| 1. |
- Bergström, Göran, 1964, et al.
(författare)
-
Prevalence of Subclinical Coronary Artery Atherosclerosis in the General Population
- 2021
-
Ingår i: Circulation. - Philadelphia : American Heart Association. - 0009-7322 .- 1524-4539. ; 144:12, s. 916-929
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Early detection of coronary atherosclerosis using coronary computed tomography angiography (CCTA), in addition to coronary artery calcification (CAC) scoring, may help inform prevention strategies. We used CCTA to determine the prevalence, severity, and characteristics of coronary atherosclerosis and its association with CAC scores in a general population.Methods: We recruited 30 154 randomly invited individuals age 50 to 64 years to SCAPIS (the Swedish Cardiopulmonary Bioimage Study). The study includes individuals without known coronary heart disease (ie, no previous myocardial infarctions or cardiac procedures) and with high-quality results from CCTA and CAC imaging performed using dedicated dual-source CT scanners. Noncontrast images were scored for CAC. CCTA images were visually read and scored for coronary atherosclerosis per segment (defined as no atherosclerosis, 1% to 49% stenosis, or ≥50% stenosis). External validity of prevalence estimates was evaluated using inverse probability for participation weighting and Swedish register data.Results: In total, 25 182 individuals without known coronary heart disease were included (50.6% women). Any CCTA-detected atherosclerosis was found in 42.1%; any significant stenosis (≥50%) in 5.2%; left main, proximal left anterior descending artery, or 3-vessel disease in 1.9%; and any noncalcified plaques in 8.3% of this population. Onset of atherosclerosis was delayed on average by 10 years in women. Atherosclerosis was more prevalent in older individuals and predominantly found in the proximal left anterior descending artery. Prevalence of CCTA-detected atherosclerosis increased with increasing CAC scores. Among those with a CAC score >400, all had atherosclerosis and 45.7% had significant stenosis. In those with 0 CAC, 5.5% had atherosclerosis and 0.4% had significant stenosis. In participants with 0 CAC and intermediate 10-year risk of atherosclerotic cardiovascular disease according to the pooled cohort equation, 9.2% had CCTA-verified atherosclerosis. Prevalence estimates had excellent external validity and changed marginally when adjusted to the age-matched Swedish background population.Conclusions: Using CCTA in a large, random sample of the general population without established disease, we showed that silent coronary atherosclerosis is common in this population. High CAC scores convey a significant probability of substantial stenosis, and 0 CAC does not exclude atherosclerosis, particularly in those at higher baseline risk.
|
|
| 2. |
- Bengtsdotter, Charlotta, et al.
(författare)
-
Katalysator : Restaureringskonst 2022–2023
- 2023
-
Bok (refereegranskat)abstract
- Restaureringskonsten med sina långa tidsperspektiv är i sig hållbar, och den har betydande kunskap att tillföra dagens diskussion. Dess metoder stärker de kulturella och socialt engagerande processer som fler behöver vara delaktiga i för att gemensamt definiera vad som redan är – och som på sikt kommer att bli – vårt kulturarv.Arkitekturen berätar om förfluten tid, länkar ihop oss med tidigare generationer, skapar sammanhang och stabiblitet. Den ger oss ramar för social interaktion, skapar tillhörighet till platser, samhörighet med andra människor och är identitetsskapande. I det perspektivet borde återbruk av byggnader och miljöer vara en självklar pusselbit i ett hållbart samhällsbyggande. Men fler behöver se det befintliga som resurser med hög potential, med målet att hitta lösningar för hur man på bästa sätt kan förändra och vidareutveckla utan att betydande värden går förlorade.Får behovet av omställning till ett mer hållbart samhällsbyggande konsekvenser för restaureringskonsten, eller kan dess metoder rent av vara en katalysator för att vidga och förändra vår syn på kunskapsfältet?
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Ahnborg, Johan, et al.
(författare)
-
Restaurering 1910-talet: Vreta klosterkyrka
- 2005
-
Ingår i: Kulturvärden. - Stockholm : Statens fastighetsverk. - 1104-845X. ; :2, s. 19-20
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 6. |
- Andersson, Lena Stina, 1978-
(författare)
-
The Entrance, the Floor, and the Tile : Unfolding Material Histories at Museum Renovation Sites in Berlin, Stockholm, and London
- 2024
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- What can building materials and renovation processes tell us about museums? This dissertation addresses processes of architectural and material change within national museums in northern Europe; it also provides a material history of the museum and the renovation site, through an analysis of the relationship between these places. Renovation is used as a general concept for material change, which includes many different actions. The research was structured through three case studies in Berlin, Stockholm, and London, each a delimited architectural and material renovation project in which actors from the construction industry, museum institutions, as well as global actors meet. This research has aimed to unfold reasons behind why national museum buildings change, exploring museum practices, international agreements, commodity chains, local development plans and ambitions, and hidden labour and labourers—processes which take place over decades and even centuries and are motivated by a range of global, national, and local ambitions. The first case that I discuss is the Museumsinsel in Berlin, and the Pergamonmuseum entrance in the period following the Second World War; a time of material destruction, evolving internationalisation, and global governance within the museum sector. The second case lies in the renovation work that was conducted in the 1960s at the Nationalmuseum in Stockholm, and more specifically a floor and the necessary changes to labour that this work facilitated. The third and last case study lies in an analysis of the trajectories of building materials and their commodity chains at the Victoria and Albert Museum (V&A) in London. Here, I examine the significant roles played by building materials throughout the history of this museum, finally focusing on the tile produced for the Exhibition Road Courtyard. The research employed historiographical methods such as microhistory and archival research, as well as ethnographic methods and site visits. Through the dissertation, I argue for the need for new architectural histories that address renovation in new ways; I also propose that, if better and more critical descriptions and more informed architectural decisions are to be made, renovation must be studied as a process that includes institutional, historical, and material activities and agencies.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Bergström, Anders, 1965-
(författare)
-
Ahlbom, Yngve
- 2000
-
Ingår i: Nationalencyklopedin. - Malmö : Bokförlaget Bra Böcker. ; , s. 21-21
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Bergström, Anders, 1965-
(författare)
-
Architectural Education and the Formation of Architects
- 2012
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Architectural education has many features in common with art education. Still, in most countries, architecture departments are acting as one-faculty universities, although they might be parts of large organisations; their autonomy partly secures a privileged and secluded, almost monastic character of the department. This means that architectural education has a great impact on the formation of architects. Furthermore, the knowledge of architecture is more or less based on the values implemented during the early years of an architect’s training. Thus, practice, research and education become closely knit together into a systematic relation. Reyner Banham was probably the first historian to acknowledge architectural education as an important factor in the development of modern architecture. In his Theory and Design in the First Machine Age (1960), Banham introduced what might be seen as a hermeneutical triangle, identifying academy, arts & crafts and polytechnics as the main traditions in modern architecture. However, these traditions were received, combined and synthesized in different ways in each country and at each particular school. This explains why both curriculum and pedagogy are seemingly alike in an international comparison, although there might be important differences between the schools, difficult to analyse and acknowledge. A detailed study of the formation of architects from within the profession, taking into account the combined relations of education, research and professional practice does not exist at the moment, although the interest in architectural education is currently resulting in books, projects, seminars and networks of different kinds.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Bergström, Anders, 1965-
(författare)
-
Arkitekten Ivar Tengbom : byggnadskonst på klassisk grund
- 2001
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arkitekten Ivar Tengbom - byggnadskonst på klassiskgrund (The Architecture of Ivar Tengbom). With an Englishsummary. 384 p. Illustrated. Byggförlaget, Stockholm. ISBN 91-7988-205-6.Ivar Tengbom (1878-1968) was one of the most prolific Swedish architects of the first decades of the 20th century. He combined a large private office with commissions as Professor of architecture at the Royal Academy in Stockholm and as Director General of the Board of Works. The purpose of this thesis is to establish a thorough knowledge of Ivar Tengbom's work and its theoretical background. As a hypothesis, 19th century architectural theory is considered to have had a great impact on the early development of Swedish architecture in the 20th century.Continuously present in Ivar Tengbom's work, is an urge to combine a rational approach to the arts and crafts with the architectural principles of the classical tradition. This urge is demonstrated in Tengbom's most important buildings - the Church of Högalid (1911-23), the Stockholm Enskilda Bank(1911-15) and the Stockholm Concert Hall (1920-26). These buildings are studied and interpreted in the main chapters of this thesis. Through the interiors of these buildings, large central spaces are co-ordinated with demands of structural clarity and simplicity. This structural approach was drawn from the writings of Viollet-le-Duc.However, Ivar Tengbom also stressed the importance of unity between his buildings and their surroundings. This contextual approach was connected with the works of John Ruskin. The construction sites were also organised in accordance with Ruskin's notion of "Gothic imperfection". Furthermore, Gottfried Semper's notion of "cladding" was present in Tengbom's combination of arts and crafts with modern construction.Finally, Ivar Tengbom's approach to architecture can be summarised as a synthesis of the main streams of 19th century architectural theory. In combining the realist approach to arts and crafts with the architectural principles of the classical tradition, Ivar Tengbom offered a solution to the contemporary demands of representing a modern civilisation, based on historical knowledge and national development.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Bergström, Anders, 1965-
(författare)
-
Att bygga forskning
- 2010
-
Annan publikation (film/video) (refereegranskat)
|
|
| 16. |
- Bergström, Anders, 1965-
(författare)
-
Att studera Ivar Tengboms arkitektur
- 2000
-
Ingår i: Nordisk arkitekturforskning. - Aarhus : Nordisk förening för arkitekturforskning. - 1102-5824. ; :1–2, s. 7-12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 17. |
- Bergström, Anders, 1965-
(författare)
-
Berghagen, Robert
- 2000
-
Ingår i: Nationalencyklopedin. - Malmö : Bokförlaget Bra Böcker. ; , s. 180-180
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 18. |
- Bergström, Anders, 1965-
(författare)
-
Bernadottegalleriet på Stockholms slott. Arkivhistorisk förundersökning
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten behandlar det nuvarande Bernadottegalleriets historia på Stockholms slott, från den ombyggnad av slottets norra länga som påbörjades 1692 till aktuella konserveringsarbeten 2008. Framställningen baseras dels på arkivmaterial och tryckta källor, dels på iakttagelser i det befintliga rummet. De många omvandlingar som rummet genomgått speglar en förändring från kunglig bostadsvåning till konstgalleri och musealt minnesrum.
|
|
| 19. |
- Bergström, Anders, 1965-
(författare)
-
Beyond the Reflective Practitioner : Architecture and the Epistemological Turn
- 2013
-
Ingår i: Rethinking the Social in Architecture. - Stockholm : Architecture in Effect: Rethinking the Social in Architecture, KTH School of Architecture. ; , s. 15-17
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The decline of the welfare state is often connected with a change in attitudes towards politics, technology and environmental consciousness. However, this change may also be connected with new attitudes towards science. As science philosophers like Karl Popper and Thomas Kuhn questioned the accumulation of research through positivism and linear models, this critique undermined the epistemological foundations of social engineering and thus the legitimacy of the welfare state.This paper will discuss the epistemological turn that took place in architecture during the 1960s, 70s and 80s, focusing on the relationship between architectural practice and education while analysing some of the texts that appeared during this period. The body of these texts are of American origin, but their impact goes far beyond the development in the United States. As an example, Sweden fits perfectly into the discourse introduced in American architecture.A dominating feature of this discourse was the rise of professional practice in architecture. The introduction of a new epistemology is evident already in the early 1960s, when Stanford Anderson took Popper’s theory on conjecture and refutation as his departure. During the 1970s, modern science remained an inspiration for architectural scholars like Colin Rowe, who drew on Popper’s critique of utopia while criticising Kuhn’s paradigm theory on the structure of scientific revolutions.By the late 1970s, the importance of investigating the social foundations of professional practice was confirmed by Spiro Kostof’s influential anthology on The Architect (1977). This book started a new research tradition, which reached its peak more than a decade later, when Dana Cuff published her important book Architecture: The Story of Practice (1991). Cuff also took the opportunity to criticise the profession, proposing possible areas for future change. In the field of education, this rethinking of the social in architecture found its philosopher in Donald Schön, who devoted himself to an epistemology of practice. His starting point was the crisis of confidence experienced in many schools of architecture during the 1970s. In his seminal work, The Reflective Practitioner (1983), Schön observed how professionals act in social situations. Strengthening the legitimacy of his arguments with references to both Popper and Kuhn, he also secured a place for architectural practice in modern science.However, Schön did not choose actual professional practices for his study but pedagogical situations in design studios at different American schools of architecture. Thus, the design studio became the norm not just for architectural education but for professional practice as well. Highly influential among educators, Schön’s contribution cannot be overestimated. Through the reflective practitioner, the sense of crisis of the 1970s could be replaced by a newly born professional pride.Today, the rapid development of information technology calls for a new reform in architectural education. In Sweden, the balance between design studio and classroom pedagogy seems to be developing in favour of classroom courses. Thus, the recent heyday of the design studio seems to be over for now, but the question of architectural epistemology still remains to be answered.
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
- Bergström, Anders, 1965-
(författare)
-
Bilden av Tessin : om behovet av historiografisk forskning
- 2007
-
Ingår i: Arkitekturhistorisk forskning – igår, idag, imorgon. - Stockholm : Endast webpublicering. ; , s. 19-20
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Ingen annan svensk arkitekt har ägnats så omfattande forskningsinsatser som Nicodemus Tessin den yngre (1654–1728). I egenskap av överintendent och arkitekt till Stockholms slott har Tessin betraktats som grundläggare av den akademiska traditionen och arkitektyrket i Sverige. Intresset är än idag relativt stort, även för internationella förhållanden. Det framgick inte minst i samband med det symposium som anordnades på Nationalmuseum hösten 2002.Bilden av Tessin etablerades framförallt under det tidiga 1900-talet, med ambitionen att knyta arkitekturen till den svenska historien och den nationella självbilden. Tessin utgör med andra ord en intressant parallell till andra nationellt betydelsefulla arkitekter, med exempel som Christopher Wren och Karl Friedrich Schinkel.Den grundläggande forskningsinsatsen kring Tessin utfördes under 1920-talet av konst- och arkitekturhistorikern Ragnar Josephson (1891–1966). Sammantaget resulterade Josephsons arbete i ett tjugotal artiklar och böcker. Höjdpunkten var den stora monografin Tessin, som publicerades i två volymer åren 1930–31. Det är ett av de klassiska arbetena i svensk arkitekturhistorieskrivning, och det är fortfarande läsvärt, tack vare Josephsons inlevelsefulla och välformulerade text.Det är lätt att bli imponerad av Josephsons insats. Men det finns också skäl att ställa sig kritisk. Slutsatserna är retoriskt formulerade, och såväl källkritik som akribi lämnar en del övrigt att önska. Framförallt saknas en översikt över tidigare forskning. Presentationen omfattar därför en kort resumé av den äldre bilden av Tessin.Intresset för Tessin var inte nytt när Ragnar Josephson inledde sitt arbete åren kring 1920. Tessin hade själv lämnat efter sig ett stort material, som var avsett att bilda utgångspunkt för en uppskattande levnadsbeskrivning. Inom Överintendentsämbetet bidrog minnet av Tessin till en stark tradition, som ännu var levande vid mitten av 1800-talet. Vid denna tid publice- rade Magnus Jacob Crusenstolpe sin märkliga krönika Huset Tessin under enväldet och frihetstiden (1847–49). Det handlar snarast om en historisk roman, men Ragnar Josephson använde sig av Crusenstolpes noter och kommentarer.Den första översikten över ”Svenska byggnadskonsten” publicerades av Christofer Eichhorn 1871 i form av ett tillägg till den svenska översättningen av Wilhelm Lübkes bok Arkitekturens historia. Eichhorn hyllade Tessin i panegyriska formuleringar, som snarast hör hemma i en hyllningsskrift. En mer kritisk bild av Tessin utvecklades först kring sekelskiftet 1900, samtidigt som den nationella arkitekturhistorieskrivningen etablerades. Gustaf Upmark behandlade Tessin i sitt pionjärarbete Svensk byggnadskonst, som publicerades på svenska 1904. Här introducerade Upmark en tolkning som skulle bli seglivad och följa Tessinforskningen ända fram till vår egen tid. Tessin var enligt Upmark en ”eklektisk natur”.Till de äldre Tessinforskare som i likhet med Upmark kom att ställas i skuggan av Ragnar Josephson hörde framförallt Osvald Sirén. Redan 1910 publicerade Sirén en uppsats om Tessins studieresor i Ord och Bild, där Tessin framställdes i positiva ordalag. Siréns värdering av Tessin speglar ganska väl uppfattningen i den svenska arkitektkåren åren kring 1910. Men bland konsthistoriker kom Tessins arkitektur att betraktas med tveksamhet. Tessins byggnader var skickligt sammansatta av intryck och studier i Rom. Men byggnaderna uppfattades inte som originella, och Tessin själv framstod inte som den stora konstnärliga personligheten.En av de konsthistoriker som övervägde att skriva en monografi om Tessin var Gregor Paulsson. Hans intresse svalnade vid upptäckten att Tessin var en ”eklektiker”, men genom Ragnar Josephsons insats fick han senare tillfälle att revidera sin uppfattning. I sin självbiografi framhåller Paulsson att Tessins osjälvständiga arbetssätt uppvägdes av hans förmåga att skapa ”en miljö för enväldet”.Ragnar Josephsons insats innebar med andra ord att Tessin framställdes som gestaltare av en specifik tidsanda. Detta synsätt hade sin motsvarighet i samtida arkitektur- och konst- teori, där Josephson tillämpade en kombination av konstvetenskapliga och kulturhistoriska angreppssätt. Själv refererade han framförallt till internationella forskarkolleger, såsom Jacob Burckhardt, Alois Riegl och Heinrich Wölfflin.Den nya bilden av Tessin fick stort genomslag bland arkitekter och kritiker. Men Josephsons forskarkolleger lät sig inte självklart övertygas om att Tessin var en genial gestaltare av det karolinska enväldet. När Henrik Cornell och Andreas Lindblom under 1940-talet publicerade sina parallella översikter över den svenska konst- och arkitekturhistorien utelämnade de medvetet Ragnar Josephsons tolkning. Istället förmedlade de bilden av Tessin som osjälv ständig eklektiker.I viss mån ansluter även de senaste årens forskningsinsatser till de olika uppfattningar om Tessin som etablerades för närmare 100 år sedan. Men syftet här är inte att ge en heltäckande redogörelse för bilden av Tessin. Avsikten är snarare att betona behovet av historiografisk forskning.Att studera historieskrivningens historia kan beskrivas som ett försök att medvetandegöra och problematisera de bilder eller berättelser som har etablerats av tidigare forskare. Historieskrivningen utgår inte bara från odiskutabla fakta utan också från personliga värderingar och övergripande ideologier. Även om de ideologiska skiljelinjerna inte är desamma som tidigare präglas vi omedvetet av äldre forskningsinsatser.Arkitekturhistorieämnet kan numera betraktas som väletablerat, men den växande mängden av forskningsresultat har inneburit nya svårigheter. Som forskare brottas vi alla med generella problem, som rör värderingen av tidigare resultat. För att orientera sig i det stora materialet är det helt enkelt nödvändigt med övergripande studier av tidigare forskning.
|
|
| 23. |
- Bergström, Anders, 1965-
(författare)
-
Bilden av Tessin och den nationella arkitekturen
- 2013
-
Ingår i: Konsten och det nationella. - Stockholm : Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akademien. - 9789174024074 ; , s. 210-223
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This essay deals with the image of the Swedish architect Nicodemus Tessin the Younger (1654-1728), one of the main characters in the history of Swedish architecture. The image of Tessin was established by Swedish art historians at the beginning of the Twentieth century, partly as a parallel to other architects of a national reputation, notably Christopher Wren and Karl Friedrich Schinkel. The essay concentrates on the image established by the Swedish art historian Ragnar Josephson in creating his monumental monograph Tessin, published in two volumes 1930-31. However, alternative images of Tessin, established by Josephson's contemporary colleagues, are used as comparative references. The essay also offers a brief outline of the national paradigm in architecture, established at the turn of the century 1900 in collaboration between architects and art historians.
|
|
| 24. |
- Bergström, Anders, 1965-
(författare)
-
Borgström, Birger
- 2000
-
Ingår i: Nationalencyklopedin. - Malmö : Bokförlaget Bra Böcker. ; , s. 235-235
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 25. |
- Bergström, Anders, 1965-
(författare)
-
Brinckmann, Albert Erich
- 2000
-
Ingår i: Nationalencypklopedin. - Malmö : Bokförlaget Bra Böcker. ; , s. 263-263
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 26. |
- Bergström, Anders, 1965-
(författare)
-
Brutalism och bruksanda
- 2020
-
Ingår i: A-huset: Brutalism på svenska. - Stockholm : Carlsson Bokförlag. ; , s. 17-23
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 27. |
- Bergström, Anders, 1965-
(författare)
-
Clason, Peder
- 2000
-
Ingår i: Nationalencyklopedin. - Malmö : Bokförlaget Bra Böcker. ; , s. 342-342
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 28. |
- Bergström, Anders, 1965-
(författare)
-
Critical Historiography
- 2022
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 29. |
- Bergström, Anders, 1965-
(författare)
-
Dahl, Erik F.
- 2000
-
Ingår i: Nationalencykklopedin. - Malmö : Bokförlaget Bra Böcker.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 30. |
- Bergström, Anders, 1965-
(författare)
-
Det moderna monumentet : Stadsbiblioteket och den historiska värderingen
- 2012
-
Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift. - Uppsala : Bebyggelsehistorisk tidskrift. - 0349-2834. ; 62, s. 8-24
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article deals with the historical reception of modern public buildings, advocating further research in this field in order to understand the role of monuments in the canon of modern architecture. Sweden’s most referred building in an international context, the Stockholm Public Library, serves here as a case study. Paradoxically, the library is still not officially listed, although most experts would agree on its importance, but this is not unusual with modern monuments of the 20th Century. On the contrary, modern public buildings constitute a mere fraction of Sweden’s built heritage, managed by the National Property Board.Ever since Stockholm Public Library was completed in 1928, its reception has continuously changed over the years, both for ideological reasons and in response to practical demands. Originally, the monumental character of the building was partly criticised, while its rational organisation was generally acknowledged. From a Swedish perspective, the library was overshadowed by the Stockholm Exhibition of 1930. Thus, in the national historiography of Swedish architecture, the library has been interpreted as the final monument of Nordic classicism. However, from an international point of view, the library was included in the canon of modern architecture during the late 1970s. Its Post-Modern fame climaxed in 1985, in connection with the centenary of the architect, Gunnar Asplund.More recently, in 2006–07, after the decline of the Post-Modern movement, the library was reappraised in an international competition for its enlargement. Following the competition, the plan for the extension was heavily criticised, both nationally and internationally, and the project was finally abandoned. The article holds that, given better knowledge of the library's international status, this reaction would have been foreseeable. In other words, analyses of the historical reception might serve to indicate possible examples of conflict in future heritage practice.
|
|
| 31. |
- Bergström, Anders, 1965-
(författare)
-
Deurell, Carl-Olof
- 2000
-
Ingår i: Nationalencyklopedin. - Malmö : Bokförlaget Bra Böcker. ; , s. 403-403
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 32. |
- Bergström, Anders, 1965-
(författare)
-
Einem christlichen und aufgeklärteren Volk angemessen
- 1992
-
Ingår i: Grabgebäude der Deutschen St. Gertruds Gemeinde in Stockholm 1716–1992. - Stockholm : Deutsche St. Gertruds Gemeinde. ; , s. 5-7
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- In the Old Town of Stockholm, the main part of a burial complex for the German congregation still exists, constructed at the beginning of the 18th century. Construction work started already in 1716, but work was delayed until mid 1720s, and the building was first completed in 1735, to the design of sculptor Burchardt Precht. The original building complex had the character of a closed courtyard. In the great fire of 1878, however, adjacent parts were destroyed, and the current building represents only one part of the original burial complex.
|
|
| 33. |
- Bergström, Anders, 1965-
(författare)
-
En färgstark debatt
- 2013
-
Ingår i: Kulturvärden. - Stockholm : Statens fastighetsverk. - 1104-845X. ; :1, s. 16-16
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Den aktuella fasadrestaureringen på Stockholms slott innebär att också färgfrågan aktualiseras. De senaste undersökningarna visar att dagens brunaktiga kulör är resultatet av en kraftig smutsning och nedbrytning, som inte gör tidigare restaureringsinsatser rättvisa. Men insikten att slottets färg har skiftat i olika nyanser bidrar också till att det nu är svårare att framhålla en enskild epok i slottets historia. Färgen kan inte heller skiljas från de material som byggnaden faktiskt består av. Puts och sten bildar tillsammans den färgverkan som slottet förmedlar.
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
- Bergström, Anders, 1965-
(författare)
-
Flitig Anders Tengbom SARs hedersledamot
- 1998
-
Ingår i: Arkitekttidningen. - Stockholm : Svenska arkitekters riksförbund. - 0004-2005. ; :12, s. 7-7
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Anders Tengbom inledde sin arkitektbana vid KTH hösten 1930, samtidigt som Stockholmsutställningen stängde sina portar. Kontors- och sjukhusprojektering blev Tengboms bidrag till efterkrigstidens stora samhällsbygge. I samarbete med Ralph Erskine och Léonie Geisendorf kom han också att representera den alternativa visionen av Stockholms city, en vision som hävdade det viktiga sambandet mellan Nedre Norrmalm och stadslandskapet kring Strömmen och Norrbro.
|
|
| 36. |
- Bergström, Anders, 1965-, et al.
(författare)
-
Folkhemmets museum : Byggnader och rum för kulturhistoriska samlingar
- 2005
-
Bok (refereegranskat)abstract
- Under det tidiga 1900-talet kom de kulturhistoriska museerna att få en framträdande roll i samhällsbygget. Nu formades en bild av Sverige som en nation med lång och särpräglad utvecklingshistoria. Museerna engagerades i uppgiften att skapa en modern, nationell identitet.Vid museibyggnadernas gestaltning spelade de historiska monumenten en viktig roll. Vasaslotten bidrog i restaurerat skick till den historiska stämning som förknippades med museets uppgift, och de fick även en avgörande betydelse vid utformningen av de nya museerna. Efter funktionalismens genombrott förlorade monumenten sin roll som självklara förebilder. Nu skulle byggnaderna rymma funktionella arbetsplatser och utställningslokaler, men kravet på representativitet kvarstod. De museer som byggdes under 1930-talet kom därför att förena de motstridiga kraven på rationalitet och monumentalitet.
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
- Bergström, Anders, 1965-, et al.
(författare)
-
Folkhemmets museum – iscensättningar av Sveriges förflutna
- 2003
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Under 1930-talet planerades och byggdes ett stort antal kulturhistoriska museer i Sverige. Detta skedde utifrån ett medvetet program som utgick från riksantikvarie Sigurd Curman. Bakom Curmans program fanns en bestämd historiesyn med vetenskapliga och folkbildande aspekter, något som kom till konkret uttryck i hur samlingarna skulle exponeras och hur byggnaden skulle organiseras. Samlingarna bestod till största delen av konstföremål från skilda epoker, som utnyttjades för att skildra den nationella och regionala utvecklingen.En viktig aspekt på 1930-talets nybyggda museer är deras relation till de historiska monument som under samma period iståndsattes och inrättades som museer. Särskilt när det gäller de kulturhistoriska museerna är det därför intressant att diskutera hur de förhåller sig till tidens restaureringar och till den historiesyn som dessa manifesterade. Martin Olssons restaurering av Kalmar slott åren 1920-40 bildar huvudexemplet från denna period.Periodens museibyggande omfattar ett tjugotal byggnader eller projekt, varav några framstår som särskilt intressanta. Studien är koncentrerad till Statens Historiska museum i Stockholm, Malmö museum och Linköpings museum. Museibyggnaderna blev föremål för allmänna tävlingar där samtidens främsta arkitekter deltog.Statens Historiska museum, av arkitekterna Romare och Scherman, utgör en programbyggnad för hela perioden. Byggnaden var föremål för en allmän tävling 1930 och presenterades efter en första omarbetning tillsammans med Sigurd Curmans artikel "Museibyggnader" i tidskriften Byggmästaren 1933. Projektet omarbetades från ursprungsversionens radikala funktionalism mot ett uttryck för nationell identitet. Malmö museum, av arkitekten Karl-Axel Stoltz, genomfördes efter en allmän tävling 1932. Uppgiften innefattade komplikationen att i gestaltningen ansluta till det befintliga Malmöhus slott. Linköpings museum, genomfört av arkitekterna Ahrbom och Zimdal efter en allmän tävling 1934, blev den av tidens museibyggnader som värderades högst.Tillsammans med tävlingsmaterialet utgör 1930-talets museibyggande ett intressant studiematerial för att belysa frågan hur tradition och historia kunde förenas med samtidens uppfattning om modernitet och framtidstro. Museibyggnaderna kan därför studeras som iscensättningar av en vetenskaplig och en ideologisk vision av Sveriges förflutna.
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
- Bergström, Anders, 1965-
(författare)
-
Fortified Towns in the Former Borderlands of Sweden and Denmark
- 2008
-
Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift. - Uppsala : Swedish Science Press. - 0349-2834 .- 2002-3812. ; 56, s. 23-23
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article deals with the origin of the 17th century fortified towns in the former borderlands between Sweden and Denmark, with special emphasis on Kristianstad, Kalmar and Karlskrona. These towns, established between 1614 and 1680, mirror contemporary developments in architecture, urban planning and fortifications engineering. They also point to the interaction between military, commercial and prestige-related requirements.On starting point here is the notion of the ideal fortified town as being characterised by deliberate partnership between military fortifications and civilian settlement. Even the private houses were regulated, and the public buildings played an important role in giving the towns a symbolic and becoming outward appearance. This is an important reason for the fortified towns including some of the foremost buildings of the age in Sweden and Denmark.The article also discusses the relationship between different professions, such as architects and engineers. Previous research has often highlighted the architects at the expense of the engineers. Well-known architect names – Tessin for exemple – have been associated with town plans and individual buildings without the source material warranting any such assumptions. In other words, previous research is open to further development and revision in a number of fields relating to the interaction of military and civilian architecture during the 17th century.
|
|
| 42. |
- Bergström, Anders, 1965-
(författare)
-
Friberg, Nils G:son
- 2000
-
Ingår i: Nationalencyklopedin. - Malmö : Bokförlaget Bra Böcker. ; , s. 2-2
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 43. |
- Bergström, Anders, 1965-
(författare)
-
Från mur till arkitektur : En tolkning av mötet mellan gotik och renässans
- 1998
-
Ingår i: Holland-Belgien 1997. Rapport från en doktorandresa. - Stockholm : Konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. ; , s. 1-9
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Den nordeuropeiska renässansarkitekturen har ibland lite föraktfullt tolkats som en produkt av konstlösa mönsterböcker. Den översvallande brosk- eller beslagsornamentiken kunde vid sekelskiftet 1900 uppfattas som en parallell till "l'art noveau", ett sätt att bygga som det fanns anledning att varna för. Men som en tidig tolkning av renässansen i ett regionalt sammanhang erbjöd dessa byggnader samtidigt ett alternativ till 1800-talets stiltänkande. Genom att förena kunskapen om antiken med den lokala traditionen kunde de också fungera som förebilder för det tidiga 1900-talets arkitektur.
|
|
| 44. |
- Bergström, Anders, 1965-, et al.
(författare)
-
Från program till byggnad
- 2020
-
Ingår i: A-huset: Brutalism på svenska. - Stockholm : Carlsson Bokförlag. ; , s. 27-53
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 45. |
- Bergström, Anders, 1965-
(författare)
-
"För ett christeligt och mera upplyst folk anständigt"
- 1992
-
Ingår i: Historik över Tyska församlingens gravkor 1716–1992. - Stockholm : Tyska S:ta Gertruds församling. ; , s. 5-7
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I Gamla stan i Stockholm finns ännu huvuddelen bevarad av den gravbyggnad som uppfördes av Tyska församlingen i början av 1700-talet. Anläggningen påbörjades redan 1716 men arbetet avstannade och återupptogs först i mitten av 1720-talet. Slutbesiktningen hölls 1735 i närvaro av bland andra bildhuggaren Burchardt Precht, som stod för utformningen av gravbyggnaden. Anläggningen sträckte sig ursprungligen kring tre av kyrkogårdens sidor och var sammanbyggd med kyrka och församlingshus. Efter den stora tornbranden 1878 revs de anslutande delarna, och den nuvarande byggnaden utgör därför endast en del av den ursprungliga gravanläggningen.
|
|
| 46. |
- Bergström, Anders, 1965-
(författare)
-
Hallman som lärare
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Hösten 1897 antogs Per Halllman som docent vid Tekniska högskolan i Stockholm. Han hade själv inlett sina studier i högskolebyggnaden vid Drottninggatan och var därför väl bekant med kollegor och undervisningsformer. Först 1917 flyttade de högre årskurser där Hallman undervisade upp till de nya lokalerna vid Valhallavägen. Under de tjugo år som förflutit hade undervisningen i stadsanläggningslära utvecklats från en valfri kurs till ett obligatoriskt ämne.
|
|
| 47. |
- Bergström, Anders, 1965-
(författare)
-
I nationens tjänst : Högalidskyrkan
- 2017
-
Ingår i: Kyrkornas hemligheter. - Stockholm : Medströms bokförlag. ; , s. 118-123
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Högt uppe på Högalidsberget reser sig ett av Stockholms mest framträdande landmärken med sina tvillingtorn och tegelröda murar. Högalidskyrkan tillkom parallellt med Stockholms stadshus, och de båda byggnaderna invigdes med bara ett par veckors mellanrum 1923. På liknande sätt som i Stadshuset speglas här den svenska historien, genom att sammanföra kyrkliga buggnadselement från olika epoker.
|
|
| 48. |
- Bergström, Anders, 1965-
(författare)
-
I städernas mitt : Restaurering i miljömedvetandets tid
- 2023
-
Ingår i: Katalysator. - Stockholm : Kungl. Konsthögskolan. ; , s. 9-27
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Miljömedvetandets genombrott i Sverige brukar fixeras till slutet av 1960- och början av 1970-talet. Naturvårdsverket grundades exempelvis 1967, almstriden ägde rum 1971 och den internationella miljökonferensen i Stockholm gick av stapeln året därpå. Inom byggnadsvård och restaurering kom Byggnadsvårdsåret 1975 att spela en viktig roll – på initiativ av Europarådet – och konkreta resultat kunde skönjas under andra hälften av 1970-talet. En starkt bidragande orsak var den växande opinionen mot samtida stadsomvandlingar. Men såväl miljömedvetandet som intresset för städernas äldre bebyggelse hade i själva verket växt fram under en längre period, i växelspel med de accelererande tillväxtprocesserna.I synnerhet åren kring 1960 var betydelsefulla för den förändrade syn på stadsmiljö som efter hand etablerades, framförallt under inflytande av amerikanska skribenter. Förändringarna kan beskrivas som en gradvis förskjutning av intresset från enskilda monument till samlad bebyggelse, men också som en förskjutning mot synen på äldre bebyggelse som en materiell resurs snarare än ett kulturhistoriskt problem. Parallellt med det växande intresset för samlad bebyggelse pågick en omvärdering av hur enskilda monument skulle bevaras, där materiella egenskaper fick större betydelse på bekostnad av kulturhistoriska faktorer. I båda fallen fanns föregångare från det tidiga 1900-talet, med exempel som Arkitekturminnesföreningen och Gamla svenska städer, då en motsvarande process hade ägt rum och på samma sätt orsakats av omfattande samhällsförändringar.Ämnet är stort, och den följande undersökningen är därför begränsad i tid och rum Betoningen ligger på Stockholm med utblickar framförallt mot de mellansvenska städer som stod i fokus för samtida stadsomvandlingar. Avsikten är att studera hur kunskapen utvecklades och förmedlades genom sinsemellan olika aktörer, från det sena 1950-talets ifrågasättande av konsumtionssamhället, till det växande intresset för stadsmiljö och reformeringen av arkitektutbildningarna under 1960-talet. Det handlar alltså inte om konkreta resultat i form av utförda projekt. Karakteristiskt för perioden är snarare ett kritiskt förhållningssätt och ett sökande efter alternativ.I miljöhistorisk forskning har tidigare framhållits att det var först när begreppet miljö övergick till att handla om naturmiljö som miljömedvetandet slog igenom på allvar. Men i arkitektursammanhang hade miljö sedan lång tid tillbaka betecknat en samlad upplevelse av natur och bebyggelse, och det kom även i fortsättningen att användas i mycket vid bemärkelse. I viss mån var detta också en fördel i debatten, eftersom både skribent och läsare kunde använda och uppfatta begreppet miljö på ett mångtydigt sätt, utan en närmare definition. Det var inte heller förrän i slutet av 1980-talet som miljö kom att ersättas av begreppet hållbarhet, och det finns alltså anledning att hålla fast vid ett äldre språkbruk i en kunskapshistorisk överblick av det här slaget.
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
- Bergström, Anders, 1965-
(författare)
-
Introducing Architects in Formation
- 2015
-
Ingår i: On Theory and Method. - Stockholm : Architecture in Effect. ; , s. 1-1
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The role of the architect seems to be constantly renegotiated, due to social change, and technological development. In spite of the proliferation of architectural research, however, architectural knowledge may still be grounded in design experience and cultural values transmitted during the early years of an architect’s training. Furthermore, most scholarly studies on architectural practice and education have been focused on earlier periods, on the École des Beaux-Arts and the Bauhaus, often aimed at legitimating rather than critically examining the profession. Thus, critical studies of contemporary models of practice and education are urgently needed today, and this workshop seminar will situate the formation of architects in relation to social theories and methodologies, raised from the 1960s onwards.
|
|
