| 1. |
|
|
| 2. |
- Berglund Snodgrass, Lina, 1980-
(författare)
-
Conceptualising Knowledge in Spatial Planning and Displacement of “the Political”
- 2017
-
Ingår i: DISP. - : Routledge. - 0251-3625 .- 2166-8604. ; 53:4, s. 33-41
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper argues that organising spatial planning policies by funding local projects constitutes a steering mode that organises knowledge in such a way that it contributes to displacing “the political” in local spatial planning practice. “The political” is conceptualised as a space of agonistic conflicts and choicemaking (Mouffe 2005a). Such an organisation of knowledge operates to consolidate the initial framing of the problem, in which the goal and the possibility to monitor the goal is in focus, rather than challenging or questioning it in the name of justness and fairness. This is illustrated through an analysis of conceptualisations of knowledge within 127 project applications within the Swedish government's Safe and Gender Equal planning policy (2008–2010), which the National Board of Housing, Building and Planning facilitated in conjunction with the County Administration Boards of Sweden.
|
|
| 3. |
- Berglund Snodgrass, Lina, 1980-, et al.
(författare)
-
Conceptualizing Testbed Planning : Urban Planning in the Intersection between Experimental and Public Sector Logic
- 2020
-
Ingår i: Urban Planning. - : Cogitatio Press. - 2183-7635. ; 5:1, s. 96-106
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Urban planning is, in many countries, increasingly becoming intertwined with local climate ambitions, investments in urban attractiveness and “smart city” innovation measures. In the intersection between these trends, urban experimentation has developed as a process where actors are granted action space to test innovations in a collaborative setting. One arena for urban experimentation is urban testbeds. Testbeds are sites of urban development, in which experimentation constitutes an integral part of planning and developing the area. This article introduces the notion of testbed planning as a way to conceptualize planning processes in delimited sites where planning is combined with processes of urban experimentation. We define testbed planning as a multi-actor, collaborative planning process in a delimited area, with the ambition to generate and disseminate learning while simultaneously developing the site. The aim of this article is to explore processes of testbed planning with regard to the role of urban planners. Using an institutional logics perspective we conceptualize planners as navigating between a public sector—and an experimental logic. The public sector logic constitutes the formal structure of “traditional” urban planning, and the experimental logic a collaborative and testing governance structure. Using examples from three Nordic municipalities, this article explores planning roles in experiments with autonomous buses in testbeds. The analysis shows that planners negotiate these logics in three different ways, combining and merging them, separating and moving between them or acting within a conflictual process where the public sector logic dominates.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Berglund Snodgrass, Lina, 1980-, et al.
(författare)
-
Debatt. Planerarrollen i samtid och framtid : Kunskaper, förmågor och färdigheter
- 2018
-
Ingår i: Nordic Journal of Architectural Research. - : The nordic associationof Architectural Research (NAF/NAAR). - 1893-5281. ; 30:3, s. 135-156
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Samhällsutmaningar påverkar hur, vad, när och varför vi ska planera, vilket medför nya förväntningar och krav på planerarens förmågor och färdigheter. Från att fokus i princip enkom har varit på reglering av mark genom framtagandet av markanvändningsplaner, utgör idag exempelvis ’facilitator’ (möjliggörare), samordnare, processledare, katalysator, urban designer och rumslig agent nya möjliga planerarroller. I den här artikeln diskuterar vi framtidens planerarroll och planeringsstudenternas föreställningar om sin kommande profession. Vad menar studenterna är fundamentala kunskaper som de måste förvärva för att kunna utöva sitt yrke? Hur uppfattar de planerarrollen? Och, vad är det för planerare som vi de facto utbildar?
|
|
| 6. |
- Berglund Snodgrass, Lina, 1980-
(författare)
-
Demanding Certainty : A Critical Examination of Swedish Spatial Planning for Safety.
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation constitutes a critical examination of Swedish spatial planning for safety. Spatial planning for safety rests on a number of assumptions about the desired order of the world. These assumptions appear as given and unproblematic, making the formulation of alternatives appear unnecessary. This dissertation provides an account of how, and on what basis a spatial planning problem such as ‘fear and insecurity’ is formulated and acted upon. It is an account of how and what conceptions of knowledge operate to legitimise ideological representations of spatial planning problems. And furthermore, what these ideological representations of spatial planning problems substantially entail, so as to allow for a political spatial planning practice that formulates and deliberates alternatives. This is carried out by analysing assumptions of public life and knowledge within Swedish spatial planning for safety. This dissertation finds that Swedish spatial planning for safety constitutes ‘certainty’ as a hegemonic criterion for participating in public life, which operates to limit the articulation of alternative discourses in spatial planning for safety. The desired for safe public life is organised based on visual certainty, where the urban fabric should be configured in such ways as to allow for stereotypical visual identifications of one another. Such a public life reflects an individualised practice, where perceptions of fear should be governed by individuals themselves, by independently assessing situations and environments in terms of risks. This individualised conduct is coupled with the fostering of active subjects, which encompasses being engaged in the local residential areas as well as in one another. Such substantial content of ‘planning for safety’ brings about tensions in terms of its ideological legitimating basis, by moving from principles of ‘rights’, where the individual constitutes the first ethical planning subject, to unitary principles of ‘collective values’, in which the ‘community’ constitutes the first ethical planning subject. These presuppositions are further enabled through the ways in which knowledge is conceptualised in spatial planning. This dissertation argues that a hegemonic instrumental emphasis on knowledge in spatial planning prevails. Having such a hegemonic emphasis on knowledge has the implication that even though spatial planning adopts different assumptions, or moves between alternative assumptions of knowledge, the knowledge becomes meaningful only in its instrumental implementation. The instrumental emphasis on knowledge should be regarded in light of the rational and goal-oriented nature of project-based planning, which constitutes a logic that constrains the emphasis on knowledge in spatial planning. This dissertation argues further that if spatial planning should be considered a political practice that debates its goals and values, a politicisation of the emphasis on knowledge in spatial planning is imperative.
|
|
| 7. |
- Berglund Snodgrass, Lina, 1980-, et al.
(författare)
-
Editorial: Making Space for Hope: Exploring its Ethical, Activist and Methodological Implications
- 2019
-
Ingår i: plaNext. - : Association of European Schools of Planning (AESOP). - 2468-0648. ; 8, s. 6-9
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- [From the introduction] This volume is a special issue with contributions that stem from the collaborations of the 2018 AESOP PhD workshop, held 5-8 July at Tjärö island, Sweden. The overarching aim of the workshop was to establish inclusive spaces for dialogue and collaboration between PhD students across countries and continents on issues that pertained to the AESOP’s 2018 congress theme “Making space for hope”. Furthermore the PhD students got the chance to learn from the invited mentors with long experience from the academic planning field. The theme drew from a recognition of the severe challenges facing the world at present, for example, challenges coupled with the climate crisis, growing social inequalities, rapid population growth in urban regions and de-population trends in peripheral regions.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Berglund Snodgrass, Lina, 1980-, et al.
(författare)
-
Experiment för hållbar mobilitet. Vad innoveras det (inte) kring i svenska kommuner?
- 2019
-
Ingår i: INNOVATION OCH STADSUTVECKLING : En forskningsantologi om organiseringsutmaningar för stad och kommun. - Sverige : Stema. - 9789189049086 ; , s. 89-102
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Våra städer har under de senaste 100 åren till stor del präglats av bilen(Urry, 2004). Bilismen har påverkat allt från den moderna stadsplaneringens utformning, till hur vi konsumerar, våra boendemönster, arbetsmarknadsre- gionernas utbredning och inte minst dagens fossilberoende och utsläpp av växthusgaser. Traditionellt sett har svensk kommunal planering varit inriktad på att försöka tillgodose en prognostiserad ökad efterfrågan på bilresor, och bilen har varit en given parameter att ta hänsyn till i stadsplaneringen.Vi vet idag att en omställning av transportsektorn är avgörande för uppfyllandet av de klimatpolitiska målen och FN:s 2030-mål. Såväl forskare som praktiker har därför framhävt behovet av att öka andelen energieffektiva transportslag som gång, cykel och kollektivtrafik. Med god vilja kan det här betraktas som framväxten av ett nytt mer hållbart paradigm - som förvisso är omstritt - men som istället lyfter fram vikten av ett mer hållbart resande och en planeringspraktik där den privatägda bilen inte står i fokus.(...)I det här kapitlet undersöker vi specifikt vad kommuner experimenterar om inom mobilitetsområdet, och vilka förväntningar som tillskrivs experimenten. Vilket slags samhälle föreställer de sig? Och hur radikalt annorlunda, eller disruptivt, är detta samhälle ur ett hållbarhetsperspektiv?(från introduktion)
|
|
| 10. |
- Berglund Snodgrass, Lina, 1980-, et al.
(författare)
-
Organizing cross-sectoral housing provision planning : settings, problems and knowledge
- 2021
-
Ingår i: European Planning Studies. - : Routledge. - 0965-4313 .- 1469-5944. ; 29:5, s. 862-882
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In the governance of housing provision, the public sector is considered unable efficiently to manage such problems through the traditional bureaucratic organizations and associated governing tools. Instead, municipalities are expected to engage in collaborative processes across sectors and with external stakeholders, with the overarching objective to deliver more efficient planning outcomes. As the processes are carried out across sectors, it opens up the opportunity to privilege certain sectors’ perspectives and marginalize others. By drawing from Mouffe's agonistic political theories, this article makes an empirical account of the political in organizing cross-sectoral collaborative planning in Swedish municipalities, with the empirical example of developing municipal programmes for housing provision. The article concludes that social service is severely marginalized in what is generally a depoliticized housing provision planning process. Underpinning the collaboration is the conceptualizing of housing provision as primarily a general deficit in constructing housing. Primarily organizing objectivist knowledge, housing provision is constructed as a technical and procedural matter rather than ideological and political. Through such organizing principles, the overarching housing provision problem remains undealt with, e.g. how do we provide housing to ‘all’ our citizens?
|
|
| 11. |
- Berglund Snodgrass, Lina, 1980-
(författare)
-
Risk and Approaches to Risk-Taking in Testbed Planning
- 2022
-
Ingår i: Planning practice + research. - : Routledge. - 0269-7459 .- 1360-0583. ; 37:1, s. 79-94
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Urban experimentation and testbed planning have emerged as a response for developing solutions to contemporary urban chal- lenges and constitute designated spaces of risk-taking. They repre- sent strategic attempts at reimagining, influencing and even altering urban futures through the specific focus of being open to surprises and the unexpected. The aim of this article is to concep- tualize risk in testbed planning and analyze risk and urban planning approaches to risk-taking. By using mobility experiments in five Nordic municipalities, it is shown that three approaches to risk prevail with regard to different loci of risk in testbed planning. These three approaches are minimizing and shifting responsibilities for individual risk, minimizing and shifting organizational risks and refusing political risks.
|
|
| 12. |
- Berglund Snodgrass, Lina, 1980-
(författare)
-
Safety and Agonistic Conceptions of Public Life
- 2015
-
Ingår i: PlaNext. - : InPlanning. - 2468-0648. ; 1, s. 50-64
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper seeks to enable for conceptual resistance towards a desirable urban order of ‘safe public realms’, to which the ‘planning for safety’ directly contributes. One way of engaging in that kind of resistance is by contributing to politicising the system of beliefs informing planning for safety. Planning for safety is primarily legitimised morally as the ethically right thing to do given the identified violation of a human right in the public realm, the right to freely move about in the public environment. By drawing from Mouffean agonistic political theory (2005), there is no given interpretation nor implementation of ethical principles such as human rights, but rather different interpretations given what point of reference one is departing from, and should hence be subjected to political struggle. To conceptually set the arena for choice contributes to politicising phenomena which previously have been legitimised as the right or the (only) natural thing to do. ‘Planning for safety’ should therefore be interpreted resting on specific ideological assumptions of public life which frames both how ‘the human right’ is conceptualised as well as what planning solutions are considered possible.This article seeks to establish alternative conceptualisations of public life, with an aim to make visible how there is not one notion of public life and thereby re-politicise the ideolo-gical premises underpinning ‘safety planning’ and thereby allow for conceptual resistance. This is carried out by establishing a discursive field of public life, a kind of conceptual arena for choice making. The discursive field is represented by four different discourses of public life centred around different ideals such as rational, dramaturgical, conflictual and consensual public life. In this conceptual context, lines of conflict have been discerned based on a thematic of purpose, character, criteria for participation and conception of identities, which have taken the form of agonistic dimensions, from which planning discursively can position itself. This paper argues that we first must agonistically agree on what notion of public life should govern the development of our cities, and thereafter discuss what the consequences would be for planning.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Berglund Snodgrass, Lina, 1980-, et al.
(författare)
-
The Continuation of Dwelling : Safety as a Situated Effect of Multi-Actor Interactions Within Extra-Care Housing in Sweden
- 2019
-
Ingår i: Journal of Housing for the Elderly. - : Routledge. - 0276-3893 .- 1540-353X. ; 33:2, s. 171-188
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article examines the space–time situatedness of residing within extra-care housing (ECH) in Sweden. EHC constitutes an example of ordinary housing but is often categorized, along with senior housing, as “in-between housing.” What differentiates the extra-care housing from the ordinary is an age limit for moving in, the provision of communal facilities, and the presence of staff at certain times each week. Two housings with different environmental and architectural conditions have been analyzed through spatial analyses, observations, and interviews with residents (n = 18). The article concludes that the two different assemblings enabled two very different possibilities for accessing “safe aging.” One offered opportunities for the continuation of identities which contributed to feelings of safety, and one demanded the reconstitution of identities for developing meaning in the new housing.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Fjellfeldt, Maria, et al.
(författare)
-
Fringe or Not Fringe? : Strategies for Localizing Supported Accommodation in a Post‐Deinstitutional Era
- 2021
-
Ingår i: Social Inclusion. - Lisbon, Portugal : Cogitatio Press. - 2183-2803. ; 9:3, s. 201-213
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Finding suitable locations for supported accommodations is crucial both for the wellbeing of individuals with psychiatric disabilities (PD) and to achieve the objectives of the mental health care reform in order to create opportunities for social inclusion. This article explores municipal strategies for localizing supported accommodations for people with PD. In a multiple case study, interviews with 20 municipal civil servants from social services and urban planning were conducted. Three strategies were identified and further analyzed with a public location theory approach: (1) re‐use, i.e., using existing facilities for a new purpose, (2) fill‐in, i.e., infilling new purpose‐built facilities in existing neighborhoods, and (3) insert, i.e., inserting new premises or facilities as part of a new development. The article shows that the “re‐use” strategy was employed primarily for pragmatic reasons, but also because re‐using former care facilities was found to cause less conflicts, as residents were supposedly used to neighbors with special needs. When the “fill‐in” and “insert” strategies were employed, new accommodations were more often located on the outskirts of neighborhoods. This was a way to balance potential conflicts between residents in ordinary housing and residents in supported accommodations, but also to meet alleged viewpoints of service users’ need for a quiet and secluded accommodation. Furthermore, ideas associated with social services’ view of social inclusion and urban planning’s notion of “tricky” tenants significantly influenced localization strategies. Finally, this article is also a call for more empirical research on the decision‐making processes, use of strategies (intended or not) and spatial outcomes, when localizing supported accommodation for people with PD and other groups in need of support and service.
|
|
| 21. |
- Högström, Ebba, et al.
(författare)
-
Boende och livsmiljö för personer med psykisk ohälsa : en forskningsrapport om stödinsatser, samarbete över förvaltningsgränser och bostadsförsörjning
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport har vi redovisat den första delen av två i det tvärvetenskapliga forskningsprojektet LEX-projektet. Hållbara livsmiljöer för psykiskt funktionshindrade. Att integrera bostadsplanering och välfärdsservice genom nya kollaborativa praktiker. Vår utgångspunkt var att ta reda på mer om vad som kännetecknar stödinsatser riktade till människor med psykisk funktionsnedsättning och hur dessa organiseras, samt undersöka tvärsektoriell samverkan i fråga om planering för bostadsförsörjning och inkluderande livsmiljöer. Vårt material visar att målgruppen för boende- och stödinsatser har förändrats. Personer med funktionsnedsättningar till följd långvarig psykossjukdom utgör fortfarande en central grupp, ofta med behov av insatser med hög servicenivå. Målgruppen för insatserna är dock stadd i förändring och detta har i några kommuner medfört en utveckling mot en mer generell organisation för stödinsatserna utan specialistfunktioner. Boendeinsatser beslutade i enlighet med SoL dominerar men en blandning av förhållningssätt kan ses, från enskilda undantag där LSS tillämpas till en kommun där alla beslut om bostad med särskild service tas enligt LSS. När det gäller verksamhetstyperna för stödinsatser dominerar det traditionella gruppboendet och boendestödet. Vissa menar att gruppboendet som typ kommer på sikt att försvinna, och bland verksamhetsansvariga finns det en samsyn att fältet i stort är på väg mot en inriktning att arbeta i riktning mot ökad självständighet och autonomi för brukarna inom verksamheterna. Hur socialtjänst och samhällsbyggnadsförvaltningar arbetar tillsammans med frågor som berör målgruppen skiljer sig åt mellan kommunerna. Arbetet organiseras ibland i nätverk, ibland handlar det om koordinering, i vissa fall samarbete eller samverkan vilket gör att den gemensamma spelplanen ser tämligen olika ut. I en del kommuner finns det fora för kontinuerligt gemensamt arbete, i andra anses det inte behövas alls. Hur möten mellan de båda förvaltningarna organiseras, på vems initiativ och ansvar hanteras på olika sätt. Det är en komplex bild som träder fram där frågor förs fram i olika instanser och på olika nivåer inom den egna förvaltningen såväl som mellan förvaltningarna. När det gäller det kommunala bostadsförsörjningsansvaret är arbetet med att ta fram bostadsförsörjningsprogrammet en viktig del. Tjänstepersoner från olika förvaltningar engageras på olika sätt i detta arbete, från samordning och koordinering till långsiktiga strategiska samarbeten. Olika typer av roller utvecklas, som initiativtagare, informationsgivare, expert eller språkrör med olika handlingsutrymmen.Socialtjänstens erfarenhetsbaserade kunskap om rådande situation för olika grupper tas inte alltid i bruk. Att frågan är politisk känslig och hellre förs fram som en bred målsättning om ’bostad för alla’ utan tydligare konkretisering framträder i materialet. De kommunala strategierna kring lokalisering av bostäder med särskild service handlar om omvandling av befintliga lokaler, bygga nya boenden i redan uppbyggda bostadsområden samt planering för nya boenden i stadsutvecklingsprocesser. Det övergripande mönstret för lokaliseringen av boenden är i bostadsområden men i utkanten, en kompromiss mellan socialförvaltningens idéer om social inkludering och samhällsbyggnadsförvaltningarnas tankar om integritet. Brukarnas möjligheter att skaffa sig positiva grannkontakter kan dock försvåras av sådana perifera lokaliseringar. Vad en inkluderande, ‘god’, livsmiljö skulle kunna vara för personer med psykisk funktionsnedsättning visar sig vara en ny frågeställning för våra informanter. Flera informanter från socialtjänsten inte tidigare funderat över hur boenden och sysselsättning förhåller sig till varandra geografiskt och på vilket sätt det påverkar upplevelser av livsmiljön. Att frågan om inkluderande livsmiljöer för vår målgrupp skulle kunna ses som en del i den bredare samhällsplaneringen var inte självklart för samhällsplanerarna. Det framkom också att det är svårare för kommunen att ställa krav på de som bygger boenden med särskild service och andra liknande omsorgsboenden än när det gäller kommunhus, bibliotek eller simhallar, något som avspeglas i lokalisering och arkitektonisk kvalitet.
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
