| 1. |
- Ali, Nicole, et al.
(författare)
-
Forward RNAi screens in primary human hematopoietic stem/progenitor cells
- 2009
-
Ingår i: Blood. - : American Society of Hematology. - 1528-0020 .- 0006-4971. ; 113:16, s. 3690-3695
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The mechanisms regulating key fate decisions such as self-renewal and differentiation in hematopoietic stem and progenitor cells (HSPC) remain poorly understood. We report here a screening strategy developed to assess modulators of human hematopoiesis using a lentiviral short hairpin RNA (shRNA) library transduced into cord blood-derived stem/progenitor cells. To screen for modifiers of self-renewal/differentiation, we used the limited persistence of HSPCs under ex vivo culture conditions as a baseline for functional selection of shRNAs conferring enhanced maintenance or expansion of the stem/progenitor potential. This approach enables complex, pooled screens in large numbers of cells. Functional selection identified novel specific gene targets (exostoses 1) or shRNA constructs capable of altering human hematopoietic progenitor differentiation or stem cell expansion, respectively, thereby demonstrating the potential of this forward screening approach in primary human stem cell populations. (Blood. 2009; 113: 3690-3695)
|
|
| 2. |
- Moody, Jennifer, et al.
(författare)
-
Endoglin is not critical for hematopoietic stem cell engraftment and reconstitution but regulates adult erythroid development
- 2007
-
Ingår i: Stem Cells. - : Oxford University Press (OUP). - 1549-4918 .- 1066-5099. ; 25:11, s. 2809-2819
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Endoglin is a transforming growth factor-beta (TGF-beta) accessory receptor recently identified as being highly expressed on long-term repopulating hematopoietic stem cells (HSC) However, little is known regarding its function in these cells. We have used two complementary approaches toward understanding endoglin's role in HSC biology: one that efficiently knocks down expression via lentiviral-driven short hairpin RNA and another that uses retroviral-mediated overexpression. Altering endoglin expression had functional consequences for hematopoietic progenitors in vitro such that endoglin-suppressed myeloid progenitors (colony-forming unit-granulocyte macrophage) displayed a higher degree of sensitivity to TGF-beta-mediated growth inhibition, whereas endoglin-overexpressing cells were partially resistant. However, transplantation of transduced bone marrow enriched in primitive hematopoietic stem and progenitor cells revealed that neither endoglin suppression nor endoglin overexpression affected the ability of stem cells to short-term or long-term repopulate recipient marrow. Furthermore, transplantation of cells altered in endoglin expression yielded normal white blood cell proportions and peripheral blood platelets. Interestingly, decreasing endoglin expression increased the clonogenic capacity of early blast-forming unit-erythroid progenitors, whereas overexpression compromised erythroid differentiation at the basophilic erythroblast phase, suggesting a pivotal role for endoglin at key stages of adult erythropoietic development.
|
|
| 3. |
- Persson, Stefan, et al.
(författare)
-
Distribution of vesicular glutamate transporters 1 and 2 in the rat spinal cord, with a note on the spinocervical tract.
- 2006
-
Ingår i: Journal of Comparative Neurology. - : John Wiley & Sons. - 0021-9967 .- 1096-9861. ; 497:5, s. 683-701
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To evaluate whether the organization of glutamatergic fibers systems in the lumbar cord is also evident at other spinal levels, we examined the immunocytochemical distribution of vesicle glutamate transporters 1 and 2 (VGLUT1, VGLUT2) at several different levels of the rat spinal cord. We also examined the expression of VGLUTs in an ascending sensory pathway, the spinocervical tract, and colocalization of VGLUT1 and VGLUT2. Mainly small VGLUT2-immunoreactive varicosities occurred at relatively high densities in most areas, with the highest density in laminae I-II. VGLUT1 immunolabeling, including small and medium-sized to large varicosities, was more differentiated, with the highest density in the deep dorsal horn and in certain nuclei such as the internal basilar nucleus, the central cervical nucleus, and the column of Clarke. Lamina I and IIo displayed a moderate density of small VGLUT1 varicosities at all spinal levels, although in the spinal enlargements a uniform density of such varicosities was evident throughout laminae I-II in the medial half of the dorsal horn. Corticospinal tract axons displayed VGLUT1, indicating that the corticospinal tract is an important source of small VGLUT1 varicosities. VGLUT1 and VGLUT2 were cocontained in small numbers of varicosities in laminae III-IV and IX. Anterogradely labeled spinocervical tract terminals in the lateral cervical nucleus were VGLUT2 immunoreactive. In conclusion, the principal distribution patterns of VGLUT1 and VGLUT2 are essentially similar throughout the rostrocaudal extension of the spinal cord. The mediolateral differences in VGLUT1 distribution in laminae I-II suggest dual origins of VGLUT1-immunoreactive varicosities in this region.
|
|
| 4. |
- Tideman, Magnus, 1959-, et al.
(författare)
-
Vuxna med intellektuell funktionsnedsättning och covid-19-pandemin : personernas egna erfarenheter av hur pandemin påverkat deras vardagsliv
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Personer med intellektuell funktionsnedsättning befinner sig i en utsatt position vid kriser som en pandemi, dels beroende på funktionsnedsättningen och dess konsekvenser, dels beroende på de levnadsförhållanden man lever under. Det saknas dock systematisk kunskap om hur personer med intellektuell funktionsnedsättning i Sverige upplevt de restriktioner och begränsningar som covid-19-pandemin inneburit och hur den påverkat deras vardagsliv. I denna studie har 34 vuxna med lindrig eller måttlig intellektuell funktionsnedsättning och som har någon form av stödinsats från samhället intervjuats om sina erfarenheter av ett drygt års pandemi. 18 män och 16 kvinnor i åldrarna 23 till 77 år från olika delar av landet har medverkat. Utöver dessa har nio representanter för intresseorganisationen FUB (Föreningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning) intervjuats för att i första hand delge erfarenheter av vardagslivet under pandemin för personer med mer omfattande intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med studien har varit att beskriva och analysera de erfarenheter och upplevelser av pandemin och dess konsekvenser i vardagen som personer med intellektuell funktionsnedsättning har. Huvudresultaten av intervjuerna sammanfattas i en typologi med tre typer: • Nästan som vanligt • En begränsad vardag • Att vara i “lock-down” Som namnen antyder finns en grupp personer med intellektuell funktionsnedsättning som upplever att de kunnat leva ett nästan vanligt liv under pandemin. De har påverkats av restriktionerna på samma sätt som andra medborgare men kunnat fortsätta med ett tämligen vanligt vardagsliv. Mellangruppen beskriver en begränsad vardag som periodvis dominerats av begränsningar av sysselsättning och aktiviteter liksom begränsade möjligheter till sociala kontakter. Den tredje gruppen; Att vara i “lock-down”, är den största till antalet personer och det är de individerna som upplevt de mest genomgripande och långvariga begränsningarna av vardagslivet. Besöksförbud, inställd sysselsättning och fritidsaktiviteter samt begränsningar i rörelsefrihet under långa perioder har mycket påtagligt påverkat deras vardag. Gemensamt för alla tre grupperna är upplevelser av att pandemin medfört ökad ensamhet och begränsningar i vardagslivet som påverkat deras välbefinnande. Studien visar att ju fler och mer omfattande begränsningar, desto mer upplevelser av ensamhet och mer negativ påverkan på välbefinnandet och det psykiska måendet. Det är personer som bor i bostad med särskild service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och har sysselsättning genom daglig verksamhet som upplevt en hög grad av begränsande åtgärder, medan flertalet av de som inte bor i en särskild boendeform i stort sett kunnat leva som den övriga befolkningen. De som bedömts ha störst behov av stöd i vardagen och av en meningsfull sysselsättning har således erfarit ett mer begränsat vardagsliv under pandemin. Dessutom visar intervjumaterialet att det funnits stora skillnader i hanteringen av pandemin på kommunal nivå: från mindre anpassningar av verksamheter till total nedstängning, från stöd att hålla avstånd till förbud att ta emot besök i sitt eget hem. Vägledningen för den lokala funktionshinderverksamheten från nationella myndigheterna har, liksom tillgången på tillgänglig information för personer med intellektuell funktionsnedsättning om pandemin, varit begränsad och kommit sent. Den senfärdighet som nationella myndigheter uppvisat i relation till pandemins konsekvenser för personer med intellektuell funktionsnedsättning är anmärkningsvärd. De begränsande åtgärderna majoriteten av deltagarna i studien beskriver kan till viss del vara en konsekvens av bristande framförhållning och krisplanering. Det handlar om brister i alla sektorer i samhället: hälso- och sjukvård, statliga myndigheter, samt privata och kommunala utförare av insatser enligt LSS och Socialtjänstlagen (SoL). Bristerna bedöms ha lett till att personer med intellektuell funktionsnedsättning tvingats bära en oproportionerligt stor börda under pandemin. Studiens kunskapsbidrag kan samhället lära av. Erfarenheter som personer med intellektuell funktionsnedsättning själva, men också deras anhöriga och personal inom funktionshinderområdet, har gjort och fortsatt gör under pandemin behöver dokumenteras och utvärderas så att samhället på lokal, regional och nationell nivå blir bättre rustat att möta en utsatt grupps behov vid framtida kriser och utmaningar. För att framgångsrikt förbereda för framtida kriser är det väsentligt att människor med funktionsnedsättning får stöd som tillgodoser deras psykiska, fysiska och sociala behov (SOSFS, 2002:9). De har rätt till stöd, inte i första hand för att de har en funktionsnedsättning eller för att det finns lagstiftning, främst har de rätt till det för att de är människor. Med ett holistiskt och humanistiskt synsätt och vilja att lära av covid 19-pandemins erfarenheter kan fler och bättre lösningar vara tillgängliga nästa gång vi befinner oss i ett läge som kräver krishantering.
|
|
| 5. |
-
Tåg i tid(en)
- 2019
-
Konstnärligt arbeteabstract
- Med anledning av att Linköpings universitet (LiU) Campus Norrköping 17–20 juni stod som värd för den internationella järnvägskonferensen RailNorrköping 2019, anordnade Campus Norrköpings bibliotek utställningen Tåg i tid(en) 15 maj–15 september. Konferensen hade fokus på planering och styrning av järnvägar och avhandlade bl.a. avreglering av järnvägstrafik, tidtabellsforskning och optimering av tidtabeller. Utställningen speglade konferensens innehåll vilket illustrerades i sju tematiska stationer utplacerade i biblioteket. Via olika medier och presentationstekniker framhöll och diskuterade utställningen på olika sätt hur tågtransport påverkar samhället, infrastrukturen, klimatet, miljön, ekonomin och individen. Det gick bl.a. att läsa om pågående regionala projekt för höghastighetståg, icke-statliga organisationers syn på hållbar transport och olika typer av forskningresultat inom området. Utställningen invigdes med en temadag i biblioteket som innehöll bl.a. föreläsningar, tågresor i VR-glasögon och frågesport. Genom att arrangera en utställning såsom denna såg biblioteket en möjlighet att dels anknyta till allmänintresset för järnvägstrafik och att dels lyfta fram konferensen RailNorrköping 2019 samt Campus Norrköpings forskningsinsatser på området. Förhoppningen var att bidra till större kunskap och ett större intresse för studiefältet hos både studenter och övriga i det för allmänheten öppna universitetsbiblioteket
|
|
| 6. |
|
|
