| 1. |
|
|
| 2. |
- Bäckström, Mattias, 1969
(författare)
-
Att skapa lappar: Om en debatt och två expeditioner till lappmarkerna
- 2010
-
Ingår i: Heidi Hansson, Maria Lindgren Leavenworth & Lennart Pettersson (red.), Regionernas bilder: Estetiska uttryck från och om periferin. ; Studier i språk och litteratur, Umeå universitet:12, s. 74-87
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Bäckström, Mattias, 1969
(författare)
-
Att skapa lapsk identitet : Om en debatt och två expeditioner till lappmarkerna
- 2007
-
Ingår i: Bilden av regionen : Reseskildringar och vetenskapens framställningar, Regionernas estetiska uttryck och bilden av regionerna, Umeå den 30-31 mars 2007, Umeå universitet.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Nordiska museets etnografiska expedition till lappmarkerna genomfördes 1891 av extra jägmästare Hugo Samzelius. Samma år genomförde språkforskaren Karl Bernhard Wiklund språk- och kulturstudier hos Jämtlands och Härjedalens samer men samlade även in etnografika för Nordiska museets räkning. Skillnaden mellan Samzelius insamlingsexpedition och Wiklunds vetenskapliga expedition var den mellan en komparativt induktiv metod och en problemcentrerad vetenskapssyn. Samzelius fungerade som ombud för museimannen Artur Hazelius, och skulle samla in representativa föremål vilka först i museisamlingen kunde utgöra grund för vetenskapliga studier. Wiklund, å andra sidan, hade formulerat egna vetenskapliga frågor att besvara under expeditionen. Det är ett vetenskapande subjekt som tonar fram i Wiklunds gärning, och även han utgick från museernas och universitetens etablerade ordning och grundläggande förståelse av historien som en utveckling från primitivt till komplext. Men fastän han delade denna historiesyn med Samzelius, befann sig alltså hans expedition ändå mycket långt ifrån jägmästarens. Gemensamt för bägge var däremot jakten på, eller snarare konstruktionen av, de rena ursprungen vari en äkta identitet kunde skrivas. De ständigt närvarande blandningarna mellan de olika civilisationsstadierna var av ondo ur kulturminnessynpunkt, mötet med den nordiska bondekulturen förstörde den lapska nomaden som rent minnesmärke, medan bondens folkliga traditioner förstördes i mötet med den nivellerade internationella samtidsandan. Alla tre figurer, den nomadiserande naturmänniskan, den traditionsbundna kulturgruppen och den fria och förnuftiga individen, var etablerade tecken för innehåll i den samtida vetenskapen och användes också som analytiska redskap under expeditionerna 1891. Det var utifrån denna ordning som Samzelius och Wiklund läste landskapet och människorna.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Bäckström, Mattias, 1969
(författare)
-
De försvinnande minnenas prins: Om svenskhet och folkkaraktärer i prins Wilhelms kulturhistoriska filmer
- 2006
-
Ingår i: Ord & Bild. - 1402-2508. ; :2005:6, s. 27-37
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna artikel är ett försök att, mer än ett halvt århundrade efter filminspelningen vid Marieholms bruk, granska prins Wilhelms blick på min farmors farfars bror. Att försöka reda ut vad han ville se hos Janne Ousbäck och fästa i sin anteckningsbok för att senare gestalta i sina kulturhistoriska Pewe-filmer. Men också att försöka finna prinsens blinda punkter i den bild av Sverige som han gav i sina kortfilmer och i essäerna runt filmerna. Här följer en skissartad sammanfattning av detta triangeldrama av blickar över tiden, av oss tre som aktiva förmedlare av mer eller mindre tillrättalagda bilder. Jag riktar till exempel själv min blick mot den historiske prinsen och ser en konstnär med en romantisk historiesyn, vilken med hjälp av en traditionsbärare förmedlade en genomtänkt Sverigebild i sina poetiska gestaltningar. Prins Wilhelm riktade å sin sida blicken mot en representant för den småländska typen av svenskhet vars minnen behövde räddas åt eftervärlden. Den muntliga släkttraditionen slutligen förmedlar en bild till mig av vad Janne Ousbäck ville vidarebefordra från sitt möte med prinsen.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Bäckström, Mattias, 1969
(författare)
-
En unik kulturmiljö att satsa på
- 2002
-
Ingår i: Tidningen Ångermanland, Kultur, den 26 april 2002.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Bäckström, Mattias, 1969
(författare)
-
Frizon och lagrum: Världsarv och riksintresse som kulturmiljö och tillväxtpotential
- 2003
-
Ingår i: Nordisk Museologi. - 1103-8152. ; :2003:2, s. 109-139
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Free space and legal space This article takes as its point of departure in the distinction made by André Gorz between legal space and free space, the former being of a material nature defined by authorities and legal regulations, the latter immaterial, upheld by common practice among citizens representing cultural values in the environment that transcend institutionally applied borders. Historical and aesthetic values are often an important part of the free space, accordingly authorities and agencies defending cultural values related to specific sites - even when they are legally founded - often find themselves in conflict with other agencies in charge of the economic development of the community. This conflict, which causes dilemmas in political decision making, is demonstrated using two examples, both very important motorway construction projects, one in the southwest of Sweden, the other in the north of the country, both touching on areas with great historical significance. According to environmental legislation a developer must ask permission to realize his project and must state the consequences of his landuse. When there are conflicting interests in the area the developer is obliged to present an analysis of the consequences and suggest how the damage caused to these conflicting interests may be reduced. This is generally done by presenting alternative sitings for the road. Although in these examples the road projects touched upon areas that are declared World Heritage Sites it is shown that the values asserted by antiquarian authorities are given a very low rating compared to alternatives representing economic gains. The economic gains are measurable and have a limited time horizon but they count for more than cultural values which are immeasurable.
|
|
| 14. |
- Bäckström, Mattias, 1969
(författare)
-
Förbrytaren och kulturminnet
- 2005
-
Ingår i: Beijerstipendiat, De Svenska Historiedagarna i Västerås, den 16 september 2005.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Bäckström, Mattias, 1969
(författare)
-
Hembygden som självkännedom och folkbildning: Theodor Hellman och daningen av en poetisk hembygd och centralanstalt för en nationell enhetsskola på Murberget i Härnösand
- 2010
-
Ingår i: Nordisk Museologi. - 1103-8152. ; :2010: 1, s. 7-28
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- 'Know thyself': this antique aphorism was re-actualised in the late nineteenth century as a credo for the museums of cultural history in Scandinavia. In this essay, this aphorism will be explored in close relation to the concept of hembygd. It is argued that these two concepts were intertwined into a foundation for an organic knowledge theory, which was in turn spread to a political nationalistic sphere and into the planning of a national unitary school for all classes in Sweden. In the early twentieth century, the museum curator and elementary school inspector Theodor Hellman formulated his concept of hembygd. Through his contemporary, the philosopher Hans Larsson, the concept will be presented as an intuitive whole, i.e. as a higher poetic order of knowledge in which thought intertwines with feeling. I argue that Hellman in his hembygd reworked Larsson’s idea of ‘intuition’ to a nationalistic essence. This hembygd took the Swedish people back home to a true sense of reality, to its national roots, and to an organic understanding of its place in history and society. Also, to attain scholarly legitimacy, the concept of hembygd was blended with general aspects of Cultural Darwinism to a cocktail of idealism and naturalism. As such an essence, hembygd was fundamental for the heritage institutions established in Härnösand after the dissolution of the Swedish-Norwegian Union in 1905.
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Bäckström, Mattias, 1969
(författare)
-
Hjärtats härdar: Folkliv, folkmuseer och minnesmärken i Skandinavien, 1808-1907
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis deals with the new view of landscapes, buildings and artefacts as significant, memory-bearing structures that emerged in the nineteenth century. It examines the new memory-bearing visibility, i.e., the human-shaped reality as a bearer of memory, and it also analyses the new notion of the people (folk) and its ways of seeing; in other words, a living entity, a new subject that creates its own history and society. Finally, it also examines the synthesis of a new kind of knowledge that became institutionalised in historical and ethnographical museums and subsequently in folk museums. At the beginning of the century, the historical memorial was a new object that was to be researched and appraised from both an artistic and a scientific perspective. The people in its incarnation of folk life represented, in its turn, a new, higher phase of human development, in terms of a historical-idealistic concept of stages, one that made possible the new vision of the artist as well as of the museum curator and the scientist and their studies of the historical memorial. Finally, the folk museum was one of the new institutions where the museum curator synthesised his observations and constructed knowledge of the historical memorial, and also employed this knowledge in folk educational, socio-moral museum activities in order to elevate the fragmented population to this new, harmonious and national-individual folk life. The thesis consists of three main sections that reflect the above division. The purpose of the first section, Historical memorials, is to furnish an overarching description of how different nuances of nineteenth-century memory-bearing visibility arose and were transformed in Denmark, Norway and Sweden; more specifically, the aesthetic, scientific, historical, social and national dimensions of the historical memorial. The relationship that is described and analysed is primarily that between knowledge-acquiring subjects and objects of knowledge. The purpose of the second section, Folk life, is to analyse in detail the contemporary epistemological views with respect to memory-bearing visibility of reality, limited, however, to the closest ideational contexts of the folk museum; the relationship under study is thus the one between the knowledge-acquiring subject and notions of knowledge. The purpose of the third section, Folk museums, is to describe how the museum curators in actual practice made use of the historical memorial and the new artistic, scientific and economic approaches, in order to synthesise knowledge and apply it in their folk educational activities at the folk museums.
|
|
| 19. |
- Bäckström, Mattias, 1969
(författare)
-
Konstkupper: Plundringståg i heliga hus
- 2007
-
Ingår i: Brott och trakt: En kriminell resa genom Sverige, Svenska Turistföreningens Årsbok. - 0283-2976. ; 2007, s. 79-90
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 20. |
- Bäckström, Mattias, 1969
(författare)
-
Kultur - se under nöje
- 2004
-
Ingår i: Sundsvalls Tidning, Kultur, den 7 maj 2004.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Bäckström, Mattias, 1969
(författare)
-
Kulturarvens speglingar
- 2003
-
Ingår i: Nordisk Museologi. - 1103-8152. ; :2003:1, s. 71-94
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Museums as mirrors of differing concepts of heritage The museum - is it more a reflection of the present than an entrance to the past? In this essay we visit four museums from four different eras to investigate how the ideals of the contemporary society were mirrored in the museum's preservation and exhibition practices. The museums, all located in Stockholm, are: The Royal Museum founded in 1792 which focused on the classical heritage; the Nordiska Museet 1873 and Skansen 1891 with their interest in Nordic folk culture; the Museum of National Antiquities and the Office of Cultural Heritage Management in the days of their important reorganisation around 1940; and finally the Swedish Travelling Exhibitions established in 1965 with its distributive and democratic ideas. I have used the typology of Friedrich Nietzsche from "Vom Nutzen und Nachteil der Historie für das Leben" revised by the historian Svante Beckman in order to understand the differences. The museums are positioned in an analytic diagram (p. 72) according to the ideals which were fundamental in the construction of the respective institutions. In the centre Heritage, at the top Society perspective, at the bottom Individual perspective, to the left Cognitive emphasis, to the right Emotive emphasis. The conclusions are condensed in the diagram on p. 88.
|
|
| 24. |
- Bäckström, Mattias, 1969
(författare)
-
Kulturminnet - Skärningspunkten mellan konstideal, vetenskapssyn och besökarupplevelse
- 2007
-
Ingår i: Mediearkeologi : Kulturhistorisk medieforskning, Vadstena den 19-21 april 2007, Linköpings universitet, Stockholms universitet och Statens ljud- och bildarkiv.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Hans Aall, grundaren av Norsk Folkemuseum, formulerade i ett upprop från 1894 uppgiften för sin nya institution. Samlingen skulle skapas för att bevara bilden av norrmännens liv och leverne under historien. Här skulle det ”samles fra de forskjellige Bygder karakteristiske, ældre Bygninger med livfulde, saa nær som mulig i Virkeligheden liggende Interiører”. Redan 1895 inköptes den berömda Raulandsstuen för att uppföras på friluftsmuseet. Men hur kom det sig att museistugan fick ett utseende så olikt bondgården i Numedal när Aall hade skrivit att den skulle vara så nära verkligheten som möjligt? Aall var aldrig ute efter en bondgård i sitt dåvarande skick, utan han ville skapa ett mönsterexempel som kunde visa hur Huset som nationell ursprungsform hade sett ut i Norge. När Aall redovisade museistugans direkta likhet med den förut nedrivna bondgården, visade han i själva verket upp museimännens vid sekelskiftet karakteristiska blinda punkt. Och denna bildade också utgångspunkt för den offentliga bilden av Norsk Folkemuseum. Aall använde visserligen ett historiskt hus som byggmaterial men förvandlade det med hjälp av samtidens konst- och vetenskapsideal till den kulturhistoriska ursprungstypen. I besökarnas ögon var dock museistugan representativ för bondekulturen i ett specifikt område. Detta framkommer i samtida beskrivningar och artiklar i dagspressen, och det var i mångt och mycket samma bild som museet ville förmedla. Jag kommer i min presentation att befinna mig i detta glapp mellan det s.k. bondesamhällets bondgård och friluftsmuseets museistuga samt besökarnas bild av museistugorna. Hur kom detta kulturminne till i skärningspunkten mellan konstideal, vetenskapssyn och besökarupplevelse?
|
|
| 25. |
- Bäckström, Mattias, 1969
(författare)
-
Kyrkligorna har fått härja fritt
- 2003
-
Ingår i: Hudiksvalls Tidning, Debatt, den 17 november 2003.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
- Bäckström, Mattias, 1969
(författare)
-
Ljudbilder och biomörker: Om brytpunkter i biografernas historia i Medelpad och Ångermanland
- 2005
-
Ingår i: Anna Cedergren (red.), Biografliv. - Sundsvall : Iska - industrisamhällets kulturarv, Sundsvalls kommun och Stockviks Folkets hus. - 9163176602 ; , s. 106-155
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien tar upp historiska debatter och strider kring biografen som nytt medium och de nya kontrollsystemen som byggdes runt filmvisningarna. Enkätsvaret från Teater-Biografen på Folkets Hus i Bollstabruk samt propåerna från Reklamfilmavdelningen om "senare-visningen" och beskrivningen från Förenade Filmreklam AB av Biografstatistik är endast tre röster från en historisk brytpunkt och debatt. Men tillsammans med studiens andra röster, från andra brytpunkter och strider, kan läsaren förhoppningsvis skapa sig en annan bild av biografen i mellankrigstidens och rekordårens samhälle. Dessa röster i studien relaterar alla till de historiskt viktiga brytpunkterna vilka skapade nya regler och sammanhang för biograferna (filmcensuren 1911, biljettrevisionen 1932 och "senare-visningen" 1961). Läsaren får också möta de biobesökare och biografägare i Medelpad och Ångermanland vilka fick uppleva de nya biograferna efter nyordningarna. Här beskrivs även de centralorganisationer, kontrollbyråer och filmbolag i Stockholm vilka höll i klubban när de nya reglerna skapades och kom att utreda förändringarna. Texten handlar med andra ord om relationerna mellan kommersiella strategier, centrala cirkulär och nationella enkäter samt om nätverken mellan dem och biografägarna, biografmaskinisterna och biobesökarna vid biograferna i Västernorrlands län.
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
- Bäckström, Mattias, 1969
(författare)
-
Minoriteter i heliga rum
- 2004
-
Ingår i: Västerbottens-Kuriren, Debatt, den 7 februari 2004.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
- Bäckström, Mattias, 1969
(författare)
-
Museet som centrum i samhällsbygget: Universellt, internationellt och interassociationellt på Göteborgs Museum under 1860-talet
- 2011
-
Ingår i: Mats Sjölin (red.), Att fånga det flyktiga: Göteborgs Museum 150 år. - Stockholm : Carlssons Bokförlag. - 9789173314534 ; , s. 119-153
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På 1860-talet var Göteborgs Museum ett annat slags institution än det vi i dag är vana att kalla för ett museum. Detta annorlunda museum är brännpunkten i denna essä. Jag beskriver dels hur det formades i relation till andra samtida museer i London och Stockholm, dels vilka idéer om samhälle och kunskap som inkorporerades i det och gav det dess centrala plats i samtidens goda samhällsbygge. I essäns första del stakar jag ut mitt undersökningsområde genom att etablera begreppen "universellt", "internationellt" och "interassociationellt", samt deras förhållande till världsbild och kunskaps- och samhällssyn hos O.I. Fåhræus och S.A. Hedlund, bägge drivande bakom museets grundläggning. Den andra delen handlar om 1860-talets museipraktik och hur de bägge männens ideal rent konkret förhöll sig till den mångfacetterade praktiken på Norra Hamngatan i Göteborg. Slutligen följer tre avsnitt som undersöker museet utifrån de här etablerade begreppen.
|
|
| 33. |
- Bäckström, Mattias, 1969, et al.
(författare)
-
Om 150 år - 150 years
- 2011
-
Ingår i: En jubileumsutställning, Göteborgs stadsmuseum, 26 november 2011 - 29 januari 2013.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dessa huvudtexter till jubileumsutställningen Om 150 år vid Göteborgs stadsmuseum behandlar kortfattat frågor om museets roll i samhället och vetenskapen mellan 1861 och 2011. Följande sex teman fokuseras: Det internationella museet, Inte bara Darwin, Vildar, nomader och jordbrukare, Det vetenskapliga museet, Ett museum för alla, Skapa din egen identitet.
|
|
| 34. |
- Bäckström, Mattias, 1969
(författare)
-
Om bjälkar, myter och vetenskap i museala rumsinteriörer
- 2011
-
Ingår i: Mats Andrén, Henrik Björck, Johan Kärnfelt och Cecilia Rosengren (red.), Språket i historien, historien i språket: En vänbok till Bo Lindberg. - 0283-2798. ; Arachne 22, s. 43-58
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rumsinteriörer i nutida nordamerikanska museer är utposter för mytiska föreställningar, draperade i en språkdräkt av legitim vetenskaplighet och ett formspråk av historiska lämningar. Detta gäller vare sig utställningarna formas utifrån museirealistiska eller museikonstruktivistiska mönster. Två permanenta utställningar i Förenta staterna undersöks, bägge med miljonpublik varje år. Den ena, "Within these walls...", öppnades i maj 2001 vid National Museum of American History i Washington DC. Den andra, "The New York Dutch room", invigdes i maj 2009 och undersöks här som ett i serien av "Period Rooms" i The American wing vid The Metropolitan Museum of Art i New York. Dessa utställningar valdes dels för att bägge uppehåller sig i hemmet och nationen, dels för att de visar på skilda begreppsliga och institutionella utgångspunkter i beskrivningen av Förenta staternas ursprung och historia.
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
- Bäckström, Mattias, 1969
(författare)
-
Recension, Inga-Lill Aronsson och Birgitta Meurling (red.). Det bekönade museet: Genusperspektiv i museologi och museiverksamhet
- 2005
-
Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; :2005:4, s. 89-93
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Antologin "Det bekönade museet: Genusperspektiv i museologi och museiverksamhet" har sammanfattningsvis sin styrka i författarnas yrkeserfarenheter inom museisektorn, deras närhet till sitt forskningsmaterial och deras reflexioner över dokumentations- och utställningsverksamheten. Antologins svaghet ligger i begränsningen till de "inre" (och kvinnliga?) delarna av museerna samt i beskrivningarna av kunskapsprocessernas komplexitet.
|
|
| 37. |
- Bäckström, Mattias, 1969
(författare)
-
Striden om biosalongerna: Folkbiografer eller privata biografer i Folkets Hus
- 2005
-
Ingår i: Arbetarhistoria: Meddelanden från Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. - 0281-7446. ; 116:2005:4, s. 25-30
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Varför ville Folkets Husföreningarnas Centralorganisation, FHC, runt 1940 att landets föreningar skulle börja driva egna biografer? Och hur kom dessa folkbiografers verksamhet att se ut i Ådalen och Medelpad? Denna artikel besvarar dessa frågor om mål och tillämpningar genom att följa hur socialistiska visioner från centralt håll kom att anpassas till en vardaglig praktik vid sådana regionala biografkedjor som Ångermanlands Folkbiografer och Matforskedjan i Medelpad. Vidare klargör artikeln några orsaker till varför denna nyetablering orsakade en strid med Sveriges Biografägareförbund och hur den kom att sätta spår både i de visionära skrivelserna från FHC och i verksamheten vid folkbiografer och privata ambulerande biografrörelser i Ådalen.
|
|
| 38. |
- Bäckström, Mattias, 1969
(författare)
-
Sundt, Aall och Fett i Raulandsstuen: Kulturminnet och museiföremålet i vetenskap och museipraktik 1861-1906
- 2006
-
Ingår i: Nordisk kongress i idehistorie i Oslo den 11 augusti 2006.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta konferensbidrag lägger jag fram några centrala problemområden för mitt avhandlingsprojekt. Jag försöker bland annat bena ut vad Raulandsstuen på Norsk Folkemuseum i Oslo var (och inte var) innan det blev något självklart, innan det stelnade i sin roll som oifrågasatt museiföremål på ett kulturhistoriskt museum. Det gör jag genom att gå tillbaka till dess historiska början för att sedan beskriva vilka som var med om att forma kulturminnet och museiföremålet (och varför). Michel Foucault ställer i essän "Nietzsche, genealogien, historien" utvecklingshistorikern mot genealogen. Där den förre fäster sin tillit till metafysiken och söker efter ursprungets exakta essens och renaste möjlighet, lyssnar den senare snarare till historien och letar efter den historiska begynnelsen. De tre herrarna i Raulandstuen (den tidiga sociologen Eilert Sundt, museigrundaren Hans Aall och konsthistorikern Harry Fett) tillhörde den förra skaran som sökte efter ett ursprung och en öppning mot en universell hustyp. Men från vilka positioner i samtiden talade de, och hur kom de att avgränsa kulturminnet gentemot andra objekt i sekelskiftets Norge och Skandinavien?
|
|
| 39. |
- Bäckström, Mattias, 1969
(författare)
-
To Create and Maintain the Nomadic Lapp and the Modern Folk
- 2007
-
Ingår i: Compilation of Papers and Presentations, National museums in a global world, NaMu III - Making National Museums, International Conference in Oslo, November 19-21, 2007. ; , s. 165-171
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- How and why were the figures of the urban masses and the "museum-man", the nomadic Lapp and the peasant Swede, Dane and Norwegian constructed and maintained in the late 19th century open-air museums? This paper shows how, for example, the forest officer Hugo Samzelius and the linguistic scholar K.B. Wiklund, during their expeditions to Lapland 1891, manage to identify the "folk-memories" worthy of preservation and exhibition among the alleged heaps of worthless rubbish that the Sami people had in their possession. What was a "folk-memory" and what was debris in Scandinavia at the turn of the century? How and by whom was the "folk-memory" made? And how was it used in the Scandinavian open-air museums? These are important questions in my PhD thesis project. This paper offer some methodological thoughts relating to them.
|
|
| 40. |
- Bäckström, Mattias, 1969
(författare)
-
Övervakning, säkerhet och Munchs omåttlighet: Kyrkstölderna i Norrland och kuppen mot Munchmuseet i Oslo
- 2006
-
Ingår i: Kärnfelt, J. (red). I skuggan av samtiden: En vänbok till Sven-Eric Liedman och Amanda Peralta. - Göteborg : Institutionen för idéhistoria och vetenskapsteori. - 9197623903 ; , s. 51-70
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det senaste decenniet har fyra norrländska län varit utsatta för en omfattande skövling. Det handlar om organiserad brottslighet, mer sällan om tillfällighetstjuvar, som vid 50 kända inbrott sedan 1994 har tömt kyrkorna på närmare 250 ovärderliga konstföremål. Dessa kyrkstölder fick ett mycket stort genomslag i nationella medier under 90- och 00-talet, och utgjorde en bakgrund till Brottsförebyggande rådets projekt om kulturarvsbrottslighet i Norden. Jag vill som idéhistoriker ta min utgångspunkt i denna kontext för att förstå varför övervakningskameror i dag har börjat monteras i kyrkor och museer. Alltså ge en beskrivning till den "bekanta" utvecklingen som Åmåls Kyrkliga Samfällighet syftade på i sitt yrkande från 2003 om tillstånd till kameraövervakning: "Dessvärre har som bekant utvecklingen gått dithän att skyddsåtgärder av olika slag blivit nödvändiga i en omfattning som för bara något decennium sedan var otänkbar." Föreliggande essä handlar därför om samfällighetens process genom alla rättsinstanser, om de norrländska kyrkstölderna och om Brottsförebyggande rådets rapport Brottsplats kyrkan. Men den handlar också om personlig integritet och om kyrkan som säker miljö och solidarisk mötesplats. Jag vill med andra ord samtidigt i min roll som antikvarie och museiman försöka visa på andra vägar än ett säkerhetstänkande som endast inbegriper olika former av övervakning i offentliga miljöer som Åmåls kyrka i Dalsland, Alnö kyrka i Medelpad och Munchmuseet i Oslo. I denna essä tydliggör jag att bevarandet och tillgängliggörandet av det kyrkliga kulturarvet är beroende av varandra, samtidigt som jag formulerar en kritik mot en endimensionell övervakning genom att beskriva säkerhetens bevarandedimension.
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
- Nielsen, Lars, 1955-, et al.
(författare)
-
Issues in Diagnosis, Supervision, and Safety
- 1996
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Issues concerning diagnosis, supervision and saftey are found in many technologically advanced products. There is now a trend to extend the functionality of diagnosis and supervision systems to handle more advanced situations. This report collects some of the initiatives taking place in research and some of the developments taking place in the industry.
|
|
| 43. |
|
|
