| 1. |
- Abboud, Amina, et al.
(författare)
-
Årsbok 2018 : Socialhögskolan, Lunds universitet
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Socialhögskolans årsbok ger en liten inblick i vad vi gör och vi hoppas att den bidrar till att presentera utsnitt från vår verksamhet på ett trevligt och samlat sätt. Årsboken som är Socialhögskolans tredje uppmärksammar inte bara det som skett på Socialhögskolan under 2018. Den uppmärksammar även att 2018 var året då svensk äldreomsorg fyllde 100 år. Årsbokens gästredaktör Per Gunnar Edebalk inleder därför bokens forskningsavsnitt med att i år skriva om just hundraåringens historia. Det är inledningen på ett avsnitt där flera forskare vid Socialhögskolan bjuder på bidrag som lyfter fram aspekter av äldreomsorg och åldrande.Håkan Jönson och Tove Harnett resonerar om de begrepp som omgärdar äldreomsorgens möten och organisering sett i ett socialt arbetets perspektiv. De två har även skrivit en artikel om huruvida behov ska ses annorlunda mellan grupper bara för att man passerat en viss ålder.Däremellan presenteras en text av Erika Werner som låter oss möta frågor kring en sviken generation, här genom ett möte med Agnes, som hamnade mitt i skarven när pensionssystemet reformerades. Elisabeth Carlstedt presenterar en text om hur äldreomsorgens särskilda boenden arbetar i relation till Socialtjänstlagens direktiv om meningsfullhet och värdighet, och hur svårt det är. Lars Harrysson presenterar därefter ett avsnitt om två forskningsprojekt som han och Erika Werner gjort där fokus har legat dels på pensioner för personer i ekonomiskt utsatta grupper, speciellt med migrantbakgrund, dels om hur tro och äldreomsorg samspelar, eller inte. Äldreomsorgsavsnittet avslutas sedan med en intervju som Patrik Hekkala gjort med Peter Andersson som startade kursen socialt arbete med äldre och med Tove Harnett som tagit över och fortsatt utvecklingsarbetet till dags datum.Årsboken avslutas sedan med fyra texter. En av Amina Abboud, snart färdig socionom, som skriver om sina erfarenheter av och i uppsatsskrivandet. Sedan en där vi får möta Carina Olsson som arbetat hos oss länge, men som faktiskt arbetat vid universitetet i 40 år 2018. Emelie Dahlström, Joakim Grina och Jan Abrahamsson ger sedan en bakgrundsteckning till en hos Socialhögskolan verksam social accelerator, SoPact. Som avrundning finner du sedan lite mer information om vår verksamhet här vid Socialhögskolan.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Andersson, Gunvor, et al.
(författare)
-
Missbrukande föräldrar, utsatta barn och socialt arbete
- 2006
-
Ingår i: Nordic Studies on Alcohol and Drugs. - 1458-6126. ; 23:1, s. 45-56
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the article is to put together four different studies and research perspectives. The four authors present their own studies about drug addicted mothers; fathers called into question by child welfare authorities; children in foster care; child welfare services. The four studies have a qualitative approach, interviewing parents and children in vulnerable positions and in contact with child welfare authorities. The combined results show the need of coooperation between child welfare and rehabilitation of adults addicted to alcohol and drugs, and the need to have a comprehensive approach to vulnerable families, also during separation. The right of vulnerable children to be heard in research as well as in practice is exemplified and emphasized.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Andersson, Gunvor, et al.
(författare)
-
Umgänge till varje pris?
- 2006
-
Ingår i: Socionomen. - 0283-1929. ; :5, s. 3-17
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Bangura Arvidsson, Maria
(författare)
-
Ifrågasatta fäder : Olika bilder av fäder till socialt utsatta barn
- 2003
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation deals with fathers of children subjected to child welfare investigations. They are "fathers called into question" and their fatherhood is not very much investigated so far. The dominating picture is that the fathers are absent, to their children as well as in research and social work literature. Two Swedish contexts are presented. These represent different interpretations of "the best interest of the child". Both are of importance to the social services' image of fathers called into question. The first context is about social policy and gives prominence to fathers as emotionally important for their children. The other context is about child welfare where children sometimes have to be protected from their fathers. The aims of the thesis are to examine 1) the images of fathers and the relationship to their children expressed in case files; 2) the images of fathers and the relationship to their children expressed in interviews with administrative social workers; 3) fathers' own experiences of the social services, their perspectives of fatherhood and the relationship to their children. I have examined 40 case files, interviewed 13 social workers at two social welfare offices, and interviewed 19 fathers. In the case files the image of fathers stands out as fragmented, but from the information available it was evident that fathers were recognized as important for children. By involving fathers in the child welfare investigation and documenting it, the social workers could argue that they live up to what is expected from them according to the general discourse of fatherhood in social policy, namely to strengthen fathers' relationship to their children. However, in cases where the fathers did not have custody of their children the social workers could use their own discretion to decide whether fathers should be contacted or not. In the interviews with the social workers the image of the fathers was characterized by an ambiguity between the various interpretations of the notion "in the best interest of the child". On the one hand the social workers gave prominence to fathers as important for their children, in accordance to the intentions of social policy. On the other hand, in the social workers' practical work it could be necessary to protect children from their fathers. Furthermore a conflict between traditional and modern fatherhood was evident. The social workers maintained traditional gender roles at the same time as they tried to create modern fathers. The fathers' images of their own fatherhood is characterized by mixed feelings. They felt misunderstood by the social services and expressed powerlessness, and felt stigmatized. They had to fight to be active and present fathers for their children and to be seen as such. However the fathers gave an image of themselves as normal fathers. Many of the fathers thought that they lived up to their own image of good fatherhood even if it was hard sometimes. The children had an important place in their lives and they also thought that they were important to their children.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Malm, Joakim, et al.
(författare)
-
UTVÄRDERING AV SI-VERKSAMHETEN VID LUNDS UNIVERSITET 2016/17
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samverkansinlärning/Supplemental Instruction (SI) är en pedagogisk metod som syftar till att öka genomströmningen i svåra kurser. Metoden uppstod i USA vid University of Missouri Kansas City i mitten på 1970-talet och har därefter spridits till mer än 1500 högre lärosäten i ett trettiotal länder (Martin, 2008). Kort kan SI sägas vara ett studentdrivet komplement till ordinarie undervisning vid högre utbildning. Material i en kurs bearbetas tillsammans i en studiegrupp genom diskussion och grupparbeten under ledning av en äldre student – den s.k. SI-ledaren. Samverkansinlärning kom till Lunds universitet 1994 och har fått stor spridning på universitetet. Lund universitet utgör också ett nav för SI både i Sverige (SI finns på ca 15 svenska högre lärosäten) och i Europa och är också platsen för det nordeuropeiska SI-centret som ansvarar för utbildning och uppföljning i området på uppdrag av det internationella SI-centret i USA. Denna rapport sammanfattar resultaten från en utvärdering av SI-verksamheten vid Lunds universitet under läsåret 2016/17. SI-programmet vid Lunds universitet är omfattande med verksamhet på sex av universitetets fakulteter. Totalt har vi årligen ca 230 verksamma SIledare i ett sjuttiotal kurser. Organisationen av SI varierar mellan de olika fakulteterna. En ytterlighet finns vid LTH och naturvetenskaplig fakultet där verksamheten är starkt centraliserad. Den andra ytterligheten är vid samhällsvetenskaplig fakultet där SI-verksamheten är decentraliserad till de olika ämnena. Det som förenar de olika verksamhetsansvariga är den entusiasm som finns för SI-konceptet samt de dedikerade studenter som är SI-ledare. Närvaron på SI-möten är relativt god. Totalt har vi över 4000 studenter vid Lunds universitet som nyttjar SI varje år och en närvaro kring 30 % av kursregistrerade i snitt. Antalet deltagare på ett SI-möte ligger kring 10 i medeltal med en standardavvikelse kring 5 studenter, vilket ger goda förutsättningar för produktiva SI-möten generellt sett. De utvärderingar som gjorts av sambandet mellan SI-närvaro och kursresultat antyder att aktivt deltagande på SI ökar chanserna till ett bra resultat på kursen oavsett ämne. En specialundersökning i en kurs i matematik antyder också att alla studenter verkar gynnas av att gå på SI oavsett förkunskapsnivå. Enkätutvärderingar bland deltagarna antyder att den främsta drivkraften att delta på SI är att förstå kursmaterialet oavsett ämne och fakultet. Strategiska motiv som att klara kursen är normalt underordnade även om detta varierar beroende på fakultet/ämne. Det är roligt att konstatera att studiesocial interaktion mestadels värderas högt som motiv att delta på SI. Arbetsmiljön på SI upplevs som bra (lätt att fråga, lättsam, positiv och stödjande atmosfär samt lagom tempo) och generellt verkar mötena följa SI-metodiken väl. Oavsett fakultet verkar majoriteten av deltagarna känna att SI-mötena hjälper dem i deras kursarbete. De får en bättre förståelse av vad som förväntas av dem i kursen, ett ökat intresse för ämnet samt stöd i kursarbetet. De allra flesta verkar känna att de får en betydligt djupare förståelse för det kursmaterial man går igenom på SI-mötena. Dessutom upplever många att de sannolikt kommer att förbättra sitt kursresultat genom deltagande på SI. Detta antagande stödjs också som nämnts ovan av SI-närvaro och examinationsstatistik från kurser och ju högre SI närvaro desto bättre verkar det gå oavsett ämnesområde. Att döma av deltagarnas enkätsvar är det inte bara kursen med tillhörande SI som gynnas av SI-deltagande. Flera generella färdigheter tränas som bör gynna studenter i studier i andra kurser utan SI. Många deltagare upplever att färdigheter som problemlösningsförmåga, kritiskt tänkande, lagsamverkan och samarbete, presentation inför andra och sätt att studera utvecklats genom att delta på SI. Dessutom får flera ett förbättrat självförtroende i sina studier samt ett ökat nätverk av studiekamrater. Tidigare studier vid LTH antyder att de som deltagit på SI också presterar bättre i andra kurser utan SI och att de är mindre benägna att göra studieavbrott och tar ut examen i högre utsträckning (Malm, Bryngfors, & Mörner, 2012; Malm, Bryngfors, & Mörner, 2015; Malm, Bryngfors, & Fredriksson, 2017). Deltagarnas svar på frågan med ”Vad tycker du är det bästa med SI-mötena?” betonar möjligheten till diskussion och social interaktion, en god studiemiljö samt förståelseinriktad studietid. Detta gäller oavsett ämnesområde. Vad kan då förbättras med SI-mötena? Några antyder att strukturen/effektiviteten på mötena kan vara bristande. Detta kan i sin tur bero av att stödet för SI-ledare i form av observationer och handledning inte alltid fungerar som det skall. Detta är något att titta närmare på inom universitetet. Annat som kan förbättras med SI-verksamheten är att man vill ha fler möten, mer tid till mötena eller bättre schematider. Internationellt anses det ofta att SI-ledarna är de största ”vinnarna” i SI-konceptet pga de ledarskaps- och grupphanteringsfärdigheter de erhåller. Detta antyds även i enkätutvärderingarna för SI-ledare vid Lunds universitet. SI-ledarna verkar dessutom få ett bättre självförtroende, djupare förståelse av kursämnet samt bli bättre på att prata inför andra. Både deltagare och SI-ledare är generellt nöjda med sina möten.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Werner, Erika, et al.
(författare)
-
Agnes och pensionssystemet som svek
- 2019
-
Ingår i: Årsbok 2018 Socialhögskolan Lunds universitet. - 9789177539902 - 9789177539902 ; 2019:2, s. 23-27
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
