| 1. |
|
|
| 2. |
- Hagbert, Pernilla, Dr, 1986-, et al.
(författare)
-
Futures Beyond GDP Growth : Final report from the research program 'Beyond GDP Growth: Scenarios for sustainable building and planning'
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A future society no longer based on economic growth – what would that look like?The research program “Beyond GDP Growth: Scenarios for sustainable building and planning” (www.bortombnptillvaxt.se) is a strong research environment funded by the Swedish Research CouncilFormas, which has run between 2014 and 2018. In collaboration with societal partners, the program hasgathered researchers from diferent disciplines to explore key issues and conditions for planning for asustainable future beyond GDP growth. This is a relevant contribution to a largely under-researchedarea, where few scientific studies have explored what a sustainable society could look like, and what asustainable economy that is not based on growth might actually mean.In economic and political discussions, the notion of continuous economic growth is often taken forgranted and seen as a prerequisite for a safe and sustainable societal development. At the same time,a blind faith in and expectations surrounding growth can constitute a threat to the development of asustainable society if growth declines. Also an optimistic prognosis from the OECD indicates that it islikely that future GDP growth will be lower than what has come to be seen as the normal level duringthe second half of the 20th century. Declining economic growth could mean risks for increased socialgaps and unemployment. However, economic models show that the possibilities for handling these risksincrease if there is an awareness of them, and if this is addressed politically. Therefore, it is important tonot just assume continued economic growth, but to plan also for alternative scenarios.A starting point for the research program has been an understanding of the significant transitionsneeded to approach a safe and just operating space for humanity within planetary boundaries. Fourgoals that should be met in order to consider the societal development sustainable were specified: twoenvironmental goals related to climate and land use, and two social goals regarding power, influence andparticipation, and welfare and resource security.Four scenarios for Sweden 2050 were developed, which show the diferent directions society could taketo reach the set sustainability goals. The scenarios illustrate future societies that do not have to build onthe current economic logic, but that instead are centred around four alternative strategies:Collaborative EconomyLocal Self-SufciencyAutomation for Quality of LifeCircular Economy in the Welfare StateSo, can we reach the selected sustainability targets in the four future scenarios? A transformation ofhistorical proportions are needed – and it needs to start immediately. According to the sustainabilityassessment conducted within the project, the environmental goals of climate and land use can be reachedin all scenarios, even though it demands changing multiple parameters at the same time. Nothing pointsto it being impossible or generally difcult to achieve the social goals in the four scenarios, however theremight be diferent aspects that are particularly tricky. There are both development potentials and risks,which can be diametrically opposite for diferent social groups and parts of the country, depending onthe local prerequisites.Many diferent images of sustainable futures are needed. The scenarios should be seen as a tool fordiscussion and analysis when it comes to planning for a sustainable societal development beyondGDP growth. They challenge notions of what is possible, what changes that can and should be made,6what decisions that are needed and what should be prioritized. The scenarios all suggest a largechange compared the current development trajectory, and for example all point towards the need forredistribution of resources. It might involve economic resources, but could also relate to power andinfluence over production, or the possibility to use land for production of food, materials and energy.This redistribution could happen according to diferent principles in the diferent scenarios.In all the scenarios, the consumption of goods and of meat is reduced. Flight travel also needs to bedrastically reduced to reach the climate target. There is furthermore a need for reducing the constructionof both housing and road infrastructure, although to varying extents in the four scenarios. Other aspectssuch as working hours, the organization of welfare systems, the characteristics of the built environmentand the amount of infrastructure needed are on the other hand diferent in the diferent scenarios.The research program has explored what a development that isn't based on economic growth, in linewith the strategies that are depicted in the scenarios, would mean for rural as well as urban conditions.Three case study municipalities were selected with regards to their diferent geographical location,built form, economic development and size of the population: Övertorneå, Alingsås and Malmö. Insome sub-studies in these diferent contexts, descriptions emerged of cognitive as well as structuralbarriers, a sense of powerlessness and a weak capacity for transition among diferent actors. This isconnected to expectations and general assumptions regarding growth, partly irrespective of the context.Municipalities and companies to a large extent plan for and expect a societal development that buildsupon a further expansion of infrastructure, transport and consumption. Despite visions for sustainabledevelopment, in practice this often leads to a reproduction of current unsustainable structures and waysof life.At the same time, specific empirical studies within the project point toward stories of self-sufciency,of regional upswings and that the population is more important than GDP. There is an increasedawareness and a multitude of examples of experimenting with new sustainable practices that constituteseeds for change. Critiques against planning for continuous growth is being taken more seriously andclearer political visions are demanded. New forms of organizing the economy, society and welfare arealso being developed. Some examples include working from a perspective on socio-ecological justice,integration of sustainability targets in all planning, and developing new roles for consumers andproducers. These ideas can be seen as windows of opportunity, but also show that change can happenwithin the current system.The future means change. In this research program, we point towards some possible futures that aimat reaching certain sustainability targets. The scenarios and the discussion and analysis that they havebrought about show that there is an opportunity to move towards a sustainable development withmaintained or even increased well-being – provided that the understanding of well-being is based onother values than those of our current society. For these possible future trajectories to gain support,there is a need of political instruments and measures that actively drive the development towards a justand safe operating space for humanity
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Svenfelt, Åsa, et al.
(författare)
-
Scenarios for sustainable futures beyond GDP growth 2050
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The idea of continued economic growth is increasingly questioned and critically analysed on the basis of its potential negative sustainability impact. Along with the critique, visions and strategies for alternative systems need also be brought onto the agenda. The aim of this paper is to present the qualitative content of scenarios that explore sustainability strategies for Swedish society when economic growth is not seen as an end in itself, and the goal is instead other values/goals that society might wish to achieve. Multi-target backcasting scenarios are developed, that illustrate future states in which four sustainability targets (climate, land use, participation and resource security) are to be attained. The focus of the four scenarios is: 1) collaborative economy, 2) local self-sufficiency, 3) automation for quality of life, and 4) circular economy in the welfare state. In the paper, we also present the process of the development of the scenarios and feedback from stakeholders. Although the focus is on Sweden, the process and scenarios should also be relevant for other similar countries. The scenarios are discussed in terms of their relevance and their purpose, the fulfilment of the sustainability goals and the multi-target approach.
|
|
| 6. |
- Svenfelt, Åsa, et al.
(författare)
-
Scenarios for sustainable futures beyond GDP growth 2050
- 2019
-
Ingår i: Futures. - : Elsevier Ltd. - 0016-3287 .- 1873-6378. ; 111, s. 1-14
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The idea of continued economic growth is increasingly questioned and critically analysed on the basis of its potential negative sustainability impact. Along with the critique, visions and strategies for alternative systems need also be brought onto the agenda. The aim of this paper is to present the qualitative content of scenarios that explore sustainability strategies for the Swedish society when economic growth is not seen as an end in itself, and instead the objective is other values/targets that society might wish to achieve. Multi-target backcasting scenarios are developed that illustrate future states in which four sustainability targets (climate, land use, participation, and resource security) are to be attained. The focus of these four scenarios is: 1) a Collaborative economy, 2) Local self-sufficiency, 3) Automation for quality of life, and 4) Circular economy in the welfare state. In the paper, we also present the process of the development of the scenarios, and feedback from stakeholders. Although the focus is on Sweden, the process and scenarios may also be relevant for other similar countries. The scenarios are discussed in terms of their relevance and their purpose, the fulfilment of the sustainability targets, and the multi-target approach.
|
|
| 7. |
- Aretun, Åsa, 1970-
(författare)
-
Barns ”växa vilt” och vuxnas vilja att forma : Formell och informell socialisation i en muslimsk skola
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the thesis is to examine how children as social beings and actors form themselves within the framework of a school institution that adults have set up in order to shape them in deliberate ways through nurturing education. The study is based on long-term fieldwork in a Muslim faith school in Sweden.Muslim schools have aroused a great deal of debate in Swedish society.Opponents have argued that Muslim schools lead to segregation and social exclusion, that these schools risk not promoting the fundamental values of society and that children in these schools are met by religious propaganda. Advocates of these schools have maintained that in public schools the Muslim identity is eroded by ignorance, lack of understanding and racism. Muslim schools instead offer children knowledge of their culture and religion in a way that enhances their identity and makes them secure and whole human beings who can be integrated into society. The debate reflects that school institutions function as loci for contested forms of socialisation in society; national, ethnic, religious, or the struggle of other groups for cultural production and social reproduction in which they are united in the role and importance attached to the school institution in the shaping of young people. In the debate children appear as passive receivers and products of adults’ upbringing and education, which represents both threat and opportunity.The debate around Muslim schools reflects adult-centred ideas of socialisation, where the adults’ upbringing and education is placed at the centre of the process in which children are formed into social persons. What emerged from this study is that children are social actors who shape themselves and that this shaping is more of an informal social process than a formal education process. The study raises the profile of how the school constitutes an environment in which children are in the majority and adults in the minority; a social environment in which children have significantly more social contact and a greater number of social relations with each other than with adults. The school as a child-centred social environment is reflected in the fact that it is principally children who shape each other rather than adults shaping children.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Aretun, Åsa, 1970-, et al.
(författare)
-
Developments in driver’s licence holding among young people : potential explanations, implications and trends
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This literature review examines the factors that influence the development in the driver’s licence rate among young people in different age groups, socioeconomic groups and geographical contexts, as well as the impact on the welfare of young people of holding or not holding a driver’s licence. The review also includes research on trends, prognoses and evaluations of developments in driver’s licence holding, and knowledge on any links between changes in driver licensing and falling car usage among young people. The review shows that several factors appear to explain and influence the driver licensing trend among young people, while, at the same time, there is a great difference in driver’s licence holding among different groups. More research is needed to investigate the extent to which the declining driver licensing rates is a general trend and/or opposite trends between different groups of young people, and with different welfare impacts.
|
|
| 10. |
- Aretun, Åsa, et al.
(författare)
-
Ekonomiska styrmedel för en hållbar personbilstrafik : konsekvenser för tillgänglighet: en kunskapsöversikt
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att presentera en översikt av befintliga styrmedel i Norge och Sverige som avser att ge ekonomiska incitament för individer att förändra sin bilanvändning i hållbar riktning. Syftet är vidare att ge en kunskapsöversikt kring hur dessa styrmedel har behandlats i internationell tillgänglighetsforskning där frågor kring jämlikhet och fördelning av tillgänglighet mellan individer och grupper i samhället fokuseras. Rapporten inleds med en översikt av befintliga styrmedel som syftar till hållbar personbilstrafik i Norge och Sverige. Rapporten fortsätter med en introduktion av internationell tillgänglighetsforskning; hur tillgänglighet, jämlikhet och fördelning konceptualiseras och utforskas inom denna forskning och forskningens centrala resultat. Därefter redogörs för hur ekonomiska styrmedel som syftar till hållbar personbilstrafik behandlas i tillgänglighetslitteraturen samt vilka behov av vidare forskning som identifieras i denna litteratur. Rapporten avslutas med att presentera ett antal områden av relevans för fortsatt forskning i Sverige och Norge. I rapporten visas att ekonomiska styrmedel riktade mot personbilstrafik för att åstadkomma hållbara transporter har uppmärksammats alltmer i internationell tillgänglighetsforskning under senare år. I tillgänglighetslitteraturen behandlas och diskuteras dessa ekonomiska styrmedel utifrån forskningsresultat inom fältet kring ojämlika strukturella förhållanden när det gäller medborgares tillgång till transporter och dess sociala konsekvenser. Genomgående bedöms de ekonomiska styrmedlen leda till att transportrelaterad social ojämlikhet och utsatthet ökar. Styrmedlen förväntas försämra tillgängligheten för de medborgare som har svårt att bära ökade transportkostnader, men som samtidigt måste använda bil för att få tillgång till nödvändiga samhällsfunktioner såsom exempelvis arbete, baskonsumtion, utbildning, hälso- och sjukvård. I grunden hänger denna problematik samman med en bilanpassad samhällsbyggnad avseende lokaliseringsmönster och transportinfrastruktur som försvårar för människor att skapa tillgänglighet med andra transportmedel: gång-, cykel- och kollektivtrafik. De ekonomiska styrmedlen avvisas inte som sådana i litteraturen. Däremot riktas kritik mot att införandet av dessa inte åtföljs av förändrade lokaliseringsmönster samt satsningar på alternativ transportinfrastruktur som minskar medborgares bilberoende och som därmed skulle mildra negativa jämlikhets- och fördelningseffekter.
|
|
| 11. |
- Aretun, Åsa, et al.
(författare)
-
Ekonomiska styrmedel för en hållbar personbilstrafik – konsekvenser för tillgänglighet : En kunskapsöversikt
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att presentera en översikt av befintliga styrmedel i Norge och Sverige som avser att ge ekonomiska incitament för individer att förändra sin bilanvändning i hållbar riktning. Syftet är vidare att ge en kunskapsöversikt kring hur dessa styrmedel har behandlats i internationell tillgänglighetsforskning där frågor kring jämlikhet och fördelning av tillgänglighet mellan individer och grupper i samhället fokuseras. Rapporten inleds med en översikt av befintliga styrmedel som syftar till hållbar personbilstrafik i Norge och Sverige. Rapporten fortsätter med en introduktion av internationell tillgänglighetsforskning; hur tillgänglighet, jämlikhet och fördelning konceptualiseras och utforskas inom denna forskning och forskningens centrala resultat. Därefter redogörs för hur ekonomiska styrmedel som syftar till hållbar personbilstrafik behandlas i tillgänglighetslitteraturen samt vilka behov av vidare forskning som identifieras i denna litteratur. Rapporten avslutas med att presentera ett antal områden av relevans för fortsatt forskning i Sverige och Norge. I rapporten visas att ekonomiska styrmedel riktade mot personbilstrafik för att åstadkomma hållbara transporter har uppmärksammats alltmer i internationell tillgänglighetsforskning under senare år. I tillgänglighetslitteraturen behandlas och diskuteras dessa ekonomiska styrmedel utifrån forskningsresultat inom fältet kring ojämlika strukturella förhållanden när det gäller medborgares tillgång till transporter och dess sociala konsekvenser. Genomgående bedöms de ekonomiska styrmedlen leda till att transportrelaterad social ojämlikhet och utsatthet ökar. Styrmedlen förväntas försämra tillgängligheten för de medborgare som har svårt att bära ökade transportkostnader, men som samtidigt måste använda bil för att få tillgång till nödvändiga samhällsfunktioner såsom exempelvis arbete, baskonsumtion, utbildning, hälso- och sjukvård. I grunden hänger denna problematik samman med en bilanpassad samhällsbyggnad avseende lokaliseringsmönster och transportinfrastruktur som försvårar för människor att skapa tillgänglighet med andra transportmedel: gång-, cykel- och kollektivtrafik. De ekonomiska styrmedlen avvisas inte som sådana i litteraturen. Däremot riktas kritik mot att införandet av dessa inte åtföljs av förändrade lokaliseringsmönster samt satsningar på alternativ transportinfrastruktur som minskar medborgares bilberoende och som därmed skulle mildra negativa jämlikhets- och fördelningseffekter. I tillgänglighetslitteraturen poängteras att kunskapen generellt är bristfällig kring bilberoende respektive hur tillgängligheten med alternativa transportslag ser ut i samhället; hur tillgänglighet fördelar sig mellan individer och grupper med olika transportförutsättningar och transportbehov i samspel med lokaliseringsmönster och transportinfrastruktur. Bristen på kunskap förklaras med att tillgänglighet kräver analys av empiriska faktorer som traditionellt har ansetts ligga utanför transportområdet. I mycket transportforskning fokuseras resande och rörlighet som sådant. Denna fokusering präglar även 6 VTI notat 33-2012 FoU om ekonomiska styrmedel, vilket således medför att jämlikhets- och fördelningseffekter avseende rörlighet utreds. Tillgänglighet kräver studium av hur människors transportbehov och transportvillkor är sammanlänkade med hur samhällslivet är organiserat i tid och rum. För att utreda jämlikhets- och fördelningseffekter av ekonomiska styrmedel avseende tillgänglighet måste modeller och metoder som kan hantera sociospatiala förhållanden appliceras, där hänvisning görs till utvecklingsarbetet inom tillgänglighetsforskningen kring Social Impact Assessments och Accessibility Planning. Det är angeläget att i kommande FoU testa och utveckla den här typen av modeller, anpassade till geografiska förhållanden i Sverige och Norge. Det är vidare viktigt att studera hur miljömål och tillgänglighetsmål och eventuella målkonflikter hanteras i den politiskt-administrativa processen som föranleder ekonomiska styrmedel riktade mot personbilstrafiken. Det är också angeläget att studera hur en bättre samverkan kan ske mellan olika transportpolitiska verktyg för att uppnå mål om hållbara transporter såsom styrmedel, regleringar, transportplanering och fysisk planering. För denna FoU kan ett komparativt perspektiv mellan Norge och Sverige vara värdefullt.
|
|
| 12. |
- Aretun, Åsa, 1970-
(författare)
-
Flickor och populärkultur : en arabisk friskola
- 2007. - 1
-
Ingår i: Religiösa friskolor i Sverige. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144003580 ; , s. 241-261
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad är en religiös friskola? Hur många religiösa friskolor finns det i Sverige? På vilka olika sätt kan religiösa friskolor fungera? Denna bok ger en introduktion till och överblick över området religiösa friskolor i Sverige. Utifrån olika perspektiv beskriver och diskuterar författarna etableringen av kristna, muslimska, judiska och hinduiska friskolor såväl som kritiken och debatten kring dessa. Syftet är att presentera och kritiskt diskutera den religiösa och pedagogiska mångfald som utmärker religiösa friskolor i Sverige, samt belysa och fördjupa diskussionen om existensen av dessa skolor. Boken innehåller dessutom ett omfattande appendix med nationella och internationella lagar och regler som berör religiösa friskolor i Sverige. Antologin vänder sig främst till lärarstudenter och studenter inom bl.a. religionsvetenskap och sociologi men också till verksamma skolledare, lärare, skolpolitiker och andra som arbetar med eller studerar frågor som rör religion, mångkultur och integration.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Aretun, Åsa
(författare)
-
Från ungdomsgårdar till kulturarena : Omläggning av ungdomsverksamhet för kulturskapande, kreativitet och entreprenörskap
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- År 2009 tilldelades Katrineholms kommun medel från Statens Folkhälsoinstitut för satsningar på lokalt sektorsövergripande hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar. Den här rapporten behandlar en av satsningarna, Ung Kultur och Fritid. Bakgrunden till satsningen var att ungdomar var missnöjda med hur ungdomens hus, som öppnat ett par år tidigare i Katrineholm, hade utvecklat sig. Det hade inte blivit den sociala mötesplats och ”hängställe” efter skolan som många hade hoppats på och deras deltagande begränsades till konserter vissa helger. Satsningen som initierades av det dåvarande folkhälsorådet i Katrineholms kommun syftade till att öka ungdomars inflytande och delaktighet över verksamhetens utformning i ungdomens hus med målet om att öka tillgängligheten. Kultur- och turismnämnden var huvudman för verksamheten. De startade huset med syftet att skapa en arena för estetisk och kulturskapande verksamhet riktad mot ungdomar, men resurserna för att driva verksamheten var initialt små. Rapporten belyser hur hälsosatsningen kom att inordnas i nämndens och den tillhörande förvaltningens pågående arbete med att avveckla fritidsgårdsverksamhet i syfte att omfördela resurser till en kulturarena för ungdomar, något som kom att motiveras utifrån ett hälsoperspektiv. Kommunledningen kom att ta över ansvaret för genomförandet av kulturarenan i samband med beslut om att arenan skulle inhysas i gamla lokstallslokaler. Dessa blev föremål för omfattande renovering och ombyggnation, och där betydande ekonomiska resurser tillsköts för det. Rapporten belyser hur kulturarenan inordnades i den lokala utvecklingspolitiken där platser för ungdomars kulturskapande syftade till att öka ortens attraktivitet och locka kreativa invånare till sig. I rapporten diskuteras detta händelseförlopp och utfall i förhållande till frågor om ungdomars delaktighet och inflytande.
|
|
| 15. |
- Aretun, Åsa, 1970-, et al.
(författare)
-
GoMate – Diversifierad elfordonspool för den förtätade staden : slutrapport
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I GoMate-projektet har diversifierad elfordonspool vid boendet testats: pool bestående av elcyklar, elassisterade lådcyklar och elbilar, i två innerstadsområden i Jönköping. Det övergripande syftet med projektet har varit att undersöka om och i vilken utsträckning som en diversifierad elfordonspool kan bidra till minskad bilanvändning till förmån för användning av mer hållbara mobilitetslösningar.Resultaten visar att en diversifierad elfordonspool har potential att minska bilanvändningen. Det är framförallt elcykel som ersätter bilresor till vardags, vilket på sikt kan minska bilinnehav till förmån för nyttjande av biltjänster vid enstaka tillfällen (sällanresor).Om potentialen ska kunna realiseras krävs dock pris- och affärsmodeller för pooltjänsterna som stimulerar till minskad bilanvändning, betraktat som en process som kan förväntas ske successivt över tid. En sådan process behöver vidare understödjas av policy, styrmedel och åtgärder som begränsar och försvårar bilresande i innerstaden.Om potentialen ska realiseras behöver också poolverksamheten skalas upp betydligt avseende antal fordon per lägenhet. Trots att det var en relativt stor poolverksamhet med totalt 17 (varav 15 cyklar) fordon för 160 hushåll, som testades i projektet, så hade den endast kapacitet att försörja en mycket liten andel av de boendes totala resande, och med mycket små effekter avseenden bidrag till energioch klimatmål.
|
|
| 16. |
- Aretun, Åsa, 1970-, et al.
(författare)
-
Policy för spridning av elbilar : några aktuella perspektiv och forskningsbehov: en förstudie
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport baseras på en förstudie som har haft särskilt fokus på att utforska policy för spridning av elbilar i Norge respektive Sverige. Elbilar utgör en av de fordonstekniker som står i centrum i förhållande till målsättningar om en fossiloberoende fordonsflotta, som antagits av länder som Sverige och Norge. Förstudien har haft som övergripande syfte att belysa vad som påverkar policyutformningen i respektive land samt hur policy förhåller sig till forskning och kunskap om spridning av miljötekniska innovationer. Detta för att belysa framtida kunskaps- och forskningsbehov kring spridning av elbilar specifikt och miljötekniska innovationer på fordonsområdet mer generellt. Förstudien innefattar en svensk och en norsk delstudie av nationell miljö- och transportpolicy med bäring på spridning av elbilar samt FoU-policy med anknytning till denna fordonsteknik. De båda delstudierna har på olika sätt använt och relaterat till internationell forskning och teoribildning kring spridning av miljötekniska innovationer i de analyser som har genomförts. Via delstudierna har kunskapsbehov kopplat till policyutveckling och tre tematiska områden för vidare forskning identifierats: Mång- och tvärvetenskaplig forskning om spridning av miljötekniska fordon- och transportinnovationer. Tema handlar om att inlemma spridningsfrågorna tydligare inom ramen för forskning och innovation på fordons- och transportområdet, Kunskapsbaserad policyforskning. Temat knyter an till föregående tema och handlar om att bedriva policyforskning i nära anslutning till kunskapsproduktionen kring spridning av miljötekniska innovationer inom fordons- och transportområdet i syfte att utveckla mer kunskapsbaserad policy, Policy som politisk process. Temat handlar om utforskning av olika aktörers makt och inflytande över policyprocesser och utfall, som beslutsfattare, tjänstemän, experter, industriaktörer, intresseorganisationer och miljöorganisationer.
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Aretun, Åsa
(författare)
-
Ungdomars utsatthet i bostadsområden : Trygghetsprinciper för fysisk planering
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Idag görs allt fler undersökningar lokalt och nationellt som visar att människor kan vara rädda för att förflytta sig utomhus i sitt bostadsområde. Den här publikationen syftar till att erbjuda ett forskningsbaserat verktyg för analys av hur den fysiska planeringen av vägnät och bebyggelse bidrar till trygga respektive otrygga transportrum i bostadsområden samt hur dessa kan förändras för ökad trygghet. Med termen transportrum åsyftas vägbanan och det omgivande fysiska rummet som människor ser vid förflyttning från en destination till en annan. Publikationen bygger på att samtidig närvaro av människor i transportrummet representerar trygghet – en utgångspunkt som influerats av forskningen om Space Syntax. Samtidig närvaro kan åstadkommas enligt två grundprinciper: 1) Rumslig och visuell kontakt mellan människor som förflyttar sig utomhus. Denna typ av närvaro är kopplad till trafikflöden, rörelseekonomin på olika vägnät, vilket vidare påverkas av nätens struktur och deras geografiska placering i förhållande till varandra. 2) Rumslig och visuell kontakt mellan människor som förflyttar sig utomhus och människor som befinner sig inomhus, vilket sätter fokus på nätens placering i förhållande till bostadshus respektive gröna friytor. Barn och framförallt äldre barn, tonåringar är en kategori invånare som förflyttar sig mycket i bostadsområden. Till skillnad mot många vuxna har de områdesbaserade sociala nätverk; kompisar som bor på olika håll i området som deras vardagliga förflyttningar är kopplade till. Publikationen och den analys av risker som behandlas motsvarar dessa tonåringars trygghets- och rörelsebehov, men rör också andra invånare som bedriver ett rikt socialt liv i bostadsområden. I litteraturen kring ”trygga bostadsområden” framställs tonåringar ganska esidigt som de vilka medför risk för andra åldersgrupper. Det hänger samman med att majoriteten brott i bostadsområdens utemiljöer begås av tonåringar. Det rör sig emellertid om en minoritet. Majoriteten begår inte brott. Under senare år har det alltmer uppmärksammats att de brott som tonåringar begår framförallt riktas mot jämnåriga. Det gäller exempelvis kränkningar, trakasserier, ofredande, hot och våld samt rån. Dessa risker existerar i skolan och på fritiden. På fritiden sker de utomhus och är direkt kopplade till förflyttningar. Ett ytterligare syfte med publikationen är att belysa tonåringars specifika risksituation i bostadsområden; risker som har sin grund i deras ålder. Rädsla och risk utomhus är något som utspelar sig mellan människor och som varierar med avseende på kön, ålder, klass och etnicitet. Det är välkänt att kvinnor undviker mörka och folktomma transportrum eftersom risker utgörs av okända, potentiella våldtäktsmän som använder mörkret för att gömma sig och överraska sitt offer. Mot bakgrund av denna könsstrukturerade risksituation är det adekvat med trygghetsåtgärder såsom bra belysning och låga buskage. Denna typ av åtgärder hjälper dock inte om de som utsätts och de som utsätter är kända för varandra och där de senare inte gömmer sig, vilket gäller för tonåringar. Eftersom tonåringar är flitiga brukare av bostadsområdens utemiljöer är det viktigt att utforma trygghetsåtgärder som svarar mot deras risksituation. De sociala mekanismerna i denna situation och hur dessa samspelar med den fysiska miljön är relativt okända i jämförelse med exempelvis risker för kvinnor. Det är nödvändigt att ha kunskap om sociala mekanismer och förhållanden för att kunna utarbeta effektiva fysiska åtgärder. I den här publikationen ägnas därför relativt stort utrymme till att belysa risksituationen för tonåringar i bostadsområden. Publikationen är ett resultat av forskningsprojektet Ökad rörelsefrihet för pojkar och flickor inom transportsystemet som bedrivits vid Tema Barn, Linköpings universitet i samarbete med teknik och Samhällsbyggnadsnämnden i Linköpings kommun, och som finansierats av forskningsrådet Vinnova och myndigheten Vägverket. I appendix finns en utförligare beskrivning av projektets design och genomförande samt empiriska resultat. Projektets syfte har varit att utforska förhållandet mellan tonåringars mobilitet, risker och fysisk planering av bostadsområden. Projektet har bestått i en fallstudie av bostadsområdet Lambohov i Linköpings kommun. De illustrationer som förekommer i publikationen är hämtade från detta bostadsområde. Publikationen inleds med en redogörelse av vilken typ av bostadsområden som fokuseras, bakgrund och forskningsanknytning samt en genomgång av de trygghetsprinciper som berörts ovan. Därefter behandlas tonåringars risksituation, rörelsemönster och trygghetsbehov. Den sista delen av publikationen ägnas åt att illustrera hur otrygga transportrum i bostadsområden kan analyseras och förändras för ökad trygghet. Även när det rör denna del fungerar bostadsområdet Lambohov som illustrerande exempel.
|
|
| 19. |
- Aretun, Åsa, et al.
(författare)
-
Ökad cykling : professionella utmaningar och hinder i den lokala transportplaneringen
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med rapporten är att belysa orsaker till varför inte policymål om en ökad andel cykling uppnås i den praktiska planeringen på kommunal nivå, samt bidra med kunskap om hur detta implementeringsunderskott kan minskas. Rapporten baseras på forskningsresultat kring implementering av policymål för ökad cykling i fyra större kommuner. Resultaten visar att implementeringsunderskott delvis är en konsekvens av så kallat stigberoende. Mål om ökad cykling hanterats inom ramen för en implementeringsstruktur, organisering – kunskap – åtgärder, där professionella grupper präglas av kunskaper och färdigheter som konventionellt varit inriktade mot att optimera framkomlighet för biltrafik. Denna inriktning tjänar som modell för operativa problembilder och lösningar i planeringen för ökad cykling. Fokus har legat på funktionell uppbyggnad av cykelnät, förbättrad vägutformning och andra cykelinfrastrukturåtgärder. Framkomlighet för cykel har ökat över åren, men effekter i form av ökad andel cykling har uteblivit. Brist på måluppfyllelse har inte lett till någon omprövning av exiterande angreppssätt och metoder. Tjänstemännen är istället orienterade mot att upprätthålla professionella gränser avseende kompetenser och val av åtgärder. Konkret betyder det att tillgänglighetsvillkor för cykel inte säkerställs, vilket vidare medför risker för att effekter av framkomlighetsåtgärder, och andra åtgärder av kompletterande karaktär, blir små eller uteblir. För att förändra denna situation krävs att trafikprofessionerna utvecklas. I rapporten skisseras tre möjliga angreppssätt kring hur det kan ske: utveckling av planeringsstöd kring tillgänglighetsvillkor för cykel av nationella myndigheter som ska stödja kommunerna i sin planering; större fokus och systematik kring att utreda lokala problembilder för ökad cykling, vilket blir styrande för valet av åtgärder; en starkare styrning av tvärsektoriellt arbete i den praktiska planeringen.
|
|
| 20. |
- Forward, Sonja, et al.
(författare)
-
Ungdomars inställning till att ta körkort 2002-2009
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande arbete är att öka vår kunskap om vad som påverkar ungdomars körkortstagande underperioden 2002–2009. En enkät skickades ut till ett slumpmässigt urval av ungdomar (17,5 år) i Sverige vid fem separata tillfällen (2002, 2003, 2004, 2006 och 2009). Totalt ingick 6 015 personer i studien. Huvudresultaten av undersökningen visar att majoriteten har för avsikt att ta körkort vid 18–-19 års ålder. Deras främsta motiv för att ta körkort är ökad rörelsefrihet, minskat beroende av andra för sitt resande, att det underlättar fritidsresor och att det ökar deras möjligheter att få arbete. Främsta motiven för att inte ta körkort är tidsbrist och bristande ekonomi. Ett ytterligare viktigt motiv är bilens negativa inverkan på miljön, vilket ökat något över åren. På frågan om grupptryck visar resultaten att ungdomarnas föräldrar i betydligt högre grad än syskon och vänner anser att det är viktigt att de tar körkort. Resultaten visar också att ungdomarna har ett relativt gott självförtroende då det handlar om att klara av bådeuppkörningen och teoriprovet. Tillgång till bil bedöms också vara god, däremot är det inte lika lätt att få hjälp från en handledare. Den teoretiska modellen ”Theory of planned behaviour” förklarar ungdomars beteende och intentioner med avseende på körkortstagande vid en tidig ålder på ett tillfredställande sätt. Slutligen analyserades vad som kunde göra det lättare för ungdomar att ta körkort. Resultaten visar att det främst handlar om den egna självbilden, vilken i detta fall är kopplat till om de tror att de kan klara av det praktiska provet.
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
- Henriksson, Malin, 1981-, et al.
(författare)
-
Åtgärder för att frigöra parkeringsplatser för besöksparkering och potentiella konsekvenser för arbetspendlare : en analys av parkering som social praktik
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En genomtänkt parkeringsstrategi kan bidra till bättre tillgänglighet, ren luft samt en säker, trygg och mer jämlik stadsmiljö. Frågan är dock hur olika åtgärder som styr parkering påverkar bilister. Syftet med studien är att undersöka varför besöksparkering används till arbetsplatsparkering. Centrala frågeställningar är hur orsaker och behov till arbetspendling med bil skiljer sig mellan olika grupper och hur åtgärder som styr parkering påverkar dessa grupper. Underlaget för studien är ett femtiotal kvalitativa intervjuer utförda i parkeringshus på strategiskt utvalda platser och tidpunkter i en mellanstor svensk stad. Fem olika mobilitetstyper som beskriver människors vardagliga resor identifieras: den hållbara resenären, den bekväma bilisten, den stressade bilisten, på-landet-bilisten och med-bilen-på-jobbet-bilisten. Det finns stora skillnader i hur de olika mobilitetstyperna påverkas av åtgärder som styr parkering. Mest sårbara för förändringar är de grupper som har komplexa vardagsliv med många vardagliga resor med flera olika mål, samt grupper som har begränsad tillgång till kollektivtrafik. En central slutsats är att många av informanterna inte är vanebilister, utan uppger att de gärna utnyttjar kollektivtrafiken eller cyklar när det är möjligt. Parkeringsåtgärder som uppmuntrar individen att åka kollektivt eller cykla när hen kan, snarare än system som legitimerar och cementerar vanemässigt bilkörande blir därför relevanta.
|
|
| 23. |
- Joelsson, Tanja, 1980-
(författare)
-
Space and Sensibility : Young Men’s Risk-Taking with Motor Vehicles
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this ethnographic study of “Volvo greasers” [Volvoraggare] in a peri-urban community in Sweden, risk-taking practices with motor vehicles, such as speeding and drifting, are explored and analyzed in relation to age, gender, class and place. Young men’s risk-taking with motor vehicles regularly generates public debate as a traffic safety issue, often resulting in various policy suggestions, such as curfews or raising of the driving licence age. Seldom are these suggested solutions based on critical ethnographic research where intersections of age, gender, class and place are highlighted. The study is based on ethnographic fieldwork, that is, participant observation, and informal and formal interviews, with greaser men and women between the ages of 15 and 19, as well as formal interviews with pupils at the local high school and with youth centre staff in the local community.The study has two overarching aims. The first is empirical: to make visible an under-studied area of contemporary youth culture in Sweden – the (Volvo) greasers. In order to understand how the greasers’ risk-taking with vehicles is manifested, talked about and practised, the thesis critically engages with the contexts of the risk-taking practices and their effects at both the material and the discursive levels. The second aim is theoretical. Through contextualization as an analytical tool, a theoretical contribution of the thesis is the development of a situated concept of risk‐taking. The thesis illustrates how intersecting norms and conceptions around age, gender, class and place are practised at the local level, thus highlighting the social character of risk--‐taking practices. A central analytical notion is the greasers’ negotiation of place, developed through the concept of spatial boredom, which affects their construction of personhood and their social practices. In light of this, the thesis suggests that situated risk-taking with motor vehicles benefit from being formulated as violations, which furthers the understanding of young people’s risk-taking practices with motor vehicles and paves the way for more multi-faceted discussions in theory, as well as in practice and policy-making around traffic safety.
|
|
| 24. |
- Levin, Lena, 1958-, et al.
(författare)
-
Att integrera jämställdhet i länstransportplanering : Slutredovisning av forskningsprojektet Implementering av metod för jämställdhetskonsekvensbedömning (JKB) i svensk transportinfrastrukturplanering
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the project was to develop and test the model for Gender Equality Impact Assessment as proposed in the report Gender Equality in Traffic Planning. Principally the focus was on the Swedish national gender equality objectives of economic equality and the equal distribution of unpaid housework and provision of care. The project also aimed to identify the need for development of knowledge (of gender equality) and to develop an undergraduate training course for professionals in transportation planning.The departure of the project was taken in the objectives of gender equality in transport and the national gender equality objectives. Every fourth to fifth year a county transport plan is formed for each of the 20 regions of Sweden. These plans are the basis for investments in transport for 10–15 years in the future. The plans are used to prioritize the major transport infrastructure initiatives at the national, regional and local level.The research project was organised into five work packages, where researchers and planners collaborated. Initially the researchers analysed how gender came into account in the last two regional transport plans, and in focus groups and workshops with planners discussed their viewpoints on gender equality in the regional transportation planning. These analyses and discussions formed the basis for the two work packages with additional working sessions where a number of steps in a procedure were tested with the aim to further develop a working model for gender equality impact assessment.
|
|
| 25. |
- Nyberg, Jonna, 1967-
(författare)
-
Förändringar i transportrelaterad välfärd och myndighetsförtroende : en studie om personer som fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsbortfall
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Access to transport, and thus accessibility to desired and needed activities, is of importance for the individual's welfare and subjective well-being. In many western contexts, land use and infrastructure are configured for the benefit of cars. A withdrawn driving license (WDL) might thereby affect welfare and subjective well-being. Further, if the WDL is perceived as unfair, trust for authorities involved in the WDL process can be affected. The overall aim is to explore changes of having a WDL due to visual field loss (VFL), concerning transport-related welfare and trust in authorities. Four studies were conducted, and both qualitative and quantitative methods have been used. The results showed that the WDL had led to negative welfare consequences for the respondents, such as ended careers, limited or ceased opportunities for leisure activities, and difficulties managing daily errands. These consequences can be explained by lacking or unsatisfactory alternative transport arrangements (study I). Also, the WDL had led to worsen overall subjective wellbeing. This can, for example, be explained by the respondents' perception of unsatisfactory access to transport means, to live a life to be satisfied with (study II). The respondents perceived the vision tests on which the WDL isbased as unfair, as they do not measure individual driving ability related to traffic safety. Perceptions of outcomes and processes were fueled by experiences of deficiencies regarding, for example, performance and information, leading to a decrease in trust in the authorities involved in the process of WDL due to VFL: the Health Care (the physician being obligated to report the VFL to the Swedish Transport Agency), the Swedish Transport Agency (decisions on WDL), and the Judicial system (decisions in cases of appeals) (study III). Gender had no effect on trust for none of these authorities. Though, diagnosis (reasons for VFL) had effect, and differences in degree oftrust for each of the three authorities were seen, related to type of diagnosis. The results also showed that low trust related to WDL process can generate lower trust in authorities in general (53%) (study IV). Finally, the thesis contributes to insights of goal conflicts that driving license withdrawals can entail, dealing with issues of safety, accessibility, and justice.
|
|
| 26. |
- Nyberg, Jonna, 1967-, et al.
(författare)
-
How does driving license withdrawal affect subjective well-being? A Swedish comparative survey study of visual field loss
- 2021
-
Ingår i: European Transport Research Review. - : Springer. - 1867-0717 .- 1866-8887. ; 13:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Research has found strong relationships between access to transport, accessibility of activities, and subjective well-being (SWB), and society is said to be car dependent. Accordingly, this study investigates, in a Swedish context, whether and how withdrawal of a driving license for a private car due to visual field loss (VFL) affects SWB. A web survey was used for statistical comparisons of three respondent groups (n = 436): people with a driving license, people with a driving license and VFL, and people whose driving license was withdrawn due to VFL. The inclusion criterion for all participants was that they should have a diagnosis that could cause VFL. The no-license group had lower overall SWB than did respondents with driving licenses. The no-license group also perceived less access to transport means in order to live a life to be satisfied with than did the other groups. The most used transport means in the no-license group was getting a lift in a car, though this group had a strong desire to drive a car. Few respondents in the license groups wanted to use specific transport means to a greater extent, car driving being the most used transport means. Some inter-group differences were seen regarding how access to activities (measured by frequency of actual trips) affected SWB. This study found a significant negative effect of driving license withdrawal on SWB. However, the results imply that qualitative aspects other than the relationship between the frequencies of trips and activities might also affect SWB, and more research on this subject is needed.
|
|
| 27. |
- Nyberg, Jonna, 1967-, et al.
(författare)
-
Welfare consequences for individuals whose driving licenses are withdrawn due to visual field loss : A Swedish example
- 2019
-
Ingår i: Journal of Transport and Health. - : Elsevier Ltd. - 2214-1405 .- 2214-1405. ; 14
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- HighlightsNegative consequences in many welfare dimensions due to driving license withdrawal.Car-oriented land use affect the ability to use alternative transport.Strong links between transport access, participation in activities, and welfare.Perceptions of unfairness concerning the license withdrawal due to visual field loss.Reduced citizen trust in government regulations/decisions warrants further research.
|
|
