| 1. |
- Abenius, Johan, et al.
(författare)
-
Uppföljning av Natura 2000 i Sverige : Uppföljning av habitat och arter i Habitatdirektivet samt arter i Fågeldirektivet
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det har länge funnits ett behov av att utveckla kostnadseffektiva metoder för uppföljning av skötsel och bevarandestatus för biologisk mångfald i våra skyddade naturområden. Efter Sveriges inträde i EU har vi genom Natura 2000 också ett formellt ansvar för att följa upp huruvida gynnsam bevarandestatus råder för ett stort antal naturtyper (”habitat”) och arter som bedöms vara skyddsvärda i ett europeiskt perspektiv.De viktigaste motiven för att tillskapa ett uppföljningssystem är att vi behöver veta om vi sköter våra skyddade områden på ett bra sätt och att vi vill kunna utvärdera naturvårdens bidrag till övergripande politiska mål om att stoppa utarmningen av biologisk mångfald. Det övergripande syftet med uppföljningen är att kvalitetssäkra det svenska naturvårdsarbetet. I denna rapport presenteras ett målstyrt uppföljningssystem baserat på i huvudsak biologiska parametrar. Ett stort arbete har lagts ner på att formulera förslag till bevarandemål på biogeografisk (nationell) nivå för naturtyper och arter i nätverket Natura 2000, som i sin tur knyter an till bevarandemålen i de enskilda Natura 2000-områdena. Bevarandemålen relaterar till definitionen av gynnsam bevarandestatus för naturtyper och arter och har i första hand fokus på sådant vi kan göra någonting åt i form av skötselåtgärder eller andra åtgärder. Målen styr i sin tur urvalet av parametrar och metoder som används för att följa upp om gynnsam bevarandestatus har uppnåtts De biogeografiska (nationella) bevarandemålen är så konkreta att de går att bryta ner i operativa mål på objektnivå. Omvänt är ett övergripande krav på objektvisa bevarandemål att de utformas så att de kan aggregeras till underlag för uppföljning av de nationella målen för naturtyper och arter. Bevarandemålen på biogeografisk nivå utgör basnivån för de objektvisa målen. Målen på objektnivå kan även innehålla mål för regionala bevarandevärden. Det nationella uppföljningssystemet har utformats på olika sätt för olika naturtyper och arter, beroende på bl.a. areell utbredning, sällsynthet, detekterbarhet, hotbild och ekologiska egenheter. Tre strategier för mätningar på geografisk nivå har urskiljts. Uppföljning i samtliga objekt, i ett urval (stickprov) av objekten eller uppföljning på landskapsnivå med stickprov både i och utanför de utpekade Natura 2000-objekten. De habitat som är skötselberoende eller de parametrar som är relaterade till något som går att åtgärda inom objekten skall utvärderas objektvis inom Natura 2000-objekten. Som exempel kan nämnas variabler som vegetationshöjd i gräsmarker eller förekomster av diken i våtmarker. I de flesta icke skötta naturtyper, exempelvis grandominerad västlig taiga, aapamyrar och dystrofa sjöar, sker uppföljning av de flesta parametrar i permanenta provytor inom ett stickprov av objekten eller habitaten. Objektvis utvärdering genomförs endast där naturtyperna vid basinventeringen konstaterats ha icke gynnsam bevarandestatus. För sällsynta arter på bilaga 2 som är prioriterade i EU bör förutom förekomster i utpekade områden även populationerna utanför Natura 2000 följas upp, t.ex. genom floraväkteri. För uppföljning enligt Fågeldirektivet bör förutom förekommande fågeltaxeringar även data från det internetbaserade rapporteringssystemet under Artportalen användas. Av resursskäl har ambitionen varit att utforma ett indikatorbaserat system för ”tidig varning”, med en lägsta möjliga insatsnivå i botten. Dessa indikatorer utgörs av variabler som indirekt ger signaler om att parametrar för bevarandemålet går i någondera riktning. Om utfallet av mätning ger en negativ indikation så utlöses utökad uppföljning av parametrar för bevarandemålet i fråga. Först efter uppföljning av de i matrisen relaterade parametrarna i objektet kan utvärdering av bevarandestatus ske. Exempel: Istället för att mäta vattenkvalitet i hav (dyrt) så mäts indikatorn fintrådiga alger i flygbilder regelbundet (enklare och billigare). Förekommer fintrådiga rikligt utlöses uppföljning av vattenkvalitet i objektet. Metoder för uppföljning har så långt som möjligt standardiserats så att samma metoder och provytedesign används i så många liknande habitat och arter som möjligt. Metoderna kommer att beskrivas i en handbok för basinventering och uppföljning av Natura 2000. Några grundläggande kriterier för val av metoder har varit att de ska vara robusta, beprövade och väl dokumenterade, kostnadseffektiva, samt om möjligt vara icke-destruktiva. För att bestämma tillståndet för enskilda arter och habitat används tre typmetoder för registrering, positionering, slumpmässigt urval av ytor, samt subjektivt urval av ytor. Subjektiva metoder är beroende av en förrättningsmannamässig kompetens, snabba att utföra och ger godtagbar precision även om mätningarna bara görs i några få ytor. Handdatorer med GPS kommer att användas vid fältarbetet och kommer att vara ett viktigt verktyg vid positionering och arealavgränsning. De kommer att utrustas med funktion som automatiskt räknar ut när tillräckligt antal provytor uppnåtts för att med säkerhet bedöma status för det aktuella bevarandemålet. Naturvårdsverkets miljöövervakningsenhet har varit koordineringsansvarig i ”uppföljningsprojektet”. Projektet har letts av en arbetsgrupp med projektledare från miljöövervakningsenheten, samt representanter för Naturresursavdelningen, ArtDatabanken och en konsult med projektledningsbistående funktion. En stor del av arbetet inom projektet har utförts av länsstyrelserna. Dessa har varit indelade i tre grupper; grupp Syd, Mellan och Nord, var och en med sitt specifika ansvarsområde för olika Natura 2000-habitat. Gruppernas arbete har bestått i utveckling och tester av metoder för uppföljning av habitaten. Förslag till uppföljningsinsatser för arterna i Habitat- och Fågeldirektivens bilagor har tagits fram av ArtDatabanken.
|
|
| 2. |
- Ahrné, Karin, et al.
(författare)
-
Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 2015 års upplaga av den svenska rödlistan är den fjärde i ordningen. Den är baserad på IUCN:s rödlistningskriterier och revideras vart femte år. I rödlistan bedöms risken som enskilda arter av djur, växter och svampar löper att försvinna från Sverige. Bedömningen utförs av ArtDatabankens medarbetare i samverkan med över 100 externa experter, indelade i 14 expertkommittéer för olika organismgrupper. Under arbetet med 2015 års rödlista har tillstånd och trender bedömts för 21 600 arter och 1 318 lägre taxa (apomiktiska arter, underarter och varieteter), sammanlagt ca 22 900 taxa. Av de bedömda arterna klassificerades 2 029 som hotade (kategorierna CR, EN och VU) och 4 273 som rödlistade (inkluderar även kategorierna NT, RE och DD). Förhållandet mellan antalet rödlistade och antalet bedömda arter ar 19,8 %, vilket är ungefär samma värde som 2010 och 2005. I denna rapport jämförs antalet och andelen rödlistade arter mellan olika organismgrupper, biotoper, substrat och påverkansfaktorer. Texten ar indelad i en allmän del och åtta kapitel inriktade på olika landskapstyper. Landskapstyperna utgör en grov indelning av landets miljöer enligt följande kategorier: Skog, Jordbrukslandskap, Urbana miljöer, Fjäll, Våtmarker, Sötvatten, Havsstränder och Havsmiljöer. Skogen och jordbrukslandskapet är de artrikaste landskapstyperna med 1 800 respektive 1 400 arter som har en stark anknytning dit, och ytterligare flera hundra arter som förekommer där mer sporadiskt. De faktorer som påverkar flest rödlistade arter i Sverige är skogsavverkning och igenväxning, som båda utgör ett hot mot vardera ca 30 % av de rödlistade arterna. Avverkning minskar arealen av skog där naturliga strukturer och naturlig dynamik upprätthålls, och den orsakar därmed förlust av livsmiljöer. Igenväxning orsakas av ett antal faktorer, bland annat upphörande hävd (bete och slåtter), gödsling, trädplantering och brist på naturliga störningsregimer som t.ex. regelbundna översvämningar kring vattendrag och sjöar. Andra viktiga påverkansfaktorer är fiske, torrläggning av våtmarker, tillbakagång hos värdarter (främst alm och ask som drabbats av invasiva svampsjukdomar), klimatförändringar och konkurrens från invasiva arter. IUCN:s rödlisteindex beräknas för ett urval av de bedömda organismgrupperna. Rödlisteindex visar att skillnaderna mellan rödlistorna från 2000, 2005, 2010 och 2015 är små. Ett par undantag finns dock. Groddjur och stora däggdjur har fått en något förbättrad situation sedan 2000. Totalt förefaller det ändå som att trycket mot Sveriges artstock har förblivit relativt konstant under de senaste 15 åren.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Aronsson, Mora, et al.
(författare)
-
Developing a circumpolar programme for the monitoring of Arctic terrestrial biodiversity
- 2020
-
Ingår i: AMBIO: A Journal of the Human Environment. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 49, s. 655-665
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Arctic is undergoing biological and environmental changes, and a coordinated effort to monitor is critical to detect these changes. The Circumpolar Biodiversity Monitoring Programme (CBMP) of the Arctic Council biodiversity working group, Conservation of Arctic Flora and Fauna (CAFF), has developed pan-Arctic biodiversity monitoring plans that aims to improve the ability to detect and report on long-term changes. Whilst introducing this special issue, this paper also presents the making of the terrestrial monitoring plan and discusses how the plan follows the steps required for an adaptive and ecosystem-based monitoring programme. In this article, we discuss how data on key findings can be used to inform circumpolar and global assessments, including the State of the Arctic Terrestrial Biodiversity Report, which will be the first terrestrial assessment made by the CBMP. Key findings, advice for future monitoring and lessons learned will be used in planning next steps of pan-Arctic coordinated monitoring.
|
|
| 5. |
- Aronsson, Mora, et al.
(författare)
-
Kulturväxtsläktingar : något att bry sig om
- 2012
-
Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - : Svenska Botaniska Föreningen. - 0039-646X. ; 106, s. 309-318
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 6. |
- Aronsson, Mora, et al.
(författare)
-
Ny validering av växter på gång
- 2017
-
Ingår i: Vår Fågelvärld. - 0042-2649. ; 2017, s. 20 - 21
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 7. |
- Aronsson, Mora, et al.
(författare)
-
Nya Artportalen
- 2013
-
Ingår i: Fauna och flora. - 0014-8903. ; 108, s. 2-11
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Aronsson, Mora, et al.
(författare)
-
Status and trends in Arctic vegetation: Evidence from experimental warming and long-term monitoring
- 2020
-
Ingår i: AMBIO: A Journal of the Human Environment. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 49, s. 678-692
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Changes in Arctic vegetation can have important implications for trophic interactions and ecosystem functioning leading to climate feedbacks. Plot-based vegetation surveys provide detailed insight into vegetation changes at sites around the Arctic and improve our ability to predict the impacts of environmental change on tundra ecosystems. Here, we review studies of changes in plant community composition and phenology from both long-term monitoring and warming experiments in Arctic environments. We find that Arctic plant communities and species are generally sensitive to warming, but trends over a period of time are heterogeneous and complex and do not always mirror expectations based on responses to experimental manipulations. Our findings highlight the need for more geographically widespread, integrated, and comprehensive monitoring efforts that can better resolve the interacting effects of warming and other local and regional ecological factors.
|
|
| 11. |
- Aronsson, Mora, et al.
(författare)
-
Sveriges arter och naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv : Resultat från rapportering 2019 till EU av bevarandestatus 2013-2018
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige har en variationsrik natur med storslagen fjällmiljö, myllrande våtmarker, vattendrag och sjöar, kust och hav, skogar och odlingslandskap, alla med ett rikt växt och djurliv. Den här fantastiska biologiska mångfalden tas ofta för given och ibland som en lyx, men oavsett vilket är det en förutsättning för vår överlevnad.2019 rapporterade Sverige statusen till EU för perioden 2013–2018 för de naturtyper och arter i Sverige som är listade i art- och habitatdirektivet. Den berättar att 20 procent av naturtyperna och 40 procent av arterna mår bra. Den biologiska mångfalden är hårt trängd i såväl Sverige som i andra EU-länder.Den här rapporten sammanfattar Sveriges rapportering och innehåller beskrivningar av status för naturtyper och arter, påverkan, hot och trender. Rapporten ger kunskap om tillståndet för den biologiska mångfalden i Sverige med hjälp av de arter och naturtyper som är listade i EU:s art- och habitatdirektiv.Rapporten visar hur naturmiljöerna i Sverige förändas, och sammanfattar den senaste kunskapen om vilka faktorer som driver dessa förändringar. Även exempel på hur vi genom restaurerings- och skötselåtgärder kan hejda förlusten av biologisk mångfald tas upp.
|
|
| 12. |
- Palmér, Cecilia, et al.
(författare)
-
Effective communications on invasive alien species : Identifying communication needs of Swedish domestic garden owners
- 2023
-
Ingår i: Journal of Environmental Management. - 0301-4797 .- 1095-8630. ; 340
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Invasive alien species threaten biodiversity with domestic gardens acting as a major pathway for the introduction of alien species. Even though the Nordic region is not currently a hotspot for biological invasions, the number of invasions in the Nordic area has been predicted to increase due to climate change. Given a time lag between introduction and invasion, many non-invasive horticultural alien species already introduced into gardens may become invasive in the future. This study aimed to identify the communication needs of Swedish garden owners regarding their management of invasive alien species. A survey among domestic garden owners, informed by topic specialists and local area experts, and interviews with garden owners were conducted in three different bio-climatic areas in a latitudinal gradient across Sweden. The questions targeted invasive alien species and their relations to biodiversity loss and climate change, as well as measures taken to control these species. Analysing the survey data collected in relation to measures taken to control invasive species, Bayesian Additive Regression Tree (BART) modelling was used to identify geographically varying communication needs of the domestic garden owners. In all study areas, the garden owners' measures taken to control invasive alien species were correlated with their strength of beliefs in having experienced local biodiversity loss. A majority of the garden owners were, moreover, uncertain about the impact of climate change on the invasiveness of alien species. In addition, the garden owners' capacity for identifying invasive alien species was often in need of improvement, in particular with respect to the species Impatiens glandulifera, Reynoutria japonica and Rosa rugosa. The results suggest that the evidence-based guidelines for effective communications we developed, have the potential to help communicators meet the local communication needs of garden owners across Sweden, in relation to the management of invasive alien garden species.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Sundberg, Sebastian, et al.
(författare)
-
Havsstränder
- 2015
-
Ingår i: Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer - rödlistade arter i Sverige 2015. - 9789187853135 ; :17, s. 51-56
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sveriges mångformiga kust - med sand-, grus- och klippstränder, dyner och strandängar - hyser drygt 270 rödlistade arter för vilka havsstränderna är viktiga livsmiljöer. Här ingår många arter av fåglar, kärlväxter, spindeldjur, skalbaggar, fjärilar och groddjur. Havsstrandängar och sandiga miljöer är särskilt artrika. Havsstrandsarterna hotas främst av igenväxning, exploatering, mänsklig störning av häckningsplatser och livsmiljöer samt nedskräpning. De viktigaste åtgärderna är att återskapa blottade sandstränder och dyner, att säkerställa en välanpassad hävd av strandängar samt att minska föroreningar och marin nedskräpning.
|
|
| 15. |
- Sundberg, Sebastian, et al.
(författare)
-
Hur går det för de svenska kärlväxterna i EU:s art- och habitatdirektiv?
- 2014
-
Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 108, s. 168-187
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- We summarise the main results of the Article 17 report 2013 on status and trends of the Swedish vascular plants in EU's Species and Habitats Directive. This was the second report on species (the first in 2007) which thus enables comparison between the two reports. Sweden includes three biogeographical regions: the alpine (along the north-west), the boreal (most of the area) and the continental (in the extreme south). In Sweden, the Directive includes 42 vascular plant species of Annexes II and IV, and additionally one species and a species group (Lycopodium, clubmosses) of Annex V. In Sweden we have also reported three nationally red listed clubmoss species separately. All except three vascular plant species are nationally red listed, and for 16 species Sweden has a large proportion (25-100%) of the known European or global population. For 29 (69%) of the 42 Annex II species, the conservation status is favourable. These include all the species in the alpine region. On the other hand, in the boreal and continental regions 44% and 75% of the species have an unfavourable status, respectively. Species judged as unfavourable include mainly freshwater aquatic, wetland and semi-natural grassland species. When comparing the assessments of 2007 and 2013, the status has improved for 11 species (mainly because of better data quality) while it has worsened for seven species (mainly because of declining populations or habitat quality). The situation with such good data on the vascular plants, is quite unique with European standards. This is because of the intense efforts by the Flora Guardians, several national species action plans, and the existence of a citizen science-based database, The Species Gateway.
|
|
| 16. |
- Sundberg, Sebastian, et al.
(författare)
-
Nytt i nya rödlistan
- 2015
-
Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 109, s. 188-207
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The new Swedish Red List of vascular plants, bryophytes, algae, lichens and macrofungi is briefly presented. These groups now comprise more than 1800 red-listed species, corresponding to 21% of the assessed species. A net increase of 170 red-listed species since 2010 is mainly the result of more data to base the assessments on. For the first time, four sections in the plant genus Hieracium have been assessed, resulting in an addition of 327 apomictic plant species to the Red List. Logging of old-growth forest and overgrowth of former open and semi-open habitats (mainly because of ceased management of semi-natural habitats) are the stressors that harm most species, while eutrophication, drainage, water level regulation and exploitation are also important. The dieback of the elm species Ulmus glabra, U. minor, and ash Fraxinus excelsior, because of invasive pathogens, negatively affects many species of lichens, fungi and bryophytes being dependent on these host trees. In the forest landscape, the main challenge is to allow forestry without clear-cutting large areas and to maintain mixed stands regarding tree species and age distribution. In the agricultural landscape the challenge is to maintain and improve management by grazing and mowing in semi-natural grasslands, but also wooded areas, despite a continuous decline in the number of domestic cattle. In valuable wetlands and lakes, the negative impact of old ditches and water level regulation should be reduced. Species conservation in urban areas, like cities (lawns, parks and gardens), road verges and former sandpits, poses a promising challenge where much more could be done to improve the situation for red-listed species.
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Sundberg, Sebastian, et al.
(författare)
-
Validering av kärlväxtfynd i Artportalen på gång
- 2017
-
Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 111, s. 81-89
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artportalen (Swedish Species Observation System) is today the most important national database for gathering and sharing species occurrence data, and is an important tool for nature conservation and spatial planning. It currently contains 57 million observations (8.5 million vascular plant observations), corresponding to 8% of all the digitised records in the Global Biodiversity Information Facility (GBIF). To date, only records of (rare) birds in the system have undergone scrutiny, but from now on validation of observations in other organism groups will be initiated. Validation means that unusual finds are inspected by independent experts to assess if they are accurate or contain erroneous data. The Swedish Species Information Centre organises the validation through the start-up of national validation groups (NVGs). The NVGs nominate taxon or regional reviewers (with input from national and regional societies), set up rules for validation, and provide support for reviewers. Data to be reviewed: i) correct taxon; ii) appropriate site coordinates including location accuracy and site name; iii) additional information (e.g. date, amount and unit, residency, biotope). The validation tools in Artportalen enable an efficient validation including recording the validation process. These tools also include communication functionality to enable discussion between the reporter and reviewer. An observation can be given one of nine status values, depending on the available documentation. The status ‘Rejected' [Underkänd] should be avoided as far as possible, and should be applied only when communication with the observer has failed or resulted in no action. The national validation of vascular plants was initiated in November 2016 by a workshop held at the Swedish Museum of Natural History, together with the formation of a NVG and the launch of the first provincial occurrence catalogue for vascular plants. Validation of vascular plants has already started as pilot projects in two provinces (östergötland and öland) but will expand across the country during 2017. What is being validated must be prioritised because of the high number of observations in Artportalen. A tentative sequence is: 1) first taxon record in a province, 2) threatened Flora Guardian species, 3) other red-listed and EU-directive species, 4) species with few records in a province, 5) taxa difficult to determine, 6) odd records of less rare species, 7) invasive alien species, 8) a voucher specimen of every taxon in each Atlas grid cell (according to the national grid RT90) for the developing Swedish atlas of vascular plants (10 × 10 km) and Province floras (2.5 × 2.5 km). The rest will remain unconfirmed. To enable a smooth validation in the future, we urge that reporters: a) document observations by photographs and physical samples, especially of rare and difficult taxa; b) apply identification below the species level only when carefully checked; c) improve the accuracy of site coordinates (desired: 5-25 m; avoid: > 100 m); d) use biotope descriptions; e) discriminate between spontaneous and cultivated occurrences; and finally f) don't be afraid to apply ‘species identity uncertain' when the least unsure about the determination. The NVG is committed to inform botanists about species identification problems and how to find remedy. The national species validation is a huge challenge. But, it will hopefully engage many botanists, boost botanical communication, trigger a new wave of improved species identification skills, and lead to more accurate and reliable records in Artportalen.
|
|
| 19. |
- Sundberg, Sebastian, et al.
(författare)
-
Var fjärde växt och svamp är rödlistad
- 2020
-
Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 114, s. 186-191
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Taylor, Jason J., et al.
(författare)
-
Arctic terrestrial biodiversity status and trends: A synopsis of science supporting the CBMP State of Arctic Terrestrial Biodiversity Report
- 2020
-
Ingår i: Ambio. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 49:3, s. 833-847
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This review provides a synopsis of the main findings of individual papers in the special issue Terrestrial Biodiversity in a Rapidly Changing Arctic. The special issue was developed to inform the State of the Arctic Terrestrial Biodiversity Report developed by the Circumpolar Biodiversity Monitoring Program (CBMP) of the Conservation of Arctic Flora and Fauna (CAFF), Arctic Council working group. Salient points about the status and trends of Arctic biodiversity and biodiversity monitoring are organized by taxonomic groups: (1) vegetation, (2) invertebrates, (3) mammals, and (4) birds. This is followed by a discussion about commonalities across the collection of papers, for example, that heterogeneity was a predominant pattern of change particularly when assessing global trends for Arctic terrestrial biodiversity. Finally, the need for a comprehensive, integrated, ecosystem-based monitoring program, coupled with targeted research projects deciphering causal patterns, is discussed.
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Tyler, Torbjörn, et al.
(författare)
-
Utsådda blommor räddar inte insekterna
- 2021
-
Ingår i: Svenska Dagbladet. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Om vi vill rädda hotade insektsarter är det miljöer med traditionella ängsväxter som vi behöver mer av, inte fröblandningar av oklart ursprung från handeln. Det skriver flera debattörer.
|
|
