var halten luftburna endotoxiner i genomsnitt 5 gånger högre vid recirkulering än utan. Variationen i halten endotoxiner från en dag till en annan,med tre veckors mellanrum, var vid mätning i ett renseri mellan 14 och 550 %, vid olika provtagningspunkter. Detta är inte en ovanlig variation vid arbetsmiljömätningar.
|
|
| 10. |
- Ancker, Klas, et al.
(författare)
-
Miljöteknisk utvärdering av ny tvätteknik för textilier. Emulsionstvätt som ersättning för kemtvätt.
- 1991
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Emulsionstvätt är en ny teknik, som kan ersätta kemtvätt för industritvätt, men ej för garderobstvätt. Erfarenheterna från två företag som under en tid tvättat med emulsionstvätt är goda. En miljöteknisk utvärdering av den nya tvättekniken har gjorts, för att studera effekter dels på arbetsmiljön, dels på den yttre miljön. Generellt sett sker en god förbättring av arbetsmiljön vid övergång från konventionell kemtvätt med perkloretylen till emulsionstvätt. Halten luftföroreningar relativt gällande gränsvärden blir lägre med emulsionstvätt. Emulsionstvätten, som den fungerat vid de två företagen, har dock haft nackdelen att tvättvätskan blandats till vid företaget, vilket innebär risk, främst för stänk av alkali, som är frätande. Om emulsionstvätt ska börja användas i större skala, bör tvättvätskan säljas färdigblandad och sedan hanteras i slutna system. Tvättmaskinerna bör förses med ändamålsenliga punktutsug. Utsläppet av perkloretylen till luft elimineras. utsläppet av lösningsmedel (paraffinkolväten och liknande) har beräknats till mindre än 0,2 g/kg tvätt. Kemtvätt ger utsläpp av cirka 60-70 g/kg tvätt, från välskötta maskiner. Används aktivt kolfilter för rening av luften, blir utsläppet cirka 30 g/kg tvätt. Perkloretylen påverkar ozonskiktet, vilket emulsionstvättens lösningsmedel ej gör. Det minskade utsläppet av luftföroreningar motsvaras av ett ökat utsläpp av vattenföroreningar. Avloppsvattnet från emulsionstvätt innehåller mycket syreförbrukande substans och potentiellt bioackumulerbara ämnen. Varje tvätt beräknas ge ett utsläpp av minst 1 kg persistent organiskt material, varav cirka 60 g är potentiellt bioackumulerbart. Vattnet bör därför renas, innan det släpps ut till det kommunala nätet och den kommunala vattenreningen.
|
|
| 11. |
- Ancker, Klas, et al.
(författare)
-
Återluft i kontorsfastigheter
- 1996
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Intervjuer har gjorts med representanter för 75 slumpvis utvalda kontorsfastigheter i Sverige. Av dessa hade tretton, 17%, möjlighet att ventilera med återluft. Tolv av dem utnyttjade den möjligheten. Återluftsandelen varierade mellan 20 och 70 % vintertid och var lägre, ofta noll, under övriga årstider. I ett fall var återluftsandelen hög även sommartid, eftersom man ville undvika att få in lukter från närliggande verksamhet. Vid intevjuer och mätningar visade det sig att kunskaperna om återluften var bristfällig. I ett fall visste man inte alls hur stor återluftsandelen var. Endast i tre fall hade återluftsandelen mätts. Den metod som använts i två fall, mätning av temperaturer, visades dock vara osäker, med en onoggrannhet på upp till över 100% (i genomsnitt 24%). I samband med mätning av återluftsandelen visste man endast i fyra fall av nio vilken återluftsandel som var inställd.....
|
|
| 12. |
- Andersson, Kent, et al.
(författare)
-
PAH i småföretag. Mätning av polycykliska aromatiska kolväten i arbetsmiljön.
- 1985
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arbetstagares exponering för 11 olika polycykliska aromatiska kolväten (PAH) bl.a. bensopyren har undersökts. Huvuddelen av de undersökta komponenterna är cancerogena och mutagena. Mätningarna som är av stickprovskaraktär har utförts inom följande branscher: bilverkstad, bussgarage, gjuterier (2st), grillrestaurang, rökerier (2st), sotning (2st) samt kreosotimpregnering (3st). Provtagningen har skett genom insamling av partiklar på glasfiberfilter. Totalt har 44 prov analyserats mha HPLC-fluorescensteknik. Vid kreosotimpregnering uttogs även prov på PAH i ångfasen. Insamling skedde på en polymer adsorbent, XAD-2. Resultaten visar att halterna av bensopyren genomgående är låga. I 33 av proven understeg halten 50 ng/m3 (1% av nivågränsvärdet).Totalhalten av de 11 st PAH-föreningar som analyserats varierar kraftigt men ligger vanligtvis mellan 30-300 ng/m3. Halter omkring 5000 ng/m3 förekommer. Bensopyren-halten utgör vanligen c:a 1-5 % av totalhalten identifierade PAH. Mätningar av ett 10-tal PAH-komponenter ger en bättre uppfattning och den totala PAH-belastningen i en arbetsmiljö jämfört med mätning av enbart bensopyren eftersom bensopyrens andel av den totala PAH-halten inte är konstant utan varierar stort.
|
|
| 13. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Arbetshygieniska mätningar av damm, koppar, krom och arsenik vid bearbetning av trä som impregnerats med CCA-medel
- 1985
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mesurements were made to study the concentrations of airborne copper, chromium, arsenic and wooden dust in two carpentries, working with CCA-impregnated timber. The mesurements show that the additive effect for carciongenic substances is very high, up to 5 times the Swedish TLV, during cleaning periods. The concentrations can be reduced if exhauisting devices are attached to the woodworking machines. Thus less dust will be spread to the premises. The cleaning ought to be done with an industrial vaccumcleaner, instead of dry-sweeping. One operation that can generate high concentrations of dust, is cutting of timber. The concentrations can be kept low if a machine-attached exhusting device is used. The best altenrative is, of course, to cut the timber before impregnation. Report in Swedish.
|
|
| 14. |
- Antonsson, Ann-Beth
(författare)
-
Arbetshygienska mätningar vid träimpregnering - förslag till ledparametrar
- 1986
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arbetshygieniska mätningar vid tryckimpregnering kan bli omfattande, om man skall mäta samtliga ämnen med hygieniska gränsvärden. Nedan presenteras en strategi för förenklade mätningar,där en ledparameter valts ut för olika typer av impregneringsmedel. Förslag till ledparametrar: CCA-medel (koppar, krom, arsenik) - krom. 'ledparametergränsvärde' 50% av kromatgränsvärdet. CCB, CCP och CC-medel (koppar, krom och bor eller fosfor) - krom. Cuprinol Tryck - ammoniak. TBTO- och TBTN-medel (tennorganiska föreningar i lacknafta) - lacknafta. Kreosot - bifenyl och ev. naftalen. I rapporten anges lämpliga provtagnings- och analysmetoder för ledparametrarna.
|
|
| 15. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Arbetsmaterial för byggkemi-industrin om kemiska risker i arbetsmiljön
- 1992
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- IVL har tidigare publicerat en studie av kemiska arbetsmiljöproblem och förslag till arbetsmiljöåtgärder inom fem delar av byggnadsämnesindustrin (betongvaruindustrin, kalkindustrin, byggkemiindustrin, takpappstillverkare och tegelbruk). Detta arbetsmaterial bygger på de tidigare undersökningarna och är ett enkelt redskap för företagen inom dessa branscher för att kontrollera de kemiska riskerna i arbetsmiljön. Arbetsmiljön ger även tips om olika åtgärder som kan lösa eventuella problem. Ett arbetsmaterial har tagits fram för var och en av de fem delbranscherna inom byggnadsämnesindustrin.
|
|
| 16. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Arbetsmaterial för takpappstillverkare om kemiska risker i arbetsmiljön
- 1992
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- IVL har tidigare publicerat en studie av kemiska arbetsmiljöproblem och förslag till arbetsmiljöåtgärder inom fem delar av byggnadsämnesindustrin (betongvaruindustrin, kalkindustrin, byggkemiindustrin, takpappstillverkare och tegelbruk). Detta arbetsmaterial bygger på de tidigare undersökningarna och är ett enkelt redskap för företagen inom dessa branscher för att kontrollera de kemiska riskerna i arbetsmiljön. Arbetsmiljön ger även tips om olika åtgärder som kan lösa eventuella problem. Ett arbetsmaterial har tagits fram för var och en av de fem delbranscherna inom byggnadsämnesindustrin.
|
|
| 17. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Arbetsmiljö för anställda i bemanningsföretag - Hur kan ett väl fungerande arbetsmiljöarbete utformas?
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The occupational health and safety management and the responsibility for the working environment for employees in staffing companies is divided between the employer of the staffing consultants, the staffing company, and the hiring company, the company or organization hiring labour. To understand how the work environment management works and why it sometimes does not work, 38 employees in staffing companies were interviewed about the work-related injuries which they had experienced. Additionally representatives of four staffing companies and two of their customers, hiring companies, were interviewed about their work environment management. The companies were selected as they in different ways had well-functioning work environment management. The interviews illustrate weak spots in the work environment management but also effective means of dealing with weak spots. The results from the interviews were discussed at a workshop which focused on effective work environment management for employees in staffing companies. Participants in the workshop were representatives of actors that in different ways are involved in the work environment management for employees in staffing companies such as managers and human resource managers in staffing companies, safety representatives in hiring companies and representatives of the social partners for both employees and employers. The interviews have shown that a good and safe working environment for employees in staffing companies is often connected to good quality in the services provided by the consultants and qualified consultants. Based on this and the interviews, a framework for work environment management has been developed, illustrating how different actors in staffing companies and hiring companies can contribute to effective work environment management. The framework developed is characterised by redundancy, which has been judged to be an important feature of effective work environment management for this group of employees. If one actor fails to do his or her part of the work environment management, there have to be other actors that discover that the work environment management has failed and initiate improvements. The framework shows how different actors such as the management, managers, safety representatives in staffing companies and hiring companies as well as the consultants themselves can contribute to the work environment management before, during and after the hiring period and if a work-related injury occurs. Important parts of the framework are policies and values in both the staffing and hiring companies and the implementation of these in daily work. One important question is where to draw the limit for hiring or not hiring staff to a company due to occupational risks and a poor working environment. This report is only available in Swedish.
|
|
| 18. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Arbetsmiljö för anställda ibemanningsföretag
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arbetsmiljöarbetet och -ansvaret för anställda i bemanningsföretag är delat mellan bemanningsföretaget och det inhyrande företaget.För att förstå hur arbetsmiljöarbetet fungerar och varför det ibland inte fungerar har viintervjuat 38 arbetsskadade bemanningsanställda om deras arbetsolyckor samtföre-trädare för fyra bemanningsföretag och två kundföretagmed väl fungerande arbetsmiljöarbete.Intervjuerna speglar svaga punkter i det komplexaarbetsmiljöarbetetoch framgångsrika sätt att hanteradessa. Resultatendiskuterades vid en workshopom arbetssätt för fungerande arbetsmiljöarbete i samarbete mellan bemanningsföretag och inhyrande företag.Vid workshopen deltog representanter för aktörer, som på olika sätt är involverade i arbetsmiljöarbetet för anställda i bemanningsföretag.Ett resultat i projektet är att god och säker arbetsmiljö för konsulterna ofta går hand i hand med kunniga konsulter och god kvalitet i de tjänster som bemanningsföretagen utför.Med denna utgångspunkthar viutvecklat ett underlag för arbetsmiljöarbetet somvisar hur olika aktörer i bemanningsföretag och i inhyrande företagkan bidra till ett effektivt arbetsmiljöarbeteför inhyrda konsulter.Underlaget karaktäriseras av redundans, dvs. att arbetsmiljöarbetet ska fortsätta fungera även om någon aktör inte skulle fullgöra sina skyldigheter.Underlaget visar hur olika aktörer i bemanningsföretag och inhyrande företag kan bidra, exempelvis ledningen, chefer och arbetsledare, konsulten samt skyddsombud, samt hur dessa aktörer kan bidra inför, underoch efteranlitande av bemanningsföretag och omen arbetsskada eller ett tillbud inträffar.Viktiga delar i arbetsmiljöarbetet är policys och värderingar i bemannings-och inhyrande företag och hur dessa implementeras i det dagliga arbetet i verksamheten.En viktig fråga är var gränsen går för att bemanningsföretag ska välja att inte hyra ut konsulter på grund av risker ochbrister i arbetsmiljön.Nyckelord samt ev. anknytning till geografiskt område eller näringsgren.
|
|
| 19. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Arbetsmiljö-LCA - vidareutveckling av en kvantitativ metod
- 1999
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- IVL har tidigare utvecklat grunderna för en metod för att integrera arbetsmiljö i livscykelanalyser, LCA. Denna metod har nu vidareutvecklats och testats i en fallstudie. I fallstudien jämförs två alternativ, etanol resp. diesel som drivmedel för busskörning. Som underlag användes data från en LCA för den yttre miljön för dessa system. Den metod som använts bygger på att data samlas in för fyra effektkategorier, dödsfall, förlorade arbetsdagar beroende på arbetsskador, hörselskador samt allergier & eksem. Data för dessa effektkategorier har tagits fram ur ISA, Arbetarskyddsstyrelsens informationssystem för arbetsskador för olika SNI-koder, d v s olika branscher. Bidraget till arbetsskadorna har beräknats utgående från data om mängden i livscykeln och den totalt producerade mängden i SNI-koden. För att kontrollera om data för de olika delarna i livscykeln avviker från ett förväntat värde, baserat på medelvärdet för arbetsskador för de fyra effektkategorierna i Sverige, har en normalisering gjorts. Dessutom har en känslighetsanalys gjorts för att kontrollera hur känsligt resultatet i de fyra effektkategorierna är för osäkerheter i data. Slutsatserna av studien är att när det gäller totala mängden arbetsskador i livscykeln räknat på den funktionella enheten 107 km busskörning, går det inte att avgöra vilket alternativ som är bäst. Studerar man däremot delar av livscykeln är det möjligt att dra vissa slutsatser. Normaliseringen visar att det finns överrisker i effektkategorierna hörselskador och förlorade arbetsdagar, vad gäller insamling av avfall. Dessutom finns överrisker för allergier och eksem vad gäller deponering av avfall. En noggrannare analys krävs dock för att säkerställa att överrisken beror på just dessa arbeten och inte andra arbeten som också ingår i aktuell SNI-kod. Känslighetsanalysen visar att insamling och deponering av avfall ger de största bidragen till slutresultatet. Även om bidraget från andra delar av livscykeln och för någon effektkategori skulle vara en faktor 5 högre, påverkar det slutresultatet endast marginellt. Fallstudien visar att det är möjligt att göra en arbetsmiljö-LCA (WELCA) som harmonierar väl med traditionell LCA för den yttre miljön. Vidareutveckling har gjorts när det gäller normalisering. Normalisering har den stora fördelen att hjälpa till att identifiera de delar av livscykeln som innebär överrisker och även sortera ut de delar som ger ett stort bidrag p g a att de utgör en 'stor' del av LCAn även om arbetsskadorna per 1000 anställda är färre än det svenska medelvärdet. Även känslighetsanalys är en vidareutveckling av metoden och ger ett bra underlag för att kontrollera effekterna av osäkerheter i data
|
|
| 20. |
- Antonsson, Ann-Beth
(författare)
-
Arbetsmiljön i små företag i kemisk- teknisk industri.
- 1981
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arbetsmiljön i 30 småföretag inom kemisk- teknisk industri har studerats. Problem som är beskrivna i denna rapport har uppdelats i 2 olika grupper. Den ena rör aspekter på organissationen inom fabriken och den andra relaterar till processen och maskinerna.
|
|
| 21. |
- Antonsson, Ann-Beth
(författare)
-
Arbetsmiljön i småföretag i industrihus.
- 1983
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 17 företag lokaliserade i två byggnader har undersökts för att påvisa problem som ofta förekommer i företag som inryms i samma byggnad som andra. Det dominerande problemet är bristande ventilation. Det förekommer också problem med luftföroreningar som uppkommer då kemikalier transporteras inom byggnaden.
|
|
| 22. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Arbetsmiljön i småföretag inom oorganisk ytbehandling.
- 1985
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att kartlägga de vanligaste arbetsmiljöproblemen i småföretag inom oorganiskt ytbehandlingsindusti samt undersöka om befintliga åtgärder är enkelt tillämpbara även i små företag, har 8 företag besökts. Vanliga småföretagsproblem, t.ex. undermålig belysning och ventilation samt drag från portar, finns även inom ytbehandlingsindustrin. Vid mätning av luftföroreningshalter har halter i samma storleksordning som nivågränsvärdet uppmätts endast under delar av arbetsdagar, t.ex för cyanid, svavelsyra, alkali. Halter över korttidsgränsvärdet för tri har uppmätts. De stora problemen inom ytbehandlingsindustrin synes ligga på ett annat plan än det rent tekniska. I flera företag har kunskaperna bland anställda och i viss mån företagsledning om både processer och arbetsmiljörisker varit undermålig. Ytbehandlingsverkstäderna har även i flera fall varit inrymda i undermåliga lokaler, vilket påverkar förutsättningarna att vidta arbetsmiljöförbättrande åtgärder.
|
|
| 23. |
- Antonsson, Ann-Beth
(författare)
-
Arbetsmiljön i småföretag inom träindustrin.
- 1981
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arbetsmiljön i småföretag inom träindustrin har undersökts. Problem rörande kemiska hälsorisker, buller, ergonomiska problem, ljus, ventilation och klimat är undersökta och resultaten beskrivna.
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
ArbetsmiljöVA
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- IVL har tidigare utvecklat en kunskapsplattform som stöd för arbetsmiljöarbetet vid reningsverk i form av en webbplats, ArbetsmiljöVA, www.arbetsmiljova.se. Denna webbplats har nu kompletterats med information om arbetsmiljö i ledningsnätet. Arbete i ledningsnätet innebär arbetsmiljörisker bl.a. exponering för mikroorganismer/ virus/ parasiter, dålig hygien, stress, tunga lyft, fallolyckor och ensamarbete. Dessutom förekommer risker med syrebrist i slutna utrymmen samt exponering för höga halter av gaser (exempelvis svavelväte, koldioxid). Dessa risker accentueras av att arbetet görs på tillfälliga arbetsplatser och i trafikmiljöer där tillträdesvägarna till tunnlar, ledningar och brunnar ofta finns. Dessutom finns särskilda risker med arbete inuti tunnlar och i ledningsnätet liksom med slamsugning och spolning av ledningsnätet. Webbplatsen har följande struktur: ? Arbetsmiljöarbetet ? Anläggningen ? Arbeta säkert ? Hälso- och olycksrisker ? Fakta Inom projektet har Arbetsmiljöarbetet kompletterats bl.a. med information om: Evakuering, utrymning och räddning, med fokus på rutiner bl.a. för evakuering ur brunnar, tunnlar och ledningar. Rutiner för bygg- och anläggningsarbete ? Rutiner för arbete i tunnlar och att ha kontroll på när någon går in i och lämnar tunnel. Utbildning, bland för arbete i trafikmiljö och om det förekommer arbete med motorsåg. Anläggningen har kompletterats med tips och råd om hur man kan skapa goda arbetsmiljöer när man bygger nytt och bygger om ledningsnätet. Arbeta säkert har kompletterats med konkreta råd om vad man ska tänka på för att arbeta säkert i ledningsnätet.
|
|
| 26. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Arbetsmiljöåtgärder i småföretag
- 1984
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 28 företag inom kemisk-teknisk industri i Stockholmstrakten har återbesökts, för att studera vilka åtgärder som vidtagits respektive ej vidtagits efter första besöket vid företaget. Vid det första besöket påpekades arbetsmiljöbrister och föreslogs arbetsmiljöåtgärder. Uppföljningen har dels visat att arbetsmiljöarbetet i det enskilda företaget är starkt beroende av kunskap och intresse hos företagsledning och personal. Vidare finns en sammanställning som visar hur olika förutsättningar hos företagen påverkar arbetsmiljöarbetet. En modell över hur besluten om åtgärder går till presenteras. I rapporten visas även att hindren för att genomföra olika typer av arbetsmiljöåtgärder kan variera avsevärt beroende på typ av åtgärd. I raporten sammanfattas slutsatserna i ett avsnitt där det skisseras hur företagens interna arbetsmiljöarbete, den externa arbetsmiljöstödet samt arbetsmiljöinformation och -utbildning bör utformas.
|
|
| 27. |
- Antonsson, Ann-Beth
(författare)
-
Arbetsmiljöåtgärder vid skrotsmältning. Utformning av utsug för rökgaser och ventilering av travershytter.
- 1988
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid skrotsmältning i stålverk exponeras personal för kemiska hälsorisker i form av bl a damm och bly. Även andra ämnen, t ex dioxiner förekommer i arbetsmiljön. Som ett underlag för det fortsatta miljö- och arbetsförbättrande arbetet inom stålverk, har några åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och/eller minska emissionerna till den yttre miljön utvärderats. Dessa åtgärder är - 'det slutna stålverket' där rökgaser från ugnen evakueras via takhuvar och andra utsug och renas i slangfilter innan de ventileras ut. * evakuering av rökgaser med takhuvar och en rörlig utsugshuv, s k VRO och rening av rökgaser i slangfilter. * ventilering av travershytter med uteluft istället för filtrerad luft från den omgivande lokalen. Åtgärderna har utvärderats med avseende på effekt på arbetsmiljö, funktion, driftserfarenheter, ekonomi och huruvida de är enkelt överförbara till andra stålverk. De två förstnämnda åtgärderna har även utvärderats ur miljösynpunkt.
|
|
| 28. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Arbetsskador i träindustrin. Vad beror de på och hur kan de minskas?
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arbetsskadorna inom trä- och möbelindustrin har analyserats. - Den största delen är arbetsolyckor. Arbetsolyckorna är mellan 60 och 220 % fler än arbetssjukdomarna. Av de anmälda arbetssjukdomarna är cirka 70 % belastningsskador. - En stor del av arbetsolyckorna drabbar händer och fingrar och amputationsskadorna utgör en stor del av de godkända arbetsskadorna. - En analys av händelseförloppen visar att maskiner är involverade i cirka 60 % av arbetsolyckorna. Fall på samma nivå är den näst vanligaste olyckan. Maskinolyckorna är fyra gånger fler än fallolyckorna på samma nivå. - De flesta olyckorna sker vid såg, näst flest vid hyvel och på tredje plats finns fräsmaskiner. - Risken att drabbas av arbetsolycka är något större än genomsnittet för de allra yngsta och äldsta åldersgrupperna. Skillnaden är dock relativt liten. - Bristande kunskap eller bristande användning av den kunskap man har, har bidragit till nästa alla olyckor, t.ex. har operatören arbetat farligt nära det skärande verktyget, arbetat trots att skyddet inte fanns på plats, gjort ingrepp i maskinen när den var igång eller inte underhållit det skärande verktyget. - Brister i underhållet av maskiner samt brister i städning och underhåll av lokalerna har bidragit till en del av olyckorna. För att minska arbetsskadorna inom träindustrin, är det av stor vikt att förändra attityder och höja kunskapsnivån bland träarbetare. Vi rekommenderar att en utbildning utvecklas för träarbetares arbete med maskiner. En liknande utbildning, ett sk. maskinkörkort har redan utvecklats i Danmark och har enligt uppgift efter några års drift redan bidragit till att minska olyckorna i den danska träindustrin. Det danska maskinkörkortet kan användas som en utgångspunkt vid utveckling av ett svenskt maskinkörkort för träindustrin. Maskinkörkortet behöver kombineras med attitydpåverkande insatser.
|
|
| 29. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Belastningsarbetsskador vid städning. 17 städares berättelser om sina anmälda arbetsskador
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom ramen för ett aktionsprogram för optimal ergonomi och färre arbetsskador vid städning, har intervjuer gjorts med sjutton städare som anmält arbetsskada. Städarna har identifierats via Arbetsmiljöverkets register över arbetsskador, ISA, och anmälan är registrerad som belastningsskada. Syftet med detta delprojekt är att samla in arbetsskadade städares syn på vilka arbetsmoment de anser bidragit till deras arbetsskada Städarnas berättelser kommenteras av en städexpert och en ergonom. Städexpertens kommentarer belyser de belastningar städare har i relation till de städmetoder som används. Ofta verkar onödigt tunga och omoderna städmetoder ha bidragit till arbetsskadorna. Städning enligt modern och god praxis borde kunna minska skadorna. De skador som städarna beskriver är inte godkända som arbetsskador och tolkningen av de enskilda berättelserna bör därför göras med försiktighet. Ergonomens slutsatser är att för hela gruppen intervjuade städare är det sannolikt att städarbetet bidragit till den värk och andra skador som beskrivs i berättelserna. Städarnas berättelser visar att för att minska arbetsskadorna, krävs också att städarbetet organiseras så att det inte innebär tillfälliga och höga belastningar. Berättelserna visar att värken ofta utvecklats under lång tid. Det är därför viktigt med en medvetenhet om att värk och smärta ska tas på allvar och måste motarbetas, innan värken blivit kronisk. Vådan av de normalt sett positiva egenskaperna höga ambitioner och noggrannhet har också belysts av berättelserna. Mot bakgrund av städarnas berättelser samt städexpertens och ergonomens kommentarer, diskuteras flera tänkbara åtgärder för att minska risken för belastningsskador vid städning. Inom andra delprojekt i aktionsprogrammet kommer dessa och andra åtgärderar att studeras och utvärderas
|
|
| 30. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Effektiv lokalvård - utvärdering av städmetoder
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet utvärderar miljönyttan av kemikaliefri städning. ● Finns vetenskapligt belägg för att rengöring med mikrofiber och andra kemikaliefria städmetoder gör rent bättre än vanligt vatten? ● Är det någon skillnad i hur rent det blir jämfört med konventionell städning med kemikalier? ● Vilken betydelse har valet av städmetod för arbetsmiljön samt ur ett miljöperspektiv? Studien visar att vanligt vatten i kombination med mikrofiber fungerar bra för golvstädning i trappuppgångar. Både miljö, arbetsmiljö och ekonomi talar för denna städmetod. Inga signifikanta skillnader i städresultat kunde uppmätas mellan städning med mikrofiber fuktad med vatten och städning med mikrofiber fuktad med vatten samt städkemikalier. Städning med stadsvatten utan kemikalier är det bästa alternativet om det uppfyller krav på renhet. Städning med kemikalier innebär ökad resursanvändning i form av tillverkning och distribution av kemikalier. Dessutom behövs skyddsutrustning. Städning med enbart vatten och mikrofiber är att föredra ur arbetsmiljösynpunkt, eftersom risken för uttorkning av huden minskar. Vid trappstädning behöver man ibland använda städkemikalier, t.ex. om smuts som innehåller fett skall avlägsnas. De mätningar som gjordes visar att cirka 30 % av beläggningen/smutsen på golvet finns kvar efter städning, oavsett städmetod.
|
|
| 31. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Effektiva åtgärder mot exponering för isocyanater i bilverkstäder
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Isocyanater är en grupp ämnen som är allergiframkallande också i mycket låga halter. Isocyanater är den vanligaste orsaken till yrkesallergier och det är därför viktigt att skydda sig mot exponering för isocyanater. Mot bakgrund av mätningar av exponering för isocyanater och aminer vid olika typarbeten i bilverkstäder samt tester och utvärderingar av olika åtgärder, rekommenderas ett antal effektiva åtgärder mot exponering för isocyanater. Följande åtgärder föreslås: Vid MIG-svetsning ska svetspistol med integrerat utsug, anslutet till högvakuum användas i kombination med punktutsug och renslipning av plåt 3-5 cm. Vid motståndspunktsvetsning har ett integrerat utsug visats fungera bra, men något sådant finns ännu inte kommersiellt tillgängligt. Därför behöver andningsskydd användas vid motståndspunktsvetsning. Kapning och slipning bör göras med verktyg som inte alstrar så mycket värme, cirkelsåg med roterande klinga eller sticksåg (kapning) och planslipmaskin med integrerat utsug, bandslipmaskin eller roterande slipmaskin med Scotch Brite (slipning). Vid värmeriktning, krympning och hårdlödning ska ytorna renslipas och punktutsug användas. Avskärmning med svetsduk och extra utsug minskar spridningen av isocyanater ytterligare. Andningsskydd (helst tryckluftsmatat) behöver användas. I rapporten diskuteras även andra åtgärder som avskilda utrymmen, allmänventilation, användning av punktutsug mm.
|
|
| 32. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
En interventionsstrategi för att minska fallolyckor i vården
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fallolyckor är den vanligaste typen av arbetsolycka inom vården men också inom många andra sektorer. Under åren 2008-2012 var 38 % av alla arbetsolyckor (alla sektorer) en fallolycka. Cirka hälften av fallolyckorna leder till medicinsk invaliditet och de som drabbas är ofta äldre. Inte bara fall från höjd utan även fall på samma nivå ger i många fall långa sjukskrivningar och medicinsk invaliditet. Cirka 30 % av samtliga fallolyckor inträffar inom vård och omsorg (AFA Försäkring 2014). Fallolyckorna i vården handlar framför allt om fall inomhus på samma nivå och fall utomhus, ofta vintertid och beroende på att man halkar på is eller snö. Projektets långsiktiga mål är att minska fallolyckorna inom vården. Delmål för denna etapp av projektet är att öka kunskapen om och förståelsen för varför fallolyckor inträffar inom vården och att på basis av detta utveckla en interventionsstrategi. Avsikten är att vidareutveckla, tillämpa, och utvärdera en multifaktoriell interventionsstrategi tillsammans med arbetsplatser inom vården i ett följande projekt. Inom projektet har vi intervjuat arbetsskadade inom vården som råkat ut för fallolyckor. Vi har också besökt arbetsplatser inom vården och inom andra branscher, som arbetat med att förebygga fallolyckor. Resultatet av intervjuerna och arbetsplatsbesöken har legat till grund för en workshop med representanter för vården, där fallolyckor och strategier för att minska dem diskuterades. I denna rapport redovisas de slutsatser vi dragit om hur man skulle kunna minska fallolyckorna inom vården. En slutsats av projektet är att fallolyckor uppfattas som en icke-fråga i vården, trots att de utgör en stor del av de anmälda och godkända arbetsskadorna. Det finns många andra arbetsmiljöfrågor som konkurrerar om uppmärksamheten och tiden inom vården. En strategi för att minska fall-olyckorna behöver ha detta som utgångspunkt och samtidigt utgå från metoder som fokuserar på de viktigaste orsakerna till fallolyckor. Strategin behöver vara effektiv och bygga på att praktiska åtgärder kan vidtas utan alltför mycket besvär och utan att göra anspråk på den begränsade tid som står till buds. De åtgärder som föreslås i denna rapport kan fördelas på olika aktörer i en organisation och det är då viktigt att de olika aktörerna bidrar med vad var och en kan göra för att den sammantagna effekten ska bli optimal. Följande åtgärder bör diskuteras och vid behov anpassas efter lokala förutsättningar: Ø En checklista för vad underhållsavdelningen särskilt behöver kontrollera och åtgärda. Exempel på sådana insatser är halkskydd i trappor. Ø En mobil-app för att anställda snabbt och enkelt ska kunna anmäla eventuella problem och brister så att de åtgärdas snabbt. Exempel på problem som appen kan användas för är att uppmärksamma halkrisker pga. is och snö. Ø Tydligt uttalade rutiner för upptorkning av vått på golvet och städmetoder som väljs så att golven inte ska bli våta vid städning. Ø Tydliga rutiner för att hålla korridorer och gångvägar så rena som möjligt från föremål som man kan snubbla på. Ø Personal som går utomhus, exempelvis till och från patienter vid vård i hemmet, förses med skor som minskar risken att halka, exempelvis skor med halkfri sula eller infällbara broddar.
|
|
| 33. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
En metod för att integrera arbetsmiljö i livscykelanalyser.
- 1995
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Livscykelanalyser, LCA, är ett sätt att analysera miljöpåverkan från vaggan till graven, för t ex produkter. Det innebär att all miljöpåverkan, från utvinning av råvaror, tills produkten blir avfall, ska tas med. LCA ska användas som ett underlag för att styra produktionen i mer miljöanpassad riktning: För att LCA inte ska leda till suboptimeringar, genom att styra tillverkningen mot produkter som är bra för den yttre miljön men som skapar arbetsmiljöproblem, bör arbetsmiljö integreras i LCA. I rapporten diskuteras krav på en sådan metod. En metod för att integrera arbetsmiljö i kvantitativa metoder för LCA föreslås. Den metod som utvecklats bygger på att statistik tas fram ur offentliga register, bl a ISA. Statistik tas fram för följande effekter: * dödsfall p g a olycksfall i arbetet * sjukdagar p g a arbetsskada * sjukdagar över normalt * hörselskador * allergier och eksem. Dessutom föreslås två semikvantitativa effektkategorier: cancer och fosterskador. Metoden har testats genom att ta fram data för några olika delar som ofta ingår i LCA, el- och värmeproduktion, transporter med järnväg, lastbil och flyg samt stålproduktion.
|
|
| 34. |
- Antonsson, Ann-Beth, 1956-, et al.
(författare)
-
Fatal Carbon Monoxide Intoxication After AcetyleneGas Welding of Pipes
- 2013
-
Ingår i: Annals of Occupational Hygiene. - : Oxford University Press. - 0003-4878 .- 1475-3162. ; 57:5, s. 662-666
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Acetylene gas welding of district heating pipes can result in exposure to high concentrations of carbon monoxide. A fatal case due to intoxication is described. Measurements of carbon monoxide revealed high levels when gas welding a pipe with closed ends. This fatality and these measurements highlight a new hazard, which must be promptly prevented.
|
|
| 35. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Färre fallolyckor i byggnadsindustrin - vad krävs? What is needed to reduce falls from heights in the construction industry?
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En analys av orsaker till fallolyckor har gjorts baserat på diskussioner med representanter för byggbranschen, litteraturstudier samt arbetsplatsbesök. Analysen pekar på tre huvudsakliga orsaker: bristande organisatorisk styrning, bristande kunskap om hur fallolyckor undviks samt alltför svaga drivkrafter för säkerhetsarbetet. I rapporten diskuteras vad som krävs för att minska fallolyckorna. Eftersom orsakerna är komplexa, blir även åtgärderna komplexa. Åtgärder som rekommenderas är: - Chefer, både högsta ledningen, platschefer och arbetsledare har stor betydelse för säkerhetsarbetet och behöver ge tydliga signaler om att säkerhet är viktigt. Platschefernas säkerhetsarbete behöver synlig- och tydliggöras. - Samordning mellan olika aktörer på byggarbetsplatsen behöver tydliggöras och effektiviseras. - Fokus bör ligga på att tydliggöra och ändra beteende (snarare än attityder). - Det behövs tydliga och detaljerade mål för säkerhetsarbetet. Sådana mål kan t ex preciseras vid upphandlingar. - Konsekvenser och drivkrafter för att göra 'rätt' behöver utvecklas och göras tydligare. På individnivå bör positiva konsekvenser (belöning, 'morot') eftersträvas, men negativa (straff, 'piska') är också möjliga. På en organisatorisk nivå är samverkan med aktörer som byggherrar och byggföretag som upphandlar underentreprenörer samt utveckling av upphandlingskrav ett sätt att förstärka de affärsmässiga drivkrafterna för säkerhetsarbetet. Drivkrafterna för säkerhetsarbetet kan också förstärkas genom att koppla samman säkerhet med god kvalitet, leveranssäkerhet och seriositet i byggprocessen. Det tar tid att uppnå en förändring. Projekt och insatser som har som mål att minska fallolyckorna, måste därför pågå under lång tid och ha ett stöd i befintliga organisationer och strukturer, så att säkerhetsarbetet inte glöms bort om eldsjälar inte längre driver arbetet. Konkret rekommenderas + Utveckling av utbildning om hur man arbetar säkert och undviker fallolyckor. De metoder för säkert beteendet som rekommenderas får inte ta extra tid i anspråk eller upplevas som krångliga. Samarbete med gymnasieskolans yrkesutbildning är viktigt. + Utveckling av generella krav vid upphandling av byggprojekt respektive av underentreprenörer + Framtagning av goda exempel på hur organisationen kan effektivisera säkerhetsarbetet.
|
|
| 36. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Förstudie: Referensmätningar för kvartsexponeringar inom väg- och anläggningsprojekt
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreskrifterna (AFS 2015:2) om kvarts – stendamm i arbetsmiljön öppnar upp för användning av så kallade referensmätningar som underlag för exponeringsbedömningar. En förutsättning för att kunna använda referensmätningar som underlag är att förhållandena är likvärdiga mellan arbetsplatsen som vill använda referensmätningarna och den arbetsplats där referensmätningar gjorts. Faktorer som kvartsinnehåll i dammet, arbetsmetoder och arbetsutrustning, hur länge dammande arbete pågår, ventilationsförhållanden o.s.v. har betydelse för om arbetsplatserna kan bedömas vara likvärdiga. Förstudien har visat att det finns flera mätningar på flera olika arbetsmoment som skulle kunna användas som referensmätningar. Arbete i kontrollrum och hytt med stängda fönster och dörrar samt med en fungerande luftrening ger en låg exponering för kvarts. Det finns många mätningar av arbetsmomentet vilket gör att det kan användas som referensmätning. Andra arbetsmoment så som läggning och sågning/kapning av mark- och kantsten visar från stor risk till viss risk och rekommendationerna är att andningsskydd ska användas. Även mätningar från dessa arbetsmoment kan användas som referensmätningar.
|
|
| 37. |
- Antonsson, Ann-Beth
(författare)
-
Handbok. Handledning för utarbetandet av hanterings- och skyddsinstruktioner. Tekoindustrin.
- 1987
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom tekoindustrin används en mängd olika kemikalier. De varuinformationsblad som finns för varje enskild produkt och de gruppskyddsblad som finns för textilhjälpmedel, informerar om vilka risker som finns, då man kommer i kontakt med kemikalierna. Kunskap om riskerna förhindrar dock inte olycksfall och ohälsa. Utförliga hanterings- och skyddsinstruktioner behövs, som en beskrivning av hur kemikalierna ska hanteras vid olika arbetsplatser inom företaget och vilken skyddsutrustning som ska användas. För att hanterings- och skyddsinstruktioner ska vara till störst nytta, är det viktigt att de är detaljerade och anpassade till de olika arbetsmomenten vid arbetsplatsen.I denna handledning finns ett underlag som stöd för enskilda företags utarbetande av hanterings- och skyddsinstruktioner. Arbetsgången är 1) Identifiera vilka enhetsarbetsplatser som finns i företaget med hjälp av bilaga 2 2) Arbeta med en mall för varje enhetsarbetsplats 3) Kartlägg vid vilka arbetsmoment det finns risker och fyll i detta på mallens första sida 4) Utforma instruktioner om hur arbetet ska utföras och vilken skyddsutrustning som ska användas, för att minska riskerna och fyll i detta på mallens andra sida. I handledningen finns fyra exempel på färdiga hanterings- och skyddsinstruktioner.
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
- Antonsson, Ann-Beth
(författare)
-
Handledning för inköp och användning av gasvarnare för toxiska gaser
- 1990
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gasvarnare används i många olika branscher för att varna för tillfälliga läckage eller andra utsläpp av gaser. Gasvarnare är speciellt avsedda för gaser som har kraftiga akuta effekter, t ex för att de är kraftigt irriterande till frätande eller för att de har en kraftig akut giftverkan. I rapporten ges råd och anvisningar om - i vilka situationer gasvarnare kan användas, - vilka olika typer av gasvarnare som finns, -vilka krav som kan ställas vid inköp av gasvarnare samt - var gasvarnare bör placeras. Gasvarnare är en viktig länk i en säkerhetskedja som ska fungera när det oväntade eller oförutsedda inträffar. Därför måste gasvarnare vara tillförlitliga. För detta krävs väl fungerande kontroll, kalibrering och underhåll av gasvarnare. I rapporten finns även råd om hur drift och underhåll av gasvarnare kan skötas.
|
|
| 40. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Hinder för fungerande arbetsmiljöåtgärder. Erfarenheter från 16 ambitiösa men misslyckade tekniska åtgärder.
- 1990
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baserat på 16 fall av tekniska arbetsmiljöåtgärder som inte används, har slutsatser dragits om varför åtgärderna inte används och vad som kan göras för att i framtiden undvika att investera i arbetsmiljöåtgärder som inte används. Skälen till att arbetsmiljöåtgärderna inte används kan struktureras enligt en åtgärdstrappa, som beskriver vilka beslut som tas när arbetsmiljöåtgärder ska genomföras. Följande hinder för fungerande arbetsmiljöåtgärder har identifierats: Steg 1, känna till problemet. I en del fall analyseras inte risken speciellt noggrannt. Åtgärdsarbetet påbörjas med andra motiv än att minska en speciell risk. Om inte arbetsmiljöproblemet är noggrannt analyserat, blir åtgärdsarbetet svårt. Steg 2, acceptera problemet. I en del fall har företaget tvingats genomföra en åtgärd pga en föreskrift.Ibland lever man pliktskyldigast upp till föreskriften, men accepterar inte problemet. Motivationen att använda åtgärden minskar. Ibland har personalen inte samma uppfattning om risken som de som genomför åtgärden. Om personalen inte accepterar att det föreligger en risk är de knappast heller benägna att använda sig av åtgärden, om de kan välja att inte använda den. Steg 5, acceptera lösningen. I en del fall är den tekniska åtgärden tekniskt undermålig eller leder till problem vid användandet,som gör att personalen väljer att inte använda åtgärden. Det kan t ex vara att det tar extra tid att använda åtgärden, att man måste göra extra handgrepp som ytterligare kan öka monotonin i ett redan monotont arbete, att åtgärden stör arbetet, t ex genom att man ser sämre, att åtgärderna inte är anpassade till människans fysiska förutsättningar, t ex handstorlek, att åtgärden inte kan användas utan att arbetets organisation förändras eller att det tar lång tid att vänja sig vid åtgärden och att lära sig arbeta effektivt med den. Det räcker inte att personalen initierat åtgärden och deltagit i planeringen av den, för att dessa problem ska undvikas. Steg 8, genomföra åtgärden. Här kan tekniska brister i utformningen av åtgärden förekomma. Vanligast är dock att introduktionen av åtgärden är bristfällig. Detta förstärks för nyanställd personal, som lär sig arbetet av sina arbetskamrater och då också lär sig att inte använda åtgärden. Generellt sett gäller att ju fler frihetsgrader som finns i användandet av åtgärden och ju större krav användandet ställer på den enskilda användaren, desto större är risken för att åtgärden inte kommer att användas. För att minska risken för att tekniska arbetsmiljöåtgärder genomförs och sedan inte används, föreslås att speciellt vikt läggs vid att kontrollera punkterna under steg 1, 2, 5 och 8 ovan och att speciellt steg 5 detaljgranskas. För genomförda arbetsmiljöåtgärder som inte används, kan formulären i bilaga 2 användas för att analysera orsakerna till att åtgärderna inte används.
|
|
| 41. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Hur bedömer små företag risker i arbetsmiljön? Vilka arbetssätt och arbetsmaterial är effektiva? How do small companies assess risk in the working environment? What tools and way of working are effective?
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arbetsmiljöarbetet bygger på att risker identifieras och värderas och att åtgärder vidtas som minskar riskerna. Om risker inte identifieras, allvarliga risker underskattas, små risker överskattas och inga eller undermåliga åtgärder vidtas, faller en stor del av arbetsmiljöarbetet. Det finns flera tecken på att riskbedömning är problematiskt och inte fungerar som önskat, speciellt i små företag. Hur små företag lyckas användas sex olika arbetsmetoder för kemisk riskbedömning har därför utvärderats. Utvärderingen visar att faktorer av stor betydelse för att småföretag ska använda en metod i arbetsmiljöarbetet och att kvalitén ska bli bra är: * att man själv kan välja metod och anpassa den till sin egen arbetsplats * att metoden är snabb att arbeta med, enkel att förstå, helst självinstruerande * att metoden är branschanpassad * att metoden gärna innehåller konkreta förslag på åtgärder * att metoden gärna täcker hela arbetsmiljöområdet och eventuellt även mer till exempel miljö Utvärderingen visar att bransch-checklistor har bäst förutsättningar att användas av många småföretag samt ge god kvalitet i riskbedömningen. Utvärderingen visar också att alla företag inte uppskattar samma metoder. En faktor som har särskild betydelse är att företag ogärna byter ut en befintlig metod, även om den inte håller så god kvalitet. Vi rekommenderar att bransch-checklistor fortsätter att utvecklas och anpassas efter de resultat som framkommit i utvärderingen.
|
|
| 42. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Hållbar tillväxt i små företag - omöjlig utmaning eller möjlig utveckling?
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Små företag, dvs företag med mindre än 50 anställda, utgör mer än 99 % av alla privata företag och sysselsätter drygt hälften av alla i den privata sektorn. Självklart har alla dessa företag stor betydelse för den hållbara tillväxten, d v s hållbar utveckling i kombination med välfärdssamhället. Trots det, uppmärksammas de sällan i diskussionen om hållbar tillväxt. I detta idé-PM analyseras på vilket sätt små företag har betydelse för miljö och arbetsmiljö, baserat på tillgängliga data. Hinder och möjligheter för hållbar tillväxt diskuteras. Diskussionen summeras i ett antal slutsatser om möjliga vägar till hållbar tillväxt i små företag samt förslag till fortsatt arbete.
|
|
| 43. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Hållbart arbetsliv för äldre - Slutrapport, del 1. Vilka insatser på arbetsplatsen ger effekt, för vem och under vilka förhållanden?
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten beskriver strategier och metoder som sex arbetsplatser använt i sitt arbete med att skapa ett hållbart arbetsliv. De konkreta insatser som gjorts, handlar om att göra arbetet attraktivt så att äldre vill fortsätta arbeta, men också om att utforma arbetsuppgifter och arbetsförhållanden som gör att äldre kan fortsätta arbeta, t.ex. att arbetsmiljöerna är så bra (fysiskt, socialt och mentalt) att äldre orkar fortsätta arbeta och klarar arbetsuppgifterna. Sex arbetsplatser som arbetat för att skapa hållbara arbetsplatser och/eller som har många äldre anställda har besökts och chefer i olika funktion, skyddsombud, HR-personal och äldre och yngre medarbetare har intervjuats. Intervjuerna har sammanställts för varje arbetsplats (kommun, kommunal förskola, Kommunal skola F-5, demensboende, telefonrådgivning och tillverkningsföretag) i en separat delrapport, (IVL rapport Nr B 2381). Intervjuerna har analyserats enligt en metodik för realistisk utvärdering. Denna metodik syftar till att identifiera mekanismer och förstå vilken betydelse kontexten haft. I detta fall är kontexten de förutsättningar och arbetsförhållanden som gäller för respektive arbetsplats. I rapporten diskuteras mekanismer och kontext och dessutom ges många konkreta exempel på vad de olika mekanismerna innebär i praktiken och vad de olika arbetsplatserna gjort.
|
|
| 44. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Hållbart arbetsliv för äldre - Slutrapport, del 2. Goda exempel på arbetsplatser med många äldre medarbetare som kan och vill fortsätta arbeta.
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En viktig strategi för det hållbara arbetslivet är att skapa sådana arbeten, arbetsmiljöer, arbetsförhållanden och arbetsvillkor att anställda vill och klarar att arbeta fram till och efter 65. För att uppnå detta behövs insatser på arbetsplatsnivå liksom på samhällsnivå. När anställda känner att arbetet är meningsfullt och man trivs på jobbet, vill man gärna fortsätta arbeta. Strategier behövs både för att göra arbetet attraktivt så att äldre vill fortsätta arbeta och för att anpassa arbetet till medarbetarnas fysiska och mentala förmågor. Detta kan göras genom att exempelvis växla till arbetsuppgifter som bättre passar den enskildes arbetsförmåga eller att trappa ner arbetet för att under en tid eller den sista delen av arbetslivet arbeta deltid eller gradvis minska arbetstiden. I denna rapport beskrivs vad sex arbetsplatser arbetat med för att äldre ska kunna och vilja arbeta högt upp i åldrarna. Rapporten Hållbart arbetsliv för äldre, Delrapport 1, diskuterar och analyserar dessa exempel och ger en mer analytisk beskrivning av vad som kan göras för att äldre ska kunna och vilja arbeta högt upp i åldrarna och vad som passar för olika verksamheter och yrkesgrupper.
|
|
| 45. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Integrerade och levande ledningssystem - Inspirerande goda exempel
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Målet med detta projekt var att beskriva goda och inspirerande exempel på hur företag hade integrerat sina ledningssystem för arbetsmiljö med andra ledningssystem exempelvis för kvalitet och miljö. Fem företag som integrerat sina ledningssystem har besökts. Dessa företag har genom att integrera sina ledningssystem men framför allt genom att integrera sina ledningssystem med verksamheten byggt upp ett levande sätt att styra och ständigt utveckla företagets verksamhet, något som vi uppfattar som mindre vanligt.Nyckelfaktorer för att företagen lyckats är att de målmedvetet infört ledningssystemen för att de skulle användas och bidra till verksamhetsnytta samt anpassat arbetet med ledningssystemen till verksamheten och de anställda. Företagens personal var påtagligt delaktiga i arbetet med ledningssystemen, som användes aktivt i det dagliga arbetet. Processer kartlades och kartläggningarna användes för att förbättra och styra verksamheten och för att analysera risker. Rapporteringsrutiner och riskbedömningar fungerade och ledde bland annat till ständiga förbättringar av arbetsmiljön men också av verksamheten. Företagen hade uppenbarligen stor nytta av sina ledningssystem. I rapporten kallas detta för levande ledningssystem.
|
|
| 46. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Internkontroll i små företag. Verklighet och visioner
- 1998
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Intervjuer har gjorts av företagsledare i trettio små företag (2-56 anställda) i olika branscher för att följa upp hur internkontrollen (IK) fungerar. Målet har varit att förstå småföretagens inställning till IK samt vad som fungerar/inte fungerar. Utgående från detta läggs grunden till ett mer småföretagsanpassat sätt att bedriva IK. Intervjuerna visar att 22 av företagen kände till IK mer eller mindre och endast tolv hade arbetat med IK. Inget företag hade en väl fungerande IK. Av de tolv företagen arbetade nio också med kvalitetssäkring. Fjorton av de företag som kände till IK, tyckte att IK var byråkratisk och inte passade småföretag. Dokumentationen var besvärlig. Arbetet med IK görs huvudsakligen av företagsledaren ensam. IK-föreskriften speglar en kultur som är en storföretagskultur. Det är ett viktigt skäl till att IK fungerar dåligt i småföretag. Dessutom har småföretagen svårt att tolka föreskriften. Man har också svårt att se nyttan med IK. För att få IK att fungera i småföretag föreslås en modell som innebär att småföretagen börjar bearbeta sina problem direkt, istället för att börja bygga ett ledningssystem. Mo-dellen består av tre delar. 1. Kartlägg arbetsmiljön med hjälp av checklista, enkät el dyl. 2. Håll årligen ett personalmöte och diskutera ett antal frågor som speglar kraven i IK-föreskriften, skriv minnesanteckningar. 3. Arbeta med arbetsmiljön som en del i det dagliga arbetet (vilket blir lättare och får en högre nivå när punkt 1 och 2 genomförts)
|
|
| 47. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Isocyanater från heta arbeten i bilverkstäder
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förekomst av isocyanater i arbetsmiljön har studerats vid olika arbetsmoment och olika sätt att utföra arbetsmomenten i skadereparationsverkstäder. Ett stort antal mätningar har gjorts vid olika arbetsmoment. Mot bakgrund av erhållna resultat dras följande slutsatser. Speciellt vid svetsning och kapning förekommer exponeringar över gränsvärdet. Även vid andra arbetsmoment förekommer gränsvärdesöverskridande. Den isocyanat som förekommer i högst halter är isocyanatsyra, ICA. ICA har uppmärksammats först under det senaste året och ingår i standardanalysen (Skarping et al) sedan senvåren 2000. Kunskapen om hälsoriskerna med ICA saknas. Arbetarskydsstyrelsen har därför beslutat att tillsvidare använda samma gränsvärde för ICA som för övriga isocyanater. Eftersom ICA utgör merparten av identifierade isocyanater i många av proverna innebär detta att många mätningar som gjorts innan ICA kunde analyseras inte är tillförlitliga. Exponeringen för isocyanater varierar mycket vid ett och samma arbetsmoment, bl a beroende hur mycket reparatören andas in av rökplymen eller slipkvasten (den luftström som skapas av roterande verktyg). I rapporten föreslås åtgärder vid olika arbetsmoment, bl a svetsning och kapning. Ytterligare studier behövs för att kartlägga riskerna vid arbetsmoment där analys på ICA ej gjorts. Dessutom behöver effekten av åtgärdsidéer som presenteras i rapporten studeras.
|
|
| 48. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Isocyanater och bilglasarbete. Vilka är problemen och hur skyddar man sig?
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bilglasarbete innebär arbete med lim som innehåller isocyanater. Exponering för isocyanater kan ske genom hudkontakt och inandning av isocyanater vid limning, genom inandning av isocyanater vid demontering av rutan, om ett verktyg som alstrar mycket värme används samt om limspill tas bort genom att upphettas. Mätningar har gjorts för att studera bildning av isocyanater då olika verktyg används för demontering av rutor. Vid demontering med två verktyg, Excalibur (ungefär samma som Equalizer) samt sågning med tvinnad guldtråd bildades isocyanater i låga halter. Därför rekommenderas att dessa verktyg ej används. Tidigare mätningar tyder på att limning av bilrutor inte utgör något problem när det gäller inandning av isocyanater. Däremot förekommer hudkontakt med limmet vid limning. All hudkontakt med PUR-lim ska undvikas, eftersom hudkontakt misstänks kunna ge astma. Blodprover har tagit på tolv bilglasarbetare för analys av omvandlingsprodukter av isocyanater. Halten i blodproverna låg under analysmetodens detektionsgräns. Intervjuer har gjorts med tio personer som anmält arbetsskada som kan bero på bilglasarbete. Åtgärder för att minska risken med isocyanater vid bilglasarbete beskrivs.
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Kemikaliehantering inom byggnadsämnesindustrin. En granskning av metoder och förslag till arbetsmiljöåtgärder. Del 2. Betongvarufabriker.
- 1989
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den genomgång av olika enhetsarbetsplatser som gjorts visar på behov av insatser vid enskilda företag för att förbättra arbetsmiljön men också på behov av att utveckla ny teknik och att vidareutveckla och anpassa befintlig teknik, så att behoven i betongvarufabrikerna tillgodoses på ett bättre sätt. De områden där behov av teknikutveckling har identifierats är: 1) effektivare utsug på slipmaskiner alt. annan teknik för att rensa kanter på härdade betongprodukter, 2) vidareutveckla dammsugnings- och centralsugtekniken och ev utveckla den så att den också kan användas som punktutsug vid reparationsarbetsplatser i fabriken. Några övriga åtgärder som bör konrolleras vid de enskilda betongvarufabrikerna är: a) minska dammspridning från tippning till tippficka b) blandarstationerna bör ses över så att uppvägning och dosering inte dammar så kraftigt c) hudkontakt med formolja bör undvikas d) övergång till vattenbaserade retarders e) vattenbegjutning vid borrning och bilning f) truckar bör vara försedda med finfilter och klimataggregat g) svetsning bör utföras vid välventilerad arbetsplats. Punktutsug räcker bara om de används på rätt sätt h) städning bör göras med centralsug eller industridammsugare i) personal som arbetar med epoxi skall ha utbildning j) översyn av ventilationssystemen k) det bör kontrolleras att all cement, även importerad, innehåller järnsulfattillsats. De sistnämnda åtgärderna kan vidtas med känd teknik.
|
|
