| 1. |
- Bergengren, Jakob, et al.
(författare)
-
A recent Dreissena invasion in an old canal system in northern Europe
- 2015
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Göta Canal was opened in 1832 and connects the Baltic and the Atlantic Sea via the large lakes Vänern and Vättern in south Sweden. Originally used for commercial transport, the canal is today one of the most popular tourist attractions in Sweden with canal cruises, pleasure boating and canoeing. Inventories in 2013 showed that Dreissena mussels recently have invaded lakes, streams and canals in the Motala River drainage basin, i.e. the eastern part of the Göta Canal. According to interviews with local people the mussels may have been there since 2012. During the late summer in 2013 and in 2014 we monitored mussels by scuba diving and we sampled planktonic larval populations in locks and the canal. Dreissena has not dispersed to the western part of the canal system, i.e. west of lake Vättern, where most lakes are oligotrophic with low Ca- andMg-levels. In the eastern part, where several lakes are eutrophic and Ca- and Mg-levels higher, populations have increased very fast. The inventories showed local densities of 10 000 adults m-2 in some eutrophic lakes and larval densities of up to 70 individuals L-1 in the canal water. In Europe, the large range expansion of Dreissena occurred during the late 19th and early 20th century. Why have they dispersed so late into the Göta Canal, i.e. some 170 years after the canal was constructed and some 80 years after they had dispersed to other lakes in Swedennorth of Göta Canal? We can not dismiss dispersal as a a limiting factor but given the historically sustained boat traffic in the region it seems likely that ecological factors may have been important. Freshwaters in Scandinavia are usually low in Ca and Mg and many lakes are characterized by oligotrophic conditions poor in food for filter-feeding Dreissena. In the Göta Canal, changes in biological factors affecting relationships between Dreissena and the regional biota needs to be studied, however. Although we can not explain the delayed invasion we conclude that Dreissena is now established in one of the largest canal system in northern Europe.
|
|
| 2. |
- Bergengren, Jakob
(författare)
-
Manual för arbete med Stormusslor
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- "Manualen ska användas vid kurser och utbildningar där deltagarna har för avsikt att börja arbeta aktivt med undersökningar / inventeringar av stormusslor. Manualen ska ge en första teoretisk grund att stå på. De olika delarna ger inblick i de aktuella arternas utseende, ekologi och miljökrav. Vidare presenteras olika inventeringsmetodiker. Under kursen använder kursdeltagarna manualen vid den teoretiska genomgången samt ute i fält när de olika inventeringsmomenten visas och testas i praktiken. Efter kursen behåller deltagarna manualen (pärmen) för att använda den vid kommande egna karteringar och inventeringar av stormusslor. Manualen vänder sig till personer som har för avsikt att undersöka stormusselbestånd i sjöar och vattendrag. Det kan vara personal på länsstyrelser eller kommuner som ska starta miljöövervakning, likväl som intresserade personer från ideella organisationer med mera. I manualen ingår: - En inledning och bakgrund till arbetet med stormusslor i Sverige.- En översiktlig beskrivning av stormusslorna samt en presentation av respektive art och dess nuvarande status.- En bestämningstabell för nordiska arter av sötvattenslevande stormusslor.- Utbredningskartor för de i Sverige förekommande arterna av stormusslor.- Undersökningstypen ""Övervakning av stormusslor"" med tillhörande bilagor.- Undersökningstypen ""Lokalbeskrivning"".- Information om hur och till vem man rapporterar fynd av stormusslor.- Referenser, litteraturtips och kontaktpersoner.- Extra fältprotokoll."
|
|
| 3. |
- Bergengren, Jakob, et al.
(författare)
-
Nationell musselövervakning : Förslag till val av nationella musselvatten
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett grundläggande förslag ; Miljöövervakningsstrategi för stormusslor ”Utveckling av nationell miljöövervakning för sötvattenslevande stormusslor 2008” har tagits fram under 2008-2009 av Stefan Lundberg, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Jakob Bergengren, Länsstyrelsen i Jönköping enligt uppdrag 216 0740. Den 2 oktober 2008 anordnades ett referensgruppsmöte på Naturhistoriska riksmuseet. Deltagare var Jakob Bergengren, Lst-F, Stefan Lundberg och Thomas Lyrholm (del av mötet), NRM, Marie Eriksson, Lst-M, Cecilia Journath-Pettersson, Lst-T, Erik Årnfelt, Lst- E, Oskar Norrgrann, Håkan Söderberg och Frans Olofsson, Lst-Y, samt Håkan Marklund,NV. Vid detta möte beslutades att ta fram ett förslag till val av nationella musselvatten för övervakning utifrån ett upplägg med både trendstationer (undersökning enligt den kompletta undersökningstypen) samt screening (undersökning enligt den s.k. förenklade statusbedömningen). Den 15 januari 2009 träffades referensgruppen igen. Deltagare vid mötet var Jakob Bergengren, Lst-F, Stefan Lundberg, NRM, Marie Eriksson, Lst-M, Cecilia Journath- Pettersson, Lst-T, Helena Herngren, Lst-D, Håkan Söderberg, och Frans Olofsson, Lst-Y,Lena Tranvik, ADb, samt Håkan Marklund och Ulrika Stensdotter-Blomberg, NV. Föreliggande förslag har tagits fram efter synpunkter av ovanstående referensgrupp. Nedan, under ’Förslag – Nationella vatten’, redovisas förslag enligt Trend+Screening. Även det tidigare förslaget (enligt avtal 216 0740), bakgrund till detta, samt urvalskriterier, redovisas.
|
|
| 4. |
- Bergengren, Jakob, et al.
(författare)
-
Ramdirektivet för vatten och System Aqua: en tids- och kostnadsuppskattning av statusklassning av vattendrag i norra och södra Sverige
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hösten 2001 sökte och erhöll Länsstyrelsen i Jönköpings län tillsammans med Länsstyrelserna i Östergötland och Västerbotten projektmedel från Naturvårdsverket. Projektmedlen har främst använts till att ta fram en tids- och kostnadsuppskattning för hur mycket arbete som krävs för att göra en karakterisering och statusbedömning av vattendrag enligt Ramdirektivet för vatten (Artikel V, bilaga II och V) utifrån det verktyg som System Aqua utgör. En naturvärdesbedömning (statusklassning) av ett antal vattendrag i södra Sverige (Jönköpings, Västra Götalands och Östergötlands län) och i norra Sverige (Västerbottens län) har genomförts. Men även en jämförelse av den nya versionen av System Aqua (2001) och dess naturvärdesbedömning med Ramdirektivet för vatten och dess statusbegrepp har gjorts. Att påvisa skillnader och likheter mellan de båda systemen samt dessa användbarhet har delvis också ingått i uppdraget. En rad frågor återstår dock när det gäller de båda systemens kompabilitet gentemot varandra. Dessa är både av mindre definitionskaraktär samt av större karaktär i form av rena bedömningar. En revision av System Aqua och de svenska bedömningsgrunderna har pågått parallellt med detta arbete.Övrigt arbete med Ramdirektivet för vattenUnder 2002-2003 pågår flera parallella arbeten med anknytning till artikel V (bilaga II och V) i Ramdirektivet för vatten. En revision av System Aqua och framtagande av en manual för det kommande arbetet med karakterisering och statusbedömning utförs våren 2003. Samtidigt genomförs en revidering av de nuvarande bedömningsgrunderna för bottenfauna, fisk, makrofyter, påväxtalger, växtplankton. Nya bedömningsgrunder för fysisk påverkan är dessutom under framtagande. Länsstyrelsen i Jönköping och Västerbotten fick i januari 2003 i uppdrag att ta fram en kostnad det kommande arbetet med artiklarna i Ramdirektivet för vatten. Kostnaderna togs först och främst fram på regional basis men även för de kommande distrikten för Södra Östersjön, Bottenhavet samt Bottenviken. Detta uppdrag redovisas för artikel V (bilaga II och V) i bilaga 3 och 4 i föreliggande rapport.
|
|
| 5. |
- Bergengren, Jakob, et al.
(författare)
-
Ramdirektivet för vattenoch System Aqua : En tids- och kostnadsuppskattning avstatusklassning av vattendragi norra och södra Sverige
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningHösten 2001 sökte och erhöll Länsstyrelsen i Jönköpings län tillsammans medLänsstyrelserna i Östergötland och Västerbotten projektmedel från Naturvårdsverket.Projektmedlen har främst använts till att ta fram en tids- och kostnadsuppskattning för hurmycket arbete som krävs för att göra en karakterisering och statusbedömning av vattendragenligt Ramdirektivet för vatten (Artikel V, bilaga II och V) utifrån det verktyg som SystemAqua utgör. En naturvärdesbedömning (statusklassning) av ett antal vattendrag i södraSverige (Jönköpings, Västra Götalands och Östergötlands län) och i norra Sverige(Västerbottens län) har genomförts. Men även en jämförelse av den nya versionen av SystemAqua (2001) och dess naturvärdesbedömning med Ramdirektivet för vatten och dessstatusbegrepp har gjorts. Att påvisa skillnader och likheter mellan de båda systemen samtdessa användbarhet har delvis också ingått i uppdraget.En rad frågor återstår dock när det gäller de båda systemens kompabilitet gentemot varandra.Dessa är både av mindre definitionskaraktär samt av större karaktär i form av renabedömningar. En revision av System Aqua och de svenska bedömningsgrunderna har pågåttparallellt med detta arbete.KarakteriseringBåde Ramdirektivet och System Aqua är uppbyggt i flera delar som i stort sett harmotsvarigheter i respektive system. I tabell I visas de parametrar som tas upp i denövergripande karakteriseringen.Tabell I.Karakteriserings faktorer som finnsi System AquaKarakteriserings faktorer som inte finnsFloder Sjöar Floder SjöarObligatoriska faktorer Obligatoriska faktorer Obligatoriska faktorer Obligatoriska faktorerHöjd / höjdtypologiBredgrad / LängradStorlek / Storlekstypologibaserad påtillrinningsområdetHöjd / höjdtypologiBredgrad / LängradDjup / Djuptypologibaserad på medeldjupetStorlek /Storlekstypologi baseradpå ytanEkoregionerGeologiEkoregionerGeologiTilläggsfaktorer Tilläggsfaktorer Tilläggsfaktorer TilläggsfaktorerAvstånd flodens källaFlödesenergi (?)Vattnets medelbredd*Vattnets medeldjup*Vattnets medelfallhöjdHuvudflodbäddens förloppoch formVattenförings-(flödes)kategoriSyraneutraliserandeförmåga (ANC)**Substratets genomsnittligasammansättningVattnets medeldjupSjöns formUppehållstidSyraneutraliserandeförmåga (ANC)**Bakgrundsnäringsstatus(?)Substrats genomsnittligasammansättningVattenståndsvariationerDalgångsprofilTransport av fasta partiklarKloridLufttemperaturintervallMedellufttemperaturNederbördMedellufttemperaturLufttemperaturintervallBlandningskarakteristik* Data hämtad från biotopkarteringen** SystemAqua har alkalinitet
|
|
| 6. |
- Bergengren, Jakob, et al.
(författare)
-
Stormusselprojektet 2001 : UTVECKLING AV METODIK OCH UNDERSÖKNINGSTYP - BESKRIVNING AV HABITATVAL-FÖREKOMST I FEM LÄN I SÖDRA SVERIGE
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningMål med stormusselprojektetHuvudmålet med detta projekt är att ta fram förslagpå lämpliga undersökningstyper för övervakningav målarmusslor och dammusslor. Ett delmålär att utröna i vilka sötvattensmiljöer de tre arternaav dammusslor respektive de tre arterna avmålarmusslor förekommer. Arbetet har också gettmycket värdefull kunskap om stormusslornas förekomstoch status i de undersökta länen.Undersökta arterUndersökningarna har koncentrerats till lokalermed de nationellt rödlistade arterna tjockskaligmålarmussla,Unio crassus [starkt hotad (EN),även upptagen i Natura 2000] samt flat dammmusslaPseudanodonta complanata[missgynnad(NT)]. Flodpärlmusslan [sårbar (VU), samt Natura2000 art] är idag den mest kända av de totaltåtta i Sverige förekommande större arterna avsötvattensmusslor. Flodpärlmusslan är nationelltsett väl undersökt och ägnades därför mindre intressei detta arbete. De övriga sju omfattar:Unio(målarmusslor, tre arter),Anodonta/Pseudanodonta(dammusslor, tre arter) ochDreissena polymorpha(vandrarmussla). De arter som undersöktslistas i Tabell 1 nedan.Tabell 1. Undersökta arter i stormusselprojektet.Vetenskapligt namn Svenskt namnMargaritifera margaritiferaFlodpärlmusslaUnio pictorumAllmän målarmusslaUnio tumidusSpetsig målarmusslaUnio crassusTjockskalig målarmusslaAnodonta anatinaAllmän dammusslaAnodonta cygneaStor dammusslaPseudanodonta complanataFlat dammusslaUndersökningarnas omfattningUndersökningarna har genomförts i fem län (Södermanland,Östergötland, Kalmar, Jönköpingoch Skåne). Totalt har 56 lokaler i vattendragsamt 32 lokaler i sjöar undersökts. Fältarbetet harutförts av Jakob Bergengren med assistans av personalfrån länsstyrelserna i de berörda länen. Planeringenav arbetet och analysen av materialet harutförts i samarbete med Stefan Lundberg frånNaturhistoriska riksmuseet i Stockholm och Tedvon Proschwitz vid Naturhistoriska museet i Göteborg.Utveckling av metodik ochframtagande av nyundersökningstypVid metodutvecklingen har undersökningar av lokalermed tjockskalig målarmussla (U. crassus)och flat dammussla (P. complanata) prioriterats,men även lokaler med de andra musselarterna harundersökts. Nedan beskrivs föreslagna undersökningsmetoderi sjöar respektive vattendrag.Metodik i sjöarAtt undersöka ett musselbestånd i en sjö är svårareän att arbeta på en avgränsad sträcka i ett vattendrag.Att skaffa sig en total uppfattning om ettmusselbestånd, inte sällan med förekomst av fleraarter, i en sjö är arbetsmässigt tidskrävande. Denofta skiftande karaktären när det gäller bottensubstrat,bottenvegetation och djupförhållanden gördet omöjligt att undersöka en hel sjö.Följande metoder föreslås att användas i sjöar:?Undersökning med vattenkikare i sjöarsin- och utlopp.Dessa är lätta att avgränsaoch undersöks och övervakas i ett första skededå de ofta hyser flest arter. Kvalitativ ochkvantitativ övervakning.?Linjetaxering används om förhållandenamedger (siktdjup, bottenförhållanden mm).Denna metod medger övervakning av en avgränsad,subjektivt vald, sträcka. Kvalitativoch kvantitativ övervakning. Särskilda ansträngningarskall alltid göras för att finnajuSt o r m u s s e l p r o j e k t e t 2 0 0 1 , D e l 112venila musslor, då dessa indikerar att populationenreproducerar sig.?Luttnerräfsa används om förhållandena ärså svåra att ingen av ovanstående metoderfungerar. Inventering med Luttnerräfsa gerenbart en kvalitativ uppfattning om musselfaunan.Metodik i vattendragAtt undersöka ett musselbestånd i ett vattendragär ofta, men inte alltid, lättare än undersökningar ien sjö. Följande metoder föreslås att användas vidundersökningar av stormusslor i vattendrag:?Undersökning med vattenkikare. Om vattendragetär relativt grunt, vadbart och siktförhållandenagoda, är det ofta möjligt att användaen något modifierad variant av den befintligametodiken för undersökning av flodpärlmussla.De förekommande arterna räknasseparat för att en populationsuppskattning förrespektive art ska kunna göras. Vid användandeav flodpärlmusselmetodiken skall 15lokaler avgränsas och noggrant undersökas.Särskilda ansträngningar skall alltid göras föratt finna juvenila musslor, då dessa indikeraratt populationen reproducerar sig.?Fridykning. Om vattendraget innehållersträckor som är svåra att undersöka (stortvattendjup, dåliga siktförhållanden, högastrandbrinkar etc.), är undersökning medvattenkikare inte möjligt. I dessa fall rekommenderasfridykning. Denna metod är kvalitativoch semikvantitativ. En fördel med fridykningär att sökandet efter juvenila musslorblir effektivare.?Luttnerräfsa. Används då förhållandena ärsådana att ingen av de båda ovanståendemetoderna kan användas (obefintligt siktdjup,låg vattentemperatur). Metoden ger enbart enkvalitativ bild av musselfaunan.Stormusslornas habitatvalI Stormusselprojektet har musslornas val av habitatundersökts genom att typ av bottensubstratsamt vattendjup noterats för varje lokal under inventeringen.Undersökningarna har utförts på enavgränsad sträcka (en lokal) i ett vattendrag ellerinom ett bestämt område (en lokal) i en sjö.Bottensubstrat – VattendragStormusslornas val av bottensubstrat i vattendragenkan sammanfattas i följande punkter:?Mjäla/ler dominerar som det mest prefereradesubstratet för samtliga arter.?De subdominerande substraten består till stordel av grövre material huvudsakligen grus.?Det substrat som uppvisar högst frekvens pålokalerna är grus/fin sten/grov sten. Detta ärlogiskt då dessa fraktioner är de mest förekommandei vattendrag överlag.Bottensubstrat – SjöarArternas val av bottensubstrat i sjöar kan sammanfattasi följande punkter?Mjäla/ler dominerar, liksom i vattendragen,som det mest prefererade substratet. Dettagäller samtliga arter utom den allmännadammusslan (A. anatina). Denna tycks föredrasand som bottensubstrat.?De subdominerande substraten består tillstörsta delen av fraktioner med sand och finsten.?Det bottensubstrat som uppvisar högst frekvenspå lokalerna är findetritus. Detta är logiskteftersom findetritus är det dominerandesubstratet i sjöar med kraftig sedimentation.Djupintervall – VattendragArternas förekomst i olika djupintervall i undersöktavattendrag kan sammanfatts i följandepunkter:?Medeldjupet som arterna återfanns på varieradei liten utsträckning, både mellan de olikaarterna samt mellan de olika vattendragen.?Den tjockskaliga målarmusslan (U. crassus)finns på de grundare (strömmande) partierna ide undersökta vattendragen. Medeldjupet förarten var 0,55 m.?Den stora dammusslan (A. cygnea) finns oftarepå djupare (lugnflytande) partier och förekommerpå ett medeldjup av 0,75 m.?Övriga arter har förekomster i djupintervallet0,55 - 0,75 m.Anmärkning: i vattendragen undersöktes stormusslornasutbredning ner till ca 3 meters djup.Djupintervall – SjöarArternas förekomst i olika djupintervall i undersöktasjöar kan sammanfatts i följande punkter:?Medeldjupet som arterna återfanns på varieradei större utsträckning i sjöarna än i vattendragen.?De två arter av målarmusslor (U. pictorumochU. tumidus) som förekom i sjöarna fannsS t o r m u s s e l p r o j e k t e t 2 0 0 1 , D e l 113på större djup än de tre undersökta dammusselarterna.?Den allmänna målarmusslan (U. pictorum)förekom på störst djup (medeldjup 1,5 m)medan den stora dammusslan (A. cygnea)fanns på ett medeldjup som enbart var 0,55m. Här bör dock beaktas att endast sex respektiveåtta lokaler ligger till grund för dettapåstående.Anmärkning: i sjöarna undersöktes stormusslornasutbredning ner till ca 4 meters djup.Stormusslornas utbredning ochförekomst skiftarStormusselfynd – totalt settDen allmänna dammusslan (A. anatina) visade sigvara den vanligaste arten och hittades på flest lokaler(Tabell 2). Flodpärlmusslan (M. margaritifera),som ej var prioriterad i detta projekt då dentidigare varit föremål för många undersökningar,hittades endast på fem lokaler (Tabell 2).Tabell 2. Stormussellokaler i respektive län (D = Södermanland, E = Östergötland, , H = Kalmar, F = Jönköping, M = Skåne).Fynd LänVetenskapligt namn Svenskt namn Samtliga fyndlokaler D E H F MM. margaritiferaFlodpärlmussla 5 0 1 0 1 3U. pictorumAllmän målarmussla 13 2 3 2 0 6U. tumidusSpetsig målarmussla 40 6 12 9 4 9U. crassusTjockskalig målarmussla 24 6 3 5 1 9A. anatinaAllmän dammussla 52 3 11 9 16 13A. cygneaStor dammussla 21 2 5 4 6 4P. complanataFlat dammussla 10 4 3 1 0 2Totalt antal undersökta lokaler:88 9 15 16 25 23Sjö eller vattendrag?Det är svårt att jämföra antalet fynd från de olikalänen med varandra då antalet undersökta sjöaroch vattendrag varierar både inom och mellan länen.Vid undersökningen kunde de olika arternasförekomst i sjöarna och vattendragen visas generellt.Utifrån hela inventeringsunderlaget kan följandeslutsatser dras (Tabell 3):?Tjockskalig målarmussla (U. crassus) (ochflodpärlmussla) påträffades enbart i vattendrag.?Stor dammussla (A. cygnea) förekommerfrämst i sjöar. Arten påträffades enbart i 8vattendrag.?Flat dammussla (P. complanata) förekommerfrämst i vattendrag. Den påträffades endast i2 sjöar.?Spetsig målarmussla (U. tumidus), allmänmålarmussla (U. pictorum) och allmän dammussla(A. anatina) förekommer lika ofta isjöar som i vattendrag.Tabell 3. Förekomst av arterna i sjöar och vattendrag i hela materialet i absolut och relativ (%) frekvens.Sjö eller Vattendrag (antal) Antal %Vetenskapligt namn Svenskt namn Lokaler Sjöar Vattendrag Sjöar VattendragM. margaritiferaFlodpärlmussla 5 0 5 0 100U. pictorumAllmän målarmussla 13 6 7 46 54U. tumidusSpetsig målarmussla 40 21 19 52 48U. crassusTjockskalig målarmussla 24 0 24 0 100A. anatinaAllmän dammussla 52 24
|
|
| 7. |
- Bergengren, Jakob
(författare)
-
Stormusselprojektet 2002. Utveckling av metodik och undersökningstyp, Beskrivning av habitatval, Förekomst i fem län i södra Sverige.
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mål med stormusselprojektetHuvudmålet med detta projekt är att ta fram förslag på lämpliga undersökningstyper för övervakning av målarmusslor och dammusslor. Ett delmål är att utröna i vilka sötvattensmiljöer de tre arterna av dammusslor respektive de tre arterna av målarmusslor förekommer. Arbetet har också gett mycket värdefull kunskap om stormusslornas förekomst och status i de undersökta länen. Undersökta arterUndersökningarna har koncentrerats till lokaler med de nationellt rödlistade arterna tjockskalig målarmussla, Unio crassus [starkt hotad (EN), även upptagen i Natura 2000] samt flat dammmussla Pseudanodonta complanata [missgynnad (NT)]. Flodpärlmusslan [sårbar (VU), samt Natura 2000 art] är idag den mest kända av de totalt åtta i Sverige förekommande större arterna av sötvattensmusslor. Flodpärlmusslan är nationellt sett väl undersökt och ägnades därför mindre intresse i detta arbete. De övriga sju omfattar: Unio (målarmusslor, tre arter), Anodonta/Pseudanodonta (dammusslor, tre arter) och Dreissena polymorpha (vandrarmussla).
|
|
| 8. |
- Bergengren, Jakob
(författare)
-
Stormusslor i Jönköpings län : Utbredning och status i vattendrag åren 1959-2014
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Länsstyrelsen i Jönköping arbetar ständigt med att förbättra både underlaget och de faktiska livsmiljöerna för akvatiska organismer i sjöar och vattendrag. Varje år undersöks ett stort antal vattendrag och sjöar. För att kunna påvisa förändringar i våra sjöar och vattendrag behöver vi undersöka och kartera både den biologiska mångfalden och de fysiska förutsättningarna. Det finns idag ett flertal organismer och metoder att tillgå. Stormusslor i allmänhet och flodpärlmussla i synnerhet har sedan i början på 1980-talet kommit att bli viktiga indikatorarter som ingår i den svenska akvatiska miljöövervakningen. Stormusslorna är tacksamma att övervaka då de är stationära, relativt lätta att inventera och indikerar, vid livskraftiga bestånd, en relativt opåverkad och naturlig miljö. I Jönköpings län har Länsstyrelsen upprättat och följt ett miljöövervakningsprogram för flodpärlmussla sedan i mitten av 1990-talet. De övriga arterna av stormusslor, framförallt de som är med på den så kallade rödlistan för hotade arter, har fått ökat intresse sedan i början av 2000-talet och ett fåtal av dessa bestånd ingår och övervakas i särskilda program. Ett stort antal inventeringar, både noggranna kvantitativa och mer översiktligt kvalitativa, har genomförts i länets många vatten. Föreliggande rapport beskriver de inventeringar och undersökningar som utförts och de resultat som de generat fram till och med 2014. Bakgrundsmaterialet i rapporten är till en del hämtat från utredningar Länsstyrelsen i Jönköping utfört tillsammans med Naturhistoriska Riksmuseet.
|
|
| 9. |
- Bergengren, Jakob
(författare)
-
System Aqua 2004. Del 1, Hierarkisk modell för karakterisering av sjöar och vattendrag
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett nytt samlande EG-direktiv för vatten antogs i december 2000. Tills nu har det funnits ett flertal EG-direktiv som rör vattenskyddet ur olika aspekter. Syftet med Ramdirektivet för vatten (ofta kallat "Vattendirektivet") är att göra skyddsarbetet för Europas vatten mer entydigt och kraftfullt. Naturvårdsverket har under de senaste åren ansvarat och drivit ett flertal projekt för att underlätta införandet av Ramdirektivet för vatten. Genomförandet av Ramdirektivet för vatten i Sverige innebär att många och skiftande arbetsmoment ska utföras under en relativt begränsad tid. Föreliggande dokument behandlar ett av de tidiga arbetsmomenten - karakteriseringen av sjöar och vattendrag - som utgör basen för det kommande arbetet med bedömning av ekologisk status, upprättande av miljömål, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. Vägledningen har utvecklats utifrån det nationella verktyget för naturvärdesbedömning "System Aqua" (Naturvårdsverket Rapport 5157) och anpassats till de krav som ställs enligt Ramdirektivet för vatten. Även om strukturen hos System Aqua har stora likheter med vad som ingår i karakteriseringsfasen för Ramdirektivet för vatten så var en revidering nödvändig för att erhålla en fullgod anpassning till direktivets krav. Bland annat saknades i System Aqua möjlighet att dela upp vattenobjekten i olika typer. Föreliggande vägledning för karakterisering av sjöar och vattendrag har tagits fram av Länsstyrelsen i Jönköping i samarbete med Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium i Drottningholm. I det uppdraget som Länsstyrelsen fick av Naturvårdsverket 2002 ingick det att först ta fram ett allmänt förslag till revision av System Aqua. Ett första förslag till ändring/revidering presenterades våren 2003. Naturvårdsverket ändrade sedan i juni 2003 uppdragets inriktning så att tyngdpunkten blev att ta fram en vägledning för karakterisering av sjöar och vattendrag i enlighet med Ramdirektivet för vatten med hjälp av grunderna i System Aqua. En revidering har utförts under vintern 2003/2004. I och med framtagandet av denna vägledning för karakterisering av sjöar och vattendrag så har även grunden för ett nytt naturvärderingssystem tagits fram. Ett fullt reviderat System Aqua kommer att, förutom karakterisering, även att omfatta bedömning av ekologisk status och värdering av skyddsvärde, samt speciella förhållanden. Det "nya" reviderade System Aqua (2004) föreslås innehålla följande delar: 1. Karakterisering (Identifiering, typindelning, avgränsning och påverkansbedömning)2. Klassning av naturlighet och ekologisk status3. Värdering av skyddsvärde (Naturvärde)4. Redovisning av speciella förhållanden Det nya System Aqua kommer således dels att utgöra ett instrument för karakterisering och statusklassning, och dels en ny bas för naturvärdesbedömning, av sjöar och vattendrag. För att erhålla ett flexibelt system som kan tillämpas på flera olika skalnivåer beroende på tillgången på data föreslås att man arbetar enligt en hierarkisk modell som omfattar 5 nivåer. Den hierarkiska strukturen för karakterisering och värdering föreslås omfatta följande nivåer: 1. Distrikt/region, 2. Huvudavrinningsområde, 3. Delavrinningsområde, 4. Vattendrags-segment/delområde och 5. Vattendragsträckor eller Sjöar.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Carlsson, Maria, et al.
(författare)
-
Naturvärdesbedömning sjöar: Emån i Jönköpings län: projekt höglandsvatten information 2003
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en delrapportering i Projekt Höglandsvatten information, som innefattar en naturvärdesbedömning av 56 sjöar i Tranås, Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda kommuner. Naturvärdesbedömningens syfte är att fungera som ett verktyg och kunskapsunderlag vid planering och arbete vid och i de berörda sjöarna och deras avrinningsområden. Projekt Höglandsvatten information har utförts med ekonomiskt stöd från EU:s strukturfond för mål 2 Södra samt med hjälp av matchningsmedel från den regionala kalkningsverksamheten. Arbetet med naturvärdes-bedömningen har pågått under hösten 2002. Arbetet har utförts av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Naturvärdesbedömningen bygger på det nationella bedömningssystemet System Aqua (Naturvårdsverket 2001). System Aqua innebär att en bedömning görs av sjöarnas naturlighet, förekomst av rariteter samt artrikedom. Vid värderingen väger naturligheten tyngst. All grunddata finns lättillgänglig i en databas (MS Access). Utöver föreliggande arbete med naturvärdesbedömningen innefattar Projekt Höglandsvatten information en omfattande informationsinsats till markägare, skogsentreprenörer, skolor och andra intresserade. Informationsmaterial i form av foldrar, skyltar och rapporter har också framställts inom ramen för projektet.Kommentar:Naturvärdesbedömningen är uppdelad på 3 rapporter:Motala Ström (Meddelande 2003:1) - Totalt 19 sjöar Emån (Meddelande 2003:2) - Totalt 29 sjöar Lagan/Mörrumsån (Meddelande 2003:3) - Totalt 4/4 sjöar
|
|
| 12. |
- Carlsson, Maria, et al.
(författare)
-
Naturvärdesbedömning sjöar: Motala ström i Jönköpings län: projekt höglandsvatten information 2003
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en delrapportering i Projekt Höglandsvatten information, som innefattar en naturvärdesbedömning av 56 sjöar i Tranås, Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda kommuner. Naturvärdesbedömningens syfte är att fungera som ett verktyg och kunskapsunderlag vid planering och arbete vid och i de berörda sjöarna och deras avrinningsområden. Projekt Höglandsvatten information har utförts med ekonomiskt stöd från EU:s strukturfond för mål 2 Södra samt med hjälp av matchningsmedel från den regionala kalkningsverksamheten. Arbetet med naturvärdes-bedömningen har pågått under hösten 2002. Arbetet har utförts av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Naturvärdesbedömningen bygger på det nationella bedömningssystemet System Aqua (Naturvårdsverket 2001). System Aqua innebär att en bedömning görs av sjöarnas naturlighet, förekomst av rariteter samt artrikedom. Vid värderingen väger naturligheten tyngst. All grunddata finns lättillgänglig i en databas (MS Access). Utöver föreliggande arbete med naturvärdesbedömningen innefattar Projekt Höglandsvatten information en omfattande informationsinsats till markägare, skogsentreprenörer, skolor och andra intresserade. Informationsmaterial i form av foldrar, skyltar och rapporter har också framställts inom ramen för projektet.Kommentar:Naturvärdesbedömningen är uppdelad på 3 rapporter:Motala Ström (Meddelande 2003:1) - Totalt 19 sjöar Emån (Meddelande 2003:2) - Totalt 29 sjöar Lagan/Mörrumsån (Meddelande 2003:3) - Totalt 4/4 sjöar
|
|
| 13. |
- Carlsson, Maria, et al.
(författare)
-
Naturvärdesbedömning sjöar: Mörrumsån och Lagan i Jönköpings län. Projekt Höglandsvatten information 2003
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en delrapportering i Projekt Höglandsvatten information, som innefattar en naturvärdesbedömning av 56 sjöar i Tranås, Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda kommuner. Naturvärdesbedömningens syfte är att fungera som ett verktyg och kunskapsunderlag vid planering och arbete vid och i de berörda sjöarna och deras avrinningsområden. Projekt Höglandsvatten information har utförts med ekonomiskt stöd från EU:s strukturfond för mål 2 Södra samt med hjälp av matchningsmedel från den regionala kalkningsverksamheten. Arbetet med naturvärdes-bedömningen har pågått under hösten 2002. Arbetet har utförts av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Naturvärdesbedömningen bygger på det nationella bedömningssystemet System Aqua (Naturvårdsverket 2001). System Aqua innebär att en bedömning görs av sjöarnas naturlighet, förekomst av rariteter samt artrikedom. Vid värderingen väger naturligheten tyngst. All grunddata finns lättillgänglig i en databas (MS Access). Utöver föreliggande arbete med naturvärdesbedömningen innefattar Projekt Höglandsvatten information en omfattande informationsinsats till markägare, skogsentreprenörer, skolor och andra intresserade. Informationsmaterial i form av foldrar, skyltar och rapporter har också framställts inom ramen för projektet.Kommentar:Naturvärdesbedömningen är uppdelad på 3 rapporter:Motala Ström (Meddelande 2003:1) - Totalt 19 sjöar Emån (Meddelande 2003:2) - Totalt 29 sjöar Lagan/Mörrumsån (Meddelande 2003:3) - Totalt 4/4 sjöar
|
|
| 14. |
- Jansson, Henrik, et al.
(författare)
-
Förslag till revision av System Aqua och anpassning till kriterierna i Ramdirektivet för vatten
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med anledning av införandet av ramdirektivet för vatten erhöll Länsstyrelsen i Jönköping 2002 ett uppdrag av Naturvårdsverket. Uppdraget har gått ut på att gå igenom det svenska verktyget för naturvärdesbedömning av sjöar och vattendrag (System Aqua) och jämföra detta med Ramdirektivet för vatten. Ett förslag till revidering av System Aqua presenteras i föreliggande rapport (Meddelande 2003:4). En rad frågor återstår dock. Dessa är både av mindre definitionskaraktär samt av större karaktär i form av rena bedömningar. En revision av de svenska bedömningsgrunderna har pågått parallellt med detta arbete. Metodiken för biotopkartering av sjöar och vattendrag ingår som en viktig del vid inhämtning av bakgrundsdata. En fullskalekartering är relativt kostsam och en revidering (förenkling) av denna metodik som enbart är anpassad till kraven i ramdirektivet för vatten kan bli nödvändig. KarakteriseringBåde Ramdirektivet och System Aqua är uppbyggt i flera delar som i stort sett motsvaras i respektive system. Bedömning av ekologisk status & naturvärdesbedömningNaturvärdesbedömningen av sjöar och vatten i System Aqua bygger på i stort sett på de kriterier som krävs i ramdirektivet för vatten vad beträffar begreppet ekologisk status. I ramdirektivet för vatten tar man ställning till graden av mänsklig påverkan vid statusbedömningen. Mänsklig påverkan beskrivs med olika kvalitetsfaktorer (biologiska, hydromorfologiska, fysikalisk-kemiska) och dess avvikelse från ett opåverkat förhållande (referensförhållande). I System Aqua väger naturligheten tungt, men även raritet och artrikedom tas upp som ingående parametrar i bedömningen av naturvärdet. En del ändringar och kompletteringar måste göras för att dessa system ska vara helt kompatibla. Klassning enligt de båda systemenBåde ramdirektivet för vatten och System Aqua har en klassindelning med 5 klasser när det gäller statusbedömning respektive naturvärdesbedömning (naturlighetsbedömning). Dessa kan, efter kompletteringar i System Aqua, vara fullt kompatibla. Förslag till revision av System AquaDen nuvarande versionen av System Aqua fungerar mycket bra för att bedöma naturvärden i sjöar och vattendrag. En utveckling av systemet har pågått sedan 1995. Den sista versionen var klar 2001 (Naturvårdsverket rapport 5157). System Aqua har hittills testats på ca 250 mil vattendrag i Sverige, bl a i Projekt Höglandsvatten där totalt 120 mil vattendrag och drygt 50 sjöar att naturvärdesbedömts. Resultaten visar att det är ett allsidigt verktyg som inte bara ger en bred grund vid fysisk samhällsplanering, utan även med fördel kan användas vid nästa steg, dvs som instrument när åtgärder ska sättas in. Biotopkarteringen, som ligger till grund för mycket av bedömningarna i System Aqua, ger värdefull information som idag används i stor utsträckning vid åtgärdsarbete så som fiskevård och biologisk återställning, i både sjöar och vattendrag.Med ovanstående som bakgrund föreslås därför att System Aqua i den kommande revisionen utökas med de krav som ramdirektivet för vatten kräver. Slutprodukten kommer att bli en och samma rapport, där den ursprungliga bedömningen enligt System Aqua utgör grunden. Utifrån de bedömningar som görs i System Aqua kommer både en karakterisering och en statusbedömning att kunna utföras. Vid den slutgiltiga värderingen kommer det att utifrån grunddata och bedömda kriterier bli nödvändigt att kunna göra två olika värderingar. En utifrån den idag befintliga System Aqua där medelvärdet och en samlad bedömning avgör det slutgiltiga naturvärdet och en utifrån kraven i ramdirektivet för vatten där det sämsta värdet för de bedömda kriterierna avgör.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Lundberg, Stefan, et al.
(författare)
-
Miljöövervakningsstrategi för stormusslor : Utveckling av nationell miljöövervakning för sötvattenslevande stormusslor 2008
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturhistoriska riksmuseet har tillsammans med Länsstyrelsen i Jönköpings län fått Naturvårdsverketsuppdrag att utreda och presentera en sammanställning om kunskapen kringstormusslorna i svenska sjöar och vattendrag, samt ge förslag på tillämpning inom nationellmiljöövervakning. Föreliggande utredning redovisar även hittills genomförd miljöövervakningsverksamhetavseende stormusslor i landet. Utredningen har genomförts under tidenaugusti 2007 till mars 2008.
|
|
| 17. |
- Näslund, Ingemar, et al.
(författare)
-
Vattenkraftens påverkan på akvatiska ekosystem : en litteratursammanställning
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arbetet med EU:s ramdirektiv för vatten har visat att fysisk påverkan är det vanligaste vattenmiljöproblemet (European Environment Agency 2012). Inom detta område är vattenkraften en av de största påverkanskällorna. Mot bakgrund av detta har Vattenmyndigheterna tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten genomfört ett gemensamt projekt i syfte att ta fram information och vägledning för hur vattenkraften och dess miljöpåverkan skall hanteras i arbetet med vattenförvaltningen. Inom ramen för detta projekt har föreliggande litteratursammanställning genomförts. Syftet är att utöka kunskapsunderlaget inom området vattenkraftens påverkan på den akvatiska miljön. Detta för att utveckla arbetet med karaktärisering och statusklassning av vattenförekomster samt förbättra bedömningsunderlaget inför de statushöjande åtgärder som skall genomföras.Den viktigaste fysiska förändringen som en följd av vattenkraftutbyggnad är tillkomsten av dammar. De innebär att barriäreffekter uppstår, det vill säga att förutsättningar för uppströms förflyttning samt nedströms transport av sediment och dött och levande organiskt material i systemet, begränsas eller hindras. Även i övrigt förändras den fysiska miljön, bland annat genom de morfologiska förändringar som blir resultatet av rensning, kanalisering och torrläggning. Andra följdverkningar av vattenkraftutbyggnad är förändringar i erosion, vattentemperatur, isförhållanden och vattenkvalitet. Vattenkraft har också en omfattande inverkan på hydrologin i vattensystemet. Regleringen av nivåer och flöden i dammar och kraftverk innebär förändringar i det totala flödesmönstret (säsongsvariationen), men även kortsiktiga fluktuationer i vattenföring samt förändringar när det gäller extremt höga och låga flöden. Energiproduktionens årscykel innebär vanligen omvänd vattenföring i de reglerade älvarna där huvuddelen av årets flöde passerar under vinterhalvåret, medan vårfloden reduceras eller uteblir och flödena under sommar och höst är lägre än under oreglerade förhållanden. Korttidsreglering innebär att flödet kan ändras flera gånger på kort tid, inom dygnet eller till och med inom en timme. Nolltappning innebär att flödet genom och förbi kraftverket helt kan stängas av vilket torrlägger vattendraget eller skapar perioder med sjöliknande förhållanden nedströms. I reglerade sjöar är fluktuationerna större och vattennivåerna, sett över en årscykel, generellt sett väsentligt annorlunda jämfört med under oreglerade förhållanden. De hydrologiska och morfologiska förändringarna omsätts i påverkan på de akvatiska ekosystemen. Förutom de direkta effekterna av dammar (barriärer) omvandlas vattensystemen från att vara mångformiga till mer homogena miljöer. Strömsatta partier med heterogena habitat däms över eller torrläggs vilket gör att strömvattenkrävande arter försvinner eller reduceras i antal. Primär- och sekundärproduktion samt omsättning av organiskt material påverkas negativt vilket innebär att systemets biologiska produktionspotential sänks. Bottenfauna- och fisksamhällen förändras. Riktning och omfattning beror av lokala förhållanden, regleringsintensitet m.m. Över huvud taget är förändringarna av floran och faunan omfattande när det gäller artsammansättning, tätheter av organismer och produktionsförutsättningar. Därmed förändras också den biologiska mångfalden. De slutgiltiga effekterna på ekosystemet varierar stort mellan olika vattenkraftanläggningar. Det beror på skillnader i anläggningarnas tekniska utformning, de geologiska och hydrologiska förutsättningarna i avrinningsområdet, klimat, regleringspåverkan uppströms och nedströms, den akvatiska faunans och florans artsammansättning, effekter av annan mänsklig aktivitet m.m. Vissa effekter uppstår alltid oavsett om det är ett strömkraftverk eller ett reglerkraftverk, medan andra är mer kopplade till regleringen.Även interaktionen mellan vatten- och landmiljön påverkas. Översvämning/störning av landmiljön, deposition av sediment och organiskt material samt utbytet mellan yt- och grundvatten är exempel på processer som har långtgående inverkan på ekosystemens struktur och funktion i strandnära landmiljöer. Dessa processer förändras eller uteblir i samband med reglering/kraftutbyggnad. Förutom de lokala effekterna av vattenkraftanläggningar, uppstår förändringar i vattensystemet som helhet. Dessa förändringar är i många fall kumulativa. Vattenkemin förändras på sätt som gör att effekterna kan spåras ute i Östersjön, bland annat som en följd av minskad uttransport av kisel. Transporten av material reduceras eller förändras i hela systemet, temperaturregimen blir annorlunda som en följd av höga vinterflöden, överdämning ändrar närsaltbalansen nedströms samt ökar emissionen av växthusgaser.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Årnfelt, Erik, et al.
(författare)
-
Stormusslor i Östergötland - inventeringar 1999 till 2014
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Underlaget till denna rapport bygger framförallt på fem fristående inventeringar med delvis olika mål. Inventeringarna som utfördes under 1999 (Ydre) och 2000 (Kinda, Boxholm) var framför allt inriktade på flodpärlmussla, men även övriga stormusslor noterades. Undersökningen 2001 var en del i ett större nationellt projekt (Stormusselprojektet 2001) med målet att ta fram en metodik för att undersöka damm- och målar-musslor i vattendrag och sjöar. I detta projekt besöktes ett antal historiskt intressanta mussellokaler i Östergötland. Inventeringarna under 2004 var en komplettering till Stormussel-projektet med syfte att följa upp ytterligare lokaler som framkommit under arbetets gång. Under 2006 till 2009 genomfördes inventeringar med syfte att förbättra kunskapsläget i av skyddade områden och kunskapsbehovet för skydd av limniska miljöer. Även uppgifter från miljökon-sekvensbeskrivningar, examensarbeten samt rapporteringar i artportalen.se ingår i underlaget till denna rapport.De arter som är mest hotade idag är flodpärlmussla, Margaritifera margaritifera (akut hotad enligt svenska rödlistan, upptagen i EU:s habitatdirektiv), tjockskalig målarmussla, Unio crassus (akut hotad enligt svenska rödlistan, upptagen i EU:s habitatdiektiv). Dessa två samt i viss mån även flat dammusslan och äkta målarmussla (nära hotade enligt svenska rödlistan) är de arter som man bör ha under uppsikt samt arbeta för att bevara långsiktigt. De övriga damm- och målarmusslorna återfinns i sådana numerär att specifikt bevarandearbete inte krävs.Flodpärlmusslan återfinns idag naturligt enbart på en lokal enligt definitionen bestånd. Detta är i Olstorp i Bulsjöån mellan sjöarna Västra och Östra Lägern. Här hittades 2014 152 levande individer. På övriga lokaler med flodpärlmussla (Silverån, Byasjön-Boen samt Svartån, Öringe samt i biflödet Lillån) återfanns enbart enstaka individer. På senare år (2013-2014) har Länsstyrelsen inom arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter återintroducerat flodpärlmussla på två områden i Bulsjöån.Tjockskalig målarmussla har påträffats på totalt sju lokaler. Svartån, (Öjebro, Egebylund, Öringe) Kisaån (Föllingsö) Kapellån (Lagerlunda, Linköpings kommun), Hällaån (Söderköping kommun), Storån i Falerum (Åtvidaberg kommun) samt Skansån (Motala kommun). Av dessa kan enbart Kisaån, Kapellån, Storån i Falerum, Hällaån och Svartån sägas ha lokaler med livskraftiga bestånd.Flat dammussla har hittats på sammanlagt tre lokaler. Storån (sammanflödet Storån-Tvärån), Svartån (Solberga) samt Kisaån (Föllingsö).Äkta målarmussla har påträffats på nio lokaler i sex olika vattendrag.
|
|
