| 1. |
|
|
| 2. |
- Arman, Rebecka, 1976, et al.
(författare)
-
Omställning i detaljhandeln : flexibilitet eller strukturomvandling
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detaljhandeln genomgår liksom andra branscher en omfattande strukturomvandling. I den här rapporten redovisas resultaten från en studie av omställning i detaljhandeln som finansierats av Handelns Utvecklingsråd. Studiens övergripande syfte är att bidra med ökad kunskap om och förståelse för konsekvenserna av strukturomvandling i detaljhandeln, genom fallstudier av hur omställning går till i ett antal detaljhandelsföretag. Omställning kan definieras som de olika metoder och arbetssätt som finns tillgängliga för att anpassa och förändra verksamheter i förhållande till strukturella förändringar. Strukturomvandling är en ständigt pågående process och det är både en förutsättning för och en följd av ekonomisk tillväxt. I Sverige har arbetsmarknadens parter utvecklat ett stödsystem för att understödja omstruktureringar i svenska företag genom att framför allt erbjuda stöd till uppsagda så att de enklare kan hitta en ny anställning. På så sätt reduceras konsekvenserna för den enskilda individen. Tanken är att uppsagdas kompetens kan tas tillvara i andra företag, samtidigt som förutsättningarna för den kvarvarande personalen förstärks. Olönsamma verksamheter rationaliseras eller läggs ned. Motsvarande omställningsstöd finns tillgängligt för medarbetare inom detaljhandeln. För att undersöka hur omställning går till i detaljhandeln och vilka konsekvenser det får för företag och medarbetare, har vi genomfört intervjuer i ett urval av 17 företag i detaljhandeln som genomfört uppsägningar som en följd av förändringar under de senaste fyra åren. I den första delrapporten, Omställningskompetens i detaljhandeln – Företagens erfarenheter av uppsägningar, från studien rapporterade vi resultaten från intervjuer med enbart företagsrepresentanter. I denna rapport ingår också resultat från intervjuer med arbetstagare och deras fackliga representanter, vilket ger en mer komplett bild. Vi har också genomfört fördjupade fallstudier i två företag för att undersöka och belysa hur strukturomvandling i detaljhandeln gestaltar sig på arbetsplatsnivån. I fallstudierna dominerar medarbetar- och butikschefsperspektivet. Studiens resultat visar att strukturomvandling i den svenska detaljhandeln följer ett tydligt mönster. Det finns en trend mot att stora företag och stora butiker har en allt större del av detaljhandeln. Denna strukturomvandling sker dels genom nedläggning och stängning av butiker och omplacering av personal till butiker och arbetsplatser med andra anställningsvillkor, dels genom uppsägning av medarbetare som sedan får söka sina ”gamla” tjänster på nytt med nya arbetsvillkor, ofta med lägre sysselsättningsgrad. I båda dessa omställningstyper ger arbetsgivaren uppsagda medarbetare möjligheten att fortsätta sin anställning fast med andra anställningsvillkor, ofta med en omställning till deltid. De som inte väljer att arbeta under de nya villkoren erbjuds stöd för att söka en ny anställning på annat håll. Det innebär en strukturell förändring mot mer ”flexibla” bemanningsstrategier med mer deltidsarbete. 5 Studien avslutas med en diskussion om hur förutsättningarna för att hantera strukturomvandling inom detaljhandeln skiljer sig från andra branscher och sektorer. Kan detaljhandelns omvandling ses som ett exempel på de omställningsmetoder som vanligtvis förknippas med den svenska modellen? Vilka konsekvenser får det för arbetsmarknaden och samhället i övrigt? Studiens resultat kan alltså ligga till grund för en diskussion om omställningsstödets relevans och utformning i detaljhandeln.
|
|
| 3. |
- Arman, Rebecka, 1976, et al.
(författare)
-
Omställningskompetens i detaljhandeln - Företagens erfarenheter av uppsägningar
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studies övergripande syfte är att bidra med ökad kunskap om konsekvenserna av strukturomvandling inom detaljhandeln, när det gäller uppsägningar och omställningsar-bete. Rapporten återger resultaten av en första delstudie som beskriver och analyserar varför och hur företag i detaljhandeln genomför uppsägningar. För att undersöka omställningsarbetet har vi genomfört intervjuer i ett urval av 15 företag inom detaljhandeln som genomgått förändringar och sagt upp personal. Resultaten av analysen beskrivs i tre olika grupper beroende på företagens storlek. Studien visar att ju större företag och ju mer komplex organisation, desto mer utförlig och komplicerad motivering gavs till upp-sägningarna. Med ökad storlek kom ökad specialisering av omställningsarbetet inom företagen och även ökad distans till konsekvenserna för de enskilda anställda.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Arman, Rebecka, 1976, et al.
(författare)
-
Time to close: unintended consequences of early announcement of factory closure.
- 2014
-
Ingår i: 7th Nordic Working Life Conference, Gothenburg Sweden, June 11-13. Track 7: “Corporate restructuring, downsizing and plant closures: A Nordic perspective”.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper explores the unintended consequences of early announce- ment of factory closure, something that is often considered positive because it provides time for employees to anticipate a forced job - transition and bec ause it allows social dialogue. The paper reports on a case study of the closure of a Swedish packaging plant of Global pharmaceutical company and an analysis of the consequences of the enactment of different organizational time approaches. The closure pro cess was characterized by a relatively long transition period from the time the decision on the closure of the plant was taken and an- nounced during 2008 to the main part of the facility was shut down in 2011. The results indicate that the long transition a nd differences in approaches to time (and timing) in relation to the closure of opera- tions were important for the conflicts and agreements between the employer and employees. Long transition periods and anticipation means that activities are exposed to spe cific dynamics that can be difficult to influence and prepare. It is not only that the external con- ditions may change. But also, internal dynamics of the employee and management's relationship to each other change over time in ways that are difficult to pr edict and manage for both parties.
|
|
| 7. |
- Barregård, Lars, 1948, et al.
(författare)
-
Cadmium Exposure and Coronary Artery Atherosclerosis: A Cross-Sectional Population-Based Study of Swedish Middle-Aged Adults
- 2021
-
Ingår i: Environmental health perspectives. - 1552-9924 .- 0091-6765. ; 129:6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The general population is ubiquitously exposed to the toxic metal cadmium through the diet and smoking. Cadmium exposure is associated with increased morbidity and mortality in myocardial infarction and stroke. Atherosclerosis is the main underlying mechanism of myocardial infarction. However, associations between cadmium and coronary artery atherosclerosis have not been examined.Our study sought to examine the hypothesis that blood cadmium (B-Cd) is positively associated with coronary artery calcification, as a measure of coronary artery atherosclerosis in the population-based Swedish SCAPIS study.Our analysis included 5,627 individuals (51% women), age 50-64 y, enrolled from 2013 to 2018. The coronary artery calcium score (CACS) was obtained from computed tomography. Blood cadmium was determined by inductively coupled plasma mass spectrometry (ICP-MS). Associations between B-Cd and coronary artery calcium score (CACS Agatston score) were evaluated using prevalence ratios (PRs) in models adjusted for sex, age, smoking, hypertension, diabetes, low-density cholesterol/high-density cholesterol ratio, and family history.The median B-Cd concentration was 0.24 μ g / L . The prevalence of positive coronary artery calcium ( CACS > 0 ) was 41% and the prevalence of CACS ≥ 100 was 13%. Relative to the lowest quartile (Q) of B-Cd ( < 0.16 μ g / L ), the highest quartile (median 0.63 μ g / L ) was associated with a small but significant increase in CACS > 0 (PR 1.1; 95% CI: 1.0, 1.3), and a greater relative increase in CACS ≥ 100 (PR 1.6; 95% CI: 1.3, 2.0). When restricted to 2,446 never-smokers, corresponding PRs were 1.1 (95% CI 0.9, 1.3) for CACS > 0 (63 cases in Q4) and 1.7 (95% CI 1.1, 2.7) for CACS ≥ 100 (17 cases in Q4).Blood cadmium in the highest quartile was associated with CACS in a general population sample with low to moderate cadmium exposure. This supports the hypothesis that atherosclerosis is an important mechanism underlying the associations between cadmium and incident cardiovascular disease. The findings suggest that public health measures to reduce cadmium exposure are warranted. https://doi.org/10.1289/EHP8523.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Bergström, Ola, 1968
(författare)
-
Beyond Atypicality
- 2003
-
Ingår i: Contingent Employment in Europe and the United States. - Cheltenham : Edward Elgar.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 13. |
- Bergström, Ola, 1968
(författare)
-
Changing restructuring regimes in eleven European Countries during and after the financial crisis
- 2019
-
Ingår i: European journal of industrial relations. - : SAGE Publications. - 0959-6801 .- 1461-7129. ; 25:2, s. 95-111
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article draws on longitudinal data to analyse restructuring in 11 EU member states in response to the 2008–2009 financial crisis. It finds that despite the dramatic crisis, restructuring regimes remained rather stable. New policies were adopted and existing policies were reformed, but changes were primarily within the existing regimes, though collectively agreed measures are important. However, in three countries, changes were more radical, indicating a shift in the dominant adjustment and governance mechanisms. These findings have implications for the understanding of how restructuring regimes change and how such changes may be studied, implying that restructuring policies cannot be evaluated in isolation. Any attempt to analyse the impact of restructuring policies on labour market outcomes must take account of the interplay of different policies and how their emphasis and character change over time.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Bergström, Ola, 1968, et al.
(författare)
-
Den nya arbetsmarknaden - Bemanningsbranschens etablering i Sverige
- 2007
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här boken beskrivs bemanningsbranschen etablering och utveckling i Sverige, hur utvecklingen skiljer sig mellan olika branscher och verksamheter och därmed också bemanningsföretagens karaktär och funktion. I boken behandlas också den större frågan om den svenska modellens utveckling och anpassning till en föränderlig värd och hur ett fenomen, som så tydligt utmålades som ett hot, så totalt kunde integreras i en klassisk svensk arbetsmarknadsmodell.
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Bergström, Ola, 1968, et al.
(författare)
-
Det nya arbetets tid och rum
- 2007
-
Ingår i: Organisation. - Malmö : Liber, Malmö. ; , s. 45-64, s. 45-64
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
- Bergström, Ola, 1968, et al.
(författare)
-
Exercising social responsibility in downsizing: enrolling and mobilizing actors at a Swedish high-tech company
- 2011
-
Ingår i: Organization Studies. - 0170-8406. ; 32:7, s. 897-919
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper critically examines the claim made by previous research that companies exercise corporate social responsibility (CSR) by responding to stakeholder interests. It is based on a field study of the events following the announcement of collective redundancies at a Swedish high-tech company. Although more than 10,000 workers were dismissed, the company was accepted as being socially responsible. The study reveals that this outcome was the result of a process whereby corporate representatives managed to enrol and mobilize a network of actors into being faithful to, and defending, their definition of social responsibility. This indicates that a company can assume an active role in the construction of the same network of actors that it is asked to respond to and impose upon other actors its own definition of what it means to be socially responsible. As a result, the translation of CSR within the network of actors may reinforce the powerful position of the company, rather than curb it.
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Bergström, Ola, 1968
(författare)
-
Från arbetstagare till marknadsaktör
- 2000
-
Ingår i: Handla med människor, Perspektiv på Human Resource Management. - Lund : Academica Adacta.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
- Bergström, Ola, 1968, et al.
(författare)
-
Increasing commitment after downsizing: the role of involvement and voluntary redundancies
- 2017
-
Ingår i: Journal of Change Management. - : Informa UK Limited. - 1469-7017 .- 1479-1811. ; 17:4, s. 297-320
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Workforce reduction is often found to have a negative impact on the remaining workers. This study examines a case where organizational commitment increased among the remaining workers after a workforce reduction programme. Following the process in which the workforce reduction programme was implemented, the paper identifies several elements in the way the workforce reduction was implemented that may have contributed to the increasing commitment among the remaining workers. More specifically, the involvement of workers’ representatives, the way the workforce reduction was communicated, how the future of the workplace was framed and how workers were offered a choice to leave voluntarily, were identified as important for the remaining workers’ reactions. The paper thus contributes to previous research by adding to our understanding of how involvement and the nature of voluntary redundancies can affect the remaining workers, and can therefore also provide more specific recommendations to change managers of how to manage redundancies in a way that does not reduce the capability of the company in the future.
|
|
| 34. |
- Bergström, Ola, 1968, et al.
(författare)
-
Industrin och pandemin
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Industrins Ekonomiska Råd (IER) utses av Industriavtalets parter och består av fristå- ende ekonomer. Varje år tar IER fram en rapport på uppdrag av parterna. I år fick man i uppdrag att analysera pandemins långsiktiga effekter på svensk industri, sambanden med trender inom geopolitik, handelspolitik, klimatpolitik och hållbarhetsfrågor samt vilken betydelse statens motåtgärder haft. Kapitel 1 fokuserar på den inledande och mest dramatiska fasen av krisen, med betoning på konsekvenser för industrin samt effekten av de statliga åtgärder som inrättats för att dämpa de ekonomiska konsekvenserna av krisen. Kapitlet avslutas med en diskussion om åtgärderna varit tillräckliga och de risker som finns med en långvarig stödpolitik. Kapitel 2 tar upp pandemin tillsammans med en rad andra omvärldsfaktorer som kastar sin skugga över den internationellt verksamma delen av näringslivet som motsättningarna USA-Kina, oenigheten om klimatpolitiken samt störningarna av de internationella leveranskedjorna. Rapporten ställer och försöker också besvara frågan om industrin kommer att få en ny spelplan. Kapitel 3 gör avspark i de exceptionellt stora krispaketen globalt och diskuterar vad det trendskiftet får för konsekvenser för den ekonomiska politiken på tio års sikt samt de effekter det kan ge på inflation och makroekonomisk stabilitet.
|
|
| 35. |
- Bergström, Ola, 1968, et al.
(författare)
-
Industriunder omvandlingstryck: Regional närvaro, klimatutmaningar och globaliseringskritik
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Industrins Ekonomiska Råd (IER) har fått i uppdrag att beskriva och analysera ett antal faktorer som har betydelse för industrin och för den svenska ekonomin. Flera av de senaste årens rapporter från IER har beskrivit industrins betydelse för Sverige. I den här rapporten tar vi upp vad industrin betyder regionalt och visar hur betydelsefull industrin är för landets mindre regioner. Det finns en relativt stor samstämmighet i Sverige om att landet gynnats av globaliseringen. På senare år har globaliseringen dock ifrågasatts från flera håll. Vi tar upp riskbilderna kring protektionism samt Kina och andra tillväxtländers användande av statsapparaten för att gynna det egna näringslivet. En annan riskbild utgör klimatförändringarna. Vi beskriver hur initiativ växer fram för att göra industrin till en del av lösningarna i stället för en del av problemet. I storstäderna har vi fått en sättning på bostadsmarknaden. Utgör det ett hot även mot industrin och den svenska ekonomin? Rapporten avslutas med ett kapitel om den omställningsförmåga som krävs för att hantera en föränderlig omvärld. Kan ökad omställningsförmåga förvandlas till stärkt konkurrenskraft?
|
|
| 36. |
- Bergström, Ola, 1968, et al.
(författare)
-
Inför avtalsrörelsen 2023: Svensk industri i en ny världsordning
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten inleds med en kortfattad analys av den pågående ekonomiska krisen som är ovanligt svårtolkad och uppvisar mycket divergerande signaler om framtiden. Vi diskuterar möjligheten att jämföra med tidigare ekonomiska kriser på 1970-talet och pekar ut de faktorer som kan vara av betydelse för den långsiktiga ekonomiska utvecklingen – globalisering och globala värdekedjor, den europeiska industripolitiken och geopolitikens återkomst. Dessa områden är sedan huvudfokus för de följande tre kapitlen, som var för sig diskuterar och analyserar utmaningar och risker. Rapporten avslutas med rådets rekommendationer till industriavtalets parter inför avtalsrörelsen.
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
- Bergström, Ola, 1968, et al.
(författare)
-
Integrationsstrategier för utlandsfödda i detaljhandeln
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Företag inom detaljhandeln berörs i allt större utsträckning av utmaningar kring integration av utlandsfödda på arbetsmarknaden och i samhället. Den här studien ger rekommendationer och vägledning för detaljhandelsföretag som överväger att bidra till integration av utlandsfödda på arbetsmarknaden.Genom att följa tre fallföretag, som alla idag arbetar med integration av utlandsfödda på olika sätt, visar studien några strategier för hur detaljhandeln kan spela en roll som etableringsbransch för utlandsfödda på den svenska arbetsmarknaden. De tre fallföretagen använder olika integrationsstrategier, som på olika sätt bidrar till integration av utlandsfödda. Gemensamt för alla tre fallen är att integrationsstrategin är anpassad efter företagens affärsmässiga förutsättningar, framförallt kundernas sammansättning. Studien visar att det inte nödvändigtvis finns ett bästa sätt för detaljhandelsföretag att bidra till integration av utlandsfödda på arbetsmarknaden. Det handlar snarare om att ha en genomtänkt integrationsstrategi och att strategin ligger i linje med företagets affärsstrategi. På så sätt skapas förutsättningar för integration av utlandsfödda på arbetsmarknaden.
|
|
| 40. |
- Bergström, Ola, 1968
(författare)
-
Introduction
- 2003
-
Ingår i: Contingent Employment in Europe and the United States. - Cheltenham : Edward Elgar.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 41. |
- Bergström, Ola, 1968, et al.
(författare)
-
Irish Butchers Rather than Irish Meat: Trade Union Responses to Agency Work in Sweden
- 2010
-
Ingår i: Journal of Industrial Relations. - 0022-1856 .- 1472-9296. ; 52:4, s. 477-490
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Trade unions are often considered as being against the use of agency workers in the workplaces that they represent. As opposed to standard permanent employment, temporary agency work is often regarded as a more precarious form of work that serves the purposes of employers seeking to reduce labour costs, enhance flexibility and avoid employment regulation. However, trade unions may also see benefits of using agency workers as experience of them increases. When examining how agency workers are established in an organization, the mechanisms available to resolve inconsistencies between the perceived benefits and disadvantages needs to be recognized. Rather than conceiving of trade unions as being opposed or in favour of the use of agency workers, the analysis of trade union responses needs to be grounded in a different perspective. This article is an attempt to formulate such a perspective on trade union responses to agency work as being based on understanding the process of establishment rather than polarized responses. The argument is supported by an empirical study of a food manufacturing company in Sweden that increasingly turned to agency workers as a source of labour.
|
|
| 42. |
- Bergström, Ola, 1968, et al.
(författare)
-
It takes change to remain the same: The transformation of Swedish government policy making in economic crises and the involvement of social partners
- 2021
-
Ingår i: Economic and Industrial Democracy. - 0143-831X. ; 43:4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The government responses to the corona crisis across the world has actualized an old debate regarding the role of the state and government policy making in economic crises. This debate should, the authors of this article argue, be understood in the context of how government policy making has been transformed in advanced capitalist economies in the past five decades and recent theoretical developments regarding the role of actors and institutions involved in the production and dissemination of ideas in such transformations. Drawing on an extensive review of policy making and changes in policy making doctrines, this article examines the role of government public investigations in the transformation of the Swedish government policy making in relation to economic crises where the state supports policy making through social partners.
|
|
| 43. |
- Bergström, Ola, 1968, et al.
(författare)
-
Klimatomställning på lika villkor? Vägval för Sverige och svensk industri
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport belyser huruvida Sverige och svensk industri också skall utnyttja de utökade möjligheter till statliga stöd som erbjuds av EU:s nya industripolitik. Den europeiska industri- och klimatpolitiken tillsammans med motsvarande ansats i USA genom Inflation Reduction Act samt den geopolitiska situationen innebär att det inte längre går att luta sig tillbaka mot invanda förhållningssätt utan en lämplig hållning till vertikala (företags- eller sektorsvisa) stöd behöver analyseras inom ramen för denna nya kontext. Vi presenterar en analysram där, utöver traditionell samhällsekonomisk analys kring marknadsmisslyckanden, hänsyn även behöver tas till konkurrensförhållanden, geopolitik inklusive eventuellt behov av strategisk autonomi inom vissa områden samt andra politiska avvägningar.
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
|
|
| 46. |
- Bergström, Ola, 1968, et al.
(författare)
-
Långsiktiga trender: klimatet, teknologin, demografin och produktiviteten
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Industrins Ekonomiska Råd (IER) utses av Industriavtalets parter och består av fristående ekonomer. Varje år tar IER fram en rapport på uppdrag av parterna. I år fick man i uppdrag att inför kommande avtalsrörelse beskriva och analysera ett antal faktorer som har betydelse för industrin och för den svenska ekonomin på lång sikt. Av stor betydelse är vad man kan vänta sig för utveckling för den globala ekonomin under det kommande decenniet och hur relevanta erfarenheterna från det decennium som nu går mot sitt slut är. De två första kapitlen i den här rapporten handlar om detta. I kapitel 2 analyserar vi den vikande produktivitetstillväxten och försöker besvara frågan om det är en bestående trend. I kapitel 3 tar vi upp åldrandet och de medföljande demografiska förändringarna samt migrationens effekter. Den snabba teknikutvecklingen skapar både möjligheter och utmaningar. IER har tagit upp flera olika ämnen på det temat i sina senaste rapporter. I kapitel 4 tar vi upp artificiell intelligens och ställer frågan om det blir en teknologi som kan ändra på spelplanen. Redan i förra årets rapport tog vi upp riskbilderna kring protektionism och klimatförändringarna. Vi fortsätter den analysen i i kapitel 5 och ställer frågan om handelskrig eller klimatförändringarna till och med kan utlösa en ekonomisk kris.
|
|
| 47. |
- Bergström, Ola, 1968
(författare)
-
Min röst men med andra ord
- 2003
-
Ingår i: Avhandlingen. - Lund : Studentlitteratur. - 9144041888
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
- Bergström, Ola, 1968, et al.
(författare)
-
Organizational discourse and subjective: Subjectification during processes of recruitment
- 2006
-
Ingår i: Human Relations. - : SAGE Publications. - 0018-7267 .- 1741-282X. ; 59:3, s. 351-377
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article seeks to contribute to the debate on the relationship between organizational discourses and subjectivity, revolving around whether organizational discourses determine individual subjectivity and the extent to which there is room for human agency. It does so by providing empirical illustrations of how organizational discourses constitute subjectivity during processes of recruitment in a large American consultancy firm operating in Sweden. The analysis illustrates how interviewers, by various discursive moves, initiate, support, control and follow up candidates’ decision to join the company, as if it was an independent choice to join. Findings suggest that to the extent that subjectification takes place during the recruitment process it is dependent on the candidate’s use and acceptance of organizational discourses as expressions of their own motives for working at the company. These findings have implications for the understanding of the relationship between organizational discourses and individual subjectivity and how subjectification processes may be studied in other practices and organizations. It argues that subjectification is an effect of the interaction between human agency and organizational discourses rather than in the determination of one to the other. Any attempt to analyse the impact of organizational discourse on individual subjectivity must take into account the possibility that subjects actively take part in their own self-construction and that this construction is produced in social interaction.
|
|
| 50. |
|
|
