| 1. |
- Henriksson, Malin, 1981-, et al.
(författare)
-
Köpa mat online? : effekter av ökad e-handel för person- och godstransporter i ett växande e-handelssamhälle
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De senaste åren har e-handel av livsmedel ökat starkt. Idag bygger beräkningar om e-handelns energieffekt på uppskattningar och antaganden snarare än på kunskap om branschen och dess kunder. Den här studien genererar fördjupad kunskap om vad det ur ett transportperspektiv innebär att företag istället för individer ansvarar för att matvaror transporteras till hemmet. Huvudsyftet med projektet är att analysera effekter till följd av ökad e-handel av livsmedel samt synliggöra faktorer som möjliggör en realisering av eventuell energibesparing. Detta görs ur ett regionalt perspektiv och i en svensk kontext. Syftet har uppnåtts genom en studie av energieffektiva distributionslösningar för e-handelserbjudanden, och genom en intervjustudie om potentiella och befintliga e-handelskunders preferenser, erfarenheter och beteende samt genom framtagandet av en regional modell för persontransporter.Resultaten pekar på att e-handel har betydande teoretisk potential givet att effektiva rutter ersätter inköpsresor med privat bil. Idag innebär många kompletteringsresor med bil att e-handeln inte i någon högre grad ersätter inköpsresorna, vilket innebär att energibesparingen idag sannolikt är begränsad. För att potentialen ska kunna uppnås behövs ett utökat kundunderlag, en medveten stadsplanering som prioriterar gång-, cykel- och kollektivtrafik, som lyfter godstransporter som en strategisk fråga och som lokaliserar livsmedelsbutiker nära människors hem.
|
|
| 2. |
- Andersson, Alfred, et al.
(författare)
-
Evaluating a Mobility Service Application for Business Travel: Lessons Learnt from a Demonstration Project
- 2020
-
Ingår i: Sustainability (Switzerland). - : MDPI AG. - 2071-1050. ; 12:3, s. 1-18
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Business travel contributes to significant greenhouse gas emissions, and there is a need for measures that reduce the demand for trips made with energy-intensive means of transport. In this study, a mobility service application (MSA) introduced in 13 Swedish organisations was tested and evaluated to facilitate booking and handling of business trips, in particular public transport. A before and after study consisting of surveys and interviews with employees at the organisations were conducted. The results show that the MSA was mostly used for regional and local public transport trips, and the users stated that the MSA made it easier to travel by public transport, although this particular result should be seen as tentative due to the small sample size. Three factors that influence the success of a new MSA as a means to increase sustainable business trips were identified: management control and proactiveness; perceived improvement of intervention; functions and technical sufficiency. The results also highlight the need to establish organisational conditions that facilitate sustainable business travel, such as coherent travel policy, accessibility to sustainable modes of transport, and a culture that encourages environmentally friendly behaviour. The study suggests improvements that can be made to similar interventions and strategies that can be introduced to promote sustainable business travel.
|
|
| 3. |
- Aretun, Åsa, 1970-, et al.
(författare)
-
GoMate – Diversifierad elfordonspool för den förtätade staden : slutrapport
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I GoMate-projektet har diversifierad elfordonspool vid boendet testats: pool bestående av elcyklar, elassisterade lådcyklar och elbilar, i två innerstadsområden i Jönköping. Det övergripande syftet med projektet har varit att undersöka om och i vilken utsträckning som en diversifierad elfordonspool kan bidra till minskad bilanvändning till förmån för användning av mer hållbara mobilitetslösningar.Resultaten visar att en diversifierad elfordonspool har potential att minska bilanvändningen. Det är framförallt elcykel som ersätter bilresor till vardags, vilket på sikt kan minska bilinnehav till förmån för nyttjande av biltjänster vid enstaka tillfällen (sällanresor).Om potentialen ska kunna realiseras krävs dock pris- och affärsmodeller för pooltjänsterna som stimulerar till minskad bilanvändning, betraktat som en process som kan förväntas ske successivt över tid. En sådan process behöver vidare understödjas av policy, styrmedel och åtgärder som begränsar och försvårar bilresande i innerstaden.Om potentialen ska realiseras behöver också poolverksamheten skalas upp betydligt avseende antal fordon per lägenhet. Trots att det var en relativt stor poolverksamhet med totalt 17 (varav 15 cyklar) fordon för 160 hushåll, som testades i projektet, så hade den endast kapacitet att försörja en mycket liten andel av de boendes totala resande, och med mycket små effekter avseenden bidrag till energioch klimatmål.
|
|
| 4. |
- Berg, Jessica, 1975-, et al.
(författare)
-
Bilisters användande av parkeringsanläggningar i centrala Göteborg : Orsaker, behov och konsekvenser för olika grupper
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Allt fler kommuner arbetar för att minska antalet parkeringsplatser i centrala delar. I Göteborg kommer ca 5 000 parkeringsplatser att försvinna under de kommande åren. Syftet med föreliggande studie är att undersöka orsaker till att människor utnyttjar parkeringsanläggningar i centrala Göteborg. Studien baseras på intervjuer med totalt 71 parkerare vid tre parkeringsanläggningar i centrala Göteborg. Som analysverktyg har idealtyper använts för att lyfta fram kärnan i intervjumaterialet och skapa ett sammanhang. Nio idealtyper identifierades i materialet vilka beskriver varför människor använder bilen och parkeringsanläggningar i centrala Göteborg, såsom brist på alternativ till bilen, stressig vardag, säsongsbunden användning, bilen som en rättighet, för att överbrygga långa avstånd, pragmatik, och för att turista. Resultatet visar att incitament att köra bil och möjligheten att välja transportmedel påverkas såväl av vardagens strukturer som attityder och erfarenheter kopplat till olika transportmedel och transportsystem. Slutsatserna är att ju mer komplext vardagsliv människor har, desto mer kommer arbetsliv och privatliv att påverkas av parkeringsåtgärder. Kollektivtrafiken upplevs som bristfällig och tidskrävande men många ser också kollektivtrafik som ett fullgott alternativ till bilen.
|
|
| 5. |
- Berg, Jessica, 1975-, et al.
(författare)
-
Comfort First! Vehicle-Sharing Systems in Urban Residential Areas : The Importance for Everyday Mobility and Reduction of Car Use among Pilot Users
- 2019
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI. - 2071-1050. ; 11:9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study is to explore to what extent a vehicle-sharing system (VSS) that includes electric bicycles and cars, connected to a block of apartments in a middle-sized city in Sweden, can cater for individuals' everyday mobility needs and reduce the need to own a car. The study connects to two different research areas: the usage of VSS and mobility transitions through pilot projects. Our results show a reluctance to voluntarily sacrifice comfort regarding everyday energy use. Owning and using a private car is to a high degree interpreted as convenient. The results from this study suggest that a VSS has the potential to satisfy mobility needs for people living in urban areas. However, in order for it to be successful, both in terms of satisfying mobility needs as well as being regarded as an attractive alternative to private car ownership, we argue that reconfiguration of modal choice and accessibility on different sociotechnical levels is a necessity. Interventions such as satisfactory public transport and better infrastructure for cycling and walking are suggested, as well as stricter parking regulations, banning cars in certain areas and making car use and ownership more expensive. In other words, the deployment of both soft and hard measures in combination is necessary.
|
|
| 6. |
- Berg, Jessica, 1975-
(författare)
-
En studie om effektiva och innovativa lösningar för kollektivtrafik på landsbygd : slutrapport av regeringsuppdrag
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) fick i budgetpropositionen för 2016 i uppdrag att genomföra en studie om effektiva och innovativa lösningar som kan öka medborgarnas vilja och möjlighet att utnyttja kollektivtrafiken på landsbygd. I uppdraget ingår att genomföra en omvärldsanalys och beskriva nuläget. I detta ingår att lyfta upp goda exempel på effektiva och innovativa lösningar inom kollektivtrafikområdet, såväl nationellt som internationellt. I uppdraget ska också olika landsbygders speciella förutsättningar samt kvinnors och mäns möjligheter att resa med kollektivtrafik beaktas. Vidare bör nya möjligheter att hantera öppna data och digitalisering belysas.Uppdraget avrapporteras i november 2017. Uppdraget resulterade i fyra olika delstudier som finns dokumenterade i fyra publikationer. Föreliggande slutrapport presenterar en sammanställning av uppdragets viktigaste resultat.
|
|
| 7. |
- Berg, Jessica, 1975-, et al.
(författare)
-
Erfarenheter och upplevda hinder i kollektivtrafiken hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med studien var att utforska skillnader i erfarenheter och upplevda hinder i kollektivtrafiken mellan personer med neuropsykiatrisk diagnos (NPF) och personer som inte har en NPF-diagnos. Ytterligare ett syfte var att studera i vilken omfattning NPF och upplevelser av kollektivtrafik har studerats tidigare och vad forskningen har visat. En litteraturstudie och en enkätstudie har genomförts. I litteraturstudien ingick 15 studier. De flesta berörde enbart autism. I litteraturstudien framkommer svårigheter som personer med NPF upplever med kollektivtrafiken; betydelsen av att kunna resa självständigt; föräldrars oro för barnens resor; hur de kan anpassa sig till transportsystemet samt hur systemet kan anpassas för användarna genom design av transportsystem och urbana miljöer.Enkäten har besvarats av 433 personer med en eller flera neuropsykiatriska diagnoser som språkstörning, Tourettes syndrom, autism och/eller ADHD/ADD och 457 personer utan någon diagnos, samtliga över 15 år. Enkäten visar att personer med NPF upplever fler svårigheter med kollektivtrafiken jämfört med personer utan diagnos. De är mer beroende av kollektivtrafik för dagligt resande och känner sig oftare trötta på grund av att de har åkt kollektivtrafik. De undviker att resa med kollektivtrafiken i högre utsträckning och stannar hemma från arbete och skola på grund av hur de upplever det. Folkmassor, ljud och lukter är de vanligaste förekommande hindren. Respondenter med NPF uppger att de ofta eller mycket ofta oroar sig för olika situationer såsom att inte få en sittplats ombord, att servicen inte anländer på utsatt tid samt att det strular med betalningen. Studien visar att NPF begränsar tillgänglighet med kollektivtrafik då resor undviks på grund av att det innebär konsekvenser som trötthet, oro, stress och sensoriska överstimuli. Kollektivtrafikens service och organisering är inte anpassad för personer med sociala svårigheter, sensorisk överkänslighet och svårigheter med planering och organisering. Studien ger förslag på åtgärder och vidare forskning som kan underlätta transportsituationen för personer med NPF.
|
|
| 8. |
- Berg, Jessica, 1975-, et al.
(författare)
-
Hur kan kollektivtrafiken bidra tilltillgänglighet och social rättvisa? : En studie av mobilitetsstrategier i socialt utsatta områden
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten bygger på en studie av mobilitetsstrategier hos personer i stadsdelarna Angered, Hammarkullen och Lövgärdet i Göteborg samt områdena Hallunda/Norsborg, Alby och Fittja i norra delarna av Botkyrka kommun utanför Stockholm. Det är urbana områden som anses vara socialt utsatta och som bland annat känneteckas av låg socioekonomisk status och kriminell inverkan. De som bor där reser mindre och äger bil i mindre utsträckning än personer som bor i andra urbana områden. Syftet med studien var dels att studera mobilitets strategier hos människor som bor, arbetar eller har aktiviteter i de studerade områdena, med ett särskilt fokus på hur kollektivtrafiken upplevs, används och kan tillgodose mobilitetsbehov, dels att tillhandahålla planeringsunderlag för att kollektivtrafiken i svenska städer ska kunna bidra till tillgänglighet och ett socialt rättvist transportsystem.Studiens viktigaste slutsatser är följande:Låg inkomst, låg utbildning och bristande kunskaper i det svenska språket är faktorer som hör ihop med socialt utsatta områdens karaktär och som gör det svårt att ta körkort,skaffa bil eller flytta närmare jobb och skola. En väl fungerade kollektivtrafik är därför en viktig resurs för delaktighet och integrering i samhället.För resenärer med begränsade ekonomiska resurser kan både enkel- och månadsbiljetter i kollektivtrafiken vara dyra att köpa.För de som arbetar kvällar, nätter och helger, och för de som arbetar på avsides belägna arbetsplatser, kan pendling med kollektivtrafiken utgöra en utmaning.Förutom avstånd till kollektivtrafiken är faktorer som geografi, topografi, väder, väglag,mörker och ljus, upplevd trygghet och parkeringsmöjligheter för cykel och bil avgörande för hur tillgänglig kollektivtrafiken är.Kollektivt resande betraktas av många som mindre attraktivt än att resa med bil och det tycks finnas en utbredd skjutskultur i de områden som den här studien behandlar.En dokumentanalys visar att regionala styrdokument som reglerar kollektivtrafikplaneringen fokuserar på yrkesarbetandes pendling, studenters pendling och på att uppfylla funktionsnedsatta resenärers behov.
|
|
| 9. |
- Berg, Jessica, 1975-, et al.
(författare)
-
In search of the ‘good life’ : Understanding online grocery shopping and everyday mobility as social practices
- 2020
-
Ingår i: Journal of Transport Geography. - : Elsevier Ltd. - 0966-6923 .- 1873-1236. ; 83
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Online grocery shopping offers an alternative to everyday grocery shopping, which often requires car travel. A growing marketplace of online grocery shopping services enables distributors to control 'the last mile' by which products reach consumers. However, realising the energy-saving potential of online grocery shopping entails addressing several problems, as increased e-commerce does not necessarily mean decreased car use. Today, calculated potential energy savings are based on estimates and assumptions rather than on thorough knowledge of consumers and their preconditions for e-commerce. This paper is based on a survey of 19 households that regularly buy groceries online. Qualitative interviews combined with travel diaries enable discussion of the household members' rationales, attitudes, expectations, and mobility practices. Online grocery shopping is considered here as a social practice that could contribute to a more sustainable mobility. In line with social practice theory, practices are understood as successful configurations of material, meaning, and competence that are also dependent on networks of other practices. This framing enables discussion of the likelihood that consumers will change mobility practices as an effect of online grocery shopping. The paper suggests that mobility practices results from constraining activities in everyday life, in which urban planning, norms of food and food purchasing, and the search for better quality of life are more decisive than is the practice of online shopping per se. This paper contributes empirically and theoretically to the study of mobility practices and discusses, from a user-centred perspective, the possibility of creating sustainable transport solutions.
|
|
| 10. |
- Berg, Jessica, 1975-, et al.
(författare)
-
Kollektivtrafikens betydelse för mobilitet och vardagsaktiviteter hos hushåll på landsbygd : intervjustudie
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- VTI har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en studie om effektiva och innovativa lösningar som kan öka medborgarnas vilja och möjlighet att utnyttja kollektivtrafiken på landsbygd. Denna studie är en delstudie inom uppdraget och syftar till att synliggöra lokala exempel på hur tillgången till transporter tillgodoser behov av mobilitet och deltagande i vardagsaktiviteter hos personer som bor på landsbygd. Följande frågor ska besvaras:1) Vilka för- och nackdelar beskrivs med att bo på landsbygd?2) Hur används olika transportsätt?3) I vilket mån kan kollektivtrafik möta deras mobilitetsbehov?Det empiriska materialet består av intervjuer med personer från 14 hushåll boende i landsbygder som kan definieras som tätortsnära enligt före detta Glesbygdsverkets definition. Landsbygderna ligger i Kinda kommun i Östergötland, Falun i Dalarna och Östersunds i Jämtland. Resultatet presenterar positiva och negativa aspekter med att bo på landsbygd, användandet av olika transportmedel, upplevda begränsningar och fördelar med att använda kollektivtrafik, bilens betydelse och informanternas förslag på lösningar som kan öka användningen av kollektivtrafik. Utifrån resultatet föreslås ett antal åtgärder och förbättringar som skulle kunna öka möjligheten att resa med kollektivtrafik och minska bilresor: Kollektivtrafik som binder ihop landsbygder med knutpunkter för att öka tillgängligheten till starka stråk; samordning mellan skolresor och allmän kollektivtrafik; tillgång till service och handel vid knutpunkter; samordning mellan län för att kunna erbjuda effektiv kollektivtrafik till huvudorter med hänsyn till geografisk närhet snarare än administrativa gränser; integrera ett brett utbud av olika former av mobilitet; bilpool, samåkning, allmän- och efterfrågestyrd kollektivtrafik och hyrcykelsystem för att hela reskedjan ska fungera.
|
|
| 11. |
- Berg, Jessica, 1975-, et al.
(författare)
-
Kombinerade mobilitetstjänster på landsbygd och i mindre tätorter : resultat från förstudien KomILand
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att erbjuda olika typer av mobilitetstjänster för boende på landsbygd och i mindre tätorter kan ge ökad tillgänglighet och minskat behov av att resa med egen bil. Syftet med förstudien KomILand är att bereda uppstart för framtida demoprojekt för kombinerad mobilitet i landsbygder och i mindre tätorter med avseende på plats, användare, tjänster och finansiering. Flera aktiviteter har genomförts: Identifiering av geografiskt lämpliga områden; behovsanalys, identifiering av tjänstedesign och affärsmodeller samt mobilisering av lokalt och regionalt engagemang. Tjänster och affärsmodeller har tagits fram med hjälp av Osterwalder Business Model Canvas. Ett antal kriterier har tagits fram för vilka egenskaper en landsbygd eller mindre ort bör ha för att en kombination av flera mobilitetstjänster ska ha möjlighet att kunna fungera. De tjänster som tillsammans i ett tjänstepaket skulle kunna ingå i en kombinerad mobilitetstjänst för landsbygd har validerats teoretiskt i den fiktiva bygden Småtorp. En offentlig aktör bör tillhandahålla organisatoriska och digitala plattformar åt de lokala mottagarna samt KomILand-konsulenter. KomILand kan bidra med lönsamhet, sänka mobilitetskostnaderna för kunderna, bidra med nya kunder till kollektivtrafiken och leda till ökad hållbarhet för samhället, förutsatt att det finns en robust och kvalitativ kollektivtrafik i botten.
|
|
| 12. |
- Berg, Jessica, 1975-, et al.
(författare)
-
Mobilitet och transportlösningar på landsbygd : en internationell litteraturstudie
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- VTI har ett regeringsuppdrag att genomföra en studie om effektiva och innovativa lösningar som kan öka medborgarnas vilja och möjlighet att utnyttja kollektivtrafiken på landsbygd. Föreliggande litteraturstudie är en del i uppdraget som syftar till att beskriva kunskapsläget och att belysa vilken problematik som har fokuserats i forskningen om landsbygdstransporter under de senaste åren. Syftet är att få en fördjupad och samlad kunskap om forskning om kollektivtrafik på landsbygd, om mobilitet hos personer boende på landsbygd och om vilka lösningar som finns för framtidens mobilitet och tillgänglighet på landsbygden. De forskningsfrågor som belyses är:• Vilka frågor och problem har forskare inom detta fält intresserat sig för? Vilka samhällsgrupper har särskilt fokuserats?• Hur ser mobiliteten ut för olika samhällsgrupper på landsbygden? Hur löser de sina vardagliga transporter och vilka hinder för mobilitet och tillgänglighet finns?• Vilka transportlösningar har prövats på olika landsbygder? Vad har lösningarna visat för resultat?I studien används inte någon specifik definition av landsbygd, eftersom sökkriterierna skulle bli alldeles för snäva. Sökningarna har koncentrats till publikationer från år 2000 och framåt. Antalet artiklar som slutligen valdes ut som relevanta för att kunna besvara syftet och forskningsfrågorna var 27. De flesta (15 stycken) var genomförda i Storbritannien.
|
|
| 13. |
- Berg, Jessica, 1975-, et al.
(författare)
-
Mot ökad tillgänglighet på landsbygd : utvärdering av pilotprojektet KomILand med fokus på processen och tjänsternas funktion
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett koncept för kombinerade mobilitetstjänster på landsbygder har testats i demonstrationsprojektet KomILand 2.0. Tre orter om cirka 900 invånare i Västra Götaland valdes ut som testplatser. I denna rapport redovisas en utvärdering av projektet med avseende på tjänsternas funktion och aktörernas erfarenheter av att etablera och driva tjänsterna i en samskapande process. Utvärderingen gjordes genom intervjuer och enkäter. Tjänsterna som erbjöds via en digital plattform var; kollektivtrafikresor, hyra/hyra ut privatbilar, taxiresor, eldriven minibuss ”byabuss” och elcykel samt delningstjänst för exempelvis släpvagnar. Coronapandemin påverkade lanseringen av KomILands tjänster genom att betydligt färre antal användare kunde testa tjänsterna. Enkätstudien visar att de flesta boende är nöjda med hur de reser i dag men är benägna att testa nya företeelser. KomILand ansågs kunna bidra positivt till bygdens utveckling och minska resornas miljöpåverkan, vilket kan innebära ett potentiellt intresse för att utnyttja KomILands tjänster framöver. Den låga användningen av tjänsterna kan till stor del förklaras av att pandemin minskade behovet av att resa och viljan att dela fordon med andra. Flera tjänster ansågs dock som särskilt intressanta att testa efter pandemin; byabussen, elcykel och delningstjänsten. Intervjuerna visar att informanterna är positiva till idén med KomILand som ligger i linje med miljömål. KomILand upplevs också som mycket positivt för ortens utveckling och för privatekonomin. Processutvärderingen visade att representanter från orterna ansåg att projektstrukturen varit otydlig, toppstyrd och att kommunikationen var bristfällig. Förväntningar på byalagens roller måste göras tydligare. Längre testperioder är nödvändiga, då det tar tid att ändra resvanor och att få människor att testa nya koncept. Särskilt positivt med processen, trots det låga användandet, beskrivs vara att projektet har bidragit till ett samtal mellan olika samhällsaktörer om tillgänglighet på landsbygd och att man har kunnat sätta press på de regionala kollektivtrafikmyndigheterna att agera för att förbättra tillgängligheten på landsbygd.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Berg, Jessica, 1975-
(författare)
-
SEVS for autonomous drive : Final report of the pre-study
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This pre-study has used a set of tools within the process The SEVS Way to identify potential effects from autonomous drive concepts in relation to the Swedish transport political goals. The SEVS Way, which is a workshop based process, has earlier shown to be a powerful tool for multi-disciplinary teams to work cross- boarders in a structural way, but also a powerful communication tool that facilitates the inclusion of new stakeholders along the journey. The work within the pre-study has been performed through a number of work packages focusing on:A driving force model, which is a very useful tool to find the mechanisms and driving forces which determine how AD influences the society.A scenario methodology, with further developed scenarios that consider an AD-environment.Use cases that describe the daily agendas and movements of actors and goods. The use cases should identify barriers and opportunities with autonomous vehicles (stage 4 and 5) in order for the actors to carry out the daily activities, and for the goods to be transported, delivered and picked up.Methods for measuring and estimating effects related to AD, and how such concepts contribute to the fulfillment of the Swedish transport political goals.
|
|
| 16. |
- Berg, Jessica, 1975-, et al.
(författare)
-
The importance of public transport for mobility and everyday activities among rural residents
- 2019
-
Ingår i: Social Sciences. - : MDPI AG. - 2076-0760. ; 8:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A lack of transport opportunities has been shown to be a barrier for accessibility and social inclusion in contemporary society. In rural and sparsely populated areas, access to public transport is often poor compared to urban areas, leading to fewer possibilities to participate in normal relationships and activities among rural dwellers. Based on qualitative interviews with rural dwellers in Sweden, the aim of this study was to explore how access to transport can meet the needs of mobility and activity paation in everyday life and how different modes of transport are being used. The study has been permeated by the time-geographical perspective, which considers people's use of time and space and the restrictions they face in order to carry out activities, including travel. The results show that travel by private car plays a central role in realizing everyday activities for rural dwellers, as well as a perception of the car as being the norm in contemporary society. Frequent car use is the consequence of a combination of time-space restrictions, habit, and a lack of services, activities, and public transport in rural areas. Poor public transport services limit children's and adolescents' independent mobility in particular. Further, the physical environment influences the ability to use public transport, for example if roads and bus stops are seen as unsafe. Based on the results of the study, several measures and improvements are proposed that could increase mobility and accessibility in rural areas and reduce car dependency.
|
|
| 17. |
- Bolic Baric, Vedrana, et al.
(författare)
-
The whole journey chain with public transport for people with autism spectrum disorder and attention deficit hyperactivity disorder : a scoping review
- 2024
-
Ingår i: Transport reviews. - : Routledge. - 0144-1647 .- 1464-5327.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Independent transport mobility is an important contributor to health, well-being, and participation. Several skills and competences are required for a person to use the transport system. The characteristics of cognitive disorders, such as Autism Spectrum Disorder (ASD) and Attention deficit/hyperactivity disorder (ADHD), may pose barriers to independent travel. The study’s aim was to synthesise knowledge on the use of public transport among individuals with ASD or ADHD using the whole journey chain perspective. A scoping review using the PRISMA ScR framework was conducted, and included articles published between January 2012 and June 2022. A total of 11 studies from four countries were included in the analysis.This study complements the whole journey chain perspective with a phase that takes place long before the journey begins, and which concerns planning and preparation. Confident travellers could easily learn new routes, while those lacking confidence faced challenges, especially with unexpected route changes or cancellations. There is a great need for emphasis on the design of public transport facilities and public spaces to increase the sense of safety for travellers with ASD, and to assist them with information-seeking, comprehension, and recovery between journeys.
|
|
| 18. |
- Browall, Sarah, et al.
(författare)
-
Clinical manifestations of invasive pneumococcal disease by vaccine and non-vaccine types
- 2014
-
Ingår i: European Respiratory Journal. - : European Respiratory Society. - 0903-1936 .- 1399-3003. ; 44:6, s. 1646-1657
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Pneumococcal conjugated vaccines (PCVs) have shown protection against invasive pneumococcal disease by vaccine serotypes, but an increase in non-vaccine serotype disease has been observed. Type-specific effects on clinical manifestation need to be explored.Clinical data from 2096 adults and 192 children with invasive pneumococcal disease were correlated to pneumococcal molecular serotypes. Invasive disease potential for pneumococcal serotypes were calculated using 165 invasive and 550 carriage isolates from children.The invasive disease potential was lower for non-PCV13 compared to vaccine-type strains. Patients infected with non-PCV13 strains had more underlying diseases, were less likely to have pneumonia and, in adults, tended to have a higher mortality. Furthermore, patients infected with pneumococci belonging to clonal serotypes only expressing non-PCV13 capsules had a higher risk for septicaemia and mortality.PCV vaccination will probably lead to a decrease in invasive pneumococcal disease but an alteration in the clinical manifestation of invasive pneumococcal disease. Genetic lineages causing invasive pneumococcal disease in adults often express non-vaccine serotypes, which can expand after vaccination with an increased risk of infection in patients with underlying diseases.
|
|
| 19. |
- Forward, Sonja, 1956-, et al.
(författare)
-
Kombinerad mobilitet för hållbara tjänsteresor
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med studien var att uppnå ett mer hållbart tjänsteresande genom att demonstrera och utvärdera en ny tjänst för kombinerad mobilitet för tjänsteresor. Ett annat syfte var att undersöka hur tjänsteresor inklusive resfria möten (dvs. virtuella möten som sker på distans) genomförs i organisationer och vad som påverkar val av transporter. I studien ingick en processutvärdering, en intervjustudie och en effektutvärdering. Intervjustudien, som bygger på intervjuer och fokusgrupper med 38 personer från 12 organisationer, visade att man rent allmänt var nöjd med rese-appen och kunde se fördelarna med att använda en sådan. De som var mindre nöjda ansåg att tekniken inte fungerade fullt ut. Svaren från enkätstudien visade att även om deltagarna var nöjda använde de den inte regelbundet utan mest då de skulle göra regionala resor. Detta innebar att färre använt appen för lokala bussresor och långväga tågresor vilket kan bero på att de hade egna resekort och avtal med en resebyrå. Detta stöds även av processutvärderingen som visade att lanseringen av appen var svårare än man förväntat sig, vilket många gånger berodde på att organisationerna hade egna lösningar. I effektutvärderingen jämfördes även svaren från de som använt och de som inte använt rese-appen. Resultatet visade att gruppen som använt appen ansåg att det blivit mindre besvärligt att resa med buss jämfört med svaren i förstudien. Någon liknande förändring hade inte skett i kontrollgruppen. På frågor om resfria möten ansåg ungefär hälften att det var lätt eller mycket lätt att ordna ett sådant möte. Anledningen till att man inte utnyttjade denna möjligt var att man kände sig osäker på hur tekniken skulle hanteras. Resultaten visade att det fanns en potential att ersätta ca en femtedel av tjänsteresorna med resfria möten. En viktig slutsats från studien var att utformningen av appen fungerade bra men att utbudet i egna kanaler som man redan använder inte får skilja sig för mycket med appen. Om appen sedan ökar användningen av mera hållbara transporter behöver undersökas ytterligare över en längre tid och med en större grupp.
|
|
| 20. |
- Henriksson, Malin, 1981-, et al.
(författare)
-
Everyday mobility and citizenship: a living lab approach
- 2024
-
Ingår i: Urban, Planning and Transport Research. - : Informa UK Limited. - 2165-0020. ; 12:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In the context of a living lab that aimed to reduce everyday car use, citizens in a newly established semi-urban residential area in Sweden were asked to travel less by car, try mobility and accessibility services, and to reason about travelling and their own role in a future sustainable transport system. By analysing the participants’ written reports about mobility practices and mobility citizenship, collected through a living lab app, the paper explores links between everyday mobility and mobility citizenship. The analysis, which is based on theories on citizenship and mobility and social practice theory, shows that the participants’ reports provided context-specific knowledge regarding everyday mobility and citizenship. The participants expressed both knowledge about and engagement in their local environment. This opens new ways to understand, explore and make use of mobility citizenship, in research and in practice.
|
|
| 21. |
- Henriksson, Malin, 1981-, et al.
(författare)
-
Questioning mobility ideals - the value of proximity for residents in socially deprived urban areas in Sweden
- 2021
-
Ingår i: Mobilities. - : Routledge. - 1745-0101 .- 1745-011X. ; 16:5, s. 792-808
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Despite discourses of contemporary high-mobility, a life characterised by high mobility is in sharp contrast to many people's experiences and personal preferences. Previous research has shown that mobility and transport opportunities are unevenly distributed in society. The paper explores how young unemployed people and low-skilled care workers in two Swedish urban municipalities prefer to travel less and stay local rather than undergoing time-consuming and expensive public transport trips. The results show that various temporal and spatial restrictions are significant regarding the extent to which public transport can cater for mobility needs, and that transport opportunities are part of an individual's opportunity to be socially included. The results indicate that other policy areas, such as the labour market policy and the public health policy, are equally important for social inclusion.
|
|
| 22. |
- Lindgren, Hanna, 1985-, et al.
(författare)
-
Lösningar för kollektivtrafik på landsbygd : det pågående arbetet i Sverige
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- VTI har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en studie om effektiva och innovativa lösningar som kan öka medborgarnas vilja och möjlighet att utnyttja kollektivtrafiken på landsbygd. Denna studie är en delstudie inom uppdraget som syftar till att identifiera goda exempel på lösningar. Ytterligare ett syfte är att studera de regionala kollektivtrafikmyndigheternas arbete med att identifiera lösningar som är både attraktiva för resenärer och ekonomiskt effektiva. För att besvara studiens syften används tre empiriska källor: enkätstudie riktad till regionala kollektivtrafikmyndigheter, intervjuer med tjänstemän på fyra regionala kollektivtrafikmyndigheter samt en studie av lösningar och projekt som har bedrivits och bedrivs i Sverige. I intervjustudien ska följande frågor besvaras:1. Vilka utmaningar och förutsättningar för kollektivtrafik på landsbygd har de regionala kollektivtrafikmyndigheterna? Vilka förutsättningar har de för att lösa eventuella problem?2. Har de regionala kollektivtrafikmyndigheterna några strategier för att bedriva kollektivtrafik på landsbygd? I så fall, hur ser strategierna ut?3. Hur går den organisatoriska och ekonomiska samordningen av olika transportformer till?Resultaten visar att landsbygden ofta underprioriteras i kollektivtrafikplaneringen. Satsningar görs där man kan attrahera många resenärer. Knappa ekonomiska resurser resulterar i att tätortstrafik prioriteras medan höga kostnader och låg finansieringsgrad är orsaker till att projekt som har testats tvingas att lägga ned. Den anropsstyrda trafiken kan bli bättre. Idag används till exempel digitala lösningar i mycket liten omfattning. I samåkningsprojekt visas att intresset för samåkning har varit lågt. För att öka tillgängligheten på landsbygd behöver kombinerade tjänster för service såsom inköp, postservice och sjukvård och olika former av mobilitetstjänster införas.
|
|
| 23. |
- Stave, Christina, 1957-, et al.
(författare)
-
Hälsa och cykling i staden : en tvärvetenskaplig studie
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien visar att ett tvärvetenskapligt angreppssätt kan ge ett större djup i förståelsen för de komplexa samband som är aktuella vid planering av transportinfrastruktur. Redan vid planeringen framkom att de olika disciplinerna har olika behov vad gäller förberedelsetid för planering, mätutrustning och mätplatser, vilket tydliggjorde att stort behov av tid och kommunikation inom forskargruppen. Pilotstudiens resultat visade att de som valde cykelbanan inne i parken hade upplevelsen av grönskan, välbefinnande, och mindre stress större betydelse. Den yttre cykelbana betraktades som ”autostradan”, den var snabbare, utan gående och med få avbrott. De delar av hälsan som handlar om upplevelser av grönska och mental balans tycks prioriteras av färre cyklister. Risker för exponering av luftföroreningar och buller tycktes inte vara stor och övervägde inte snabbhet och framkomlighet för de flesta. Det behövs vägval för cyklister som ger en mindre exponering för luftföreningar och buller samt att vidare studera de variabler som påverkar valet i den aktuella situationen. Denna pilotstudie visar dock att det finns goda möjligheter att förbättra den positiva hälsoeffekten genom att utforma miljön kring cykelvägarna så att mental hälsa och balans samt exponering för miljörisker minimeras. För att få med de många faktorer som påverkar cyklisters val av färdväg samt planläggning av infrastruktur för cyklister behövs tvärvetenskapliga studieupplägg.
|
|
| 24. |
- Van Bavel, Jay J., et al.
(författare)
-
National identity predicts public health support during a global pandemic
- 2022
-
Ingår i: Nature Communications. - : Nature Portfolio. - 2041-1723. ; 13:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Understanding collective behaviour is an important aspect of managing the pandemic response. Here the authors show in a large global study that participants that reported identifying more strongly with their nation reported greater engagement in public health behaviours and support for public health policies in the context of the pandemic. Changing collective behaviour and supporting non-pharmaceutical interventions is an important component in mitigating virus transmission during a pandemic. In a large international collaboration (Study 1, N = 49,968 across 67 countries), we investigated self-reported factors associated with public health behaviours (e.g., spatial distancing and stricter hygiene) and endorsed public policy interventions (e.g., closing bars and restaurants) during the early stage of the COVID-19 pandemic (April-May 2020). Respondents who reported identifying more strongly with their nation consistently reported greater engagement in public health behaviours and support for public health policies. Results were similar for representative and non-representative national samples. Study 2 (N = 42 countries) conceptually replicated the central finding using aggregate indices of national identity (obtained using the World Values Survey) and a measure of actual behaviour change during the pandemic (obtained from Google mobility reports). Higher levels of national identification prior to the pandemic predicted lower mobility during the early stage of the pandemic (r = -0.40). We discuss the potential implications of links between national identity, leadership, and public health for managing COVID-19 and future pandemics.
|
|
| 25. |
- Wallsten, Anna, 1980-, et al.
(författare)
-
Smart mobilitet för unga? : en litteratur och intervjustudie
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Smart mobilitet tillskrivs ofta en nyckelroll i den omställning som transportsektorn måste genomgå för att säkerställa ett hållbart transportsystem. Likt den gröna omställningen i stort så ställs många förhoppningar på att yngre generationer ska anamma de hållbarhetslösningar som nu presenteras. Samtidigt har smart mobilitet som koncept mottagit kritik för att inte i tillräckligt hög utsträckning ha tagit hänsyn till rättvisefrågor och jämställdhet i transportsystemet utan istället utformats som ett ”one-size-fits-all”-koncept. Unga som grupp har särskilda behov och förutsättningar. I denna rapport frågar vi oss hur väl dessa förutsättningar och behov har uppmärksammats och bemötts. Vidare ställer vi frågor om hur unga själva resonerar kring smart mobilitet, vilken potential den smarta mobiliteten har att förenkla deras dagliga resande och slutligen hur den skulle kunna utformas för att bättre svara upp mot deras behov. Undersökningen baseras dels på en litteraturöversikt i vilken vi fokuserat på vad tidigare forskning säger som ungas föreställningar och relation till smart mobilitet, hur den smarta mobiliteten hitintills använts av unga och vilka möjliga förbättringar som kan göras. Därtill har vi genomfört intervjuer med unga i mindre tätorter och landsbygd kring deras livssituationer i relation till mobilitet och transport och vilken roll de tänker sig att smart mobilitet skulle kunna spela i deras dagliga resande. Valet av unga på landsbygden grundar sig i att de ofta drabbats hårdare av transportrelaterad utsatthet än motsvarande grupper i storstadsområden. De saknar ofta tillfredsställande tillgång till kollektiva transportmedel vilket kombinerat med de ofta ganska långa avstånden till skola, arbete och fritidsaktiviteter skapar ett beroende av vuxna med bil som kan skjutsa. Den naturliga lösningen på denna beroendeställning blir därför ofta att skaffa körkort och bil i tidig ålder. Unga i mindre orter och på landsbygd utgör därför en nyckelgrupp både i termer av bristande valmöjligheter och autonomi och det bilberoende som denna brist ofta leder till.
|
|
