| 1. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2016 : Resursöversikt
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter uppdelade i olika bestånd, samt sju skal- och blötdjursarter.Nytt för årets upplaga är kapitlet om ekosystemtjänster. Avsnittet beskriver de fördelar människan får genom ekosystemen, till exempel hur fisk och skaldjur kommer till nytta för människan genom föda, rekreation och biologisk mångfald. Nytt för i år är också att rapportens diagram och figurer anpassats för läsare med defekt färgseende.Översikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2017 : Resursöversikt
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter och sju skaldjursarter.Nytt för i år är att vi även beskriver fritidsfisket mer utförligt. Det fisket får allt större betydelse för utvecklingen av många av Sveriges bestånd av fisk- och skaldjur, till exempel sötvattens- och kustlevande arter som abborre, gädda, gös, lax, röding och öring, liksom marina arter som torsk och hummerÖversikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Andersson, Jan, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2015 : Resursöversikt
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 40 fiskarter uppdelade i olika bestånd, samt sex skal-och blötdjursarter.Nytt för årets upplaga är en beskrivning av hur de provfisken som ligger till grund för analys och rådgivning utförs.Översikten är utarbetad av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 6. |
- Andersson, Magnus, et al.
(författare)
-
Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten : Resurs- och miljööversikt 2012
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den nionde utgåvan av den samlade översikten över fisk- och kräftdjursbeståndens status i våra vatten. Kunskap om fiskbestånden och miljön är en förutsättning för att utnyttjandet av fiskresurserna skall bli bärkraftigt. För svenska vattenområden beskrivs miljöutvecklingen i ett ekosystemsperspektiv, dels för att tydliggöra fiskens ekologiska roll och beskriva yttre miljöfaktorer som påverkar fiskbestånden, dels för att belysa fiskets effekter på miljön.Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten är utarbetad av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Rapporten sammanfattar utveckling och beståndsstatus för de kommersiellt viktigaste fisk- och kräftdjursarterna i våra vatten. Bedömningar och förvaltningsråd är baserade på Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rådgivning, SLU Aquas nationella och regionala provfiskedata, samt yrkesfiskets rapportering.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Beier, Ulrika, et al.
(författare)
-
Bedömningsgrunder för fiskfaunans status i rinnande vatten : utveckling och tillämpning av VIX
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett nytt index för bedömning av ekologisk status med hjälp av fisk i rinnande vatten har utvecklats. VIX (VattendragsIndeX) kräver standardiserat elfiske. Omgivningsvariabler som också behövs är avrinningsområdesstorlek, andel sjö i avrinningsområdet, minsta avstånd till närmaste sjö uppströms eller nedströms, höjd över havet, lutning, medeltemperatur för helår respektive juli, vattendragets bredd och provtagen area. Dessutom används bedömning av ursprunglig populationstyp av öring (strömlevande, sjövandrande eller havsvandrande) för att kunna anpassa indexet utefter detta.Potentiella indikatorer som testades var de som ingick de gamla bedömningsgrunderna (FIX), europeiskt fiskindex (EFI) och dessutom sex indikatorer som testats vid utveckling av en bedömningsmodell för laxfisk i kustvattendrag (HÖL). De sex indikatorer som till slut kvarstod i indexet för bedömning av generell påverkan var sammanlagd täthet av öring och lax, andel toleranta individer, andel lithofila individer, andel toleranta arter, andel intoleranta arter och andel laxfiskarter som reproducerar sig. Separata sidoindex kunde också räknas ut för att tydligare påvisa olika typer av påverkan, det vill säga surhet, övergödning, morfologisk och hydrologisk påverkan. Där ingick bland andra en sjunde indikator, Simpsons diversitet, för hydrologisk påverkan.Fokus var inställt på att kunna finna en så tydlig separation som möjligt av påverkade lokaler (klass 3, 4, 5; måttlig, otillfredsställande respektive dålig) och opåverkade lokaler (klass 1 och 2; hög respektive god). Det färdiga indexet VIX kunde klassa 66 % av lokalerna korrekt till påverkad/opåverkad i det dataset som användes i indexutvecklingen. Då indexet tillämpades på ett oberoende dataset var andelen korrekt klassade lokaler 73 %.Indexet kan påvisa generell påverkan, surhet, övergödning och med sidoindex även morfologisk och hydrologisk påverkan. Däremot saknas i indexet fortfarande ett tydligt påvisande av påverkan på konnektivitet för fisk i vattendrag.
|
|
| 9. |
- Beier, Ulrika, et al.
(författare)
-
Fisk och fiske i Mälaren
- 2015
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Nära en tredjedel av Sveriges befolkning bor i Mälardalen. Mälaren är Sveriges tredje största sjö och en av de artrikaste beträffande fisk. Sjön är både flikig och mångsidig. Ömsom kantas den av slätter med intensivt jordbruk och stora vassområden, ömsom av karga klippor och grusstränder. Här finns omväxlande små och stora öar, grunda vikar, trånga sund och stora, djupa fjärdar. Mälaren har förorenats under århundraden och är fortfarande delvis övergödd. Trots det tjänar den som landets största dricksvattentäkt. Två miljoner människor får dricksvatten från Mälaren. Länge har fokus varit på sjöns vattenkvalitet, både för att dricka och bada i. Mälaren är också viktig som fiskesjö. Fiske i Mälaren innebär oftast rekreation men sjön försörjer också cirka trettio yrkesfiskare. Sist men inte minst - fisken i Mälaren är en viktig del i dess ekosystem. Genom näringsväven återkopplar fisken oundvikligen till vattnets kvalitet. I den här rapporten vill vi sätta Mälarens fisk i fokus. Vi ska berätta om fiskarter som är viktiga för ekosystemet och fisket samt om hur fisken i Mälaren undersöks.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Beier, Ulrika
(författare)
-
Habitat selection and indirect interactions in fish communities : mechanisms to explain spatial distribution of perch, roach, and vendace
- 2013
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- To increase the understanding of freshwater lake ecosystems, I have studied the habitat selection of perch (Perca fluviatilis L.), roach (Rutilus rutilus (L.)), and vendace (Coregonus albula (L.)). These fish species use the pelagic and the littoral-benthic habitats in lakes to different extents. Perch and roach are omnivorous, and perch become piscivorous at larger sizes. Vendace is a pelagic species specialized in eating zooplankton. Vendace was expected to affect biotic interactions and habitat use of roach and perch, both directly and indirectly. I used monitoring data to examine how species distribution patterns, as well as population structures, depended on species composition. In a predation experiment, I studied the relative predation sensitivity as well as evasive behaviours of roach and vendace, with piscivorous perch used as predators. In foraging experiments in aquaria, I studied foraging efficiencies and swimming performances of roach and vendace eating zooplankton in different temperature and light treatments. I then applied metabolic models for roach and vendace, respectively, to compare their net energy gain in different abiotic conditions. Roach used the pelagic habitat less, and the biomass of roach was lower in lakes with vendace. Results did not support the prediction that perch populations would benefit from the presence of vendace. However, results indicated that a release of competition for small perch may be mediated by vendace, through changed habitat use of roach, increasing the possibilities for predation. Roach and vendace were similar in their sensitivity to predation, indicating that energy gain can explain their habitat use. Foraging efficiencies did not explain the habitat use of roach and vendace in the field. However, the net energy gain in different abiotic conditions, could explain observed patterns of their habitat use in lakes. This thesis shows how the trade-off between mortality and net energy gain is manifested in habitat use. Including habitat selection in ecological studies may increase our understanding of biotic interactions. Metabolic costs as well as foraging abilities in different abiotic conditions are important for explaining the habitat use of species. Such knowledge can make it possible to forecast how interacting fish species may be affected by environmental change.
|
|
| 12. |
- Beier, Ulrika
(författare)
-
Habitat use in fish communities : size- and environment-dependent mechanisms affecting biotic interactions and population regulation
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Through the influence of abiotic factors, the habitat use of organisms affects their metabolism as well as other species- and size-dependent individual-based rates. The habitat-specific performances of individuals interacting in different habitats thereby affect biotic interactions. Habitat use is thus central for the outcomes of biotic interactions that, in turn, regulate populations and communities. My aim is to investigate how individual processes are influenced by habitat-dependent abiotic factors, affecting biotic interactions to regulate habitat use and population structures in fish communities. I examined patterns of habitat distribution and population structures of perch (Perca fluviatilis L.), roach (Rutilus rutilus (L.)), and the zooplankton specialist vendace (Coregonus albula (L.)) using a database of standardised test fishing data in lakes. To clarify mechanisms, I experimentally studied predation from perch in pond enclosures as well as relative foraging abilities of the two competitors roach and vendace in aquaria with different temperature and light treatments. To test mechanisms in natural situations, I calculated species- and size-dependent net energy intake, incorporating temperature- and light-dependence, including metabolism, using field data from different habitats in lakes with and without vendace. I also developed and applied a stage-structured biomass model, considering a cold water species (vendace) using two habitats differing in temperature. I thereby studied how climate warming which acts differently on different lake habitats affected temperature-dependent individual-based processes, and results on the population level. Through multi-species studies, I found that a combination of size- and environment-dependent individual processes determining energy gain, rather than predation risk, could explain size- and species-specific habitat use. The single-species study showed that stage-specific intake rates in one habitat, altered by increased temperature, affected intraspecific competition in both habitats, through a mechanism of ‘inter-habitat subsidies’ which altered population structure through maturation and reproduction rates. My thesis shows how including size- and environment-dependent individual processes, and interactions across habitats, increases our understanding of population and community structure as well as effects of environmental change.
|
|
| 13. |
- Beier, Ulrika
(författare)
-
Temperature- and light-dependent ratio of energy gain to metabolic costs explains spatial and temporal habitat use of zooplanktivorous fish
- 2017
-
Ingår i: Ecology of Freshwater Fish. - : Wiley. - 0906-6691 .- 1600-0633. ; 26, s. 506-516
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Understanding the forces that drive habitat selection of species in communities is important in both ecology and evolution. In nature, species face variation in competition, predation and physical characters among habitats. Vendace (Coregonus albula (L.)) is a specialised zooplanktivorous fish predominantly using deeper water in lakes during summer, while roach (Rutilus rutilus (L.)) uses mainly the shallow littoral zone as well as the upper layer of the pelagic zone. To understand mechanisms behind habitat use of these species, I first conducted a predation experiment to investigate their sensitivity to predation by perch (Perca fluviatilis L.). Second, I performed a foraging experiment using different temperature and light treatments. I then used metabolic calculations to estimate energetic costs when foraging. I found no difference between species regarding sensitivity to predation. Vendace was the most efficient forager on zooplankton but also swam faster spending more energy compared to roach. Roach had a comparatively high metabolic rate in the lowest temperature, where their foraging efficiency was lowest. The energy gain ratio at 6 degrees C was highest for vendace, while it was lowest for roach. In the highest temperature (18 degrees C) and the lowest light level (1lux), both species were similar in their energy gain ratio. The relative energy gain ratio provides a mechanism to explain habitat distribution for the two species. An increased understanding of the role of metabolism in combination with biotic interactions and habitat use may help to foresee effects of environmental change for different species.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Dahlberg, Magnus, et al.
(författare)
-
Provfiske efter flod- och signalkräfta 2005 : Specialprojekt inom ramen för IKEU
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid undersökningar av försurade och kalkade vatten är sammansättningen av kräftbeståndenen viktig parameter att beakta. Både flodkräfta (Astacus astacus) och signalkräfta (Pacifastacus leniusculus) är känsliga för vattenkemiska och hydrologiska störningar i form av surstötar och hör till Sveriges mest försurningskänsliga organismer. Kräftor bedöms ha en undre tolererbar pH-gräns på mellan 5,5-6,0, men detta varierar beroende på bl.a.humushalten i sjön. Båda våra kräftarter används som indikatorer på god vattenkvalitet och försurning. Flodkräfta är dessutom en prioriterad art vid val av objekt för kalkning och biologisk återställning.Arten blev under 2005 uppflyttad från sårbar till starkt hotad enligt rödlistan för hotade arter (Gärdenfors, 2005). Den är även upptagen i EU:s habitatdirektiv. För att följa populationsutvecklingen behövs längre tidsserier av standardiserade provfisken i sjöar och vattendrag. I dagsläget har vi mycket få sådana serier där uföraren är en regional eller central myndighet. Idag görs det uppföljningar efter utsättning av flodkräftor (effektuppföljning vid återintroduktion av flodkräfta som biologisk återställning efter kalkning), men det saknas provfisken efter flod- och signalkräfta inom IKEU. Det är därför angeläget att inkludera fältundersökningar av kräftor inom IKEU programmet.I Fiskeriverkets kräftdatabas lagras och bearbetas data om kräftor i form av provfisken, förekomstuppgifter och pestuppgifter. Kräftdatabasen ger underlag för jämförelser mellanfisken, förekomster och pest på lokal, regional eller nationell nivå. Uttag i form av översiktliga provfiskerapporter (se bilagan) kan göras direkt efter inmatning.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Degerman, Erik, et al.
(författare)
-
Höjt minimimått på gös ger ökad avkastning i fisket
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gös är insjöfiskets viktigaste art. Beståndsvårdande åtgärder som ökar och stabiliserar avkastningen av gös är därför viktiga för fisket. Eftersom minimimåttet på gös i de stora sjöarna länge varit 40 cm har göshonor kunnat beskattas innan de nått könsmognad (vid ca 41-44 cm). Ett ökat minimimått borde ge en stabilare och större rekrytering på sikt. Samtidigt borde ett höjt minimimått direkt innebära att avkastningen ökar eftersom den naturliga dödligheten för gös kring 40 cm är liten. På ett halvt år tillväxer gös av denna storlek normalt 5 cm. Från 1 juli år 2001 höjdes därför minimimåttet på gös till 45 cm och minsta tillåtna maska (sträckt maska) sattes till 120 mm i Hjälmaren. I Mälaren bibehölls fortsatt 40 cm minimimått och minsta maska 100 mm, även om en ändring nu förväntas även här. Medelfångsten i Hjälmaren ökade från 59 ton per år perioden 1996-2000 till 153 ton per år perioden 2001-2007. Ökningen var således 174 %. I Mälaren var motsvarande fångster 132 ton den första perioden och 142 ton den senare, en svag ökning med 7,5 %. Statistiskt kunde det beläggas att förändringen i Hjälmaren var avsevärt större än förväntat utgående från utvecklingen i Mälaren. Eftersom de båda sjöarnas avkastning följt varandra under en lång tid före ändringen av fiskebestämmelserna var det sannolikt dessa som orsakat den höga avkastningen i Hjälmaren åren 2001-2007. Det årliga infiskade värdet av gös i Hjälmaren har ökat från cirka 2 miljoner kr (dagens penningvärde) åren 1996-2000 till 6,8 miljoner kronor åren 2001-2007, dvs. med 4,8 miljoner kronor. Indikationer hittills tyder också på att den biologiska mångfalden bevaras och gösfisket i Hjälmaren har kunnat miljöcertifieras (Marine Stewardship Council) som det första sötvattensfisket i världen. Samtidigt har ett antal nya, unga yrkesfiskare rekryterats in i yrket. Det rekommenderas att ett minimimått på minst 45 cm används för gös i insjöar och utefter våra kuster framöver.
|
|
| 18. |
- Holmgren, Kerstin, et al.
(författare)
-
Bedömningsgrunder för fiskfaunans status i sjöar : Utveckling och tillämpning av EQR8
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta arbete är en vidareutveckling av de bedömningsgrunder för miljökvalitet, som togs fram 1999 på uppdrag av Naturvårdsverket. Det är föranlett av att EU år 2000 tog beslut om införande av ett ramdirektiv för vatten. Målet är att uppnå en god ekologisk status senast 2015, och måluppfyllelsen ska bland annat bedömas utifrån fisksamhällets struktur. Den ekologiska kvalitetskvot som föreslås nu (EQR8, baserad på åtta fiskindikatorer) har många likheter med det tidigare svenska fiskindexet (FIX). Bedömningen är baserad på ett antal fiskindikatorer som kan beräknas via fångster i standardiserade provfisken med Nordiska översiktsnät. Grundläggande indikatorer, som antal inhemska fiskarter, relativt antal individer och biomassa, är gemensamma i EQR8 och FIX. Båda metoder tar hänsyn till naturlig variation i indikatorvärdena beroende på sjöns geografiska läge, area och djup. Värdena från ett provfiske jämförs med ett beräknat, objektspecifikt referensvärde.Den viktigaste skillnaden ligger i urvalet av sjöar för uppskattning av indikatorernas referensvärden. Tidigare användes alla tillgängliga provfiskedata för att uppskatta typiska indikatorvärden. Nu användes bara det senaste provfisket i varje sjö, och urvalet begränsades till sjöar med låg påverkan av surhet (pH > 6), närsalter (totalfosforhalter < 20 μg/l) och markanvändning (jordbruk och öppen mark < 25 % och tätort och bebyggelse < 1 % av avrinningsområdets area). Även kalkade sjöar uteslöts ur referensmaterialet, som avsågs representera sjöar med hög och god status enligt ramdirektivets definitioner. Många av sjöarna har provfiskats inom regionala program, där data för påverkansklassning saknas. Länsstyrelserna bidrog till att öka dataunderlaget, och totalt klassades 508 av 1 157 sjöar som referenser eller påverkade. Referensmaterialet bestod av 116 okalkade sjöar. Resten fördelade sig mellan 168 påverkade sjöar och 224 kalkade sjöar med i övrigt uppfyllda referenskriterier.Uppdelningen av data i referenser och påverkade sjöar gav möjlighet att testa 16 fiskindikatorers respons på de utvalda typerna av påverkan. Även de kalkade sjöarna utmärkte sig genom att flera fiskindikatorer avvek i samma riktning som i sura sjöar. Resultatet användes som kriterium för att välja indikatorer till ett sammanvägt index. Skillnader mellan referenser och påverkade sjöar i både gamla och nya index undersöktes. Både FIX och EQR8 var bättre på att separera sura, jämfört med eutrofa sjöar, från referensförhållanden. EQR8 var bättre än FIX på att urskilja eutrofa sjöar.De nya bedömningsgrunderna kan förbättras ytterligare. Ett viktigt steg är att öka dataunderlaget för att klassa provfiskade sjöar som referenser eller påverkade. På sikt bör även andra typer av påverkan ingå i referenskriterierna. Det är nödvändigt för att studera effekter av till exempel klimatförändring, reglering av vattennivåer, skogsbruk, fiske och introduktion av främmande arter.
|
|
| 19. |
- Kulatska, Nataliia, et al.
(författare)
-
Understanding ontogenetic and temporal variability of Eastern Baltic cod diet using a multispecies model and stomach data
- 2019
-
Ingår i: Fisheries Research. - : Elsevier BV. - 0165-7836 .- 1872-6763. ; 211, s. 338-349
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Size of predator and prey determines, to a large extent, predator-prey interactions in aquatic systems. Understanding the relationship between predator and prey size in the individual predator's food selection process is a cornerstone of ecological modelling. Stomach content data are used to inform such models, as they provide prey species specific information about the predator diet in the wild. These data are strongly relevant as direct observations of species trophic interactions, but they have limitations, and are costly. Our objective was to develop and test a model which is able to predict changes in the Baltic cod diet by reconstructing the dynamics of cod and its prey, herring and sprat, populations, their length distributions, and parametrizing trophic interactions between them. We analysed time-series of cod stomach data and built an age-length structured multispecies model using Gadget. Both observed and predicted diets of smaller (juvenile) cod consisted mainly of benthos, while larger cod fed mostly on fishes (herring and sprat). Our model could predict the main patterns in species and length composition of cod diet. We also identified important knowledge gaps, especially on benthos dynamics and processes affecting prey availability and predator preference.
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
- Van Dorst, Renee, et al.
(författare)
-
Warmer and browner waters decrease fish biomass production
- 2019
-
Ingår i: Global Change Biology. - : WILEY. - 1354-1013 .- 1365-2486. ; 25:4, s. 1395-1408
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Climate change studies have long focused on effects of increasing temperatures, often without considering other simultaneously occurring environmental changes, such as browning of waters. Resolving how the combination of warming and browning of aquatic ecosystems affects fish biomass production is essential for future ecosystem functioning, fisheries, and food security. In this study, we analyzed individual- and population-level fish data from 52 temperate and boreal lakes in Northern Europe, covering large gradients in water temperature and color (absorbance, 420 nm). We show that fish (Eurasian perch, Perca fluviatilis) biomass production decreased with both high water temperatures and brown water color, being lowest in warm and brown lakes. However, while both high temperature and brown water decreased fish biomass production, the mechanisms behind the decrease differed: temperature affected the fish biomass production mainly through a decrease in population standing stock biomass, and through shifts in size- and age-distributions toward a higher proportion of young and small individuals in warm lakes; brown water color, on the other hand, mainly influenced fish biomass production through negative effects on individual body growth and length-at-age. In addition to these findings, we observed that the effects of temperature and brown water color on individual-level processes varied over ontogeny. Body growth only responded positively to higher temperatures among young perch, and brown water color had a stronger negative effect on body growth of old than on young individuals. Thus, to better understand and predict future fish biomass production, it is necessary to integrate both individual- and population-level responses and to acknowledge within-species variation. Our results suggest that global climate change, leading to browner and warmer waters, may negatively affect fish biomass production, and this effect may be stronger than caused by increased temperature or water color alone.
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Östman, Örjan, et al.
(författare)
-
Förvaltningsmål för nationellt förvaltade fiskbestånd : En översikt av kvantitativa mål
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fisk - och skaldjursbestånd som i huvudsak är begränsad e till svenska nationella vat- ten förvaltas av svenska myndigheter och organisationer. Dessa bestånd kan i motsats till internationellt exploaterade och förvaltade arter utnyttjas av flera olika aktörer (t.ex. kommersiellt - och fritidsfiske) . Olika grupper av aktö rer kan ha olika syn på vad som är de lämpligaste långsiktiga förvaltningsmålen (t.ex. stor avkastning vs. stora individer). För dessa nationella bestånd är ofta datatillgången sämre än för in- ternationella bestånd, och ofta saknas tydliga mätbara förvaltni ngsmål, vilket resul- terar i en mindre effektiv förvaltning. Syftet med denna rapport är att ge en överblick över tillgängliga kvantitativa förvaltningsmål med tillhörande metoder som är lämp- liga för ett långsiktigt hållbart utnyttjande av nationella fisk - och skaldjursbestånd. Vi identifierar tre huvudkategorier av kvantitativa förvaltningsmål: 1) Långsiktigt hållbar avkastning, som kräver detaljerade data från många olika källor . 2) Minini- våer av biomassa - eller abundansindex, eller ett specifikt förhållan de mellan fångst och biomassaindex, vilket kräver pålitlig övervaknings - eller fångstdata. 3) "Natur- lik" eller "önskvärd" demografisk struktur, vilket kräver information om egenskaper så som storlek, ålder, och könsmognad. Alla tre typer na av mål har sina förtjänster och nackdelar. Mål för hållbar avkastning och biomassa -index tar inte hänsyn till storleksstruktur, och vice versa, och olika mål kräver olika typer av indata. Vi gör en översikt av vilka förvaltningsmål som kan vara lämpliga för olika typer av nationellt förvaltade fisk - och skaldjursbestånd. För närvarande är aktuell a data i allmänhet allt- för begränsade för att föreslå specifika förvaltningsmål för de flesta bestånd som kan komma i fråga för nationell förvaltning. Snarare betonar vi vikten av att använda flera olika mål i stället för att förlita sig på ett enda för att underlätta en hållbar användning av akvatiska resurser med hänsyn tagen till olika intressenter. Dessutom finns det ingen klar definition av vad ett nationellt bestånd är och när det är lämpligt att ha en nationell förvaltning. Därför är det viktigt att förvaltningsmålen sätts så att de kan återspegla både internationella, nationella och lokal a förutsättningar .
|
|
