| 1. |
- Bryhn, Andreas, et al.
(författare)
-
Kunskapsunderlag om möjliga icke-torskfiskerelaterade åtgärder för att torskbestånd ska bevaras och återhämta sig i svenska vatten
- 2020
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Torsk (Gadus morhua) är en viktig art för marina ekosystem i Sverige, där den har en strukturerande och reglerande funktion i relation till andra arter. Torsken har under historiens gång även spelat en viktig roll för samhället i Sverige inom dess nuvarande gränsers område (Bohuslän har t.ex. inte alltid tillhört Sverige), som en målart för fiske. Samtliga torskbestånd som återfinns i havsområdena runt Sverige har nu dålig status och det internationella havsforskningsrådet ICES rekommenderar låg eller ingen fångst, beroende på bestånd. Utöver riktat fiske påverkas dock torsken av en rad andra faktorer som exempelvis bifångster i annat fiske, syrebrist, klimatförändringar, predatorer, parasiter, bottenpåverkan av trålning, förlust av uppväxtmiljöer, födobrist, tiaminbrist och giftiga ämnen. Denna rapport diskuterar möjligheter att skydda och bevara torsken på sätt som kan komplettera begränsningar i det riktade torskfisket. Torskens situation är komplex och rapporten är därför skriven utifrån ett ekosystemperspektiv för att möjliggöra en bredare ansats i förvaltningen av torskbestånd i svenska vatten, där alla relevanta påverkansfaktorer bör beaktas. Det bör poängteras att denna rapport inte har gjort någon ny utredning av påverkansfaktorernas effekter, utan har istället gjort en litteratursammanställning och en kvalitativ analys. Vi har ändå valt att lyfta fram vissa åtgärder som särskilt potentiellt betydelsefulla - en samlad kvalitativ expertbedömning som rangordnar olika åtgärders effektivitet för återuppbyggnad per bestånd, se avsnitt 6 i rapporten.
|
|
| 2. |
- Bryhn, Andreas, et al.
(författare)
-
Which factors can affect the productivity and dynamics of cod stocks in the Baltic Sea, Kattegat and Skagerrak?
- 2022
-
Ingår i: Ocean and Coastal Management. - : Elsevier BV. - 0964-5691 .- 1873-524X. ; 223
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Stocks of Atlantic cod (Gadus morhua) in the Baltic Sea, Kattegat and Skagerrak (N. Europe) have been strongly exploited for decades bringing them into an enduringly depleted status. Scientific cod stock related advice for targeted and mixed fisheries is provided on an annual basis by the International Council for Exploration of the Sea. This advice forms a basis for ministerial decisions on, e.g., the total allowable catch and management plans. Despite measures to reduce fishing-induced mortality of cod, such as catch and effort restrictions, increased gear selectivity, closed areas and seasons, clear signs of recovery are yet to be seen. Thus, traditional advice for the management of these stocks may have to be complemented by advice on supporting measures focusing on other pressures hampering the recovery of cod. The present study elaborates on potential supportive measures for cod stock recovery in the Baltic Sea, Kattegat, and Skagerrak (including local populations where applicable), based on current knowledge. The list of measures presented here is the outcome of in-depth discussions on the state-of-the-art knowledge, among cod experts and further with stakeholders with the aim to follow principles of ecosystem-based fisheries management. Following the identification of different pressures on and prerequisites for the separate stocks, the listed measures differ between stocks and include cod bycatch mortality reduction, alterations in fisheries affecting food sources for cod, restocking, protection of juvenile habitats, and reduced predation. The literature review and the list of measures are intended to provide decision-support for managers and policymakers aiming to provide conditions for the cod stocks to recover.
|
|
| 3. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2016 : Resursöversikt
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter uppdelade i olika bestånd, samt sju skal- och blötdjursarter.Nytt för årets upplaga är kapitlet om ekosystemtjänster. Avsnittet beskriver de fördelar människan får genom ekosystemen, till exempel hur fisk och skaldjur kommer till nytta för människan genom föda, rekreation och biologisk mångfald. Nytt för i år är också att rapportens diagram och figurer anpassats för läsare med defekt färgseende.Översikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2017 : Resursöversikt
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter och sju skaldjursarter.Nytt för i år är att vi även beskriver fritidsfisket mer utförligt. Det fisket får allt större betydelse för utvecklingen av många av Sveriges bestånd av fisk- och skaldjur, till exempel sötvattens- och kustlevande arter som abborre, gädda, gös, lax, röding och öring, liksom marina arter som torsk och hummerÖversikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Andersson, Magnus, et al.
(författare)
-
Provfisken i Vänern 2009-2012 : Från stranden till öppna sjön
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med anledning av den förändrade vattenståndsregleringen i Vänern har Sötvattenslaboratoriet vid Institutionen för Akvatiska resurser, Sveriges Lantbruksuniversitet undersökt fisksamhället genom standardiserade provfisken. Syftet med studien var att 1) undersöka eventuella förändringar i fiskartsammansättning och beståndsstorlek i och med en förändrad tappningsstrategi samt 2) att ge en allmän beskrivning av fisksamhällena och fiskbeståndens status. Provfisken har genomförts under augusti månad från 2009 till 2012 i fyra delområden, två i varje större delbassäng. Fisket bedrevs i en gradient från skyddade vikar, skärgårdsområden och vidare ut på öppna Vänern. Under 2009 provfiskades även den grunda, näringsrika fjärden Dättern. Ett antal distinkta fisksamhällen kan identifieras i Vänern med olika dominerande och karakteristiska arter. Klorofyll a (en indikator för näringsrikedom) och djup var de parametrar i vår analys som var mest avgörande för samhällsstrukturen. Grunda näringsrika fjärdar och vikar dominerades av karpfiskarna benlöja, braxen och björkna samt rovfiskarna gös och asp. Övriga strandnära områden och skärgårdar med lägre näringsrikedom dominerades istället av abborre, mört och gers. I de djupare, öppna delarna av de två huvudbassängerna övergår det abborr-mört-gers dominerade samhället till ett sik-nors-laksamhälle på djup överstigande 21 meter. De allra djupaste områdena (djup större än 50 meter) har inte undersökts i denna studie. Provfiskena i de grunda vikarna visade att artrikedomen var mycket hög. Vikarna hade en högre förekomst av unga karpfiskar (främst mört, braxen och björkna) än utanförliggande skärgårdsområden. Totalt fångades hela 25 olika fiskarter, varav 22 förekom i vikar och skärgårdsområden. Av dessa var abborre och mört de två vanligaste. De norra vikarna och skärgårdsområdena var överlag mer näringsrika än de södra och det var också de områden som hade den högsta fiskfångsten. I de djupa delarna av sjön fångades totalt 15 arter. Nors var den vanligaste fiskarten. Den största skillnaden mellan de djupare delarna i norr och söder var den rikligare förekomsten av lake och gös på de norra lokalerna. Den gradvisa förändring i samhällsstruktur som sker till en följd av förändrad näringsstatus är en viktig komponent i de bedömningsgrunder som används för att bedöma ekologisk status i sjöar. Arter som gös och faren trivs bäst i näringsbelastade miljöer och förekom följaktligen främst i de nordliga, mer näringsrika, områdena. Den ekologiska statusen bedömdes generellt sett vara god även om det ska påpekas att de ekologiska kvalitetskriterierna inte är helt anpassade för så stora sjöar som Vänern. Fångsterna av gös, braxen och björkna ökade med ökad fosforhalt medan abborrfångsterna hade ett optimum på cirka 20 μg fosfor/liter. Gös finns således främst i grumligare och mer näringsrika områden och abborre i mer näringsfattiga områden med klart vatten. Sammantaget visar resultaten i denna studie att det inte skett några större förändringar i fiskartssammansättningen sedan 2009. Insamlingsprogrammet fångade dock de flesta av de vanligaste och känsligaste arterna i strandzonen i Vänern med undantag för gädda. Det gör det möjligt att på sikt upptäcka om en förändrad reglering eventuellt ger upphov till storskaliga förändringar av fisksamhällena. Detta förväntas ta längre tid än de få år som gått sedan den nya tappningsstrategin infördes. Fisk är en viktig komponent i Vänerns strandnära ekosystem och ett fortsatt övervakningsprogram kan därför tillsammans med övervakning av andra djur- och växtgrupper bidra till en ökad förståelse av hur regleringen påverkar ekosystemet.
|
|
| 8. |
- Arnegard, Matthew E., et al.
(författare)
-
Genetics of ecological divergence during speciation
- 2014
-
Ingår i: Nature. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0028-0836 .- 1476-4687. ; 511:7509, s. 307-311
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ecological differences often evolve early in speciation as divergent natural selection drives adaptation to distinct ecological niches, leading ultimately to reproductive isolation. Although this process is a major generator of biodiversity, its genetic basis is still poorly understood. Here we investigate the genetic architecture of niche differentiation in a sympatric species pair of threespine stickleback fish by mapping the environment-dependent effects of phenotypic traits on hybrid feeding and performance under semi-natural conditions. We show that multiple, unlinked loci act largely additively to determine position along the major niche axis separating these recently diverged species. We also find that functional mismatch between phenotypic traits reduces the growth of some stickleback hybrids beyond that expected from an intermediate phenotype, suggesting a role for epistasis between the underlying genes. This functional mismatch might lead to hybrid incompatibilities that are analogous to those underlying intrinsic reproductive isolation but depend on the ecological context.
|
|
| 9. |
- Asker, Noomi, 1968, et al.
(författare)
-
Biomarker responses in eelpouts from four coastal areas in Sweden, Denmark and Germany
- 2016
-
Ingår i: Marine Environmental Research. - : Elsevier BV. - 0141-1136 .- 1879-0291. ; 120, s. 32-43
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To increase our understanding of possible chemical impacts on coastal fish populations in the Baltic Sea, Kattegat and Skagerrak, the viviparous eelpout (Zoarces viviparus) was used as sentinel species in two major sampling campaigns (spring and autumn) in 16 different coastal sites. Condition factor (CF), liver somatic index (LSI), gonad somatic index (GSI) were measured and the activity of the hepatic enzymes ethoxyresorufin-O-deethylase (EROD), glutathione reductase GR), glutathione S-transferase (GST), catalase (CAT) and muscular activity of acetylcholinesterase (AChE) were assessed. PAH metabolites in bile were also analyzed. The most notable finding in the data set was the low EROD activity in eelpouts collected at the relatively polluted region in Germany compared to the other regions, which could be due to an inhibition of the CYP1A-system or to adaptation to chronic exposure of pollutants in this area. Additionally, low AChE activity was noted in the German region in the autumn campaign and low AChE activity detected in the Danish region in the spring campaign. These differences suggest possible season-specific differences in the use and release of AChE-inhibiting chemicals in the Danish and German regions. Clustering of biomarkers on site level indicated a relationship between CF and GSI and suggested that sites with a high CF contained eelpout that put a larger effort into their larvae development. Clustering of the oxidative stress markers GR, GST and CAT on the individual level reflected a possible coordinated regulation of these enzymes. Overall, the results support the importance of taking into account general regional differences and seasonal variation in biomarker activity when monitoring and assessing the effects of pollution. Despite the expected seasonal variation for most of the measured endpoint, several markers (GSI, EROD and CF) vary similarly between all selected sites in both spring and autumn. This suggests that the differences between sites for these endpoints are independent of season.
|
|
| 10. |
- Beier, Ulrika, et al.
(författare)
-
Fisk och fiske i Mälaren
- 2015
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Nära en tredjedel av Sveriges befolkning bor i Mälardalen. Mälaren är Sveriges tredje största sjö och en av de artrikaste beträffande fisk. Sjön är både flikig och mångsidig. Ömsom kantas den av slätter med intensivt jordbruk och stora vassområden, ömsom av karga klippor och grusstränder. Här finns omväxlande små och stora öar, grunda vikar, trånga sund och stora, djupa fjärdar. Mälaren har förorenats under århundraden och är fortfarande delvis övergödd. Trots det tjänar den som landets största dricksvattentäkt. Två miljoner människor får dricksvatten från Mälaren. Länge har fokus varit på sjöns vattenkvalitet, både för att dricka och bada i. Mälaren är också viktig som fiskesjö. Fiske i Mälaren innebär oftast rekreation men sjön försörjer också cirka trettio yrkesfiskare. Sist men inte minst - fisken i Mälaren är en viktig del i dess ekosystem. Genom näringsväven återkopplar fisken oundvikligen till vattnets kvalitet. I den här rapporten vill vi sätta Mälarens fisk i fokus. Vi ska berätta om fiskarter som är viktiga för ekosystemet och fisket samt om hur fisken i Mälaren undersöks.
|
|
| 11. |
- Bergek, Sara, 1979-, et al.
(författare)
-
Cryptic barriers to dispersal within a lake allow genetic differentiation of Eurasian perch
- 2007
-
Ingår i: Evolution. - Oxford : Wiley-Blackwell. - 0014-3820 .- 1558-5646. ; 61:8, s. 2035-2041
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Gene flow between coexisting or nearby populations normally prevents genetic divergence and local adaptation. Despite this, there are an increasing number of reports of sympatric sister taxa, indicating potential divergence and speciation in the face of gene flow. A large number of such reported cases involve lake-dwelling fish, which are expected to run into few physical barriers to dispersal within their aquatic habitat. However, such cases may not necessarily reflect sympatric speciation if cryptic dispersal barriers are common in lakes and other aquatic systems. In this study, we examined genetic differentiation in perch (Perca fluviatilis L.) from nine locations in a single, small lake (24 km(2)), using microsatellites. We detected significant genetic differentiation in all but two pairwise comparisons. These patterns were not consistent with divergence by distance or the existence of kin groups. Instead, they suggest that cryptic barriers to dispersal exist within the lake, allowing small-scale genetic divergence. Such an observation suggests that allopatric (or parapatric) divergence may be possible, even in small, apparently homogenous environments such as lakes. This has important consequences for how we currently view evidence from nature for sympatric speciation.
|
|
| 12. |
- Bergek, Sara, et al.
(författare)
-
Ekosystemtjänster från svenska sjöar och vattendrag : Identifiering och bedömning av tillstånd
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ekosystemtjänster är de nyttor, direkta eller indirekta, som naturens ekosystem och dess organismer tillhandahåller människan. De ger en förutsättning för människans existens och bidrar till vår välfärd. För en långsiktigt hållbar förvaltning av naturresurser behövs dels en kartläggning över vilka ekosystemtjänster som finns och vilket tillstånd dessa har, samt kunskap om vilka faktorer som påverkar ekosystemens möjligheter att producera och leverera ekosystemtjänster. Denna rapport syftar till att ge en första nationell och övergripande sammanställning av ekosystemtjänster från sjöar och vattendrag. Ekosystemtjänster som grundvattnet bidrar med är inte inkluderade. Rapporten ger en övergripande bedömning av ekosystemtjänsternas tillstånd, och således inte en exakt bild av statusen på ekosystemtjänsterna (i den mån detta är möjligt), på distriktsnivå. Rapporten bidrar även till en beskrivning av komplexiteten av att nationellt bedöma tillståndet på ekosystemtjänster. Rapporten riktar sig i första hand till förvaltare som arbetar med sjöar och vattendrag, samt till beslutsfattare och andra intressenter. Tjugotre olika kategorier av ekosystemtjänster identifierades för Sveriges sötvatten. Dessa ekosystemstjänster bedömdes därefter i vardera av Sveriges fem vattendistrikt utifrån fyra nivåer: - god, god-måttlig, måttlig-dålig samt dålig. Möjliga indikatorer för bedömning av varje ekosystemtjänst redovisas och dess relevans och lämplighet för bedömning av tillstånd på ekosystemtjänster kommenteras. Indikatorerna, som i denna rapport bedöms kunna reflektera tillstånd på ekosystemtjänsterna, valdes från befintliga direktiv i förvaltningen; kvalitetsfaktorer från vattenförvaltningen, indikatorer för de svenska miljökvalitetsmålen, Art- och habitatdirektivet samt indikatorer som används i arbete med Badvattendirektivet. De föreslagna indikatorerna bedöms i många fall endast till viss del kunna ge underlag till bedömning av ekosystemtjänsterna, och för vissa ekosystemtjänster saknas relevanta indikatorer, varför den slutgiltiga bedömningen av ekosystemtjänsternas tillstånd främst genomfördes som expertbedömningar. För en sammantagen bedömning av ekosystemtjänsternas tillstånd utfördes slutligen expertbedömning i respektive vattendistrikt. Bedömningarna resulterade i att de flesta ekosystemtjänsters tillstånd befanns ha en måttlig status. Endast ekosystemtjänsterna ”skydd mot översvämning” och ”tillhandahållande av livsmedel”, bedömdes ha dålig status i vissa av vattendistrikten. ”Skydd mot översvämning” bedömdes dock i ett annat vattendistrikt ha god status. Andra ekosystemtjänster som bedömdes ha god status i något eller några av vattendistrikten är till exempel ”upprätthållande av biogeokemiska cykler”, ”upprätthållande av vattnets kretslopp”, ”luft- och klimatreglering”, ”vattenrening”, ”tillhandahållande av dricksvatten”,” tillhandahållande av vatten till bevattning och industri”, ”rekreation” och ”naturarv”. Det finns en variation i expertbedömningarna mellan distrikten, främst beroende av de olika gruppsammansättningarna och den expertis dessa besitter. Det finns även en variation i indikatorunderlaget, både på grund av avsaknaden av data/statusbedömningar inom befintliga direktiv samt en skillnad i tillstånd för olika vatten inom samma distrikt. Eventuella skillnader i ekosystemtjänsternas tillstånd mellan olika distrikt kan därmed inte direkt jämföras utan att en djupare studie genomförs. Förutom en beskrivning och bedömning av ekosystemtjänster i sötvatten gjordes även en kartläggning över olika påverkansfaktorer/mänskliga aktiviteter, som har en koppling till och påverkar ekosystemtjänsterna. Detta resulterade i ett förslag på 19 olika påverkansfaktorer/aktiviteter. Bland dessa kan nämnas vattenkraft, skogsbruk, jordbruk, fiske och påverkan av miljögifter. Rapporten ger en bra överblick över ekosystemtjänster i svenska sötvatten och en övergripande bedömning av dessa. Rapporten visar på de kunskapsluckor som finns gällande bedömning av olika ekosystemstjänsters status. Fortsatt arbete krävs för utveckling av metodik och indikatorer för bedömning. Det behövs även vidare kartläggning och utvärdering av relevanta påverkansfaktorer för ökad förståelse för dess effekter på ekosystemen och dess förmåga att tillhandahålla ekosystemtjänster. Detta är nödvändigt för att vi ska kunna förvalta ekosystemen på ett långsiktigt och hållbart sätt.
|
|
| 13. |
- Bergek, Sara, et al.
(författare)
-
Fiskfångster och utsättningar av fisk
- 2012
-
Ingår i: Vänern: årsskrift 2012. ; :73, s. 68-73
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Totalfångsten i yrkesfisket i Vänern ökade under 2011 med drygt 8 procent jämfört med 2010. Den viktigaste arten för yrkesfisket gösen, stod för cirka 32 procent av totala fångstens värde. Fångsten av siklöja och signalkräfta ökade medan fångsten av abborre, gädda, gös, öring, sik och ål minskade. De registrerade fritidsfiskarna fångade under 2011 totalt 70 ton, en minskning med 14 ton jämfört med 2010. Något fler lax- och öringsmolt sattes ut jämfört med föregående år. Även utsättningen av ål ökade, hela 605 000 stycken försträckta alternativt karantäniserade ålyngel sattes ut under 2011.
|
|
| 14. |
- Bergek, Sara, et al.
(författare)
-
From individuals to populations : Impacts of environmental pollution on natural eelpout populations
- 2012
-
Ingår i: Ecotoxicology and Environmental Safety. - : Elsevier BV. - 0147-6513 .- 1090-2414. ; 79, s. 1-12
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Investigating how individuals are affected by environmental pollution is relatively straightforward, for example through conducting field studies or laboratory toxicity tests. Exploring such effects at a population level is considerably more difficult. Nonetheless, the exploration of population-level effects is important as the outcomes may differ from those seen at the individual level. Eelpout (Zoarces viviparus L) have been used for several years as a bioindicator for hazard substances in both the field and laboratory tests, and individual effects on reproduction have been reported. However, the influence of these effects at the population level remained unexplored. In this study, four Leslie matrix models were parameterized using data from non-polluted eelpout populations (Skagerrak, Baltic Proper, Gulf of Bothnia and Gulf of Finland). The four sites represent an environmental gradient in salinity. Furthermore, life-history data revealed differences between the sites with growth rate, fecundity, age at maturity and longevity being the most significant. The effect of pollution on natural eelpout populations was then simulated by combining the outputs from the Leslie matrices with data from laboratory and field studies exploring reproductive impairment in contaminated environments. Our results show that despite differences in life-history characteristics between sites, survival of early life stages (i.e. larvae and zero-year-old fish) was the most important factor affecting population growth and persistence for all sites. The range of change in survival of larvae necessary to change population dynamics (i.e. growth) and persistence is well within the range documented in recipient and experimental studies of chemicals and industrial waste waters. Overall, larval malformation resulting from environmental pollution can have large effects on natural populations, leading to population losses and possibly even extinction. This study hereby contributes valuable knowledge by extending individual-level effects of environmental contaminants to the population level. (C) 2012 Elsevier Inc. All rights reserved.
|
|
| 15. |
- Bergek, Sara, 1979-, et al.
(författare)
-
Genetic and morphological divergence reveals local subdivision of perch (Perca fluviatilis L.)
- 2009
-
Ingår i: Biological Journal of the Linnean Society. - : Wiley-Blackwell. - 0024-4066 .- 1095-8312. ; 96:4, s. 746-758
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The level of gene flow is an important factor influencing genetic differentiation between populations. Typically, geographic distance is considered to be the major factor limiting dispersal and should thus only influence the degree of genetic divergence at larger spatial scales. However, recent studies have revealed the possibility for small-scale genetic differentiation, suggesting that the spatial scale considered is pivotal for finding patterns of isolation by distance. To address this question, genetic and morphological differentiation were studied at two spatial scales (range 2–13 km and range 300 m to 2 km) in the perch (Perca fluviatilis L.) from the east coast archipelago of Sweden, using seven microsatellite loci and geometric morphometrics. We found highly significant genetic differentiation between sampled locations at both scales. At the larger spatial scale, the distance not affecting the level of divergence. At the small scale, however, we found subtle patterns of isolation by distance. In addition, we also found morphological divergence between locations, congruent with a spatial separation at a microgeographic scale, most likely due to phenotypic plasticity. The present study highlights the importance of geographical scale and indicates that there might be a disparity between the dispersal capacity of a species and the actual movement of genes. Thus, how we view the environment and possible barriers to dispersal might have great implications for our ability to fully understand the evolution of genetic differentiation, local adaptation, and, in the end, speciation.
|
|
| 16. |
- Bergek, Sara, et al.
(författare)
-
Panmixia in Zoarces viviparus: implications for environmental monitoring studies
- 2012
-
Ingår i: Journal of Fish Biology. - : Wiley. - 0022-1112 .- 1095-8649. ; 80, s. 2302-2316
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this study, the genetic population structure of the eelpout Zoarces viviparus was investigated by using microsatellites. Samples were collected at 10 sites in the Baltic Sea, covering a distance of c. 90 km. Ten newly developed microsatellite loci were used to infer the population structure. No global spatial genetic differentiation was found (global F-ST = 0.0001; D-est = -0.0003), indicating strong gene flow at this scale, nor any clear pattern of isolation by distance. The results suggest that gene flow among the studied populations of Z. viviparus is stronger than usually thought, which might be caused by environmental homogeneity. This is important for planning and evaluating monitoring activities in this species and for the interpretation of ecotoxicological studies. Strong migration might lead to wrong conclusions concerning the pollution in a given area. Therefore, reference stations should be placed at a larger distance than presently practiced.
|
|
| 17. |
- Bergek, Sara, et al.
(författare)
-
Permanent Genetic Resources added to Molecular Ecology Resources Database 1 October 2011-30 November 2011
- 2012
-
Ingår i: Molecular Ecology Resources. - : Wiley. - 1755-098X .- 1755-0998. ; 12, s. 374-376
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article documents the addition of 139 microsatellite marker loci and 90 pairs of single-nucleotide polymorphism sequencing primers to the Molecular Ecology Resources Database. Loci were developed for the following species: Aglaoctenus lagotis, Costus pulverulentus, Costus scaber, Culex pipiens, Dascyllus marginatus, Lupinus nanus Benth, Phloeomyzus passerini, Podarcis muralis, Rhododendron rubropilosum Hayata var. taiwanalpinum and Zoarces viviparus. These loci were cross-tested on the following species: Culex quinquefasciatus, Rhododendron pseudochrysanthum Hay. ssp. morii (Hay.) Yamazaki and R.pseudochrysanthum Hayata. This article also documents the addition of 48 sequencing primer pairs and 90 allele-specific primers for Engraulis encrasicolus.
|
|
| 18. |
- Bergek, Sara, 1979-, et al.
(författare)
-
Population differentiation in perch Perca fluviatilis : environmental effects on gene flow?
- 2010
-
Ingår i: Journal of Fish Biology. - : Wiley. - 0022-1112 .- 1095-8649. ; 76:5, s. 1159-1172
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Environmental parameters were used to investigate barriers to gene flow and genetic differentiation in the Eurasian perch (Perca fluviatilis L.) at a small geographical scale in an archipelago system. Significant genetic differentiation was found among locations. Distance per se did not play a major role in the reduction of gene flow. Instead, the largest genetic differences between populations correlated with major changes in environmental conditions, such as temperature at time of spawning. The results show that genetic divergence can arise between populations in habitats thought to be highly connected, and that environmental variables can influence the level of gene flow between populations, including those that are at small spatial scales (tens of kilometres). The importance of a landscape approach when investigating genetic differentiation and defining barriers to gene flow is highlighted.
|
|
| 19. |
- Bergek, Sara, 1979-
(författare)
-
Population divergence at small spatial scales : – theoretical and empirical investigations in perch
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Genetically structured populations arise when gene flow between groups of individuals is hindered by geographical, behavioural or temporal barriers. The identification of such groups is important for understanding evolution and has large implications for conservation concern. The field of population subdivision has received a lot of interest throughout the years and gained empirical support from a number of species. However, very little is known about population structure at small spatial scales, especially in a highly mobile species such as fish. The main object for my thesis was to further investigate population differentiation, explicitly at small spatial scales in the Eurasian perch. My results show that in this species, genetic differentiation occurs, even at very small spatial scales, both within lakes and in the Baltic Sea. Additionally, the differentiation can be stable over years and thus have a large impact in the evolution of adaptation to different environments. I also found barriers to gene flow that overlapped with the largest change in spring temperature, suggesting a temporal difference in spawning. Morphological differences were found at these small scales as well which indicates that a difference in food resources might be an underlying cause of change. My thesis work shows that the aquatic environment might not be as homogenous as widely thought and that there could be barriers or adaptations to different environments that hinder the fish from genetic panmixia. Slight patterns of isolation by distance (IBD) were found in the Baltic Sea, implying that the distance (i.e. currents) effect the level of differentiation via drifting of larvae and/or small fish. However, I have also theoretically investigated the IBD model of and seen that it is no longer correct when differences in population sizes are introduced. The pattern of IBD can mean high levels of gene flow or no gene flow at all, solely dependent on population size differences and fluctuations. My thesis has resulted in new and important findings regarding the existence and cause of genetic differentiation at very small spatial scales and thus added new knowledge into the field of evolution and speciation. In addition, my results also give insights into the contemporary state of the Eurasian perch and future evolutionary potential.
|
|
| 20. |
- Bergek, Sara, 1979-, et al.
(författare)
-
Spatiotemporal analysis shows stable genetic differentiation and barriers to dispersal in the Eurasian perch (Perca fluviatilis L.)
- 2009
-
Ingår i: Evolutionary Ecology Research. - Tucson : Evolutionary Ecology Ltd.. - 1522-0613 .- 1937-3791. ; 11:5, s. 827-840
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Recently, unexpected or cryptic barriers to gene flow causing genetic discontinuities have been found in a number of animal taxa, even in apparently highly connected areas such as aquatic environments. Goal: Investigate the temporal stability of previously documented microgeographic genetic structure in a fish. Organism: Eurasian perch (Perca fluviatilis L.) Method: We sampled four locations over a period of 2 years. We used six microsatellites to investigate population differentiation. We compared within-year to between-year differentiation. Results: The significant genetic differentiation found between locations in 2004 was still present in 2006. The strongest barriers to gene flow in the lake were consistent over both sampling periods. Furthermore, temporal differentiation existed within each site between the years. Populations of perch appear to cluster in different patches in the lake that harbour genetically differentiated groups of fish. Hence, limited migration and barriers to dispersal can persist over time, even at a very small geographical scale and in an open aquatic environment.
|
|
| 21. |
- Bergek, Sara
(författare)
-
Strong isolation-by-distance in the absence of genetic population structure in the eelpout (Zoarces viviparus, Linnaeus 1758)
- 2013
-
Ingår i: Ecological Indicators. - : Elsevier BV. - 1470-160X .- 1872-7034. ; 27, s. 116-122
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The eelpout (Zoarces viviparus) is a benthic marine fish, which has long been assumed to be philopatric. This made it particularly suitable for environmental monitoring programs as it allows matching its content of pollutants to the area of catch. However, a recent small scale genetic study in the Baltic Proper suggested that gene-flow might be stronger than generally believed and may occur frequently up to a distance of at least 90 km. As challenging the assumption of philopatry might have strong implications for environmental monitoring studies, we tested the hypothesis of philopatry at a larger geographical scale using ten microsatellite loci. A total of 220 individuals sampled from eight locations covering almost the entire geographic range of the species was genotyped. Our results show that genetic diversity decreases from the North Sea to the northeastern Baltic Sea. No strong population structuring was found, but a highly significant isolation-by-distance pattern was detected, suggesting a stepwise migration pattern among populations. Thus, the hypothesis of long-distance migration can be falsified. It is more likely that only limited gene flow exists among adjacent populations without any barriers between them. Our results suggest that dispersal in the eelpout is weak enough to retain this species as an important bioindicator. However, we suggest that reference stations should be placed in an appropriate distance to avoid misleading results from migrating individuals. We conclude that a more precise knowledge on migration rates of the eelpout is required in order to get more reliable insights into the potential area over which the concentration of environmental pollutants is integrated. (C) 2012 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 22. |
- Bergek, Sara, et al.
(författare)
-
Vad händer med avrinningsområdenas ekosystemtjänster i ett framtida klimat?
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ekosystemtjänster, de nyttor som ekosystemen tillhandahåller människan, är idag ett etablerat begrepp. Även om begreppet används mer och mer frekvent i den svenska förvaltningen finns ett behov att utarbeta bedömning av tillstånd och metodik för att övervaka eventuella förändringar för dessa tjänster, inte minst i tjänster från sötvatten.Sötvattensmiljöer är bland de mest påverkade miljöerna av mänsklig verksamhet. Den biologiska mångfalden minskar och klimatförändringar är ett växande hot. I denna rapport testas metodik för bedömning av tillstånd på ekosystemtjänster på lokal nivå. Rapporten ger en bild över tillstånden på ekosystemtjänsterna i nuvarande klimat och en analys över hur ett urval av ekosystemtjänster kan komma att påverkas givet kommande klimatförändringar i Sverige med mer frekventa översvämningar.Studien är gjord i två fallstudieområden, Arbogaåns och Bällstaåns avrinningsområden. Bedömningen av ekosystemtjänsternas tillstånd är gjord baserat på befintliga direktiv (främst Vattendirektivet och de nationella miljömålen) samt en slutlig expertbedömning. För Arbogaåns avrinningsområde bedömdes majoriteten av ekosystemtjänsternas tillstånd i nuvarande klimat som måttlig. Endast två ekosystemtjänster, rekreation och vetenskap och utbildning bedömdes ha god status. För Bällstaåns avrinningsområde bedömdes däremot flertalet ekosystemtjänsters tillstånd i nuvarande klimat som dålig. En ökad översvämningsrisk påverkar flertalet av de utvalda ekosystemtjänsterna negativt. Då en negativ effekt observeras för viktiga stödjande ekosystemtjänster som biologisk mångfald och livsmiljö i de båda avrinningsområdena riskerar indirekt också majoriteten av resterande ekosystemtjänsterna i vattenekosystemet att bli negativt påverkade.Rapporten ger en bild över ekosystemtjänsternas nuvarande tillstånd och hur klimatförändringar, med ökade översvämningsrisker i Sverige kan påverka tillståndet i framtiden. Översvämning kan leda till läckage av näringsämnen, humusämnen, avloppsvatten, föroreningar och därmed också påverka vattenkvaliteten och ekosystemen i vattnet. Av de ekosystemtjänster som undersöks i denna studie kommer viktiga stödjande ekosystemtjänster som biologisk mångfald och livsmiljö samt reglerande ekosystemtjänster som reglering av övergödning potentiellt påverkas negativt av översvämning. För att undvika att detta sker är det viktigt med fortsatt forskning och analys över tillstånd och åtgärder som kan minimera negativ påverkan på ekosystemtjänsterna i samband med ett förändrat klimat.
|
|
| 23. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
Klimatförändringar och biologisk mångfald : Slutsatser från IPCC och IPBES i ett svenskt perspektiv.
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De stora miljö- och samhällsproblemen kommer inte ensamma. De är sammankopplade på olika sätt. Detta innebär utmaningar men ger också möjligheter att utveckla åtgärder och lösningar. Det gäller både för klimatfrågan och frågan om att motverka förlusten av biologisk mångfald och ekosystem. Kunskapens betydelse för att hantera dessa och andra aspekter är ovärderlig, såväl kring specifika frågeställningar som kring omständigheter och förutsättningar för åtgärdsarbetet.Den här kunskapssammanställningen har gjorts av forskare från Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet på uppdrag av Naturvårdsverket och SMHI. Forskarna har tagit avstamp i de omfattande kunskapsutvärderingar som gjorts av den mellanstatliga klimatpanelen (IPCC) och den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald (IPBES). Slutsatserna från IPCC och IPBES sätts i ett svenskt perspektiv, bland annat genom utvalda exempel vilka fungerar som aktuella illustrationer av hur klimatförändringar påverkar biologisk mångfald och ekosystem i Sverige.
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
- Björklund, Mats, et al.
(författare)
-
On the relationship between population differentiation and sampling effort : is more always better?
- 2009
-
Ingår i: Oikos. - : Wiley. - 0030-1299 .- 1600-0706. ; 118:8, s. 1127-1129
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Given the relative ease by which genotypic data now can be obtained, studies of population differentiation can attain high statistical power provided the number of individuals and loci scored are sufficiently high. This has led to a misunderstanding of the concept of power, and studies with a low number of individuals and loci are dismissed despite highly significant results. This raises statistical, biological and ethical concerns, which we discuss in this note. We suggest that authors should routinely report the number of additional non-significant loci as a measure of the robustness of the results.
|
|
| 27. |
- Björklund, Mats, et al.
(författare)
-
The effect of local population dynamics on patterns of isolation by distance
- 2010
-
Ingår i: Ecological Informatics. - : Elsevier BV. - 1574-9541. ; 5:3, s. 167-172
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Isolation-by-distance (IBD) is a widely used model explaining population structure and how gene flow decreases with increasing distances. It is biologically intuitive that populations which rarely exchange individuals should drift apart genetically. However, the model is based on the assumptions that populations are large, equal in size and stable over time - conditions that are unlikely to occur in natural conditions. The model has been challenged in the past, for example, in the light of metapopulations or variance in reproductive success. However, an appraisal of the assumption of a large and stable population size per se is lacking. We investigate the robustness of the results concerning IBD patterns when smaller and fluctuating population sizes, or differences in population size are allowed. Through computer simulations we show that allowing for different population sizes and randomly fluctuations leads to unpredictable patterns regarding the results concerning gene flow and IBD. A pattern of IBD could be the result of high gene flow or no gene flow at all, depending on how populations differ in size and how they fluctuate. Adding environmental noise (white, red and blue noise corresponding to random, positive and negative autocorrelation respectively) gives even more unpredictable results concerning patterns of IBD. Our results have important implications for genetic and conservation research. Interpreting an IBD pattern, or lack thereof, is not as easy as earlier thought and needs to be more thoroughly explored.
|
|
| 28. |
- Bryhn, Andreas, et al.
(författare)
-
Biologiska aspekter av rums- och tidsskalor i genomförandet av ekosystembaserad fiskförvaltning
- 2019
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ekosystembaserad fiskförvaltning (EBFF) är ett sätt att förvalta fisk- och skaldjursbestånd på tvärvetenskaplig grund genom att låta förvaltningen omfatta hela ekosystem, inklusive mänsklig påverkan, och göra lämpliga avgränsningar i tid och rum. Liksom vid traditionell fiskförvaltning påverkas de avgränsningar som väljs för EBFF av rums- och tidsspecifika ekologiska, ekonomiska och sociala förutsättningar. Denna rapport om de biologiska aspekterna av tid- och rumsskalor för EBFF kan därvidlag ge insikter om var förvaltningsskalorna skiljer sig från de viktigaste ekologiska skalorna. De rumsspecifika ekologiska förutsättningarna för EBFF kan i praktiken beröra avgränsningar av olika fisk- eller skaldjurspopulationers utbredningsområden. Därutöver påverkas ett val av lämplig förvaltningsskala av andra biologiska aspekter som till exempel spridningsfaser, rörlighet, växlingar mellan olika habitat under olika livsstadier eller under olika delar av årscykeln, kopplingar till andra arter, samt naturlig dödlighet. Därtill påverkas ekosystemen av mänskliga aktiviteter som till exempel fiske, habitatdegradering, klimatförändringar och försurning, vilka har olika rumsliga och tidsmässiga skalor. För stationära arter som abborre, gädda och gös föreslås små rumsliga förvaltningsskalor. För långvandrande arter som ål och lax krävs stora rumsliga förvaltningsskalor som omfattar hela utbredningsområdet. De tidsspecifika förutsättningar som måste tas hänsyn till i en EBFF är bland annat populationsdynamik. De biologiska förvaltningsmål som ställs upp inom en EBFF blir avgörande för hur väl de ekologiska skalorna överensstämmer med förvaltningsskalan. Fiskpopulationer har en årlig reproduktionscykel och eftersom variationer i årsklasser starkt kan påverka fiskpopulationernas storlek och rekryteringsframgång rekommenderar denna rapport generellt en ettårig förvaltningskala. Det är dock viktigt med flexibilitet och adaptivitet i förvaltningen så att förändringar i miljön och hela ekosystemet, som har en längre cykel än ett år, beaktas. Andra ekologiska faktorer som exempelvis sjukdomar kan verka på ännu kortare tidsskalor, vilket förvaltningen också behöver ta hänsyn till. Den mest betydelsefulla mänskliga påverkansfaktorn på fisk och skaldjur i större svenska sjöar och i havet är fisket, som typiskt sett är säsongsbundet. Samtidigt verkar många andra mänskliga påverkansfaktorer som övergödning, försurning och klimatförändringar, på en kontinuerlig tidsskala. Att åtgärda sådana faktorer tar ofta längre tid än ett år för att komma till stånd och ytterligare tid innan de ger effekt i ekosystemen. Sammantaget ger vi i denna rapport en rekommendation avseende en huvudsaklig förvaltningscykel på sex år, i enlighet med Vattendirektivet och Havsmiljödirektivet
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
- Demandt, Marnie H, et al.
(författare)
-
Identification of cyprinid hybrids by using geometric morphometrics and microsatellites
- 2009
-
Ingår i: Journal of Applied Ichthyology. - : Hindawi Limited. - 0175-8659 .- 1439-0426. ; 25:6, s. 695-701
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Traditional morphological studies need to be complemented with modern genetic methods to facilitate the identification of hybrids. By using a combination of landmark-based techniques and microsatellite markers, natural hybridization was investigated between the cyprinids Abramis brama (L.) and Blicca bjoerkna (L.) and their hybrids. Geometric morphometrics revealed significant differences in body shape between A. brama, B. bjoerkna, and hybrids. Hybrids were of intermediate body shape with a tendency of being more like A. brama. Genetic differentiation was found between both parental species and their hybrids. However, hybrids revealed a higher genetical similarity with A. brama. Based on sequencing of the mitochondrial ATP synthase subunit 6 and 8 region a clear split was found between the two sibling species. Seventeen out of 19 hybrid specimens clustered within the A. brama clade. Data indicate that hybridization between A. brama and B. bjoerkna is mainly unidirectional and has not yet resulted in fusion of the two parental gene pools. Genetic integrity is maintained in B. bjoerkna, but F1 hybrid backcrosses might lead to introgression into the genepool of A. brama.
|
|
| 32. |
- Näslund, Joacim, et al.
(författare)
-
Considerations needed for analysing data from the Swedish Electrofishing RegiSter (SERS), with special reference to the RivFishTIME database of long-term riverine surveys
- 2023
-
Ingår i: Fauna Norvegica. - 1502-4873 .- 1891-5396. ; 42, s. 47-51
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The published database RivFishTIME (Comte et al. 2021, Global Ecology and Biogeography, doi: 10.1111/geb.13210) includes a large section of time-series data on fish abundance in Swedish rivers from the Swedish Electrofishing RegiSter, SERS. Knowledge about the limitations of the source data are important when extracting and analyzing data and with this brief note we provide some details that may be helpful for interpreting the Swedish time-series. The note highlights the importance of linking vital metadata to extracted focal data when constructing new databases, especially concerning time series data from monitoring programs conducted in non-randomly selected sites with human environmental impacts. Many of the SERS data come from rivers that have been affected by human impact, e.g. liming to mitigate environmental acidification and hydropower dams, since before monitoring was initiated. Data in SERS are also biased towards shallow salmonid habitats, due to the configuration of Swedish monitoring programs. Hence, data from many rivers are not representative of their fish biodiversity in general. This information is vital for appropriate interpretation of fish biodiversity trends. For RivFishTIME analyses considerations are important since Swedish data constitutes a large proportion of the database. We also provide background information about SERS and references to other Swedish databases containing complementary information. Finally, we provide contact information of the SERS database curators, who can assist prospective analysts with data extraction from SERS.
|
|
| 33. |
- Sandström, Alfred, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2018 : Resursöversikt
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den 14:e utgåvan av den samlade resursöversikten av fisk- och kräftdjursbeståndens status i våra vatten.I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter och åtta skaldjursarter.Nytt för i år är att flodkräftan och signalkräftan har fått egna presentationer. Vi har även ett nytt kapitel "Hållbarhetsbedömning av fisk- och skaldjursbestånd i havsområden runt Sverige”. Det består av en sammanfattning av den årliga bedömningen av hållbarheten i nyttjandet av fisk- och skaldjursbestånd i kust och hav runt Sverige. Bedömningenär baserad på de senaste tre åren vilket möjliggör en jämförelse över tid iantalet hållbart nyttjade bestånd. Jämförelsen visar inga tydliga förändringar över de senaste tre åren.Det finns ett nytt avsnitt i kapitlet ”Från biologi till förvaltning” om hur Havs- och vattenmyndighetens tillståndsgivning går till, och hur bedömningen baseras på resursöversikten vid ansökan om fiskelicens eller annan tillståndsgivning. Kapitlet har också utökats med ett avsnitt där SCB:s fritidsfiskeundersökning beskrivs och hur resultatet används i beståndsanalyserna.
|
|
| 34. |
- Sandström, Alfred, et al.
(författare)
-
Fiskefredning i sjöar : I vilken mån används fredningsområden för fiske i Sveriges 205 största sjöar?
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fiskar är, ur ett globalt perspektiv, en av de allra mest kritiskt hotade djurgrupperna. En metod som föreslagits för att skydda hotade fiskarter och bestånd är att införa olika typer av fredningsområden som begränsar fisket i vissa delar av ett vatten. Förutom totalt fiskeförbud året om, kan det röra sig om tidsbegränsad fredning eller att en viss fiskemetod är förbjuden inom ett område. En angränsande förvaltningsåtgärd är när fredning införs för att garantera ett långsiktigt naturskydd av fiskens mest värdefulla habitat. Naturskydd innebär dock endast i undantagsfall (t.ex. i flertalet Nationalparker) att man inför begränsningar i fisket. I marina miljöer har fredningsområden (så kallades MPA:s) debatterats under en längre tid. I sötvatten har de dock inte alls fått samma fokus trots att behoven är snarlika. Syftet med denna studie har varit att kartlägga fiskeregler och då särskilt användningen av fredningsområden i 205 stora svenska sjöar. Först kartlades fiskereglerna i de av staten reglerade Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Jämtländska Storsjön. Därefter genomfördes en omfattande enkätundersökning riktad till de organisationer som är aktiva i förvaltningen av fisket i ytterligare 200 stora svenska sjöar jämnt spridda över landet. Enkätstudien innehöll förutom frågor om användningen av fredningsområden också frågor om övriga fiskeregler. I två av de fem största sjöarna användes fredningsområden som förvaltningsinstrument (Vänern och Vättern). Det var dock endast i Vättern som fredningsområden kan anses vara en integrerad och betydelsefull del av förvaltningen. Av de 63 % som svarade i enkätundersökningen riktad till angav cirka 50 % att det fanns någon form av fredningsområden i deras sjöar. De flesta fredade områden fanns i tillrinnande vattendrag och deras mynningsområden i sjöarna. Följaktligen var öring (Salmo trutta, L.) också den fiskart som var mål för en majoritet av de fredade områdena. Endast i mycket enstaka fall fanns områden i själva sjöarna med totalt fiskeförbud som varade året runt. Fredningsområden i sjöarna var vanligtvis relativt små. I de sjöar där sådana fanns täckte de i genomsnitt 1,6 % av sjöytan. Vår bedömning är att många av de befintliga fredningsområdena är för små för att få en långsiktig effekt på fiskedödligheten särskilt för mer rörliga arter. Förutom fredningsområden var olika typer av begränsningar av fångststorleken (minimimått, maximimått och storleksfönster) mycket vanligt förekommande. Resultaten från studien visar att fredningsområden visserligen används både på enskilda och allmänna vatten men att det finns en stor potential att utveckla deras användning och anpassa utformningen så att de kan bidra till uppställda förvaltningsmål. I takt med att GIS-baserade instrument och andra digitala verktyg utvecklas, förbättras möjligheten att arbeta med lokalisering och design av hela nätverk av skyddade områden (inom sjöar och kanske även inom hela avrinningsområden) på helt nya sätt. Vi hoppas att utvecklingen kommer gå mot att man inom det allmänna arbetet med habitat- och naturvärdesskydd kommer att ta större hänsyn till fiskefrågor och att fredningsområden för fiske blir mer integrerade i övrigt naturskydd.
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
|
|
