| 1. |
- Arnestrand, Elias, et al.
(författare)
-
Nationell digital infrastruktur för kombinerad mobilitet : mot en smartare organisation
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 234-235
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta abstract är en del av Trafikverkets regeringsuppdrag Mobilitet som en tjänst. Kombinerad mobilitet innebär att flera transportrelaterade tjänster kombineras till en resa, där kollektivtrafiken är ett viktigt grundfundament. Kombinerad mobilitet kräver dock att det finns data tillgängligt och tjänster som möjliggör kombinationen. det vill säga en väl fungerande digital infrastruktur. Idag finns brister i hur denna digitala infrastruktur i Sverige är organiserad, vilket adresseras i en rapport framtagen inom ramen för Trafikverkets regeringsuppdrag inom Kombinerad mobilitet. I arbetet definieras och utvecklas vad en digital infrastruktur för kombinerad mobilitet består av, och varför organisationen av den blivit alltmer viktig. Genom en handfull djupintervjuer och sammanställning av tidigare genomförda studier beskriver rapporten hur den digitala infrastrukturen för kombinerad mobilitet är organiserad i Sverige, Finland och Norge, samt skillnader mellan Sverige och övriga länder. Avslutningsvis presenteras ett antal rekommendationer. Det finns många likheter mellan de nordiska länderna när det kommer till kollektivtrafik och kombinerad mobilitet. Exempelvis präglas nordisk kollektivtrafik av regionalt ansvar och väl utbyggda kollektivtrafiksystem. Länderna har dock organiserat den digitala infrastrukturen på olika sätt, vilket påverkar utvecklingen i respektive land.De nordiska länderna har i vissa avseenden valt olika vägar för att organisera digital infrastruktur för kombinerad mobilitet. Detta beror sannolikt på en rad olika faktorer, främst historiska och faktorer som rör hur digitaliseringsfrågorna hanterats i samband med omorganisationer. Det finns en avgörande skillnad mellan de nordiska länderna när det kommer till statens roll i att styra utvecklingen av digital infrastruktur för kombinerad mobilitet. Skillnaden har att göra med hur mycket staten styr utvecklingen. Utifrån analysen av organisationen i de nordiska länderna har ett antal utvecklingsområden identifierats. Det första utvecklingsområdet pekar på behovet av att tydliggöra vilka roller olika aktörer bör ta i ansvaret för den digitala infrastrukturen. Det andra utvecklingsområdet handlar om ett ökat fokus på trafikslag utanför kollektivtrafiken och det sista området att samordna kompetens kring digital infrastruktur.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Lund, Agnetha, et al.
(författare)
-
Kraftsamling Öppna Trafikdata : En målbild för Sverige
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Målet med projektet var att hitta en gemensam nationell målbild för öppna trafikdata med start i den offentliga sektorn och ta fram en handlingsplan med åtgärder för att realisera målbilden. Projektet delades upp i sex workshops där olika fokusområden bearbetades av sex regionala kollektivtrafikmyndigheter, Trafikverket, Samtrafiken och tredjepartsutvecklare. Projektet finansierades av Vinnova samt av deltagande branschaktörer in-kind där intresset var stort av att få delta i projektet. Arbetet med en målbild för nationella öppna kollektivtrafikdata resulterat i fem områden med förankrade lösningar; datamängder och tjänster, licenser och villkor, IT-arkitektur, organisation samt finansiering. Under projektet gjordes en GAP-analys över vilka data som idag saknas. Fullständiganationella data kring både realtid och mer utförliga tidtabellsdata, biljettförsäljningstjänster samt pendelparkeringsdata var några data och tjänster som idag saknas. Projektet har därför identifierat 12 datamängder och tjänster som kollektivtrafiken behöver tillhandahålla i sin helhet för att möjliggöra smarta mobilitetstjänster. Dessa inkluderar datamängder kring planerad trafik och realtidsinformation samt tjänster för reseplanering och biljettförsäljning. De licenser och villkor som reglerar vidareutnyttjande av tillgängliggjord trafikinformation ska harmoniseras. Tre olika typer av villkor behövs; för vidareanvändning av datamängder, förtillgång/access samt för biljettförsäljning.IT-arkitekturen innehåller en nationell utvecklarportal för tredjepartsutvecklare och en nationellåtkomstpunkt där samtliga 12 datamängder och tjänster tillgängliggörs.
|
|
| 4. |
- Lund, Agnetha, et al.
(författare)
-
Kraftsamling Öppna Trafikdata- en målbild för Sverige
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Digitaliseringen i Sverige går bra och vi ligger på tredje plats i Europa enligt Digital Economyand Society Index, DESI, undersökningen för 2017. Index inom offentlig sektor drar dock nervår placering. Motiveringen gör gällande att Sverige ligger över medel i Europa men i arbetetkring öppna data ligger Sverige efter. Mätningar som gjorts av bl.a. Open Data Barometer visapå liknande resultat. Detta är något som Forum för Transportinnovation i Sverige vill ändra på.En grundsten för att påskynda digitaliseringen inom mobilitetsområdet i syfte att bättre kunnahantera klimatmålen och skapa ett smartare resande i framtiden är att tillgängliggöra trafikdatafrån alla aktörer i transportsystemet. På så sätt läggs grunden för att nya smarta tjänster kanutvecklas av tredjepartsutvecklare. Omvärldsanalysen visar att flera globala initiativ somPlannerstack i Holland och Transport for London har nått kraftfulla resultat genom atttillgängliggöra trafikdata. Dessutom har flera nya arbetstillfällen skapats och takten iutvecklingen av smarta tjänster har ökat dramatiskt.Ett gemensamt initiativ tog form i Sverige under 2016 och projekt Kraftsamling ÖppnaTrafikdata startades samma år. Målet med projektet var att hitta en gemensam nationellmålbild för öppna trafikdata med start i den offentliga sektorn och ta fram en handlingsplanmed åtgärder för att realisera målbilden. Projektet delades upp i sex workshops där olikafokusområden bearbetades av sex regionala kollektivtrafikmyndigheter, Trafikverket,Samtrafiken och tredjepartsutvecklare. Projektet finansierades av Vinnova samt av deltagandebranschaktörer inkind där intresset var stort av att få delta i projektet. Arbetet med en målbildför nationella öppna kollektivtrafikdata resulterat i fem områden med förankrade lösningar;datamängder och tjänster, licenser och villkor, IT-arkitektur, organisation samt finansiering.Under projektet gjordes en GAP-analys över vilka data som idag saknas. Fullständiganationella data kring både realtid och mer utförliga tidtabellsdata, biljettförsäljningstjänstersamt pendelparkeringsdata var några data och tjänster som idag saknas. Projektet har därföridentifierat 12 datamängder och tjänster som kollektivtrafiken behöver tillhandahålla i sinhelhet för att möjliggöra smarta mobilitetstjänster. Dessa inkluderar datamängder kringplanerad trafik och realtidsinformation samt tjänster för reseplanering och biljettförsäljning.De licenser och villkor som reglerar vidareutnyttjande av tillgängliggjord trafikinformation skaharmoniseras. Tre olika typer av villkor behövs; för vidareanvändning av datamängder, förtillgång/access samt för biljettförsäljning.IT-arkitekturen innehåller en nationell utvecklarportal för tredjepartsutvecklare och en nationellåtkomstpunkt där samtliga 12 datamängder och tjänster tillgängliggörs. En vidareutveckladversion av dagens trafiklab.se kommer vara utgångspunkt för den nationellautvecklingsportalen. Centrala standarder mellan trafikföretag och nationell åtkomstpunkt ärNOPTIS och BoB. Centrala standarder mot tredjepartsutvecklare är GTFS, NeTEx och BoB.Den organisation som krävs ska baseras på ledorden öppenhet och synlighet,professionalism, samskapande och samhällsnytta. Organisationen får en central roll både i attansvara för de centrala tekniska lösningarna och för samverkan inom och utom branschen.Genom denna samverkan får de organisationer som levererar data en aktiv roll i att styraarbetet framåt i den centrala organisationen. Dessutom kommer respektive organisation attansvara för sin dataleverans till den nationella åtkomstpunkten och egna dataleveranserutöver de nationella datamängder som tillgängliggörs genom den nationella åtkomstpunkten.Branschgruppen föreslår att denna organisation realiseras genom Samtrafiken.Finansiering av lösningen kommer på sikt (3 år beräknas för implementering) föreslåsfinansieras via det pågående uppdraget att inrapportera viss gemensam trafikantinformation Fram till denna tidpunkt kommer nödvändiga projektkostnaderfinansieras genom en kombination av resurser från initialt deltagande parter, samtliga parterinom gemensam trafikantinformation samt genom extern finansiering
|
|
| 5. |
- Rudmark, Daniel, et al.
(författare)
-
Crowdpushing : the Flip side of Crowdsourcing
- 2012
-
Ingår i: ECIS 2012 Proceedings. - : Association of Information Systems.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Activities and initiatives of co-creation are traditionally seen as a way for organizations to gain value through the involvement of certain actors in their environment. We notice an implicit assumption in current theoretical conceptualizations that co-creation is initiated and driven exclusively by organizations. However, it appears that co-creation activities may also be driven by third-party actors outside organizations. Based on interviews and secondary data from a public transport company in Stockholm, Sweden, we noticed that third party developers of services, that gained a large and diverse user base, were driving co-creation activities with the respective organization. Subsequently, based on our findings, we introduce the term "crowdpushing" to denote externally driven co-creation activities and frame four propositions to describe how co-creation activities are motivated and driven. Our findings contribute to a broader understanding of co-creation and have implications for its design and deployment.
|
|
| 6. |
- Rudmark, Daniel, et al.
(författare)
-
En nationell digital infrastruktur för kombinerad mobilitet : Mot en smartare organisation
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mobilitet som en tjänst – även benämnd kombinerad mobilitet eller mobility as a service (MaaS) är en kombination av olika färdmedelsval för att resenären ska nå önskad målpunkt. Resenären kombinerar olika transportslag som delas med andra, vilket oftast sker med hjälp av en digital plattform. Kombinerad mobilitet kräver dock att det finns data och tjänster som möjliggör kombinationen – en väl fungerande digital infrastruktur. Idag finns brister i hur denna digitala infrastruktur är organiserad vilket rapporten adresserar. Rapporten inleds med vad som avses med en digital infrastruktur för kombinerad mobilitet, och varför organisationen av den blivit alltmer kritisk. De huvudsakliga skälen till den ökande betydelsen är ökade krav från EU att tillhanda data och tjänster, att det krävs proaktivitet från det offentliga för kunna styra infrastrukturen mot transportpolitiska mål, att den traditionella kollektivtrafiken framgent sannolikt kommer att behöva samverka mer med andra trafikslag samt att regionalt självstyre försvårar nationell harmonisering. Dessutom beskriver rapporten hur den digitala infrastrukturen för kombinerad mobilitet är organiserad i Norge, Finland och Danmark och hur detta skiljer sig från svensk organisering.
|
|
| 7. |
- Rudmark, Daniel, et al.
(författare)
-
Samarbeten för förbättrad trafikinformation : En pilotstudie av samarbetsmöjligheter inom Waze Connected Citizens Program
- 2018
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Denna rapport undersöker explorativt möjligheter, konsekvenser och utmaningar relaterade till fördjupade datasamarbeten mellan offentliga aktörer och privata tjänsteföretag. I projektet undersöks specifikt samarbetsprogrammet Waze CCP och på vilket sätt ett fördjupat samarbete med Waze skulle kunna tillföra nyttor för främst Trafikverket. Rapporten beskriver både innehållet i tjänsten Waze och hur samarbetet mellan Waze och offentliga aktörer ser ut på olika platser i världen. Förutsättningar och konsekvenser för olika tillämpningsområden har studerats närmare ur en svensk kontext och lett fram till ett antal användningsfall där en stor nytta med ett fördjupat samarbete identifierats. Datasamarbeten mellan offentliga aktörer och privata (ofta globala) tjänsteföretag utmanar traditionella arbetssätt och kräver nya former av relationer. Samtidigt innebär framväxten av digitala ekosystem, digitalisering och tillgången till helt nya typer av data stora möjligheter till utveckling av den offentliga verksamheten. De användningsfall som särskilt lyfts fram i rapporten och där fortsatt arbete rekommenderas är:Snabb och heltäckande överblick för trafikledareSömlös navigering i tunnlar utan GPS-täckningRiktad trafikinformation genom analys av resmönsterFörbättrad trafikinformation genom Waze-appen
|
|
