| 1. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
Lessons learned from setting up a demonstration site with autonomous shuttle operation – based on experience from three cities in Europe
- 2022
-
Ingår i: Journal of Urban Mobility. - : Elsevier BV. - 2667-0917. ; 2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The interest in operating autonomous vehicles is growing and several demonstration sites using automated shuttles have been established all over the world. Major work is involved in setting up an automated shuttle operation that involves more than identifying the relevant site, including adhering to current regulations and obtaining approval, as well as a considerable amount of preparation and commissioning required at the site. The shuttle must pass relevant national vehicle regulations, and the operation site has to undergo a site assessment. This paper is based on lessons learned achieved from setting up automated shuttle operations in three different areas in Europe: Brussel (Belgium), Linköping (Sweden) and Turin (Italy). The focus is on the practical aspects of operation. Through the experience we have gained of setting up demonstration sites at three locations in Europe, we have identified the need to summarise the lessons learned from preparing AV shuttle operation sites in order to facilitate the implementation of other operation sites. Hence, this paper aims to consolidate lessons learned during preparation and implementation of automated shuttle operations in near urban environments and to identify the path toward future implementation The three sites operate different brands and number of shuttles, different types of infrastructure and varying local conditions. The focus here was on generic lessons learned and not to understand differences between brands and operators. It is clear that further development of the AV shuttles is vital to ensure that they operate smoothly in complex traffic situations considering lane and road width, shared spaces, snow, dust, rain, leaves, birds, etc. Adapting the road infrastructure to enable the shuttles to run in the autonomous mode should be avoided, instead the shuttle development should prioritise fitting into the existing traffic environment and eco system. Mitigation areas have been identified covering: road infrastructure, weather dependant operation, season dependent operation, improvement of localisation, digital infrastructure, design and working conditions, and citizens’ user experience.
|
|
| 2. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
Challenges in Fatigue Research and enforcement
- 2023. - 1
-
Ingår i: The Handbook of Fatigue Management in Transportation. - Boca Raton : CRC Press. - 9781003213154
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This chapter describes challenges faced in fatigue research and in fatigue evaluation for various purposes including crash statistics and enforcement and for selection of appropriate countermeasures. The challenges are related to both the causes and the consequences of fatigue. Differences between sleep-related and task-related fatigue are discussed in relation to countermeasures for fatigue. The chapter also describes how individual characteristics including age, chronotype, and personality influence the development of fatigue and add to the complexity of choosing appropriate fatigue countermeasures. Difficulties in measuring and providing proof that an individual is fatigued are discussed in relation to law enforcement.
|
|
| 3. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
FERSI position paper: Safety through automation? : ensuring that automated and connected driving contribute to a safer transportation system
- 2020
-
Ingår i: Proceedings of 8th Transport Research Arena TRA 2020. ; , s. 5-
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In 2018, the Forum of European Road Safety Research Institutes (FERSI) published a report on automated driving (AD) from a road safety point of view, prepared by a dedicated FERSI Working Group with experts from eleven European countries. The group identified 23 high priority concerns or questions, clustered into four categories, to ensure that connected AD and co-operative ITS successfully contribute to a smart, green, and integrated transport system which at the same time is a safe transport system. The discussions resulted in ten principles to be fulfilled in order to optimise the safety effects of AD. Even if these principles may seem straightforward, the underlying questions are complex, and the identification and realisation of cost-efficient and effective solutions will require considerable effort. Many strong industrial and political driving forces exist, but so far improving road safety seems to get insufficient priority. FERSI therefore recommends a number of focused actions.
|
|
| 4. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
Rumble Strips, Continuous Shoulder, and Centerline
- 2021
-
Ingår i: International Encyclopedia of Transportation. - Oxford : Elsevier. ; , s. 549-553
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rumble strips in the center of two-lane rural roads and on the shoulder of motorways are a countermeasure aimed to help drivers who unintentionally are about to leave the lane, for example, due to fatigue or inattention. Rumble strips are widely used. They are installed in the raised profile or as in-ground (milled or pressed). The design varies in width, depth, length, and design. The most effective are the in-ground ones. Evaluations show an effect of 10% reduction of all injury crashes and 37% reduction on target crashes (head-on, single crashes to the left, etc.). Rumble strips contribute to speed reduction of 2–5 km/h and an increased distance to them with 10–15 cm, something that is good for vehicle-to-vehicle interactions, but less good for pedestrians and cyclist using the shoulder. To summarize, rumble strips save lives to a rather small cost in relation to other infrastructure-based countermeasures.
|
|
| 5. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
Seat belt usage in buses : An observation study of usage and travellers’ perspectives
- 2022
-
Ingår i: Road Safety on Five Continents – RS5C. Proceedings. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 94-95
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Travelling by bus is one of the safest modes of transport. However, crashes still happen and studies have found that the most severe crashes are related to rollovers, mainly on rural roads. The most severe injuries occur when unbuckled passengers are thrown out through the windows or get stuck under the bus. In Sweden the use of a seat belt and information about seat belt use when traveling by bus is regulated in Traffic Ordinance (1998: 1276) Chapter 4 §10a. In short, all bus passengers three years or older should be seated in a place with a seat belt, if there is such a place, and should use the belt. If there is no seat belt available, it is allowed to stand in the bus (if the bus is approved for standing places). The legal responsibility to inform and make sure passengers under 15 use the belt are on the bus driver. Despite existing regulations there is no clear view on the usage rate of seat belt in buses, or on the travellers’ view of their own usage and the reasons to not buckle up. This study aims to evaluate seat belt usage in buses and to understand travellers’ incentives of seatbelt usage.
|
|
| 6. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
Seat belt usage in buses : An observation study of usage and travellers' perspectives
- 2023
-
Ingår i: Accident Analysis and Prevention. - : Elsevier. - 0001-4575 .- 1879-2057. ; 190
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study aims to evaluate seat belt usage in buses and to understand travellers' incentives of seat belt usage. Methods used are observational studies (10 cities, with 328 bus observations), focus group discussion (7 groups with a total of 32 participants) and a web survey (n = 1737 respondents). The results show that the seat belt use among bus passengers can be improved especially in regional and commercial bus traffic. It is more common to buckle up on long trips than on short trips. However, even though observations show high usage during long trips, travellers report that they remove the seat belt after a while if they want to sleep or for comfort reasons. For the bus drivers it is not possible to control passengers' usage. Dirty seat belts and technical malfunction might deter some passengers from using them and therefore systematic cleaning and control of seats and belts are recommended. On short trips one reason for not using the belt is related to worries about getting stuck and not being ready to get off in time. In general, it is most important to increase the usage on high-speed roads (>60 km/ h), in lower speed it might be more important to provide a seat for each passenger. Based on the results a list of recommendations is presented.
|
|
| 7. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
Skyltning av hållplats som används vid skolskjutsning : pilotförsök
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med pilotstudien var att finna en lösning som kan öka säkerheten för barn som väntar på skolskjuts och som kliver av skolskjuts. Tanken var att göra ett system som dels innebar att barnen kunde stå säkrare och samtidigt vara synbara för skolskjutsföraren, dels öka medtrafikanternas medvetenhet om att det fanns barn vid vägen och därmed få dem att förändra sitt beteende (hastighet och säkerhetsavstånd till barnen). Pilotstudien har bestått av flera delprojekt.:- Marknadsundersökning för att inventera möjliga skyltsystem.- Konstruktion av hållplats och skylt med blinkande/rinnande ljus.- Erfarenhetsutbyte med referensgrupper bestående av förare, barn och föräldrar.- Mätning av systemets effekter på trafikantbeteende; Hastighetsmätningar oSidolägesmätningarTelefonintervjuer för att ta del av vad förbipasserande personbilsförare uppmärksammat.
|
|
| 8. |
- Grandsart, Delphine, et al.
(författare)
-
Citizen and Stakeholder Engagement in the Development and Deployment of Automated Mobility Services : as Exemplified in the SHOW Project
- 2023
-
Ingår i: Smart Energy for Smart Transport. - Cham : Springer. ; , s. 468-481
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The H2020-funded SHOW project (SHared automation Operating models for Worldwide adoption) supports the deployment of connected, cooperative and automated mobility (CCAM) through real-life pilot demonstrations taking place in 20 cities across Europe. While CCAM has the potential to bring great benefits to citizens and society, user acceptance is a crucial challenge to address. In this paper, we explore the importance of citizen and stakeholder engagement in the development of new mobility services, and how such aspects have been integrated and applied in SHOW. User acceptance surveys are being conducted at different stages in the project. In addition, dedicated citizen and stakeholder engagement activities are organized, including Ideathons and Hackathons. By engaging both citizens as potential end-users and stakeholders in the development process, we aim to ensure that SHOW services meet their needs and requirements and to increase the positive impacts on society.
|
|
| 9. |
- Mirnig, Alexander G., et al.
(författare)
-
External communication of automated shuttles: Results, experiences, and lessons learned from three European long-term research projects
- 2022
-
Ingår i: Frontiers Robotics AI. - : Frontiers Media SA. - 2296-9144. ; 9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Automated shuttles are already seeing deployment in many places across the world and have the potential to transform public mobility to be safer and more accessible. During the current transition phase from fully manual vehicles toward higher degrees of automation and resulting mixed traffic, there is a heightened need for additional communication or external indicators to comprehend automated vehicle actions for other road users. In this work, we present and discuss the results from seven studies (three preparatory and four main studies) conducted in three European countries aimed at investigating and providing a variety of such external communication solutions to facilitate the exchange of information between automated shuttles and other motorized and non-motorized road users.
|
|
| 10. |
- Niska, Anna, 1971-, et al.
(författare)
-
Cykling bland barn och unga : en kunskapssammanställning
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Cyklandet bland barn och unga har minskat, vilket får negativa effekter på hälsa och barns självständiga mobilitet. VTI har i detta regeringsuppdrag sammanställt kunskap om tänkbara orsaker till detta, baserat på litteraturstudier och kontakter med relevanta aktörer samt analyser av resvanedata och olycksstatisk. Statistiken visar att det är andelen personer som cyklar som minskat medan den cyklade sträckan inte förändrats. Framförallt har barns och ungas fritidscyklande minskat, vilket kan förklaras av ökade avstånd till fritidsaktiviteter, föräldrars heltidsarbete och att barns vardag idag är mer institutionaliserat. Även cyklandet till skolan har minskat, bland annat då det fria skolvalet lett till ökade avstånd. Andra orsaker är fler bilar i hushållen, förändringar i hur barn leker och kommunicerar, bristande faktisk och upplevd säkerhet och trygghet i kombination med föräldrars förställningar om barns trafikförmåga. Cykelresorna har delvis ersatts av bilresor men framförallt av ett ökat gående och resande med kollektivtrafik. Cyklingen har minskar mest bland de äldre barnen. Då de främst ersatt sitt resande med kollektivtrafik, kan en förklaring vara att fler erbjuds gratis busskort. Det finns ett stort engagemang och kompetens kring barns och ungas cykling bland olika aktörer, men behovet är stort av ökad samordning och att de initiativ och åtgärder som vidtas utvärderas systematiskt.
|
|
| 11. |
- Sjörs Dahlman, Anna, 1981-, et al.
(författare)
-
Bussförares arbetsmiljö under coronapandemin : fysiska och sociala barriärer
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 120-121
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kollektivtrafik är en central funktion i samhället och dess verksamhet behöver prioriteras även i kristider, som under Coronapandemin. Bussförare var tvungna att fortsätta arbeta trots risken att smittas på jobbet. Kollektivtrafiken fortsatte att vara i drift i Sverige under pandemin och olika smittskyddsåtgärder infördes som påverkade bussförarnas arbetsmiljö. Syftet med denna studie var att samla information från bussförare om deras arbetsmiljö och upplevelser under pandemin. Datainsamlingen genomfördes med webbenkäter och genom intervjuer med bussförare under våren 2021 samt en uppföljande enkätundersökning under hösten 2022. Fullständiga svar på enkäterna erhölls från 358 bussförare år 2021 och 669 förare år 2022. Femton förare som lämnat intresseanmälan via den första enkäten intervjuades via videosamtal.Bussförarna rapporterade att flera olika typer av smittskyddsåtgärder hade införts på deras arbetsplatser. Information till anställda om hur smittspridningen kunde minskas samt stängda framdörrar på bussarna var de två vanligaste åtgärderna. Dessa rapporterades av över 90% av bussförarna. Blockerade sittplatser på bussen och information till passagerarna var också vanligt förekommande, följt av personlig skyddsutrustning för bussförarna, plexiglas eller andra barriärer samt minskat antal passagerare. Stängda framdörrar ansågs bidra till en säkrare arbetsmiljö men ledde även till en förändrad yrkesroll med större fokus på att köra buss och mindre social interaktion. Positiva aspekter var mindre hot och stök, och det var lättare att köra enligt tidtabell när föraren inte behövde hantera biljettförsäljning, kontrollera biljetter eller svara på frågor. Negativa aspekter var förlorad kontakt med passagerarna och en känsla av maktlöshet när passagerare reste utan biljett. På många bussar fanns biljettautomater endast vid framdörren på bussen, vilket gjorde det omöjligt att validera biljetter när framdörren stängdes. Plexiglasbarriärer som sattes upp mellan föraren och passagerarna upplevdes av somliga som farliga på grund av risken för dålig sikt, medan andra önskade att de hade installerats mycket tidigare för att möjliggöra validering av biljetter. Smittskyddsåtgärderna upplevdes som mer effektiva för bussförarna än för passagerarna och en majoritet ansåg att smittskyddsåtgärderna infördes för sent. Resultaten från studien kan hjälpa oss att bli bättre förberedda för framtida kriser.
|
|
| 12. |
- Sjörs Dahlman, Anna, 1981-, et al.
(författare)
-
Coronapandemins konsekvenser för bussförare i lokal och regional kollektivtrafik : resultat under pågående pandemi
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kollektivtrafik är en central funktion i samhället med hög prioritet när det gäller att upprätthålla verksamhet i kristider. Alla aktörer i kollektivtrafiken har som mål att säkra kollektivtrafikens drift, men vad händer när en pandemi som covid-19 uppstår? I detta projekt kommer konsekvenserna för arbetslivet inom kollektivtrafiken att belysas ur flera perspektiv. Det handlar om att samla erfarenheter från förarnas arbetsmiljö och deras upplevelser i samband med pandemin, om att belysa andra aktörers perspektiv på hur förarnas arbetsmiljö har påverkats, vilka bedömningar och avvägningar man gjort för att minska risken att förare blir smittade, men även för att generellt minska smittspridningen bland passagerare. Syftet med studien är att undersöka hur arbetslivet, arbetsmiljön och hälsan hos bussförare har och kommer att påverkas av pandemin. Datainsamlingen genomförs i två omgångar där den första omgången skedde under hösten 2020 och våren 2021 och den andra omgången är tänkt att ske efter att pandemin är över. Denna rapport presenterar resultat från den första datainsamlingen och fokuserar således på att beskriva hur situationen såg ut under pågående pandemi. Datainsamlingen gjordes med webbenkäter och genom intervjuer med bussförare, trafikföretag och regionala kollektivtrafikmyndig[1]heter (RKM). Dessutom genomfördes blodprovstagning och antikroppstest för att avgöra om förare varit smittade av SARS-CoV-2 virus. Resultaten visade att en hög andel av bussförarna hade smittats av covid-19 (självrapporterat och undersökt med antikroppstest). En rad smittskyddsåtgärder hade införts i kollektivtrafiken och stängd framdörr på bussarna var den vanligaste åtgärden. Bussförarna upplevde både positiva och negativa förändringar av arbetsmiljön under pandemin. Stängda framdörrar bidrog till en tryggare miljö men medförde också en förändrad yrkesroll med större fokus på köruppgiften och mindre social interaktion. Smittskyddsåtgärderna upplevdes som mer effektiva för bussförarna än för resenärerna men bussförarna uppgav också att smittorisken inte främst fanns i bussen utan också på depåer och i rastlokaler. Förarna skattade sin hälsa och arbetsmiljö som relativt dålig men det går inte att avgöra om det var en konsekvens av pandemin. Bussförare, bussföretag och RKM lyfte alla fram att beredskap, samordning av åtgärder och kunskapsöverföring är något att tänka på inför framtiden. Både RKM och bussbolag uttryckte en oro för minskat kollektivt resande även efter pandemin. Ersättningsmodeller som bygger på resandevolymer visade sig vara problematiska i kristider när antalet resenärer snabbt minskade. Resultaten kommer att följas upp med en datainsamling under hösten 2022.
|
|
| 13. |
- Sjörs Dahlman, Anna, 1981-, et al.
(författare)
-
In-vehicle fragrance administration as a countermeasure for driver fatigue
- 2022
-
Ingår i: Road Safety on Five Continents – RS5C. Proceedings. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 70-71
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Driver fatigue is a contributing factor in about 20% of all crashes. Prevention of fatigue related crashes is a major goal for the automotive industry. To reach this goal, both robust detection and effective countermeasures are required. The most effective countermeasure for sleepiness is sleep. Studies also show an increased alertness using caffein intake. Despite this, the most common countermeasure used is to stop to take a walk, turn on the radio/stereo or open a window. Countermeasures for fatigue may be a larger challenge than detection, since the most effective countermeasure, such as taking a nap, are highly intrusive in the sense that you need to make an unplanned stop (or shift drivers if there is more than one person in the car). Finding less intrusive, yet effective, countermeasures that could be deployed without requiring major replanning would thus provide a significant benefit to car makers who wish to deploy this type of technology in their vehicles.In the current study, the possibility of exposing drivers to odors when they are about to fall asleep has been explored. Previous research has found that specific fragrances can have alerting effects and that certain substances that act on trigeminal nerves can wake people from both light and deeper sleep. Therefore, the aim was to investigate if administration of a fragrance incorporating trigeminal components during fatigued driving can have a significant alerting effect.
|
|
| 14. |
- Sjörs Dahlman, Anna, 1981-, et al.
(författare)
-
In-vehicle fragrance administration as a countermeasure for driver fatigue
- 2024
-
Ingår i: Accident Analysis and Prevention. - : Elsevier. - 0001-4575 .- 1879-2057. ; 195
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Driver fatigue is a contributing factor in about 10–30% of all fatal crashes. Prevention of fatigue-related crashes relies on robust detection of driver fatigue and application of effective countermeasures. A potential countermeasure is fragrance administration since odors can have alerting effects on humans. The aim here was to investigate if a fragrance incorporating trigeminal components could be used as an in-vehicle countermeasure for driver fatigue.The fragrance was tested in a driving simulator with 21 healthy but sleep-deprived participants. Each participant performed a monotonous driving task twice, once with active fragrance containing a trigeminal component and once with olfactory fragrance, in a cross-over single-blind design. The order of trigeminal/olfactory fragrance was randomized and blinded to the participants. Both fragrances (trigeminal/olfactory) were administered either when the participant fell asleep (defined as eye closure > 3 s) or after approximately 45 min if the participant did not fall asleep.Self-reported sleepiness was assessed using the Karolinska Sleepiness Scale (KSS) every 5 min during driving. Variability in speed and lateral position and line crossing frequency were logged for each drive to measure driving performance. Heart rate measurements (ECG) and eye blinks (EOG) were collected to investigate potential arousing effects of the fragrance and to track objective signs of sleepiness.
|
|
| 15. |
- Sjörs Dahlman, Anna, 1981-, et al.
(författare)
-
Seroprevalence of SARS-CoV-2 antibodies among public transport workers in Sweden
- 2022
-
Ingår i: Journal of Transport & Health. - : Elsevier Ltd. - 2214-1405 .- 2214-1413. ; 27
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction: Public transportation is an essential societal function in crisis situations like the coronavirus disease 2019 (COVID-19) pandemic. Bus drivers and other public transport workers are essential workers that need to keep working despite the risk of contagion. The SARS-CoV-2 virus may pose an occupational health risk to public transport workers and especially to bus drivers as they interact with passengers in a confined area. By analyzing antibodies towards SARS-CoV-2 proteins in blood samples it is possible to measure if an individual has been infected by COVID-19. Here, we report the prevalence of antibodies among bus drivers and other public transport employees in Stockholm, Sweden and relate it to socio-demographic factors.Methods: Seroprevalence of IgG antibodies towards SARS-CoV-2 proteins was investigated in a sample of 262 non-vaccinated public transport workers (182 men and 40 women) recruited between April 26 and May 7, 2021. Most of the participants were bus drivers (n = 222). The relationship between socio-demographic factors and seroprevalence was investigated with logistic regression.Results: The seroprevalence was 50% in the total sample of public transport workers. Among bus drivers, 51% were seropositive compared to 44% seropositive among the other public transport workers. The difference was not significant. The seroprevalence was higher than the national seroprevalence in Sweden during the same period (18.3% in non-vaccinated people aged 20–64 years). The logistic regression model using Wald forward selection showed that men had a higher risk of being seropositive (OR 2.7, 95% CI 1.3 – 5.8) and there was a higher risk with increasing number of people in the household (OR 1.3, 95% CI 1.1 – 1.6).Conclusions: These findings could imply an occupational risk for COVID-19 infection among public transport workers. Infection control measures are warranted during virus epidemics to assure bus drives’ safety and reduce transmission in public transport.
|
|
| 16. |
- Sjörs Dahlman, Anna, 1981-, et al.
(författare)
-
Utvärdering av trötthetsvarningssystem i buss
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tidigare studier har visat att det är vanligt att bussförare i kollektivtrafik får kämpa för att hålla sig vakna flera gånger i månaden. Det finns i dagsläget tekniska system för att detektera trötthet hos förare men hur denna typ av system påverkar och uppfattas av bussförare är inte känt. Syftet med studien var att utvärdera effekten av ett trötthetsvarningssystem i långfärdsbussar. Studien omfattar två delstudier; en enkätstudie och en utvärdering av trötthetsvarningssystemet med bussförare på väg. Enkätstudien visade att de faktorer som upplevs som mest tröttande var att köra på natten, oregelbundna arbets- och sovtider och delade arbetspass/lång tid sedan rast. Det var 29% av förarna som uppgav att de behövde kämpa för att hålla sig vakna när de kör buss 2-4 ggr/ månad eller oftare. Datainsamlingen på väg visade att självskattad sömnighet var något lägre under körningar med trötthetsvarningssystemet aktivt. Trötthetsvarningssystemets loggar av trötthetshändelser samt förarnas rapporter av varningar som tagits emot stämde inte överens med deras upplevda trötthet. Förarna var överlag positiva till trötthetsvarningssystemet men lyfte fram att systemet behöver bli mer tillförlitligt.
|
|
| 17. |
- Vadeby, Anna, 1969-, et al.
(författare)
-
Effectiveness and acceptability of milled rumble strips on rural two-lane roads in Sweden
- 2017
-
Ingår i: European Transport Research Review. - : Springer. - 1867-0717 .- 1866-8887. ; 9:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: The study sought to estimate the effects of centreline milled rumble strips on rural two-lane roads in Sweden in a wide perspective. Traffic safety effects (i.e., fewer crashes and injuries), driver experience, and driver opinions of centreline milled rumble strip usage on rural roads are investigated.Methods: To evaluate the traffic safety effects, an Empirical Bayes study comparing the outcome before and-after the introduction of rumble strips was conducted. This study is based on data from 2003–2012 from the Swedish national traffic accident database, STRADA. To capture driver experience and opinions about milled centreline rumble strips, focus groups and road-side interviews were performed.Results: The results indicate a significant decrease in all types of severe injury crashes, a 20% (±13%) reduction in the number of fatalities and seriously injured people (all crash types) and a 27% (±18%) reduction in the number of fatalities and severely injured people in single-vehicle crashes. Participants in focus groups and road-side interviews generally favoured centreline rumble strips on rural roads, and up to 90% of the interviewed motorcyclists and commuters stated that the rumble strips would help improve traffic safety.Conclusions: Rumble strips in the centre of two-lane rural roads are a countermeasure to help drivers who are unintentionally about to leave the lane, for example, due to sleepiness or inattention. Based on the results of this study, installing centreline milled rumble strips on two-lane rural roads 8–10 meters wide is a measure to consider to increase safety.
|
|
| 18. |
- Vadeby, Anna, 1969-, et al.
(författare)
-
Hastigheter på kommunala gator i tätort : resultat från mätningar 2015
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien redovisar den tredje mätningen som följer upp förändringar av trafikanternas hastighetsval och hastighetsefterlevnad på det kommunala huvudvägnätet i tätort. Resultaten visar att de genomsnittliga reshastigheterna ligger under gällande hastighetsgräns, men att bristande hastighetsefterlevnad fortfarande är ett problem. År 2009 fattades ett riksdagsbeslut som innebar ett mål att antalet dödade i vägtrafiken skulle halveras mellan åren 2007 och 2020. En av indikatorerna för att följa utvecklingen är ”hastighetsefterlevnad på det kommunala vägnätet”. Ett delmål är att minst 80 procent av trafikarbetet ska ske inom gällande hastighetsgräns. År 2012 var startår för mätserien och under 2015 genomfördes den tredje uppföljande mätningen.
|
|
| 19. |
- Vadeby, Anna, 1969-, et al.
(författare)
-
Hastigheter på kommunala gator i tätort : resultat från mätningar 2014
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande studie är att följa upp förändringar av trafikanternas hastighetsval och hastighetsefterlevnad på det kommunala huvudvägnätet i tätort. År 2012 var startår för mätserien och under 2014 genomfördes den andra uppföljande mätningen. Enbart det kommunala huvudvägnätet med hastighetsgränser mellan 40 km/tim och 70 km/tim studerades. Mätningarna genomfördes under september månad i 23 olika orter. Resultaten visar att för alla fordon år 2014 var den genomsnittliga reshastigheten på det studerade vägnätet 49 km/tim. Vad gäller andelen överträdelser var det totalt sett 37 procent av den studerade trafiken som körde över gällande hastighetsgräns år 2014, det vill säga 63 procent höll hastighetsgränsen. Hastighetsefterlevnaden var sämst på gator med hastighetsbegränsning 40 km/tim där 54 procent av trafiken höll hastighetsgränsen. På gator med 50 km/tim var det 61 procent, på 60 km/tim var det 68 procent och på 70 km/tim var det 77 procent som höll hastighetsgränsen. Sammanfattningsvis kan konstateras att de genomsnittliga reshastigheterna i tätort ligger under gällande hastighetsgräns, men bristande hastighetsefterlevnad är fortfarande ett problem. För att nå målet att 80 procent av trafiken ska följa gällande hastighetsgräns år 2020 är det framför allt hastighetsefterlevnaden på gator med lägre hastighetsbegränsning som behöver förbättras.
|
|
| 20. |
- Vadeby, Anna, 1969-, et al.
(författare)
-
Hastigheter på kommunala gator i tätort : resultat från mätningar 2013
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande studie är dels att utveckla en metod för att följa upp förändringar av trafikanternas hastigheter på det kommunala huvudvägnätet i tätort, dels att redovisa resultaten av trafikanternas hastighetsnivåer och hastighetsefterlevnad efter de två första årens mätningar. Resultaten visar att 2013 var den genomsnittliga reshastigheten 49,3 km/tim. För hastighetsgräns 40 km/tim är reshastigheten 39,2 km/tim, för hastighetsgräns 50 km/tim 46,9 km/tim, för hastighetsgräns 60 km/tim 54,9 km/tim och på 70 km/tim är den genomsnittliga reshastigheten 61,9 km/tim. Jämför man med 2012 har det inte skett några signifikanta förändringar av reshastigheten. Det är en stor spridning mellan hastighetsnivåerna för de olika punkterna inom varje hastighetsgräns, vilket är naturligt i tätort då det är många andra faktorer såsom till exempel korsningstäthet, vägbredd, förekomst av gatuparkering och gångbanor, förutom skyltad hastighetsgräns som påverkar trafikanternas hastighetsval. Vad gäller andelen överträdelser så är det totalt sett 37 procent av den studerade trafiken som kör över gällande hastighetsgräns år 2013, det vill säga 63 procent håller hastighetsgränsen. Hastighetsefterlevnaden är sämst på gator med hastighetsbegränsning 40 km/tim där 53 procent av trafiken håller hastighetsgränsen. På gator med 50 km/tim är det 61 procent, på 60 km/tim 69 procent och på 70 km/tim 77 procent som håller hastighetsgränsen. Sammanfattningsvis kan konstateras att för att nå målet att 80 procent av trafiken följer gällande hastighetsgräns år 2020 är det framför allt hastighetsefterlevnaden på gator med lägre hastighetsbegränsning som behöver förbättras.
|
|
| 21. |
- Vadeby, Anna, 1969-, et al.
(författare)
-
Hastigheter på kommunala gator i tätort : resultat från mätningar år 2017
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande studie är att följa upp förändringar av trafikanternas hastighetsval och hastighetsefterlevnad på det kommunala huvudvägnätet i tätort. År 2012 var startår för mätserien och under 2017 genomfördes den femte uppföljande mätningen. Enbart det kommunala huvudvägnätet med hastighetsgränser 40–70 kilometer i timmen studerades. Mätningarna genomfördes under september månad på 23 orter i Sverige.Resultaten visar att för alla fordon år 2017 var den genomsnittliga reshastigheten på det studerade vägnätet 47 kilometer i timmen. Vad gäller efterlevnaden av hastighetsgränserna var det totalt sett 67 procent av den studerade trafiken som höll hastighetsgränsen år 2017. Hastighetsefterlevnaden är sämst på gator med hastighetsbegränsning 40 kilometer i timmen där endast 53 procent av trafiken höll hastighetsgränsen. På gator med 50 kilometer i timmen var det 66 procent, på 60 och på 70 kilometer i timmen var det 81 procent som höll hastighetsgränsen. I årets mätningar ligger resultaten för 60 och 70 kilometer i timmen därmed på den målnivå om 80 procents hastighetsefterlevnad som finns för år 2020. Om hastigheterna i de studerade punkterna 2017 jämförs med hastigheterna uppmätta 2016 kan vi inte notera någon signifikant skillnad.Sammanfattningsvis kan konstateras att de genomsnittliga reshastigheterna i tätort ligger under gällande hastighetsgränser, men bristande hastighetsefterlevnad är fortfarande ett problem, framförallt på gator med hastighetsbegränsning 40 kilometer i timmen. För att nå målet att 80 procent av trafiken ska följa gällande hastighetsgräns år 2020 är det framför allt hastighetsefterlevnaden på gator med låg hastighetsbegränsning som behöver förbättras.
|
|
| 22. |
- Vadeby, Anna, 1969-, et al.
(författare)
-
Hastigheter på kommunala gator i tätort : Resultat från mätningar år 2018
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande studie är att följa upp förändringar av trafikanternas hastighetsval ochhastighetsefterlevnad på det kommunala huvudvägnätet i tätort. År 2012 var startår för mätserien ochunder 2018 genomfördes den sjätte uppföljande mätningen. Enbart det kommunala huvudvägnätetmed hastighetsgränser 40–70 km/tim studerades. Mätningarna genomfördes under september månadpå 23 orter i Sverige.Resultaten visar att för alla fordon år 2018 var den genomsnittliga reshastigheten på det studeradevägnätet 46 km/tim. Vad gäller efterlevnaden av hastighetsgränserna var det totalt sett 66 procent somhöll hastighetsgränsen år 2018. Hastighetsefterlevnaden är sämst på gator med hastighetsbegränsning40 km/tim där endast 53 procent av trafiken höll hastighetsgränsen. På gator med 50 km/tim var det66 procent, på 60 km/tim 80 procent och på 70 km/tim var det 79 procent som höll hastighetsgränsen.Resultaten för 60 och 70 km/tim ligger därmed i princip på den målnivå om 80 procents hastighetsefterlevnadsom finns för år 2020. Om hastigheterna i de studerade punkterna 2018 jämförs medhastigheterna uppmätta 2017 så finns det inte någon signifikant skillnad.Sammanfattningsvis kan konstateras att de genomsnittliga reshastigheterna i tätort ligger undergällande hastighetsgränser, men bristande hastighetsefterlevnad är fortfarande ett problem, framföralltpå gator med hastighetsbegränsning 40 km/tim. För att nå målet att 80 procent av trafiken ska följagällande hastighetsgräns år 2020 är det framför allt hastighetsefterlevnaden på gator med låghastighetsbegränsning som behöver förbättras.
|
|
| 23. |
- Vadeby, Anna, 1969-, et al.
(författare)
-
Hastigheter på kommunala gator i tätort : resultat från mätningar 2016
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande studie är att följa upp förändringar av trafikanternas hastighetsval och hastighetsefterlevnad på det kommunala huvudvägnätet i tätort. År 2012 var startår för mätserien och under 2016 genomfördes den fjärde uppföljande mätningen. Enbart det kommunala huvudvägnätet med hastighetsgränser mellan 40 km/tim och 70 km/tim studerades. Mätningarna genomfördes under september månad år 2016 på 23 orter i Sverige.Resultaten visar att för alla fordon år 2016 var den genomsnittliga reshastigheten på det studerade vägnätet 47 km/tim. Vad gäller efterlevnaden av hastighetsgränserna var det totalt sett 67 procent av den studerade trafiken som höll hastighetsgränsen år 2016. Hastighetsefterlevnaden var sämst på gator med hastighetsbegränsning 40 km/tim där endast 53 procent av trafiken höll hastighetsgränsen. På gator med 50 km/tim var det 68 procent, på 60 km/tim var det 72 procent och på 70 km/tim var det 78 procent som höll hastighetsgränsen. Om hastigheterna i de studerade punkterna 2016 jämförs med hastigheterna uppmätta 2015 kan vi inte notera någon signifikant skillnad.
|
|
| 24. |
- Vadeby, Anna, 1969-, et al.
(författare)
-
Hastigheter på kommunala gator i tätort : resultat från mätningar år 2019
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande studie är att följa upp förändringar av trafikanternas hastighetsval och hastighetsefterlevnad på det kommunala huvudvägnätet i tätort. År 2012 var startår för mätserien och under 2019 genomfördes den sjunde uppföljande mätningen. Enbart det kommunala huvudvägnätet med hastighetsgränser 40–70 km/tim studerades. Mätningarna genomfördes under september månad på 23 orter i Sverige.Resultaten visar att för alla fordon år 2019 var den genomsnittliga reshastigheten på det studerade vägnätet 47 km/tim. Vad gäller efterlevnaden av hastighetsgränserna var det totalt sett 65 procent som höll hastighetsgränsen år 2019. Hastighetsefterlevnaden är sämst på gator med hastighetsbegränsning 40 km/tim där endast 48 procent av trafiken höll hastighetsgränsen. På gator med 50 km/tim var det 72 procent, på 60 km/tim 79 procent och på 70 km/tim var det 70 procent som höll hastighetsgränsen. Resultaten för 60 km/tim ligger därmed i princip på den målnivå om 80 procents hastighetsefterlevnad som finns för år 2020. Om hastigheterna i de studerade punkterna 2019 jämförs med hastigheterna uppmätta 2018 så finns det inte någon signifikant förändring. Däremot har reshastigheten minskat signifikant sedan 2012.Sammanfattningsvis kan konstateras att de genomsnittliga reshastigheterna i tätort ligger under gällande hastighetsgränser, men bristande hastighetsefterlevnad är fortfarande ett problem, framförallt på gator med hastighetsbegränsning 40 km/tim. För att nå målet att 80 procent av trafiken ska följa gällande hastighetsgräns år 2020 är det framför allt hastighetsefterlevnaden på gator med låg hastighetsbegränsning som behöver förbättras.
|
|
| 25. |
- Vadeby, Anna, 1969-, et al.
(författare)
-
Hastigheter på kommunala gator i tätort : resultat från mätningar år 2020
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I uppföljningen mot etappmålet inom trafiksäkerhet för 2020 finns det mål för kommunalt vägnät om att minst 80 procent av trafiken ska hålla hastighetsgränsen samt att reshastigheten ska minska med 3 km/tim mellan 2012 och 2020. Syftet med föreliggande studie är att följa upp förändringar av trafikanternas hastighetsval och hastighetsefterlevnad på det kommunala huvudvägnätet i tätort i relation till detta mål. Fokus är på 2020 men även förändringar över tid studeras. Mätningarna genomfördes av NTF1 under september månad på 23 olika orter i Sverige och omfattar det kommunala huvudvägnätet med hastighetsgränser 40–70 km/tim. Resultaten visar att för alla fordon år 2020 var den genomsnittliga reshastigheten på det studerade vägnätet 46 km/tim. För hastighetsgräns 40 km/tim var reshastigheten 39 km/tim, för 50 km/tim var den 45 km/tim, för 60 km/tim var den 51 km/tim och för gator med 70 km/tim var den 65 km/tim. Jämför man med 2019 har det inte skett några signifikanta förändringar av reshastigheten, men däremot har reshastigheten minskat signifikant sedan 2012. Vad gäller efterlevnaden av hastighets-gränserna var det totalt sett 67 procent av den studerade trafiken som höll hastighetsgränsen år 2020. Hastighetsefterlevnaden var sämst på gator med hastighetsbegränsning 40 km/tim där endast 52 procent av trafiken höll hastighetsgränsen. På gator med 50 km/tim var det 73 procent, på gator med 60 km/tim var det 78 procent och på gator med 70 km/tim var det 69 procent som höll hastighetsgränsen. Sammanfattningsvis kan konstateras att bristande hastighetsefterlevnad fortfarande är ett problem i tätort, framförallt på gator med hastighetsbegränsning 40 km/tim. Resultaten från årets mätningar visar att målet för 2020 om 80 procents hastighetsefterlevnad inte är uppfyllt. Totalt sett har dock reshastigheten minskat med ca 3 km/tim sedan mätserien startade 2012, vilket är positivt ur trafiksäkerhetssynpunkt och innebär att målet om minskad reshastighet är uppnått.
|
|
| 26. |
- Vadeby, Anna, 1969-, et al.
(författare)
-
Hastigheter på kommunala gator i tätort : resultat från mätningar år 2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I februari 2020 fattade Riksdagen beslut om ett nytt halveringsmål inom trafiksäkerhet. Målet för 2030 är att antalet omkomna i vägtrafiken ska halveras och antalet allvarligt skadade minska med 25 procent. För att följa utvecklingen mot målet 2030 studeras utvecklingen av antalet dödade och allvarligt skadade samt ett antal utpekade indikatorer. En av indikatorerna är: hastighetsefterlevnad på det kommunala vägnätet där delmålet är att minst 80 procent ska hålla hastighetsgränsen. Syftet med föreliggande studie är att följa upp förändringar av trafikanternas hastighetsval och hastighetsefterlevnad på det kommunala huvudvägnätet i tätort i relation till detta mål. Mätningarna genomfördes av NTF1 under september månad 2021 på 23 olika orter i Sverige och omfattar det kommunala huvudvägnätet med hastighetsgränser 40–70 km/tim. Resultaten visar att för alla fordon år 2021 var den genomsnittliga reshastigheten på det studerade vägnätet 47 km/tim. För hastighetsgräns 40 km/tim var reshastigheten 40 km/tim, för 50 km/tim var den 46 km/tim, för 60 km/tim var den 53 km/tim och för gator med 70 km/tim var den 63 km/tim. Jämför man med 2020 har det inte skett några signifikanta förändringar av reshastigheten. Vad gäller efterlevnaden av hastighetsgränserna var det totalt sett 64 procent av den studerade trafiken som höll hastighetsgränsen år 2021. Hastighetsefterlevnaden var sämst på gator med hastighetsbegränsning 40 km/tim där endast 49 procent av trafiken höll hastighetsgränsen. På gator med 50 km/tim var det 67 procent, på gator med 60 km/tim var det 74 procent och på gator med 70 km/tim var det 78 procent som höll hastighetsgränsen. Sammanfattningsvis kan konstateras att bristande hastighetsefterlevnad fortfarande är ett problem i tätort, framför allt på gator med hastighetsbegränsning 40 km/tim. För att nå målet att 80 procent av trafiken ska följa gällande hastighetsgräns år 2030 är det framför allt hastighetsefterlevnaden på gator med låg hastighetsbegränsning som behöver förbättras.
|
|
| 27. |
- Vadeby, Anna, 1969-, et al.
(författare)
-
Hastighetsefterlevnad på gator med 40 km/h – vad skiljer en gata med god efterlevnad från en med dålig? : resultat från mätningar år 2018
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tidigare mätningar har visat att det generellt är dålig efterlevnad på gator med hastighetsbegränsning 40 km/tim. Det finns därmed ett behov av att hitta förhållningssätt som bidrar till att öka efterlevnaden på gator med hastighetsgräns 40 km/tim, dels för att få den effekt man önskar av en sänkning av en hastighetsgräns, dels för att bibehålla acceptansen för hastighetsgränserna.Syftet med studien var att studera hastighetsefterlevnad på gator med 40 km/tim på det kommunala vägnätet. Genom att utnyttja dels befintliga, dels nya mätningar studerades hastighetsefterlevnaden vid olika fysiska utformningar och miljöer där hastighetsbegränsningen är 40 km/tim. Totalt studerades hastigheten vid 51 mätplatser i 23 olika kommuner.
|
|
| 28. |
- Vadeby, Anna, 1969-, et al.
(författare)
-
Road Safety on Five Continents : Conference in Jeju, South Korea 2018
- 2019
-
Ingår i: Accident Analysis and Prevention. - : Elsevier. - 0001-4575 .- 1879-2057. ; 132
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Global cooperation is required to stop the growth of traffic fatalities. To reverse this trend, knowledge, information and experience from success stories and good practice must be shared. Road Safety on Five Continents (RS5C), is an international conference aiming at enhancing road safety globally, by providing a platform for facilitating essential knowledge exchange and helping participating countries to provide a high level of safe and healthy mobility for future transportation.In May 2018, the RS5C conference took place in Jeju, South Korea, and attracted the international research community, national safety experts, decision makers, practitioners and other delegates with an interest in road safety development. More than 100 presentations on road safety were accepted from more than 30 countries. The conference was organised by the Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI) in close cooperation with Korea Transportation Safety Authority (KOTSA) and Ministry of Land, Infrastructure and Transport (MOLIT) in South Korea.The eight peer-reviewed papers in this special issue cover a wide range of topics, demonstrating a broad spectrum of road safety issues from motorised to non-motorised road users, as well as vehicle, road and economical issues.
|
|
| 29. |
- Vadeby, Anna, 1969-, et al.
(författare)
-
Självförklarande gator : samband mellan faktisk hastighet, hastighetsgräns och trafikmiljö
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med denna studie har varit att öka förståelsen kring begreppet självförklarande gata i tätort genom att studera sambandet mellan faktiska hastigheter på en viss plats, den hastighetsgräns som råder där och trafikmiljöns utformning. Sambandet mellan faktisk hastighet, hastighetsgräns och trafikmiljöns utformning har studerats utifrån tidigare hastighetsmätningar som gjorts i 23 olika orter och totalt 69 mätpunkter. Dessutom har trafikingenjörer från olika kommuner studerat fotografier från 20 olika platser och gjort en så kallad blindskattning av vilken hastighet de tror råder vid platserna.Resultaten visar att när sambandet mellan vald hastighet och ett antal platsspecifika bakgrundsvariabler studeras så kan trafikanternas hastighetsval förklaras med vägspecifika egenskaper som hastighetsgräns och huruvida man har företräde eller inte, men även med faktorer som beskriver vad som omger vägen såsom typ av bebyggelse och om det finns oskyddade trafikanter i närheten. Blindskattningar visar att det är svårt att via enbart en bild avgöra vilken hastighetsgräns som gäller. Om slumpen fått avgöra så hade 25 procent av gissningarna varit korrekta, nu var andelen korrekta bedömningar i genomsnitt cirka 50 procent.För att avgöra vad som bäst predicerar bedömningen av gällande hastighetsgräns genomfördes en logistisk regression och den enda faktorn som har signifikant betydelse för bedömningen var körbanebredd. Resultaten visar att sannolikheten att göra en korrekt bedömning ökar ju smalare vägen blir. Avslutningsvis kan konstateras att begreppet självförklarande gata i tätort är svårt och med dagens befintliga hastighetsgränser inte en verklighet sett i ett nationellt perspektiv.
|
|
| 30. |
- Vadeby, Anna, 1969-, et al.
(författare)
-
Säker framkomlighet : sammanfattande slutrapport 2015
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport redovisar övergripande resultat av fyra olika åtgärder som implementerats inomTrafikverkets projekt ”Säker framkomlighet” vilket haft som syfte att förbättra framkomlighet ochtrafiksäkerhet på främst befintliga tvåfältsvägar med hastighetsgräns 90 km/tim. Åtgärderna somstuderats är: frästa mitträfflor på 2-fältsvägar, vägrensräffling på motorväg, smala mötesfria vägar(”gles 2+1-väg med räcke”) och riktningsseparerade vägar (2+1 med målad/räfflad mitt).Resultaten visar att för samtliga åtgärder har trafiksäkerhetseffekterna varit positiva med minskningarav de dödade och svårt skadade trafikanterna. Vad gäller spårdjupstillväxt visar resultaten att mitträfflinginte har en kanaliserande effekt på trafiken och därmed påverkas inte heller spårbildningen.För mötesfria vägar är den årliga spårdjupsutvecklingen cirka 25 procent högre för mötesfri väg än förmotsvarande vanlig väg för årsdygnstrafik (ÅDT) > 8 000 fordon/dygn. För lägre ÅDT är skillnaden 10–15 procent.För riktningsseparerade vägar visar resultaten endast på högre spårdjupstillväxt för ÅDT över 8 000fordon/dygn. En studie om effekter och konsekvenser av olika räffeltyper avseende buller visar att detinte finns kända argument för att inte använda sinusräffla, men ytterligare studier kring effekten förförare av tunga fordon rekommenderas. Studien avseende framkomlighetseffekter visar att andelentung trafik är en viktig faktor att beakta i utformningen av mötesfria vägar.
|
|
| 31. |
- Abtahi, Farhad, et al.
(författare)
-
Association of drivers’ sleepiness with heart rate variability : A pilot study with drivers on real roads
- 2018
-
Ingår i: IFMBE Proceedings. - Singapore : Springer Verlag. - 9789811051210 ; , s. 149-152
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Vehicle crashes lead to huge economic and social consequences, and one non-negligible cause of accident is driver sleepiness. Driver sleepiness analysis based on the monitoring of vehicle acceleration, steering and deviation from the road or physiological and behavioral monitoring of the driver, e.g., monitoring of yawning, head pose, eye blinks and eye closures, electroencephalogram, electrooculogram, electromyogram and electrocardiogram (ECG), have been used as a part of sleepiness alert systems.Heart rate variability (HRV) is a potential method for monitoring of driver sleepiness. Despite previous positive reports from the use of HRV for sleepiness detection, results are often inconsistent between studies. In this work, we have re-evaluated the feasibility of using HRV for detecting drivers’ sleepiness during real road driving. A database consists of ECG measurements from 10 drivers, driving during morning, afternoon and night sessions on real road were used. Drivers have reported their average sleepiness level by using the Karolinska sleepiness scale once every five minutes. Statistical analysis was performed to evaluate the potential of HRV indexes to distinguish between alert, first signs of sleepiness and severe sleepiness states. The results suggest that individual subjects show different reactions to sleepiness, which produces an individual change in HRV indicators. The results motivate future work for more personalized approaches in sleepiness detection.
|
|
| 32. |
- Ahlström, Christer, 1977-, et al.
(författare)
-
Development of sleepiness in professional truck drivers : Real‐road testing for driver drowsiness and attention warning (DDAW) system evaluation
- 2024
-
Ingår i: Journal of Sleep Research. - : John Wiley & Sons. - 0962-1105 .- 1365-2869.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- All new vehicle types within the European Union must now be equipped with a driver drowsiness and attention warning system starting from 2022. The specific requirements for the test procedure necessary for type approval are defined in the Annex of EU Regulation C/2021/2639. The objectives of this study were to: (i) investigate how sleepiness develops in professional truck drivers under real-road driving conditions; and (ii) assess the feasibility of a test procedure for validating driver drowsiness and attention warning systems according to the EU regulation. Twenty-four professional truck drivers participated in the test. They drove for 180 km on a dual-lane motorway, first during daytime after a normal night's sleep and then at nighttime after being awake since early morning. The results showed higher sleepiness levels during nighttime driving compared with daytime, with a faster increase in sleepiness with distance driven, especially during the night. Psychomotor vigilance task results corroborated these findings. From a driver drowsiness and attention warning testing perspective, the study design with sleep-deprived drivers at night was successful in inducing the targeted sleepiness level of a Karolinska Sleepiness Scale score of ≥ 8. Many drivers who reported a Karolinska Sleepiness Scale ≥ 8 during the drives also acknowledged feeling sleepy in the post-drive questionnaire. Reaching high levels of sleepiness on real roads during daytime is more problematic, not the least from legal and ethical perspectives as higher traffic densities during the daytime lead to increased risks.
|
|
| 33. |
- Ahlström, Christer, 1977-, et al.
(författare)
-
Effects of the road environment on the development of driver sleepiness in young male drivers
- 2018
-
Ingår i: Accident Analysis and Prevention. - : PERGAMON-ELSEVIER SCIENCE LTD. - 0001-4575 .- 1879-2057. ; 112, s. 127-134
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Latent driver sleepiness may in some cases be masked by for example social interaction, stress and physical activity. This short-term modulation of sleepiness may also result from environmental factors, such as when driving in stimulating environments. The aim of this study is to compare two road environments and investigate how they affect driver sleepiness. Thirty young male drivers participated in a driving simulator experiment where they drove two scenarios: a rural environment with winding roads and low traffic density, and a suburban road with higher traffic density and a more built-up roadside environment. The driving task was essentially the same in both scenarios, i.e. to stay on the road, without much interaction with other road users. A 2 x 2 design, with the conditions rural versus suburban, and daytime (full sleep) versus night-time (sleep deprived), was used. The results show that there were only minor effects of the road environment on subjective and physiological indicators of sleepiness. In contrast, there was an increase in subjective sleepiness, longer blink durations and increased EEG alpha content, both due to time on task and to night-time driving. The two road environments differed both in terms of the demand on driver action and of visual load, and the results indicate that action demand is the more important of the two factors. The notion that driver fatigue should be countered in a more stimulating visual environment such as in the city is thus more likely due to increased task demand rather than to a richer visual scenery. This should be investigated in further studies.
|
|
| 34. |
- Ahlström, Christer, 1977-, et al.
(författare)
-
Local changes in the wake electroencephalogram precedes lane departures
- 2017
-
Ingår i: Journal of Sleep Research. - : Blackwell Publishing. - 0962-1105 .- 1365-2869. ; 26:6, s. 816-819
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The objective of this exploratory study is to investigate if lane departures are associated with local sleep, measured via source-localized electroencephalography (EEG) theta power in the 5-9 Hz frequency range. Thirty participants drove in an advanced driving simulator, resulting in 135 lane departures at high levels of self-reported sleepiness. These lane departures were compared to matching non-departures at the same sleepiness level within the same individual. There was no correspondence between lane departures and global theta activity. However, at the local level an increased risk for lane departures was associated with increased theta content in brain regions related to motor function.
|
|
| 35. |
- Ahlström, Christer, 1977-, et al.
(författare)
-
Real-Time Adaptation of Driving Time and Rest Periods in Automated Long-Haul Trucking : Development of a System Based on Biomathematical Modelling, Fatigue and Relaxation Monitoring
- 2022
-
Ingår i: IEEE transactions on intelligent transportation systems (Print). - : IEEE-INST ELECTRICAL ELECTRONICS ENGINEERS INC. - 1524-9050 .- 1558-0016. ; 23:5, s. 4758-4766
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Hours of service regulations govern the working hours of commercial motor vehicle drivers, but these regulations may become more flexible as highly automated vehicles have the potential to afford periods of in-cab rest or even sleep while the vehicle is moving. A prerequisite is robust continuous monitoring of when the driver is resting (to account for reduced time on task) or sleeping (to account for the reduced physiological drive to sleep). The overall aims of this paper are to raise a discussion of whether it is possible to obtain successful rest during automated driving, and to present initial work on a hypothetical data driven algorithm aimed to estimate if it is possible to gain driving time after resting under fully automated driving. The presented algorithm consists of four central components, a heart rate-based relaxation detection algorithm, a camera-based sleep detection algorithm, a fatigue modelling component taking time awake, time of day and time on task into account, and a component that estimates gained driving time. Real-time assessment of driver fitness is complicated, especially when it comes to the recuperative value of in-cab sleep and rest, as it depends on sleep quality, time of day, homeostatic sleep pressure and on the activities that are carried out while resting. The monotony that characterizes for long-haul truck driving is clearly interrupted for a while, but the long-term consequences of extended driving times, including user acceptance of the key stakeholders, requires further research.
|
|
| 36. |
- Ahlström, Christer, 1977-, et al.
(författare)
-
The effect of an active steering system on city bus drivers’ muscle activity
- 2019
-
Ingår i: International Journal of Occupational Safety and Ergonomics. - : Taylor & Francis. - 1080-3548 .- 2376-9130. ; 25:3, s. 377-385
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- City bus drivers spend hours driving under time pressure, in congested traffic and in a monotonous sitting position. This leads to unhealthy working conditions, especially in terms of physical and psychological stress. The aim of this study is to investigate whether an active steering system can alleviate the musculoskeletal stress involved in manoeuvring a bus. Twenty bus drivers drove a city bus equipped with the Volvo dynamic steering (VDS) support system in real traffic. Steering effort was evaluated with electromyography and with a questionnaire. Compared to baseline, VDS significantly reduced the required muscle activity by on average 15–25% while turning, and up to 68% in the part of the manoeuvre requiring maximum effort. The bus drivers believed that VDS will help reduce neck and shoulder problems, and they expressed a desire to have VDS installed in their own bus.
|
|
| 37. |
- Ahlström, Christer, 1977-, et al.
(författare)
-
The effect of daylight versus darkness on driver sleepiness : A driving simulator study
- 2018
-
Ingår i: Journal of Sleep Research. - : Wiley-Blackwell Publishing Inc.. - 0962-1105 .- 1365-2869. ; 27:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Driver sleepiness studies are often carried out with alert drivers during daytime and sleep-deprived drivers during night-time. This design results in a mixture of different factors (e.g. circadian effects, homeostatic effects, light conditions) that may confound the results. The aim of this study was to investigate the effect of light conditions on driver sleepiness. Thirty young male drivers (23.6 ± 1.7 years old) participated in a driving simulator experiment where they drove on a rural road. A 2 × 2 design was used with the conditions daylight versus darkness, and daytime (full sleep) versus night-time (sleep deprived). The results show that light condition had an independent effect on the sleepiness variables. The subjective sleepiness measured by Karolinska Sleepiness Scale was higher, lateral position more left-oriented, speed lower, electroencephalogram alpha and theta higher, and blink durations were longer during darkness. The number of line crossings did not change significantly with light condition. The day/night condition had profound effects on most sleepiness indicators while controlling for light condition. The number of line crossings was higher during night driving, Karolinska Sleepiness Scale was higher, blink durations were longer and speed was lower. There were no significant interactions, indicating that light conditions have an additive effect on sleepiness. In conclusion, Karolinska Sleepiness Scale and blink durations increase primarily with sleep deprivation, but also as an effect of darkness. Line crossings are mainly driven by the need for sleep and the reduced alertness at the circadian nadir. Lane position is, however, more determined by light conditions than by sleepiness.
|
|
| 38. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
An on-road study of sleepiness in split shifts among city bus drivers
- 2018
-
Ingår i: Accident Analysis and Prevention. - : Elsevier. - 0001-4575 .- 1879-2057. ; 114, s. 71-76
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Bus drivers often work irregular hours or split shifts and their work involves high levels of stress. These factors can lead to severe sleepiness and dangerous driving. This study examined how split shift working affects sleepiness and performance during afternoon driving. An experiment was conducted on a real road with a specially equipped regular bus driven by professional bus drivers.The study had a within-subject design and involved 18 professional bus drivers (9 males and 9 females) who drove on two afternoons; one on a day in which they had driven early in the morning (split shift situation) and one on a day when they had been off duty until the test (afternoon shift situation). The hypothesis tested was that split shifts contribute to sleepiness during afternoon, which can increase the safety risks. The overall results supported this hypothesis. In total, five of the 18 drivers reached levels of severe sleepiness (Karolinska Sleepiness Scale ≥8) with an average increase in KSS of 1.94 when driving in the afternoon after working a morning shift compared with being off duty in the morning. This increase corresponded to differences observed between shift workers starting and ending a night shift. The Psychomotor Vigilance Task showed significantly increased response time with split shift working (afternoon: 0.337. s; split shift 0.347. s), as did the EEG-based Karolinska Drowsiness Score mean/max. Blink duration also increased, although the difference was not significant. One driver fell asleep during the drive. In addition, 12 of the 18 bus drivers reported that in their daily work they have to fight to stay awake while driving at least 2-4 times per month. While there were strong individual differences, the study clearly showed that shift-working bus drivers struggle to stay awake and thus countermeasures are needed in order to guarantee safe driving with split shift schedules.
|
|
| 39. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
Are professional drivers less sleepy than non-professional drivers?
- 2018
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Work, Environment and Health. - : SCANDINAVIAN JOURNAL WORK ENVIRONMENT & HEALTH. - 0355-3140 .- 1795-990X. ; 44:1, s. 88-95
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective It is generally believed that professional drivers can manage quite severe fatigue before routine driving performance is affected. In addition, there are results indicating that professional drivers can adapt to prolonged night shifts and may be able to learn to drive without decreased performance under high levels of sleepiness. However, very little research has been conducted to compare professionals and non-professionals when controlling for time driven and time of day.Method The aim of this study was to use a driving simulator to investigate whether professional drivers are more resistant to sleep deprivation than non-professional drivers. Differences in the development of sleepiness (self-reported, physiological and behavioral) during driving was investigated in 11 young professional and 15 non-professional drivers.Results Professional drivers self-reported significantly lower sleepiness while driving a simulator than nonprofessional drivers. In contradiction, they showed longer blink durations and more line crossings, both of which are indicators of sleepiness. They also drove faster. The reason for the discrepancy in the relation between the different sleepiness indicators for the two groups could be due to more experience to sleepiness among the professional drivers or possibly to the faster speed, which might unconsciously have been used by the professionals to try to counteract sleepiness.Conclusion Professional drivers self-reported significantly lower sleepiness while driving a simulator than non-professional drivers. However, they showed longer blink durations and more line crossings, both of which are indicators of sleepiness, and they drove faster.
|
|
| 40. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
Autonoma elektrifierade bussar : sammanlagda erfarenheter med fokus på användare
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ride the future är en mobilitetslösning med tre elektrifierade autonoma bussar som trafikerar en 4,2 km lång slinga vid Linköpings Universitet och Vallastaden. Ett av målen för Ride the future är att visa hur en autonom elektrifierad buss kan vara en del av mobiliteten i den moderna förtätade staden. För att nå upp till det målet finns ett behov av att summera resultat från forskningsprojekt som har studerat användningen av de autonoma bussarna. Syftet med den här rapporten är att sammanfatta och diskutera dessa resultat med utgångspunkt i användares behov och erfarenheter.I sammanfattningen ingår aspekter kring fordon och drift, infrastruktur och användarnas uppfattning kring attraktivitet, tillgänglighet, bekvämlighet och inkludering.En sammanställning av genomförda användarstudier visar att majoriteten av de resenärer som testat bussarna är positiva till resandet, men att det krävs insatser för att attrahera bilister. Vidare behövs ett ökat fokus på utvecklingen av hur fordonen ska kunna kommunicera med resenärer i bussen, men även med de som interagerar med bussen utanför (fotgängare, cyklister och andra fordonsförare). Föraren är viktig sett utifrån den situation vi har idag med en till viss del omogen teknik. Förarna stöttar såväl bussen som resenärerna och då i synnerhet barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. För att mobilitetstjänsten ska vara tillgänglig för alla passagerare behövs ändå utveckling och förbättring av både fysisk infrastruktur och digitala lösningar.Projektet Ride the futures parter avser att fortsätta med den gemensamma ambitionen att testa och bidra till utvecklingen av de lösningar som krävs för ett framtida hållbart mobilitetssystem inom både den förtätade staden och landsbygden. Frågeställningar som är nödvändiga att arbeta vidare med är både tekniska, mellanmänskliga samt affärsmässiga.
|
|
| 41. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
Autonoma elektrifierade bussar i Linköping : sammanlagda erfarenheter med fokus på användare
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 167-168
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2021 genomförde International Transport Forum (ITF) en kartläggning av förändrade resvanor. De konstaterade att långsiktiga resetrender främst påverkas av livsstil och förändringar i samhället i stort, till exempel pandemin, snarare än interna förändringar av transportsystemet, även om samspelet mellan dessa faktorer är viktigt. Den risk som lyfts i ITF:s rapport är att minskad användning av kollektiva färdmedel består och det pekas även på en risk för en bredare förändring i samhället till följd av pandemin t.ex. förändrade arbetssätt. När det gäller att förbättra transportsystemet är begrepp och åtgärder som ofta förknippas med detta kopplade till innovationsområdena elektrifiering och digitalisering. I många fall är det tekniska argument som används för att genomföra demonstrationer med till exempel autonoma elektrifierade fordon, men självkörande fordon av denna typ är utifrån ett användarperspektiv inget självändamål. För resenären handlar det mer om att ta sig från en punkt till en annan. Det är viktigt att säkra att framtidens mobilitetslösningar har användaren i fokus och utvecklas på ett sätt som gör dem möjliga att nyttja av alla medborgare ung som gammal, med eller utan funktionsnedsättning och att de har en stabil drift.Ride the future är en mobilitetslösning med tre elektrifierade autonoma bussar som trafikerar en 4,2 km lång slinga vid Linköpings Universitet och Vallastaden. Initiativet Ride the future bygger på en samverkan mellan åtta olika partners som påbörjades under 2018. Partners är Akademiska hus, Linköpings kommun, Linköpings universitet, RISE, Linköping Science Park, Transdev Sverige AB, Statens Väg- och Transportforskningsinstitut och Östgötatrafiken. Ett av målen för Ride the future är att visa hur en autonom elektrifierad buss kan vara en del av mobiliteten i den moderna förtätade staden. För att nå upp till det målet finns ett behov av att summera resultat från forskningsprojekt som har studerat användningen av de autonoma bussarna, vilket är syftet med den här presentationen. Vidare kommer aspekter kring fordon och drift, infrastruktur och användarnas uppfattning kring attraktivitet, tillgänglighet, bekvämlighet och inkludering att presenteras.
|
|
| 42. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
Bussförares arbetstider kopplat till trötthet
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bussförare i kollektivtrafiken har ofta oregelbundna arbetstider och en arbetssituation som kan innebära hög stress. Dessa faktorer kan leda till allvarlig trötthet. Syftet med denna studie är att belysa hur arbetstiden påverkar sömn, stress, trötthet och körförmåga. Projektet omfattar fyra delstudier: enkätstudie, sömndagböcker och aktigrafi, analys av schemaläggning och ett experiment på riktig väg med bussförare. Hypoteserna var att tidiga morgonturer, delade skift, långa arbetsdagar och få timmars vila mellan arbetspassen bidrar till trötthet, stress och nedsatt körförmåga, som tillsammans kan leda till en sämre säkerhet. De övergripande resultaten stödjer dessa hypoteser. Generellt sett upplevs sömnighet och trötthet under körning som ett problem eftersom förarna anser att detta innebär nedsatt körförmåga, vilket ökar risken för incidenter och olyckor. Totalt 45 procent av förarna hade minst två gånger i månaden svårt att hålla sig vakna när de kör buss och 19 procent hade under det senaste decenniet varit inblandade i en incident där trötthet varit en bidragande orsak. Experimentet med delade skift med tidig start på morgonen stöder dessa rön. Rapporten avslutas med en lista med förslag.
|
|
| 43. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
Bälte i buss : observationsstudie av användande och resenärers perspektiv
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med studien har varit att belysa omfattningen av bältesanvändningen idag, omfattningen av information om att bälte ska användas och att förstå resenärernas incitament att använda bälte, och med det som utgångspunkt föreslå åtgärder för att öka användningen av bälte vid resa med buss.Metoder som använts är observationsstudie av bältesanvändning hos passagerare och bussförare, samt förekomst av förarens utrop om bältesanvändning. Arbetet omfattar även diskussioner i fokusgrupp med resenärer och förare, samt en webbenkät. Resultaten från observationsstudien visade att bältesanvändningen bland passagerare var 92 % i beställningstrafik, 50 % i kommersiell linjetrafik och 27 % i regional linjetrafik. Förarnas användande var på motsvarande sätt 100% i beställningstrafik, 79 % i kommersiell linjetrafik och 85 % i regional linjetrafik. Slutsatsen blir att åtgärder behövs för att öka användandegraden, särskilt i linjetrafiken.I observationsstudien tillfrågades förare om de utropat att bälte ska tas på och passagerare tillfrågades om de blivit upplysta om att bältet ska tas på. I beställningstrafiken var det 86 % som erfarit utrop, i kommersiell linjetrafik var det 61 % och i regional linjetrafik var det 19 %. Slutsatsen blir att det framförallt i linjetrafiken finns stora brister i informationen om att ta på bältet, vilket bör åtgärdas.Beslutet att använda bälte eller inte är individuellt. Faktorer som hur gammal du är, vilken erfarenhet du har av säkert bussåkande, på vilken typ av väg du reser, när du reser och hur du ser på säkerhet rent allmänt spelar en roll.
|
|
| 44. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
Countermeasures for fatigue in transportation : a review of existing methods for drivers on road, rail, sea and in aviation
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The overall aim with this study was to gather knowledge about countermeasures for driver fatigue (including sleepiness) in road, rail, sea and air transportation. The knowledge has been used as an input for evaluating advantages and disadvantages with different countermeasures and to estimate their potential to be used regardless mode of transportation. The method used was a literature review and a workshop with experts from all transportation modes. At the workshop the effectiveness of countermeasures for a single mode, but also regardless mode were discussed and a ranking was done. The report discuss the potential of fighting fatigue among drivers for specific mode of transport but also from a more generic point of view, considering scheduling, model prediction of fatigue risk, legislation, a just culture, technical solutions, infrastructure, education, self-administered alertness interventions and fatigue risk management (FRM). The overall judgement was that a just culture, education, possibility to nap and schedules taking the humans limitations into consideration as the most effective countermeasures to fight fatigue, regardless mode of transportation.
|
|
| 45. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
Deliverable Nr 4 – Consistent treatment in relation to the severity of a curve, a driving simulator study
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The overall aim of this work is to develop guidelines for evaluation of potential treatments, categorized as “self-explaining treatments” by the use of a driving simulator. More specific the driving simulator study had the aim:• To evaluate the effectiveness of curve treatments, in particular to determine whether a combination of treatments on curves according to their severity could help drivers correctly establish the severity of a curve in advance, and therefore adapt their speed appropriately.In total 35 participants, divided into two groups, drove approximately 46 minutes on a rural road with 3 baseline curves without treatment and 9 curves with treatment of varying levels. In total three different treatment levels and three different curves were used. One group received treatments before each curve that correspond to the severity of the curve (slight curve – low treatment level; moderate curve – medium treatment level; severe curve – high treatment level); the other group experienced inconsistent treatments by being exposed to all nine possible combination of curve and treatments.The analysis of the effects on speed in average and at each point (v0 to v5) was done with Mixed Model ANOVA. Dependent variables were speed measurements in the different points along the curve (v0 to v5) and the average speed through the total curve (from point v0 to v5). The analyses were done both for absolute speeds and for the relative change in speed from starting point (v0). Independent variables were consistent/inconsistent group; curve (1-3), treatment level (1–3) and time on task, here called order (1–9). Subject was used as random and nested on group. In addition the most severe curve was analysed separately in order to compare the groups.In conclusion the result showed that in most cases there were significant effects for treatment levels, severity of the curve, order (time on task), and for subject. There was no significant main effect on group (consistent/inconsistent). However, there was an interaction between curve and group, telling us that the consistent marking significantly reduced the average speed among those with consistent treatment. This holds true also for the speed at point v2, v3 and v5. A final argument for the effectiveness of consistent treatment is that if only the severe curve was considered, there was a significant effect of group.Guidelines for evaluationIt was found that our used method to evaluate the effects of speed adjustment worked well. 35 participants each drove approximately 45 minutes. They were divided into a consistent and one inconsistent group. Three levels of treatment and three severities of curves were used. The dependent variable was the speed measured at three points along the curve. This methodology could be used to evaluate other types of self-explaining treatments. But since a driving simulator study requires a lot of planning (expensive) it is suggested to initially do an expert workshop to evaluate and select the suitable SER treatment and also detailed scenario description.
|
|
| 46. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
Driving automation and its effects on drivers : a human factor perspective
- 2019
-
Ingår i: Cooperative Intelligent Transport Systems. - : IET Digital Library. - 9781839530135 ; , s. 87-103
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This chapter will cover some of the issues mentioned by European Road Transport Research Advisory Council (ERTRAC) and has its starting point in the knowledge and experience from four different EU-funded projects dealing with automation and human factors. It might be expected that there is no difference in how human factors should be considered in relation to automation depending on the country it is used in. However, there are reasons to believe that there are differences in understanding and in acceptance of new functions depending on experience or not from modern vehicles with, for example integrated driver support systems. This chapter has its starting point mainly from work done in Europe, which may be considered to be generic and valid for other countries in the world with the same type of car fleets. The focus will be on challenges covering: the need to have an adaptive Human-Machine Interface (HMI) to achieve trust and acceptance in relation to automated functionalities and system, the importance of considering different driver states and finally the evaluations of automated systems.
|
|
| 47. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
Hantverkares och omsorgspersonals resor i tjänsten : Fokus på arbetsmiljö och säkerhet
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande studie var att öka kunskapen om arbetsmiljö, hälsa och trafiksäkerhet för hantverkare och personal inom omsorgen (hemtjänst och hemsjukvård) i samband med resor till och från uppdrag inom tjänsten.I studien har den dagliga verksamheten kartlagts dels med objektiva mätningar av körsträckor, tid på dygnet, körtider, hastigheter, lastsäkring etcetera (delstudie A), dels utifrån subjektiva upplevelser (enkäter och djupintervjuer; delstudie B respektive C).Resultaten visar på att hantverkare och omsorgspersonal hade olika förutsättningar avseende säkra resor i samband med uppdrag inom tjänsten.Hantverkare reste längre, men hade färre resor per dag och överskred hastighetsgränserna oftare jämfört med omsorgspersonalen. Omsorgspersonalen hade högre subjektiv sömnighet och stress vid uppvaknandet än hantverkarna. Det var dock ingen skillnad i antal personer som rapporterade höga värden på sömnighet och stress under arbetsdagen. Av hantverkarna var det 30 procent som rapporterade att de led av måttliga eller stora besvär av värk och muskelspänningar, det var 30 procent som hade ont i nedre delen av ryggen. Bland omsorgspersonalen var det 49 procent som led av värk och muskelspänningar och 46 procent som led av värk i nedre delen av ryggen. Vidare var det 37 procent av hantverkarna som rapporterade att de fick otillräckligt med sömn, motsvarande siffra för omsorgen var 58 procent. Av hantverkarnas bilar var det totalt 64 procent som hade förutsättningar för säker förankring. De cyklar som användes i omsorgen hade brister avseende reflexer, bromsar etcetera. Det var endast 30 procent av de som cyklade som instämde i att de ganska eller mycket ofta använder hjälm.Med en utgångspunkt i resultaten från de tre delstudierna har vi formulerat ett antal rekommendationer. Dessa omfattar områden: Stärkt kompetens, Cyklar/el-cyklar; inköp och underhåll, Motorfordon; inköp och utrustning, Lastning/förankring samt Förtydligat arbetsmiljöansvar. Dessutom har några ytterligare områden för fortsatt forskning identifierats.
|
|
| 48. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
Night-time scenarios in simulators : a prestudy of needs, knowledge and possible solutions
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The study in this publication investigates the need and potential for night-time scenarios in driving simulators, determines how such night-time scenarios could be reproduced and identifies the objects most important to reproduce. Although on average 12 out of every 24 hours are dark and considering that most situations are more demanding for drivers in dark conditions, simulations of driving scenarios with different degrees of darkness are not common. The project work comprised a pre-study that involved an investigation of the need and potential of night-time scenarios with the help of input from different stakeholders, consolidation of what is known up to now through benchmarking and state of the art, and a review of available technical solutions. The objective was to identify pros and cons with existing solutions and aspects that are important to consider in order to reproduce the most important components in realistic night-time scenarios. Based on the results, six important use cases were identified and two of these (‘Driver fatigue’ and ‘Objects without light sources’) were studied in more detail. It was concluded that for night-time scenarios there is enough darkness in general in the simulator environment. The question is whether it is possible to create sufficient contrast for objects that are meant to be observable. For daytime scenarios, the light levels in the simulator are clearly unrealistically low and this limitation might even trigger unwanted sleepiness.
|
|
| 49. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
Nykterhetsstödjande system : diskussioner i fokusgrupper
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns en klar bild av att förare som kör under påverkan av alkohol löper en ökad risk att bidra till olyckor där människor skadas svårt och dödas. Föreliggande projekt har haft som syfte att med hjälp av diskussioner i fokusgrupper (8 stycken) öka kunskapen om förares uppfattning om ett framtida fordonsintegrerat system för att minska onykter körning. Resultaten från studien visar en klar uppfattning om att ett framtida fordonsintegrerat nykterhetsstödjande system kommer att vara till nytta för många, men framförallt för de förare som omedvetet och utan uppsåt kör bil under påverkan av alkohol (t.ex. ”dagen efter”). I diskussionerna framkom det en uppfattning om att personer med alkoholproblem eller kriminalitet med stor sannolikhet kommer att lyckas köra ändå genom exempelvis manipulation av systemet. När det gäller utformning av systemet framkom att det bör vara ”osynligt” för föraren och normalt aldrig märkas av. Återkoppling till föraren var dock önskvärd om systemet inte fungerar tekniskt. I de fall föraren detekteras med alkohol i utandningsluften på nivåer under 0,2 promille var uppfattningen att återkoppling på nivån eventuellt kunde ges. Återkopplingen kan exempelvis ges som ett ljud, men även med visuell information om nivån i detektionen. Om föraren bedöms ha intagit mer alkohol än lagstadgad gräns, var uppfattningen bland deltagarna att bilen inte ska gå att starta, och att föraren inte ska få återkoppling på nivån. Tillförlitlighet och tilltro till att systemet mäter rätt uppfattades som viktigt. För deltagarna var det viktigt att det var förarens utandningsluft och ingen annans som analyserades.
|
|
| 50. |
- Anund, Anna, 1964-
(författare)
-
Ride the future : Vad har vi egentligen gjort och lärt oss?
- 2023
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med Ride the future - living labVisa hur en autonom, elektrifierad buss kan vara en del av mobiliteten i den moderna, förtätade stadenErbjuda en plattform för forskning och studierBidra till samverkan och regional utveckling
|
|
