| 1. |
- Arnberg, Peter W., et al.
(författare)
-
The Laser RST : Current status
- 1991
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Efficient and well-maintained road systems are necessary for the economic well being of any industrialized country. Maintenance and rehabilitation of existing roads have taken priority over new construction in recent years, thus making information about the condition of road surfaces extremely important. Several methods of gathering this information have been developed worldwide; one of them is Laser Road Surface Tester (Laser RST), which was developed in Sweden in 1981. The Laser RST is a laser-based, computer-automated, non-contact road profilometer system with the ability to collect and simultaneously process data about the road surface. Variables measured include rut depth, unevenness, cracking, megatexture, rough macrotexture, fine macrotexture, crossfall, curves, and elapsed distance. Subjective evaluations are also supported, if desired. Eleven laser rangefinders (LRFs), mounted on the front of the Laser RST van, are the primary components of the data collection system. They scan the road with high-speed, high-resolution distance sampling. The signals from the lasers are sent through signal processing cards (SPCs) and then to a computer inside the van for final processing. Data is stored on floppy disk and printed by an on-board printer. The Laser RST is an extremely complex system but it is also a modular one, making troubleshooting and repair relatively easy, inexpensive, and fast. This paper discusses the various modules available. Variables measured are defined and measurement algorithms detailed. The Laser RST system can be customized to meet specific user requirements quickly and easily.
|
|
| 2. |
- Burke, Michael W, et al.
(författare)
-
PAVUE : A real-time pavement distress analyzer
- 1991
-
Ingår i: Proceedings of Strategic Highway Research Program and Traffic Safety on Two Continents. Conference in Gothenburg, Sweden, September 18-20, 1991. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 161-203
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Arnberg, Peter W, 1942-2003, et al.
(författare)
-
Ability of preschool- and schoolchildren to manoeuvre their bicycles
- 1978
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In order to study which factors are important in children’s cycling an experiment with 144 children between the ages of and 13 was carried out in which skills in manoeuvring, accelerating and braking were tested. The tests, conducted at nine separate stations, were intended to measure behaviour which is actually occuring in traffic situations, e.g. the ability to look backwards while cycling. After the tests, each subject was interviewed about his cycling habits, attitudes and any accidents he may have had.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Arnberg, Peter W, 1942-2003, et al.
(författare)
-
Förskole- och skolbarns förmåga att manövrera sina cyklar
- 1978
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Manöver-, accelerations- och bromsprov med cyklar har ett experiment genomförts med 144 barn i åldern 5-13 år för att studera vilka faktorer som är av betydelse för deras förmåga att cykla. Manöverproven som utfördes vid nio stationer avsåg att mäta beteenden som förekommer trafiken t.ex. förmåga till uppsikt bakåt under cykling. En intervju genomfördes även med barnen rörande deras cykelvanor, attityder till cykling och eventuella olyckor.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Arnberg, Peter W, et al.
(författare)
-
The high-speed road deflection tester
- 1991
-
Ingår i: Proceedings of Strategic Highway Research Program and Traffic Safety on Two Continents. Conference in Gothenburg, Sweden, September 18-20, 1991. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 147-160
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Klintenberg, Patrik
(författare)
-
More Water, Less Grass? : An assessment of resource degradation and stakeholders’ perceptions of environmental change in Ombuga Grassland, Northern Namibia
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The objectives of this thesis are to assess: to what degree have natural resources deteriorated in a grazing area in northern Namibia, how do perceptions of environmental change held by local stakeholders there, correspond to scientific assessments, and how do these relate to national estimates? Analysis of the process of developing national indicators for monitoring of land degradation concluded that specific indicators should be developed on national level, and in some instances even on local level as there are no universal causes of land degradation. According to farmers overgrazing and low rainfall since the early 1990s cause negative environmental changes in the study area, partly confirming findings from national monitoring. Results also suggest that: less grazing outside the study area, improved access, permanent water supply, and fencing of large areas, also contributed. Results show that improved water supply was the most important factor. Investigation of the influence of permanent water points on grazing resources showed that perennial grasses are replaced by less palatable annual grasses as far as 6 km from water points along a water pipeline. No significant grazing induced changes in grass composition were observed around privately owned wells. Private ownership seems to be a key factor preventing over-utilization of grazing resources around the latter. A remote sensing study using Landsat TM imagery identified bare ground, saltpans and grassland with a fair accuracy. Separation of woodland from shrubland and shrubland from grassland was less accurate using supervised classification. The results show that the soil adjusted vegetation index provides valuable information about variations of green biomass over time in semi-arid environments. However, it is suggested that satellite based investigations should be supported by thorough ground based assessment due to the influence of underlying soil in this environment.
|
|
| 14. |
- Magnusson, Georg, 1936-, et al.
(författare)
-
Bedömning och mätning av vägojämnheter
- 1976
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En studie har genomförts med syfte dels att belysa vägojämnhetens betydelse för vägtrafikantens komfortupplevelse och dels att finna en metod för jämnhetsmätning som ger med komfortupplevelsen direkt jämförbara jämnhetsdata. Studien var uppdelad ett förförsök och ett huvudförsök. förförsöket utfördes komfortbedömningar av 30 försökspersoner och huvudförsöket av 40 försökspersoner på båda fallen 20 vägsträckor med olika jämnhetsstandard. Bedömningarna utfördes i personbilar, lastbilar och en buss. Två typer av bedömningar genomfördes; dels bedömning av det allmänna obehaget där sträckorna endast jämfördes med varandra och dels bedömning av vad som olika situationer ansågs vara acceptabel obehagsupplevelse. Bedömningsresultaten användes dels för att värdera användbarheten av ISO komfortstandard vägsammanhang och dels för att värdera fyra olika jämnhetsmätare. Resultaten visar att vägtrafikanter vid jämna vägar accepterar längre exponeringstid för vägojämnheter än vad man enligt ISO gräns för bevarande av komfort har anledning att vänta sig. Vid ojämnare vägar närmar sig emellertid den bedömda acceptanstiden till ISO:s gräns. Tre av de fyra använda jämnhetsmätarna visade sig ge mätresultat med god överensstämmelse med bedömningsresultaten. Av mätnings- och bearbetningstekniska skäl kan dock endast en av dessa rekommenderas för mera omfattande mätningar vägbyggnads- och vägunderhållssammanhang. Denna sålunda rekommenderade jämnhetsmätare är den PGA-mätaren men det finns anledning att överväga om inte en med PCA-mätarens mätsystem utrustad Road Roughness Indicator "bumpmeter" bör vara ett ännu bättre alternativ än den nuvarande PGA-mätaren. Denna konstruktion har dock inte studerats föreliggande undersökning. De utförda bedömningarna av acceptabel obehagsupplevelse på olika vägtyper har resulterat förslag till princip för hur en jämnhetsnorm kan konstruera.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
