SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Bergh Nestlog Ewa 1959 ) "

Sökning: WFRF:(Bergh Nestlog Ewa 1959 )

  • Resultat 1-37 av 37
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Bergh Nestlog, Ewa, 1959- (författare)
  • De första naturvetenskapliga skoltexterna
  • 2017
  • Ingår i: Educare. - : Malmö högskola. - 1653-1868 .- 2004-5190. ; :1, s. 72-98
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • In a research project conducted in a multilingual classroom, the teaching practice and pupils’ texts are studied during their first years of schooling. The teaching practice entails explicit teaching of text structures and experiences for the students to use in their writing. The aim of the study, presented here, is to investigate students’ first school texts, students’ relations to their texts and the texts’ relation to the teaching practice. The material of the study consists of pupils’ written texts, and data are also collected by observations and interviews. The study draws on dialogism, systemic functional linguistics and theories of the language of schooling. The main theoretical framework is supplemented by theories of second language acquisition and discoursal construction of writer identity. The main findings of the analysis are that the students in their texts make use of the teaching of text structures and the experiences they were involved in. The texts are characterized by everyday knowledge and language, as well as attempts to use scientific knowledge and language. The students show high text movability, i.e. ability talk about their texts in different ways, which indicates their potentials to take discourse roles and positioning themselves in the texts.
  •  
3.
  •  
4.
  • Bergh Nestlog, Ewa, Professor, 1959-, et al. (författare)
  • Didaktiskt utvecklingsarbete i samverkan
  • 2022
  • Ingår i: Didaktikens språk. - : Gleerups Utbildning AB. - 9789151105482 ; , s. 181-192
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
5.
  •  
6.
  •  
7.
  • Bergh Nestlog, Ewa, Professor, 1959-, et al. (författare)
  • Flerspråkiga klassrum i Växjösskolor – ett utvecklings- ochforskningsprojekt
  • 2023
  • Ingår i: Språk, reflektion och vetenskap i lärarutbildningen. - Växjö : Institutionen för didaktik och lärares praktik, Linnéuniversitetet. - 9789180820714 - 9789180820721 ; , s. 51-66
  • Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • En människas språkliga resurser är nära sammankopplade med vem hon är och hur hon blir uppfattad av andra. Med andra ord har en människas språkliga resurser med hennes identitet att göra (Edwards, 2009). I dagens Sverige talas fler än 150 språk (Parkvall, 2015). Dessa språk tillskrivs inte lika värde, varken officiellt i lagar och språkpolicyer eller av talare av olika språk. Hult (2017) har å ena sidan beskrivit den språkliga hierarki som råderi Sverige med svenska som huvudspråk (SFS 2009:600) och det obligatoriska skolämnet engelska som ett andraspråk (SFS 2010:800), å andra sidan de inhemska minoritetsspråken (finska, jiddisch, meänkieli, romani och samiska) och övriga fler än hundra minoritetsspråk. Denna språkliga hierarki kan ses som ett uttryck för en enspråkig, eller möjligen tvåspråkig svensk-engelsk, norm. Svenska och engelska värdesätts högst i samhället, följt av skolspråken franska, tyska och spanska. De övriga språken tillmäts snarare ett individuellt värde. Det utvecklings- och forskningsprojekt som beskrivs i denna rapport har med språkliga resurser att göra, och det är rimligt att även relatera beskrivningen till ovanstående resonemang om språkliga hierarkier.
  •  
8.
  • Bergh Nestlog, Ewa, Professor, 1959- (författare)
  • Mellanstadieelevers rörlighet i sina multimodala geografitexter
  • 2022
  • Ingår i: HumaNetten. - : Linnaeus University. - 1403-2279. ; :48, s. 37-63
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Att lära sig ett skolämne innebär att också lära sig att uttrycka kunskaper i ämnet, skriftligt såväl som muntligt. Den här fallstudien är inriktad på mellanstadieelevers sätt att tala om sina egna multimodala texter inom geografiämnet. Elevtexterna är uppbyggda av skrivet verbalspråk och fotografier. Tidigare studier av hur elever talar om egna texter, det vill säga hur de rör sig i sina texter, har huvudsakligen varit inriktade på verbalspråkliga aspekter, inte på aspekter som rör exempelvis bilder. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur eleverna muntligt uttrycker sig om de egna geografitexterna och textskapandet, och vilka tecken på meningsskapande de visar genom sin textrörlighet. De överordnade teorierna utgörs av dialogiska och socialsemiotiska perspektiv (Bakhtin 1986; Bergh Nestlog 2012; Halliday 1978; Kress 2010). Dessa teorier kombineras med textrörlighetsbegreppet (Langer 2011), som tillämpas i analyserna. Materialet består av transkriberade videoinspelningar av totalt fyra intervjuer med två elever. Resultatet visar att den multimodala orienteringen i texterna och geografiämnet framstår som central för eleverna. Genom textbaserad och transaktiv textrörlighet visar eleverna att texterna är betydelsefulla för dem. I synnerhet texternas multimodala karaktär och undervisningens upplägg verkar ha haft stor betydelse för elevernas engagemang och lärande.
  •  
9.
  •  
10.
  •  
11.
  •  
12.
  •  
13.
  •  
14.
  •  
15.
  •  
16.
  •  
17.
  •  
18.
  •  
19.
  •  
20.
  • Bergh Nestlog, Ewa, PhD, 1959-, et al. (författare)
  • Textskapande i grundskolan : utveckla funktionella skrivpraktiker
  • 2020
  • Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Att utveckla elevers förmåga att skapa texter är ett område som av tradition kopplas till svenskämnet. Samtidigt vet vi att elever skapar olika former av text i de flesta av skolans ämnen. Forskning har också visat att elever utvecklar såväl förmågan att skapa funktionella texter som ämneskunskaper genom att få arbeta med text i skolans olika ämnen på ett meningsfullt sätt.Textskapande i grundskolan beskriver ett perspektiv på textskapande som har fokus på texters funktion. I boken visar författarna hur textundervisningen kan organiseras i klassrummet och hur läraren kan stötta eleverna i arbetsprocessen. Med hjälp av tankar och modeller som utgår från forskning och beprövad erfarenhet presenterar de förhållningssätt som låter lärare skapa en funktionell skrivundervisning tillsammans med sina elever. En sådan undervisning är inriktad på elevernas möjlighet att kommunicera erfarenheter i de texter som de skapar och därmed utveckla sin identitet som kunnig.Boken riktar sig till såväl studenter inom lärarutbildningen som till lärare i grundskolans olika årskurser och ämnen.
  •  
21.
  • Bergh Nestlog, Ewa, 1959-, et al. (författare)
  • Textskapande som främjar ett gemensamt lärande : Del 6 i Läslyftsmodulen Inkludering och skolans praktik, årskurs 1-9
  • 2017
  • Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Artikeln fokuserar på elevers tankeutveckling och förståelse av ämnesinnehåll genom att skapa så kallade in-texter. I arbetet med in-texter fördjupas det individuella och gemensamma tänkandet och förståelsen av innehåll, begrepp och aktiviteter i olika ämnen. Elevers erfarenheter, idéer och språk utgör grunden för arbetet där texterna kan vara skrivna, muntliga och multimodala. Arbetet med in-texter kan användas före, under och efter olika aktiviteter och utgör en bra grund för återkopplingar. Syftet med artikeln är att ge kunskap om och förståelse för hur in-texter individuellt, i par och i helklass kan ge struktur och stöd i arbetet med att utveckla det gemensamma lärandet för alla elever. Syftet är också att lärare ska få förståelse för hur in-texter kan utgöra en grund för återkoppling till elever och för utveckling av undervisningen.
  •  
22.
  • Bergh Nestlog, Ewa, 1959-, et al. (författare)
  • The Book Dog and Semiotic Resources in Envisionment Building of a Text World
  • 2019
  • Ingår i: Journal of Psycholinguistic Research. - New York : Springer. - 0090-6905 .- 1573-6555. ; 48:2, s. 535-550
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The Linnaeus University project “The Book Dog and Astrid Lindgren” seeks to bring children and literature together and to use the dog as a tool for this. The method involves children reading aloud to trained dogs, called book dogs. By studying the practice of the book dog, we seek more profound knowledge of the importance of the reading practice for children’s reading. Such knowledge can have didactic implications for reading practices also in contexts where there is no book dog. In the study reception theories (Langer in Envisioning knowledge.Building literacy in the academic disciplines, New York, Teachers College Press,2011a; Langer in Envisioning literature. Literary understanding and literature instruction, 2nd ed., New York, Teachers College Press,2011b) are developed with perspectives of discourse analysis (Fairclough in Discourse and social change, Polity Press, Cambridge,1992). and social semiotics (Halliday in Language as social semiotics. The social interpretation of language and meaning, Edward Arnold, London,1978). The result shows that the dog contributes with semiotic resources in the meaning-making process; the text world comes to life for the child through the expanded envisionment building where the dog is central. Since pupils read texts in all school subjects, the study should be relevant for all types of teachers when shaping reading practices that support pupil’s meaning-making, also in contexts where there is no book dog. The study can also say something about what engagement, attentiveness, and non-judgemental attitudes can mean for pupils, even they in reading and writing difficulties (Bergh Nestlog and Ehriander 2016).
  •  
23.
  • Bergh Nestlog, Ewa, 1959- (författare)
  • Written Argumentation by a 10-Year-Old Pupil in Sweden
  • 2009
  • Ingår i: Argumentation. - Netherlands : Springer Netherlands. - 0920-427X .- 1572-8374. ; 23:4, s. 437-449
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Most pupils become confident with narrative texts. However, studies show that pupils do not learn to master discursive genres in a satisfactory way. Therefore it is important to study pupils’ written argumentation and to develop knowledge about text production in an education that also highlights linguistic structures. The present article investigates written argumentations produced by 10–12 year-old pupils. The aim is to investigate perspectives in the texts, and thereby catch the entire texts—their content, function and form—and to relate text analysis to interaction in the classroom. The theoretical framework emanates from the dialogical and triadic conception of language and text where ideational, relational and textual aspects play a central role. In this article the focus is on the three perspective dimensions—relief, hierarchy and sequences—in one argumentative text written by a 10-year-old girl and the discursive practice within which her text is produced.
  •  
24.
  •  
25.
  •  
26.
  • Danielsson, Kristina, Professor, 1961-, et al. (författare)
  • Analysing interaction in science classrooms – a comparative study of two discourse analysis frameworks
  • 2023
  • Ingår i: Educare. - : Malmo University Library. - 1653-1868 .- 2004-5190. ; 2023:1, s. 1-32
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • One central issue for research in classrooms is to provide insights concerning characteristics of classroom interaction that can help teachers improve their teaching. In the present study, we analyse spoken interaction in one elementary physics classroom by the use of two different frameworks, targeting similar aspects of social communication, namely how discourse patterns shape the relations between participants. The two frameworks utilized are on the one hand analyses of the communicative approach according to Mortimer and Scott, combined with analyses of discourse patterns such as IRE-patterns, and on the other hand analyses related to the interpersonal meta-function in Halliday’s systemic-functional grammar, SFG. The aim was to highlight possibilities and limitations of the different frameworks. Our analyses reveal that the two analytical frameworks have partly the same, partly different affordances concerning what they can reveal about classroom interaction. The analyses of the communicative approaches have the potential of elucidating discursive patterns and power relations at a general level, while the analyses based on SFG can provide more details about the power relations in terms of how the participants actually structure their utterances. The results are also discussed regarding implications for education.
  •  
27.
  • Danielsson, Kristina, Professor, 1961-, et al. (författare)
  • Kunskapsutveckling genom ämnesspråk
  • 2022
  • Ingår i: Didaktikens språk. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789151105482 ; , s. 87-102
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Elever på alla skolans stadier och studenter i högre utbildning rör sig mellan olika ämnen med olika innehållsligt fokus. Denna rörelse blir också en förflyttning mellan olika språkliga världar: ämnenas olika praktiker innebär att vi ”vill” olika saker med språket i dessa olika ämnesvärldar. I kapitlet presenterar vi begreppet ämneslitteracitet närmare. Vi gör det utifrån en vidgad syn på språk, där vi utöver verbalt språk (tal och skrift) inkluderar sådant som hur bilder och andra resurser används på ämnesspecifika sätt. Teoretiskt bygger kapitlet på socialsemiotik, vilket är en funktionell syn på språk och språkande som här också innefattar ett multimodalt perspektiv på språk och interaktion (Halliday, 1978; Kress, 2010). Vi presenterar också ett par didaktiska modeller som lärare kan använda för att dels själva få syn på ämnets språk, dels arbeta på sätt som ger elever möjlighet att utveckla ämneslitteracitet parallellt med sitt ämneskunnande.
  •  
28.
  • Danielsson, Kristina, 1961-, et al. (författare)
  • Lärares rörlighet i text och praktik : En studie av kollegialt lärande
  • 2019
  • Ingår i: HumaNetten. - Växjö : Linnaeus University Press. - 1403-2279. ; :43, s. 117-146
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Skolverkets omfattande fortbildningssatsning Läslyftet, bygger på lärares kollegiala lärande. Sedan starten, 2014-2015, har ett mycket stort antal lärare involverats i denna satsning. I dagsläget finns inga systematiskt genomförda studier om lärares klassrumsarbete med Läslyftet. Med den här fallstudien vill vi bidra med kunskap om hur en lärare omsätter Läslyftet i den egna praktiken. Fallstudien har genomförts inom ramen för ett lärarlags arbete modulen Skriva i alla ämnen, åk 4–6  (2015), som har utarbetats under ledning av Institutionen för svenska språket vid Linnéuniversitetet.Syftet med studien är tudelat. För det första att undersöka vad som kännetecknar den kollegiala interaktionen under arbete med det inspirationsmaterial som presenteras i modulen. För det andra att undersöka vad i inspirationsmaterialet en av lärarna tar fasta på och hur det omsätts i klassrumspraktiken i den efterföljande undervisningsaktiviteten.De överordnade teoretiska ramverken är dialogistiska och socialsemiotiska perspektiv (Bakhtin 1986, Halliday 1978, Kress 2010) och diskursanalys (Gee 2015). Analyserna i studien bygger på en vidareutveckling av textrörlighetsbegreppet hos Langer (1995) och Liberg m.fl. (2002).Data består av videofilmade gruppdiskussioner i lärargruppen och en videofilmad lektion då en av lärarna genomförde undervisningsaktiviteten, samt de tavelanteckningar och elevtexter som skapades under lektionen. Data genererades genom att vi följde en grupp lärare som arbetade med modulen för att analysera vad som händer under den här typen av kollegialt lärande, både i lärargruppens diskussioner och under den lektion som planerades och genomfördes av en av lärarna i samband med modularbetet.Resultaten visar att lärarna delvis rörde sig transaktivt i relation till inspirationsmaterialet och då relaterade till sin undervisning, men att de i relativt hög utsträckning också rörde sig associativt, bort från texten. Ett viktigt resultat var hur några deltagare förde tillbaka samtalet till en textnära och transaktiv textrörlighet efter sekvenser av associativ textrörlighet och att handledaren genom sina frågor styrde samtalet i riktning mot olika textrörlighetstyper. I undervisningsaktiviteten ledde läraren eleverna främst mot en textbaserad textrörlighet med fokus på form, vilket kan tolkas som att att läraren främst inspirerats av inspirationsmaterialets resonemang om multimodalitet, något som ledde till att denna lärare prövade nya arbetssätt, där film och bild fungerade som utgångspunkt för elevernas eget textskapande. 
  •  
29.
  • Danielsson, Kristina, Professor, 1961-, et al. (författare)
  • Representations of science content in a primary classroom : Combining long and short timescales for multimodal analysis
  • 2023
  • Ingår i: Science Education. - : John Wiley & Sons. - 0036-8326 .- 1098-237X. ; 107:6, s. 1561-1592
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This study reports on a case study about multimodal work in a primary physics classroom focusing on forces. Previous research reports that students benefit from multimodal work in science classrooms. Yet, few systematic studieshave been performed to reveal how students represent their experiences and ideas of science phenomena over time within and across different semiotic modes (e.g., through action, speech, writing, and image, including multimodal ensembles). The design of the lessons was built around a number of experimental activities, starting with a puzzling phenomenon and where students for each experiment predicted, observed, described, and tried to come up with explanations. Based on social‐semiotics, we combined analysis at an overall level (long timescale and large grain size) and a detailed level (short timescale and small grain size) to shed light on how the science content was represented within and between modes over the teaching and learning period, and what content was expressed in these representations. Our findings reveal how students moved from focusing on attributes such as a “heavy” regarding artifacts used in the experiments, towards the central physics processes, such as one object exerting force on another object. Furthermore, we were able to detect that such “signs of learning” were shown in students’ small‐group discussions and multimodal texts following a carefully orchestrated multimodal exposition by the teacher. Hence, such a careful multimodal orchestration appeared to be critical for the students’meaning‐making about the science content.
  •  
30.
  • Jeppsson, Fredrik, 1978-, et al. (författare)
  • Primary Pupils’ Multimodal Representations in Worksheets—Text Work in Science Education
  • 2022
  • Ingår i: Education Sciences. - : MDPI AG. - 2227-7102. ; 12:3
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Worksheets are common in science classrooms with an aim to support pupils’ meaning-making, e.g., for guiding them in performing hands-on activities and documenting their experiences of such activities. Yet, there have been few systematic studies of pupils’ disciplinary representations in worksheets. Drawing on systemic functional linguistics, we have analyzed fifth grade pupils’ (age 10–11) multimodal texts in worksheets (n = 25) when they were working with shadow formation as part of their regular classroom activities. In the worksheets they were asked to first explain in writing why or why not a shadow was formed and then explain shadow formation through a drawing. At an overall level, we found that a majority of the pupils managed to express in writing why a shadow is formed, though it appeared to be more challenging for them to explain why a shadow is not formed. In their drawings, quite a few pupils managed to include several key aspects of shadow formation, at least when combining image with writing. For all tasks, the explanatory parts of the pupils’ responses were often implicit. Based on our results, we suggest that pupils may benefit from teaching practices that integrate a parallel focus on form and content as a way to raise their awareness of, for instance, the affordances of different resources and how explanations can be structured. Such practices may support pupils to be able to consider and choose appropriate resources in their disciplinary texts.
  •  
31.
  •  
32.
  •  
33.
  •  
34.
  •  
35.
  • Tang, Kok-Sing, et al. (författare)
  • Affordances of physical objects as a material mode of representation : A social semiotics perspective of hands-on meaning-making
  • 2022
  • Ingår i: International Journal of Science Education. - : Taylor & Francis. - 0950-0693 .- 1464-5289. ; 44:2, s. 179-200
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This paper examines the affordances of physical objects (e.g. apparatus, models, manipulatives) as they were used by teachers and students to make meaning in coordination with their speech and gestures. Despite the pervasive use of physical objects as material and tactile resources in hands-on investigations or demonstrations, there have been few attempts to analyze their role and function in meaning-making, in the same way, that researchers have previously done for other modes of representation such as speech, written text, diagram and gesture. Using social semiotics as a theoretical framework, we conceptualise physical objects as a semiotic mode with a particular affordance for making meaning that involves embodied actions and manipulation of tools. Based on a multimodal discourse analysis of numerous classroom situations, we illustrate how physical objects as a mode have four unique affordances for meaning-making in science classrooms. These affordances are: (a) enacting material interaction, (b) providing evidential meaning, (c) orientating three-dimensional spatial meaning and (d) sensitising experiential meaning. The implication of why we should use physical objects to support or value-add science meaning-making is then discussed.
  •  
36.
  • Uddling, Jenny, 1972-, et al. (författare)
  • Flerspråkighet som villkorad resurs : en studie om hur mellanstadielärare talar om flerspråkande i skolarbete
  • 2024
  • Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - : Linnaeus University Press. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 29:1-2, s. 97-121
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • I denna studie undersöks hur två mellanstadielärare i intervjuer talar om flerspråkande i skolarbetet före och efter en intervention. Materialet är insamlat inom ett samverkansprojekt mellan Linnéuniversitetet och två olika F–6-skolor på initiativ av en kommuns utbildningsförvaltning. Själva interventionen pågick i två språkligt heterogena klasser under 14 veckor i syfte att ge stöd till respektive lärare att i större utsträckning tillvarata flerspråkiga resurser i skolarbetet. Intervjuerna analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, som i sin tur tolkas och disku-teras med hjälp av Ruíz (1984) tre olika förhållningssätt till språk och språkan-vändning som problem, rättighet eller resurs. Studiens resultat diskuteras också utifrån begreppen epistemisk rättvisa (Fricker, 2007, 2017) och inkluderande undervisning (Ainscow & Messiou, 2018; Kugelmass, 2006). Resultatet visar att lärarna efter interventionen uttrycker att de i högre grad erbjuder flerspråkande i skolarbetet, vilket kan tolkas som ett exempel på inkluderande undervisning som ökar den epistemiska rättvisan för såväl elever som vårdnadshavare med migrationsbakgrund. Emellertid ger båda lärarna fortsatt uttryck för flerspråkigheten som en villkorad resurs, något som tillfälligt kan användas av de elever som ännu inte lärt sig tillräckligt med svenska.
  •  
37.
  • Zetterholm, Elisabeth, et al. (författare)
  • Elevtexter på flerspråkiga elevers olika språk
  • 2017
  • Ingår i: Språk och norm : Rapport från ASLA:s symposium, Uppsala universitet 21–22 april 2016. - Uppsala : Association suédoise de linguistique appliquée, ASLA. - 9789187884269 ; , s. 178-186
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • I artikeln presenteras en fallstudie av några flerspråkiga elevers naturvetenskapliga skrivande och deras texters funktioner. Texterna är skrivna på svenska och på elevernas förstaspråk. Syftet med studien är att förstå vilken betydelse elever, föräldrar och lärare framhåller i fråga om att eleverna får använda sin flerspråkighet i arbetet med några skoltexter. Vi fokuserar på tre elever med albanska som det gemensamma språket med föräldrarna och svenska som sitt skolspråk och det som ofta används vid aktiviteter utanför skolan. Studien pågår i en flerspråkig klass, årskurs 1–3, där svenska språket är normen. Skolan ligger i ett mångkulturellt område. Undervisningen sker på svenska och alla talar företrädesvis svenska i klassrummet. Två elevers texter har analyserats och deras svenska text har översatts till albanska. Eleverna har alltså texter på de två språk de använder mest och visar på så sätt sin flerspråkighet i en naturvetenskaplig text. Detta överensstämmer med teorin om translanguaging (Lewis, Jones & Baker 2012) där flerspråkigheten ska synliggöras och elevernas förstaspråk ska få ett egenvärde även i undervisningen. I studien tillämpas också diskursteorier (Fairclough 2001), genom att vi analyserar texterna och relaterar till den förståelse som lärare, elever och föräldrar ger uttryck för i intervjuer. Resultaten diskuteras utifrån språkliga, kunskapsmässiga och sociala funktioner.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-37 av 37

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy