SwePub - sökning: WFRF:(Blank Blank)

Numrering	Referens	Omslagsbild	Hitta
1.	Sarmiento Pico, Luis, et al. (författare) Elucidating the nature of the proton radioactivity and branching ratio on the first proton emitter discovered 53mCo 2023 Ingår i: Nature Communications. - 2041-1723. ; 14 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The observation of a weak proton-emission branch in the decay of the 3174keV 53mCo isomeric state marked the discovery of proton radioactivity in atomic nuclei in 1970. Here we show, based on the partial half-lives and the decay energies of the possible proton-emission branches, that the exceptionally high angular momentum barriers, lp = 9 and lp = 7, play a key role in hindering the proton radioactivity from 53mCo, making them very challenging to observe and calculate. Indeed, experiments had to wait decades for signiﬁcant advances in accelerator facilities and multi-faceted state-of-the-art decay stations to gain full access to all observables. Combining data taken with the TASISpec decay station at the Accelerator Laboratory of the University of Jyväskylä, Finland, and the ACTAR TPC device on LISE3 at GANIL, France, we measured their branching ratios as bp1 = 1.3(1)% and bp2 = 0.025(4)%. These results were compared to cutting-edge shell-model and barrier penetration calculations. This description reproduces the order of magnitude of the branching ratios and partial half-lives, despite their very small spectroscopic factors.
2.	Acs, Balazs, et al. (författare) Abstract P5-02-01: Analytical validation and prognostic potential of an automated digital scoring protocol for Ki67: An International Ki67 Working Group study 2020 Ingår i: Cancer research. Supplement. - 1538-7445. ; 80:4 Suppl Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
3.	Acs, B, et al. (författare) Systematically higher Ki67 scores on core biopsy samples compared to corresponding resection specimen in breast cancer: a multi-operator and multi-institutional study 2022 Ingår i: Modern pathology : an official journal of the United States and Canadian Academy of Pathology, Inc. - : Elsevier BV. - 1530-0285. ; 35:10, s. 1362-1369 Tidskriftsartikel (refereegranskat)
4.	Allentoft, Morten E., et al. (författare) Population genomics of post-glacial western Eurasia 2024 Ingår i: Nature. - 0028-0836 .- 1476-4687. ; 625:7994, s. 301-311 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Western Eurasia witnessed several large-scale human migrations during the Holocene1–5. Here, to investigate the cross-continental effects of these migrations, we shotgun-sequenced 317 genomes—mainly from the Mesolithic and Neolithic periods—from across northern and western Eurasia. These were imputed alongside published data to obtain diploid genotypes from more than 1,600 ancient humans. Our analyses revealed a ‘great divide’ genomic boundary extending from the Black Sea to the Baltic. Mesolithic hunter-gatherers were highly genetically differentiated east and west of this zone, and the effect of the neolithization was equally disparate. Large-scale ancestry shifts occurred in the west as farming was introduced, including near-total replacement of hunter-gatherers in many areas, whereas no substantial ancestry shifts happened east of the zone during the same period. Similarly, relatedness decreased in the west from the Neolithic transition onwards, whereas, east of the Urals, relatedness remained high until around 4,000 bp, consistent with the persistence of localized groups of hunter-gatherers. The boundary dissolved when Yamnaya-related ancestry spread across western Eurasia around 5,000 bp, resulting in a second major turnover that reached most parts of Europe within a 1,000-year span. The genetic origin and fate of the Yamnaya have remained elusive, but we show that hunter-gatherers from the Middle Don region contributed ancestry to them. Yamnaya groups later admixed with individuals associated with the Globular Amphora culture before expanding into Europe. Similar turnovers occurred in western Siberia, where we report new genomic data from a ‘Neolithic steppe’ cline spanning the Siberian forest steppe to Lake Baikal. These prehistoric migrations had profound and lasting effects on the genetic diversity of Eurasian populations.
5.	Antoniou, Antonis C., et al. (författare) A locus on 19p13 modifies risk of breast cancer in BRCA1 mutation carriers and is associated with hormone receptor-negative breast cancer in the general population 2010 Ingår i: Nature Genetics. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1546-1718 .- 1061-4036. ; 42:10, s. 885-892 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Germline BRCA1 mutations predispose to breast cancer. To identify genetic modifiers of this risk, we performed a genome-wide association study in 1,193 individuals with BRCA1 mutations who were diagnosed with invasive breast cancer under age 40 and 1,190 BRCA1 carriers without breast cancer diagnosis over age 35. We took forward 96 SNPs for replication in another 5,986 BRCA1 carriers (2,974 individuals with breast cancer and 3,012 unaffected individuals). Five SNPs on 19p13 were associated with breast cancer risk (P-trend = 2.3 x 10(-9) to Ptrend = 3.9 x 10(-7)), two of which showed independent associations (rs8170, hazard ratio (HR) = 1.26, 95% CI 1.17-1.35; rs2363956 HR = 0.84, 95% CI 0.80-0.89). Genotyping these SNPs in 6,800 population-based breast cancer cases and 6,613 controls identified a similar association with estrogen receptor-negative breast cancer (rs2363956 per-allele odds ratio (OR) = 0.83, 95% CI 0.75-0.92, P-trend = 0.0003) and an association with estrogen receptor-positive disease in the opposite direction (OR = 1.07, 95% CI 1.01-1.14, P-trend = 0.016). The five SNPs were also associated with triple-negative breast cancer in a separate study of 2,301 triple-negative cases and 3,949 controls (Ptrend = 1 x 10(-7) to Ptrend = 8 x 10(-5); rs2363956 per-allele OR = 0.80, 95% CI 0.74-0.87, P-trend = 1.1 x 10(-7)).
6.	Antoniou, Antonis C., et al. (författare) Common alleles at 6q25.1 and 1p11.2 are associated with breast cancer risk for BRCA1 and BRCA2 mutation carriers 2011 Ingår i: Human Molecular Genetics. - : Oxford University Press (OUP). - 0964-6906 .- 1460-2083. ; 20:16, s. 3304-3321 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Two single nucleotide polymorphisms (SNPs) at 6q25.1, near the ESR1 gene, have been implicated in the susceptibility to breast cancer for Asian (rs2046210) and European women (rs9397435). A genome-wide association study in Europeans identified two further breast cancer susceptibility variants: rs11249433 at 1p11.2 and rs999737 in RAD51L1 at 14q24.1. Although previously identified breast cancer susceptibility variants have been shown to be associated with breast cancer risk for BRCA1 and BRCA2 mutation carriers, the involvement of these SNPs to breast cancer susceptibility in mutation carriers is currently unknown. To address this, we genotyped these SNPs in BRCA1 and BRCA2 mutation carriers from 42 studies from the Consortium of Investigators of Modifiers of BRCA1/2. In the analysis of 14 123 BRCA1 and 8053 BRCA2 mutation carriers of European ancestry, the 6q25.1 SNPs (r(2) = 0.14) were independently associated with the risk of breast cancer for BRCA1 mutation carriers [ hazard ratio (HR) = 1.17, 95% confidence interval (CI): 1.11-1.23, P-trend = 4.5 x 10(-9) for rs2046210; HR = 1.28, 95% CI: 1.18-1.40, P-trend = 1.3 x 10(-8) for rs9397435], but only rs9397435 was associated with the risk for BRCA2 carriers (HR = 1.14, 95% CI: 1.01-1.28, P-trend = 0.031). SNP rs11249433 (1p11.2) was associated with the risk of breast cancer for BRCA2 mutation carriers (HR = 1.09, 95% CI: 1.02-1.17, P-trend = 0.015), but was not associated with breast cancer risk for BRCA1 mutation carriers (HR = 0.97, 95% CI: 0.92-1.02, P-trend = 0.20). SNP rs999737 (RAD51L1) was not associated with breast cancer risk for either BRCA1 or BRCA2 mutation carriers (P-trend = 0.27 and 0.30, respectively). The identification of SNPs at 6q25.1 associated with breast cancer risk for BRCA1 mutation carriers will lead to a better understanding of the biology of tumour development in these women.
7.	Antoniou, A. C., et al. (författare) Common breast cancer susceptibility alleles and the risk of breast cancer for BRCA1 and BRCA2 mutation carriers : Implications for risk prediction 2010 Ingår i: Cancer Research. - : American Association for Cancer Research. - 0008-5472 .- 1538-7445. ; 70:23, s. 9742-9754 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The known breast cancer susceptibility polymorphisms in FGFR2, TNRC9/TOX3, MAP3K1, LSP1, and 2q35 confer increased risks of breast cancer for BRCA1 or BRCA2 mutation carriers. We evaluated the associations of 3 additional single nucleotide polymorphisms (SNPs), rs4973768 in SLC4A7/NEK10, rs6504950 in STXBP4/COX11, and rs10941679 at 5p12, and reanalyzed the previous associations using additional carriers in a sample of 12,525 BRCA1 and 7,409 BRCA2 carriers. Additionally, we investigated potential interactions between SNPs and assessed the implications for risk prediction. The minor alleles of rs4973768 and rs10941679 were associated with increased breast cancer risk for BRCA2 carriers (per-allele HR = 1.10, 95% CI: 1.03-1.18, P = 0.006 and HR = 1.09, 95% CI: 1.01-1.19, P = 0.03, respectively). Neither SNP was associated with breast cancer risk for BRCA1 carriers, and rs6504950 was not associated with breast cancer for either BRCA1 or BRCA2 carriers. Of the 9 polymorphisms investigated, 7 were associated with breast cancer for BRCA2 carriers (FGFR2, TOX3, MAP3K1, LSP1, 2q35, SLC4A7, 5p12, P = 7 × 10-11 - 0.03), but only TOX3 and 2q35 were associated with the risk for BRCA1 carriers (P = 0.0049, 0.03, respectively). All risk-associated polymorphisms appear to interact multiplicatively on breast cancer risk for mutation carriers. Based on the joint genotype distribution of the 7 risk-associated SNPs in BRCA2 mutation carriers, the 5% of BRCA2 carriers at highest risk (i.e., between 95th and 100th percentiles) were predicted to have a probability between 80% and 96% of developing breast cancer by age 80, compared with 42% to 50% for the 5% of carriers at lowest risk. Our findings indicated that these risk differences might be sufficient to influence the clinical management of mutation carriers.
8.	Antoniou, A. C., et al. (författare) Common variants in LSP1, 2q35 and 8q24 and breast cancer risk for BRCA1 and BRCA2 mutation carriers 2009 Ingår i: Human Molecular Genetics. - [Antoniou, Antonis C.; McGuffog, Lesley; Peock, Susan; Cook, Margaret; Frost, Debra; Oliver, Clare; Platte, Radka; Pooley, Karen A.; Easton, Douglas F.] Univ Cambridge, Dept Publ Hlth & Primary Care, Canc Res UK Genet Epidemiol Unit, Cambridge, England. [Sinilnikova, Olga M.; Leone, Melanie] Univ Lyon, CNRS, Hosp Civils Lyon,Ctr Leon Berard,UMR5201, Unite Mixte Genet Constitut Canc Frequents, Lyon, France. [Healey, Sue; Spurdle, Amanda B.; Beesley, Jonathan; Chen, Xiaoqing; Chenevix-Trench, Georgia] Queensland Inst Med Res, Brisbane, Qld 4029, Australia. [Nevanlinna, Heli; Heikkinen, Tuomas] Univ Helsinki, Cent Hosp, Dept Obstet & Gynecol, FIN-00290 Helsinki, Finland. [Simard, Jacques] Univ Laval, Quebec City, PQ, Canada. [Simard, Jacques] Univ Quebec, Ctr Hosp, Canada Res Chair Oncogenet, Canc Genom Lab, Quebec City, PQ, Canada. Peter MacCallum Canc Inst, Melbourne, Vic 3002, Australia. [Neuhausen, Susan L.; Ding, Yuan C.] Univ Calif Irvine, Dept Epidemiol, Irvine, CA USA. [Couch, Fergus J.; Wang, Xianshu; Fredericksen, Zachary] Mayo Clin, Rochester, MN USA. [Peterlongo, Paolo; Peissel, Bernard; Radice, Paolo] Fdn IRCCS Ist Nazl Tumori, Milan, Italy. [Peterlongo, Paolo; Radice, Paolo] Fdn Ist FIRC Oncol Molecolare, Milan, Italy. [Bonanni, Bernardo; Bernard, Loris] Ist Europeo Oncol, Milan, Italy. [Viel, Alessandra] IRCCS, Ctr Riferimento Oncol, Aviano, Italy. [Bernard, Loris] Cogentech, Consortium Genom Technol, Milan, Italy. [Szabo, Csilla I.] Mayo Clin, Coll Med, Dept Lab Med & Pathol, Rochester, MN USA. [Foretova, Lenka] Masaryk Mem Canc Inst, Dept Canc Epidemiol & Genet, Brno, Czech Republic. [Zikan, Michal] Charles Univ Prague, Dept Biochem & Expt Oncol, Fac Med 1, Prague, Czech Republic. [Claes, Kathleen] Ghent Univ Hosp, Ctr Med Genet, B-9000 Ghent, Belgium. [Greene, Mark H.; Mai, Phuong L.] US Natl Canc Inst, Clin Genet Branch, Rockville, MD USA. [Rennert, Gad; Lejbkowicz, Flavio] CHS Natl Canc Control Ctr, Haifa, Israel. [Rennert, Gad; Lejbkowicz, Flavio] Carmel Hosp, Dept Community Med & Epidemiol, Haifa, Israel. [Rennert, Gad; Lejbkowicz, Flavio] B Rappaport Fac Med, Haifa, Israel. [Andrulis, Irene L.; Glendon, Gord] Canc Care Ontario, Ontario Canc Genet Network, Toronto, ON M5G 2L7, Canada. [Andrulis, Irene L.] Mt Sinai Hosp, Fred A Litwin Ctr Canc Genet, Samuel Lunenfeld Res Inst, Toronto, ON, Canada. [Andrulis, Irene L.] Univ Toronto, Dept Mol Genet, Toronto, ON, Canada. [Gerdes, Anne-Marie; Thomassen, Mads] Odense Univ Hosp, Dept Biochem Pharmacol & Genet, DK-5000 Odense, Denmark. [Sunde, Lone] Aarhus Univ Hosp, Dept Clin Genet, DK-8000 Aarhus, Denmark. [Caligo, Maria A.] Univ Pisa, Div Surg Mol & Ultrastructural Pathol, Dept Oncol, Pisa, Italy. [Caligo, Maria A.] Pisa Univ Hosp, Pisa, Italy. [Laitman, Yael; Kontorovich, Tair; Cohen, Shimrit; Friedman, Eitan] Chaim Sheba Med Ctr, Susanne Levy Gertner Oncogenet Unit, IL-52621 Tel Hashomer, Israel. [Kaufman, Bella] Chaim Sheba Med Ctr, Inst Oncol, IL-52621 Tel Hashomer, Israel. [Kaufman, Bella; Friedman, Eitan] Tel Aviv Univ, Sackler Sch Med, IL-69978 Tel Aviv, Israel. [Dagan, Efrat; Baruch, Ruth Gershoni] Rambam Med Ctr, Genet Inst, Haifa, Israel. [Harbst, Katja] Lund Univ, Dept Oncol, S-22100 Lund, Sweden. [Barbany-Bustinza, Gisela; Rantala, Johanna] Karolinska Univ Hosp, Dept Clin Genet, Stockholm, Sweden. [Ehrencrona, Hans] Uppsala Univ, Dept Genet & Pathol, Uppsala, Sweden. [Karlsson, Per] Sahlgrenska Univ, Dept Oncol, Gothenburg, Sweden. [Domchek, Susan M.; Nathanson, Katherine L.] Univ Penn, Philadelphia, PA 19104 USA. [Osorio, Ana; Benitez, Javier] Ctr Invest Biomed Red Enfermedades Raras CIBERERE, Inst Salud Carlos III, Madrid, Spain. [Osorio, Ana; Benitez, Javier] Spanish Natl Canc Ctr CNIO, Human Canc Genet Programme, Human Genet Grp, Madrid, Spain. [Blanco, Ignacio] Catalan Inst Oncol ICO, Canc Genet Counseling Program, Barcelona, Spain. [Lasa, Adriana] Hosp Santa Creu & Sant Pau, Genet Serv, Barcelona, Spain. [Hamann, Ute] Deutsch Krebsforschungszentrum, Neuenheimer Feld 580 69120, D-6900 Heidelberg, Germany. [Hogervorst, Frans B. L.] Netherlands Canc Inst, Dept Pathol, Family Canc Clin, NL-1066 CX Amsterdam, Netherlands. [Rookus, Matti A.] Netherlands Canc Inst, Dept Epidemiol, Amsterdam, Netherlands. [Collee, J. Margriet] Erasmus Univ, Dept Clin Genet, Rotterdam Family Canc Clin, Med Ctr, NL-3000 DR Rotterdam, Netherlands. [Devilee, Peter] Dept Genet Epidemiol, Leiden, Netherlands. [Wijnen, Juul] Leiden Univ, Med Ctr, Ctr Human & Clin Genet, Leiden, Netherlands. [Ligtenberg, Marjolijn J.] Radboud Univ Nijmegen, Med Ctr, Dept Human Genet, NL-6525 ED Nijmegen, Netherlands. [van der Luijt, Rob B.] Univ Utrecht, Med Ctr, Dept Clin Mol Genet, NL-3508 TC Utrecht, Netherlands. [Aalfs, Cora M.] Univ Amsterdam, Acad Med Ctr, Dept Clin Genet, NL-1105 AZ Amsterdam, Netherlands. [Waisfisz, Quinten] Vrije Univ Amsterdam, Med Ctr, Dept Clin Genet, Amsterdam, Netherlands. [van Roozendaal, Cornelis E. P.] Univ Med Ctr, Dept Clin Genet, Maastricht, Netherlands. [Evans, D. Gareth; Lalloo, Fiona] Cent Manchester Univ Hosp, NHS Fdn Trust, Manchester Acad Hlth Sci Ctr, Manchester, Lancs, England. [Eeles, Rosalind] Inst Canc Res, Translat Canc Genet Team, London SW3 6JB, England. [Eeles, Rosalind] Royal Marsden NHS Fdn Trust, London, England. [Izatt, Louise] Guys Hosp, Clin Genet, London SE1 9RT, England. [Davidson, Rosemarie] Ferguson Smith Ctr Clin Genet, Glasgow, Lanark, Scotland. [Chu, Carol] Yorkshire Reg Genet Serv, Leeds, W Yorkshire, England. [Eccles, Diana] Princess Anne Hosp, Wessex Clin Genet Serv, Southampton, Hants, England. [Cole, Trevor] Birmingham Womens Hosp Healthcare, NHS Trust, W Midlands Reg Genet Serv, Birmingham, W Midlands, England. [Hodgson, Shirley] Univ London, Dept Canc Genet, St Georges Hosp, London, England. [Godwin, Andrew K.; Daly, Mary B.] Fox Chase Canc Ctr, Philadelphia, PA 19111 USA. [Stoppa-Lyonnet, Dominique] Univ Paris 05, Paris, France. [Stoppa-Lyonnet, Dominique] Inst Curie, INSERM U509, Serv Genet Oncol, Paris, France. [Buecher, Bruno] Inst Curie, Dept Genet, Paris, France. [Bressac-de Paillerets, Brigitte; Remenieras, Audrey; Lenoir, Gilbert M.] Inst Cancrol Gustave Roussy, Dept Genet, Villejuif, France. [Bressac-de Paillerets, Brigitte] Inst Cancerol Gustave Roussy, INSERM U946, Villejuif, France. [Caron, Olivier] Inst Cancerol Gustave Roussy, Dept Med, Villejuif, France. [Lenoir, Gilbert M.] Inst Cancerol Gustave Roussy, CNRS FRE2939, Villejuif, France. [Sevenet, Nicolas; Longy, Michel] Inst Bergonie, Lab Genet Constitutionnelle, Bordeaux, France. [Longy, Michel] Inst Bergonie, INSERM U916, Bordeaux, France. [Ferrer, Sandra Fert] Hop Hotel Dieu, Ctr Hosp, Lab Genet Chromosom, Chambery, France. [Prieur, Fabienne] CHU St Etienne, Serv Genet Clin Chromosom, St Etienne, France. [Goldgar, David] Univ Utah, Dept Dermatol, Salt Lake City, UT 84112 USA. [Miron, Alexander; Yassin, Yosuf] Dana Farber Canc Inst, Boston, MA 02115 USA. [John, Esther M.] No Calif Canc Ctr, Fremont, CA USA. [John, Esther M.] Stanford Univ, Sch Med, Stanford, CA 94305 USA. [Buys, Saundra S.] Univ Utah, Hlth Sci Ctr, Huntsman Canc Inst, Salt Lake City, UT USA. [Hopper, John L.] Univ Melbourne, Melbourne, Australia. [Terry, Mary Beth] Columbia Univ, New York, NY USA. [Singer, Christian; Gschwantler-Kaulich, Daphne; Staudigl, Christine] Med Univ Vienna, Div Special Gynecol, Dept OB GYN, Vienna, Austria. [Hansen, Thomas V. O.] Univ Copenhagen, Rigshosp, Dept Clin Biochem, DK-2100 Copenhagen, Denmark. [Barkardottir, Rosa Bjork] Landspitali Univ Hosp, Dept Pathol, Reykjavik, Iceland. [Kirchhoff, Tomas; Pal, Prodipto; Kosarin, Kristi; Offit, Kenneth] Mem Sloan Kettering Canc Ctr, Dept Med, Clin Genet Serv, New York, NY 10021 USA. [Piedmonte, Marion] Roswell Pk Canc Inst, GOG Stat & Data Ctr, Buffalo, NY 14263 USA. [Rodriguez, Gustavo C.] Evanston NW Healthcare, NorthShore Univ Hlth Syst, Evanston, IL 60201 USA. [Wakeley, Katie] Tufts Univ, New England Med Ctr, Boston, MA 02111 USA. [Boggess, John F.] Univ N Carolina, Chapel Hill, NC 27599 USA. [Basil, Jack] St Elizabeth Hosp, Edgewood, KY 41017 USA. [Schwartz, Peter E.] Yale Univ, Sch Med, New Haven, CT 06510 USA. [Blank, Stephanie V.] New York Univ, Sch Med, New York, NY 10016 USA. [Toland, Amanda E.] Ohio State Univ, Dept Internal Med, Columbus, OH 43210 USA. [Toland, Amanda E.] Ohio State Univ, Div Human Canc Genet, Ctr Comprehens Canc, Columbus, OH 43210 USA. [Montagna, Marco; Casella, Cinzia] IRCCS, Ist Oncologico Veneto, Immunol & Mol Oncol Unit, Padua, Italy. [Imyanitov, Evgeny N.] NN Petrov Inst Res Inst, St Petersburg, Russia. [Allavena, Anna] Univ Turin, Dept Genet Biol & Biochem, Turin, Italy. [Schmutzler, Rita K.; Versmold, Beatrix; Arnold, Norbert] Univ Cologne, Dept Obstet & Gynaecol, Div Mol Gynaeco Oncol, Cologne, Germany. [Engel, Christoph] Univ Leipzig, Inst Med Informat Stat & Epidemiol, Leipzig, Germany. [Meindl, Alfons] Tech Univ Munich, Dept Obstet & Gynaecol, Munich, Germany. [Ditsch, Nina] Univ Munich, Dept Obstet & Gynecol, Munich, Germany. Univ Schleswig Holstein, Dept Obstet & Gynaecol, Campus Kiel, Germany. [Niederacher, Dieter] Univ Duesseldorf, Dept Obstet & Gynaecol, Mol Genet Lab, Dusseldorf, Germany. [Deissler, Helmut] Univ Ulm, Dept Obstet & Gynaecol, Ulm, Germany. [Fiebig, Britta] Univ Regensburg, Inst Human Genet, Regensburg, Germany. [Suttner, Christian] Univ Heidelberg, Inst Human Genet, Heidelberg, Germany. [Schoenbuchner, Ines] Univ Wurzburg, Inst Human Genet, D-8700 Wurzburg, Germany. [Gadzicki, Dorothea] Med Univ, Inst Cellular & Mol Pathol, Hannover, Germany. [Caldes, Trinidad; de la Hoya, Miguel] Hosp Clinico San Carlos 28040, Madrid, Spain. : Oxford University Press. - 0964-6906 .- 1460-2083. ; 18:22, s. 4442-4456 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Genome-wide association studies of breast cancer have identified multiple single nucleotide polymorphisms (SNPs) that are associated with increased breast cancer risks in the general population. In a previous study, we demonstrated that the minor alleles at three of these SNPs, in FGFR2, TNRC9 and MAP3K1, also confer increased risks of breast cancer for BRCA1 or BRCA2 mutation carriers. Three additional SNPs rs3817198 at LSP1, rs13387042 at 2q35 and rs13281615 at 8q24 have since been reported to be associated with breast cancer in the general population, and in this study we evaluated their association with breast cancer risk in 9442 BRCA1 and 5665 BRCA2 mutation carriers from 33 study centres. The minor allele of rs3817198 was associated with increased breast cancer risk only for BRCA2 mutation carriers [hazard ratio (HR) = 1.16, 95% CI: 1.07-1.25, P-trend = 2.8 × 10-4]. The best fit for the association of SNP rs13387042 at 2q35 with breast cancer risk was a dominant model for both BRCA1 and BRCA2 mutation carriers (BRCA1: HR = 1.14, 95% CI: 1.04-1.25, P = 0.0047; BRCA2: HR = 1.18 95% CI: 1.04-1.33, P = 0.0079). SNP rs13281615 at 8q24 was not associated with breast cancer for either BRCA1 or BRCA2 mutation carriers, but the estimated association for BRCA2 mutation carriers (per-allele HR = 1.06, 95% CI: 0.98-1.14) was consistent with odds ratio estimates derived from population-based case-control studies. The LSP1 and 2q35 SNPs appear to interact multiplicatively on breast cancer risk for BRCA2 mutation carriers. There was no evidence that the associations vary by mutation type depending on whether the mutated protein is predicted to be stable or not.
9.	Aronsson, Mora, et al. (författare) Sveriges arter och naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv : Resultat från rapportering 2019 till EU av bevarandestatus 2013-2018 2020 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Sverige har en variationsrik natur med storslagen fjällmiljö, myllrande våtmarker, vattendrag och sjöar, kust och hav, skogar och odlingslandskap, alla med ett rikt växt och djurliv. Den här fantastiska biologiska mångfalden tas ofta för given och ibland som en lyx, men oavsett vilket är det en förutsättning för vår överlevnad.2019 rapporterade Sverige statusen till EU för perioden 2013–2018 för de naturtyper och arter i Sverige som är listade i art- och habitatdirektivet. Den berättar att 20 procent av naturtyperna och 40 procent av arterna mår bra. Den biologiska mångfalden är hårt trängd i såväl Sverige som i andra EU-länder.Den här rapporten sammanfattar Sveriges rapportering och innehåller beskrivningar av status för naturtyper och arter, påverkan, hot och trender. Rapporten ger kunskap om tillståndet för den biologiska mångfalden i Sverige med hjälp av de arter och naturtyper som är listade i EU:s art- och habitatdirektiv.Rapporten visar hur naturmiljöerna i Sverige förändas, och sammanfattar den senaste kunskapen om vilka faktorer som driver dessa förändringar. Även exempel på hur vi genom restaurerings- och skötselåtgärder kan hejda förlusten av biologisk mångfald tas upp.
10.	Baker, U, et al. (författare) 'How to know what you need to do': a cross-country comparison of maternal health guidelines in Burkina Faso, Ghana and Tanzania 2012 Ingår i: Implementation science : IS. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1748-5908. ; 7, s. 31- Tidskriftsartikel (refereegranskat)
11.	Barnett, A., et al. (författare) New international clinical recommendations on Developmental Coordination Disorders (DCD) : focus on adolescents and adults 2018 Konferensbidrag (refereegranskat)
12.	Baumgarten, P, et al. (författare) Loss of FUBP1 expression in gliomas predicts FUBP1 mutation and is associated with oligodendroglial differentiation, IDH1 mutation and 1p/19q loss of heterozygosity 2014 Ingår i: Neuropathology and applied neurobiology. - : Wiley. - 1365-2990 .- 0305-1846. ; 40:2, s. 205-216 Tidskriftsartikel (refereegranskat)
13.	Bertaglia, Emanuele, et al. (författare) Atrial high-rate episodes : prevalence, stroke risk, implications for management, and clinical gaps in evidence 2019 Ingår i: Europace. - : Oxford University Press (OUP). - 1099-5129 .- 1532-2092. ; 21:10, s. 1459-1467 Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract Self-terminating atrial arrhythmias are commonly detected on continuous rhythm monitoring, e.g. by pacemakers or defibrillators. It is unclear whether the presence of these arrhythmias has therapeutic consequences. We sought to summarize evidence on the prevalence of atrial high-rate episodes (AHREs) and their impact on risk of stroke. We performed a comprehensive, tabulated review of published literature on the prevalence of AHRE. In patients with AHRE, but without atrial fibrillation (AF), we reviewed the stroke risk and the potential risk/benefit of oral anticoagulation. Atrial high-rate episodes are found in 10-30% of AF-free patients. Presence of AHRE slightly increases stroke risk (0.8% to 1%/year) compared with patients without AHRE. Atrial high-rate episode of longer duration (e.g. those >24 h) could be associated with a higher stroke risk. Oral anticoagulation has the potential to reduce stroke risk in patients with AHRE but is associated with a rate of major bleeding of 2%/year. Oral anticoagulation is not effective in patients with heart failure or survivors of a stroke without AF. It remains unclear whether anticoagulation is effective and safe in patients with AHRE. Atrial high-rate episodes are common and confer a slight increase in stroke risk. There is true equipoise on the best way to reduce stroke risk in patients with AHRE. Two ongoing trials (NOAH-AFNET 6 and ARTESiA) will provide much-needed information on the effectiveness and safety of oral anticoagulation using non-vitamin K antagonist oral anticoagulants in patients with AHRE.
14.	Billing, Matilda, et al. (författare) Signaling via Smad2 and Smad3 is dispensable for adult murine hematopoietic stem cell function in vivo 2017 Ingår i: Experimental Hematology. - : Elsevier BV. - 0301-472X. Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Transforming growth factor-β (TGFβ) is a member of a large family of polypeptide growth factors. TGFβ signals mainly through the intracellular proteins Smad2 and Smad3, which are highly similar in amino acid sequence identity. A number of studies have shown that these proteins, dependent on context, have distinct roles in the TGFβ signaling pathway. TGFβ is one of the most potent inhibitors of hematopoietic stem and progenitor cell proliferation in vitro, but its role in hematopoiesis in vivo is still being determined. To circumvent possible redundancies at the receptor level and to address specifically the role of the Smad circuitry downstream of TGFβ and activin in hematopoiesis, we studied the effect of genetically deleting both Smad2 and Smad3 in adult murine hematopoietic cells. Indeed, TGFβ signaling is impaired in vitro in primitive bone marrow (BM) cells of Smad2 and Smad3 single knockout models. However, blood parameters appear normal under steady state and in the transplantation setting. Interestingly, upon deletion of both Smad2 and Smad3 in vivo, mice quickly develop a lethal inflammatory disease, suggesting that activin/TGFβ signaling is crucial for immune cell homeostasis in the adult context. Furthermore, concurrent deletion of Smad2 and Smad3 in BM cells in immune-deficient nude mice did not result in any significant alterations of the hematopoietic system. Our findings suggest that Smad2 and Smad3 function to mediate crucial aspects of the immunoregulatory properties of TGFβ, but are dispensable for any effect that TGFβ has on primitive hematopoietic cells in vivo.
15.	Birgersson, Sofia, 1976, et al. (författare) A high-throughput LC-MS/MS assay for quantification of artesunate and its metabolite dihydroartemisinin in human plasma and saliva. 2014 Ingår i: Bioanalysis. - : Future Science Ltd. - 1757-6180 .- 1757-6199. ; 6:18, s. 2357-69 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract AIM: Saliva is an alternative sampling matrix to plasma, offering a noninvasive technique, but requires a highly sensitive bioanalytical method. MATERIALS & METHODS: An API 3000 triple quadrupole mass spectrometer with an electrospray ionization source operated in the positive ion mode was used for the analysis. RESULTS: A high-throughput LC-MS/MS method using SPE for the quantification of artesunate and dihydroartemisinin in plasma and saliva has been optimized and validated according to US FDA guidelines. For both analytes the LLOQ was determined to 5 ng/ml and the calibration range was 5-1000 ng/ml for artesunate and 5-2000 ng/ml for dihydroartemisinin. CONCLUSION: For the first time, a bioanalytical method for determination of artesunate and dihydroartemisinin in human saliva has been described, showing possible applicability in clinical saliva samples in addition to plasma samples.
16.	Bjorkgren, I., et al. (författare) Targeted inactivation of the mouse epididymal beta-defensin 41 alters sperm flagellar beat pattern and zona pellucida binding 2016 Ingår i: Molecular and Cellular Endocrinology. - : Elsevier BV. - 0303-7207. ; 427:C, s. 143-154 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract During epididymal maturation, sperm acquire the ability to swim progressively by interacting with proteins secreted by the epididymal epithelium. Beta-defensin proteins, expressed in the epididymis, continue to regulate sperm motility during capacitation and hyperactivation in the female reproductive tract. We characterized the mouse beta-defensin 41 (DEFB41), by generating a mouse model with iCre recombinase inserted into the first exon of the gene. The homozygous Defb41(iCre/iCre) knock-in mice lacked Defb41 expression and displayed iCre recombinase activity in the principal cells of the proximal epididymis. Heterozygous Defb41(iCre/+) mice can be used to generate epididymis specific conditional knock-out mouse models. Homozygous Defb41(iCre/iCre) sperm displayed a defect in sperm motility with the flagella primarily bending in the pro-hook conformation while capacitated wild-type sperm more often displayed the anti-hook conformation. This led to a reduced straight line motility of Defb41(iCre/liCre) sperm and weaker binding to the oocyte. Thus, DEFB41 is required for proper sperm maturation.
17.	Blank, A, et al. (författare) "Quality of prenatal and maternal care: bridging the know-do gap" (QUALMAT study): an electronic clinical decision support system for rural Sub-Saharan Africa 2013 Ingår i: BMC medical informatics and decision making. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1472-6947. ; 13, s. 44- Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
18.	Blank, CU, et al. (författare) 36-months and 18-months relapse-free survival after (neo)adjuvant ipilimumab plus nivolumab in macroscopic stage III melanoma patients - update of the OpACIN and OpACIN-neo trials 2020 Ingår i: CANCER RESEARCH. - 0008-5472. ; 80:16 Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
19.	Blank, Cintia Avila, et al. (författare) Exploring Learning Context Effects and Grapho(-Phonic)-Phonological Priming in Trilinguals 2019 Ingår i: Languages. - : MDPI AG. - 2226-471X. ; 4:3 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract A growing body of research on bilingual word recognition suggests that lexical access is language non-selective in nature. This claim aligns with the Dynamic Systems Theory (DST) approach to (multilingual) language acquisition, according to which complex systems involve a large number of elements that interact. In language learners, these interactions lead to the creation and dissolution of patterns as the tasks and environments around them change. In this study, we extend the scope from previous research on word recognition to include the role immersion plays on the transfer of grapho(-phonic)-phonological patterns among (Brazilian Portuguese–French–English) trilinguals. Two groups of participants—one group living in their L1 environment and the other in an L2 setting—were presented with a primed lexical decision task. Besides revealing a high impact of L2 immersion on the processing of grapho(-phonic)-phonological related primes, our results provide further support for the notion of language non-selective access to the lexicon, which seems to generalize to trilingual word recognition. Implications for the DST view of multiple language acquisition are briefly discussed.
20.	Blank, CU, et al. (författare) OpACIN-neo: A multicenter phase II study to identify the optimal neo-adjuvant combination scheme of ipilimumab (IPI) and nivolumab (NIVO) 2018 Ingår i: ANNALS OF ONCOLOGY. - 0923-7534. ; 29, s. 734-734 Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
21.	Blank, Henrick, et al. (författare) Fladdermusfaunan i Jönköpings län 2008 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I Jönköpings län har fladdermöss inventerats vintertid på fyra platser. Inventeringarna började redan i början av 1980-talet. De ökade krav på att kartlägga och bevara fladdermöss som ställdes på Sverige i och med att man undertecknade det europeiska fladdermusavtalet och gick med i EU innebar emellertid att fladdermössens sommartillhåll behövde kartläggas. Dessa krav i kombination med att nya tekniska hjälpmedel fanns tillgängliga gjorde att ystematiska inventeringar kom igång i Jönköpings län 1999. Inventeringar på 204 lokaler har nu genomförts och gjort Jönköpings län till ett av de mest välinventerade områdena i Europa vad gäller fladdermössens sommartillhåll. Det har också inneburit att det nu är dags att göra en vrapportering av de första 10 årens systematiska inventeringsarbete samt att beskriva länsstyrelsens arbete med fladdermöss. Syftet med denna rapport är att: • sammanställa och presentera resultat från fladdermusinventeringarna • utgöra informationsunderlag om fladdermöss vid kontakt med allmänheten • ta fram förslag på miljöövervakningsprogram för fladdermöss • presentera preliminära riktlinjer för det framtida fladdermusarbetet i länet Informationsunderlaget som denna rapport utgör består dels i allmän orientering om fladdermöss samt hur man ska bete sig om man har problem med fladdermöss i sitt hus eller hittar en död fladdermus. Den metodik som använts vid sommarinventeringarna kallas för artkartering. Det innebär i korthet att man till fots aktivt söker igenom biotoper där man förväntar sig många arter eller speciella arter med hjälp av en ultraljudsdetektor som gör att man kan höra fladdermössens artspecifika ekopejlingsläten som de kontinuerligt stöter ut när de flyger. Observerade fladdermöss artbestäms och räknas. Övervintringsplatser har sökts igenom och alla fladdermöss man sett räknats och bestämts till art så långt det varit möjligt. Inventeringarna har till stor del riktat in sig på att hitta sällsynta arter, i synnerhet den globalt hotade barbastellen. Barbastellen har hittats på sammanlagt 19 nya platser, varav 8 stycken i ett tidigare okänt förekomstområde i Värnamo kommun. Andra sällsynta arter som hittats är dammfladdermus, pipistrell, fransfladdermus och trollfladdermus. Vanligaste arterna vid sommarinventeringarna var nordisk fladdermus, mustasch-/Brandts fladdermus (har ej skiljts på vid artbestämning) och dvärgfladdermus. Vid vinterinventeringarna har långörad fladdermus och vattenfladdermus varit de vanligaste, medan fransfladdermus (och troligen mustaschfladdermus) varit den enda rödlistade arten som hittats. Totalt har 13 av de 18 i Sverige påträffade fladdermusarterna hittats i Jönköpings län. I rapporten beskrivs de arter som påträffats i Jönköpings län och information om bland annat nationell utbredning, förekomst i länet och utseende presenteras. År 2005 påbörjade Länsstyrelsen miljöövervakning av fladdermöss för att se hur deras bestånd utvecklas över tiden. Dock har det saknats ett komplett övervakningsprogram, varför ett förslag på ett sådant presenteras i föreliggande rapport. Förslaget består totalt av 48 lokaler som är lämpliga att ingå i ett övervakningsprogram och inventeras ungefär vart fjärde år. Lokalerna är bland annat utvalda så att de ska fånga upp alla länets hotade arter och täcka in så stor del av länet som möjligt. Utformningen av programmet bestäms definitivt under våren 2009. Förutom fortsatt miljöövervakning planeras fladdermusarbetet framöver att innehålla flera olika delar som bland annat fortsatt kartläggning av hotade arter, rådgivning om vad man gör om man hittar fladdermöss eller har problem med dem, genomförande av laddermusguidningar samt skydd och restaurering av fladdermössens livsmiljöer. Detta arbete kommer avseende barbastellen att delvis bedrivas inom ramarna för åtgärdsprogramsarbetet för hotade arter.
22.	Blank, Henrick (författare) Fågellivet på skyddade myrmarker i Jönköpings län 2004 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract En av de mest unika naturtyperna i Jönköpings län är myrmarkerna och i synnerhet högmossarna. Bland de största märks Store mosse och Komosse. Högmossarna bildar ofta en mosaik med andra värdefulla myrmarker, som här sammanfattas som myrmarker. Myrmarker är genom sin orördhet och ofta stora öppna vidder inte bara Sydsveriges sista vildmark och uppskattade turistmål utan även hemvist för en rad sällsynta djur- och växtarter. Både naturtypen i sig och de speciella arterna har inneburit att man inom EU och arbetet med att skydda områden prioriterat högmossar extra högt. Detta har gjort att flera av högmossarna i Jönköpings län utpekats till så kallade natura 2000-områden, vilket innebär att dessa marker ska skyddas. Det innebär också att vi blir skyldiga att följa upp kvaliteten på naturtypen i sig och vissa arter på dessa marker. För att tillgodose en del av dessa krav följer vi upp fågellivet, vilka både indikerar hur naturtypen i sig utvecklas och hur fågelarterna själva utvecklas. Under 2002 och 2003 inventerades Anderstorps store mosse, Bare mosse, Dumme mosse och Store mosse. Andra inventeringar har gjorts för Mörhultamossen och Komosse. Mörhultamossen är medtagen i denna rapport som ett potentiellt framtida natura 2000-område. Övriga områden är redan natura 2000-områden. För att sammanställa ett så gott underlag som möjligt inför arbetet med Natura 2000 har även dessa inventeringar behandlats i föreliggande rapport. För myrmarker som inventerats mer än en gång har visas slutsatser om beståndstrender för olika arter dragits. Eftersom olika inventeringsmetoder använts är dock dessa slutsatser ofta osäkra. Den metod som använts under inventeringarna 2002/2003 är kombinerad linje/punkttaxering. Denna metod förslås att användas även framöver på stora myrmarker eftersom den täcker in stora områden. På mindre områden/delområden rekommenderas förenklad revirkartering. Inventeringarna bör upprepas minst vart 6:e år. Den metoden är dock inte anpassad för att beräkna totala bestånd i ett område. Trots dessa har en grov uppskattning av totalbestånd baserat på linje/punkttaxeringar gjorts i denna rapport för att få något att jämföra med tidigare inventeringar. De inventeringar som genomförts visar på ett för Sydsverige unikt fågelliv på de inventerade myrmarkerna. Totalt hittades 8 arter som är särskilt skyddsvärda enligt fågeldirektivet samt 4 arter som är rödlistade i Sverige. Bland arterna som pekats ut i fågeldirektivet märks många av myrmarkerna karaktärsfåglar, vilka fortfarande förekommer förhållandevis frekvent på länets myrmarker, till exempel ljungpipare, grönbena, trana, smålom och orre. Andra direktivsarter som hittats på mossarna är till exempel ängshök och sångsvan. Förutom dessa hittades även intressanta arter som småspov, storspov, rödbena, och sydlig gulärla. Även om det varit svårt att uttala sig om trender kan man ändå spåra vissa tendenser. Den sydliga gulärlan har definitivt minskat på myrmarkerna. Generellt gäller att flertalet myrfåglar visar stabil eller svag minskning av sina bestånd. Tranan kan dock utgöra ett möjligt undantag. Orsakerna till att flera arter verka minska är inte utredda, men igenväxning bland annat på grund av dikning, torvtäkt och ökat kvävenedfall är definitivt en orsak. Andra orsaker kan vara ökad störning från friluftsliv, störningar på rast- och övervintringsplatser eller mer storskalig påverkan som klimatförändringar. En betydande del av denna rapport är avsatt till beskrivningar av de arter man kan påträffa ute på myrmarker i Jönköpings län. Denna del av rapporten syftar i första hand till att inspirera till fågelskådning på myrmarker och som informationsunderlag inom Länsstyrelsens verksamhet.
23.	Blank, Henrick (författare) Fåglar i Rocksjöområdet: fågelområde nära centrala Jönköping. 2006 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Med anledning av den satsning som Jönköpings kommun nu gjort på det 92 hektar stora Rocksjöområdet (till exempel ”Utredning Rocksjön”) ville man kartlägga områdets fågelliv i detalj. Denna kartläggning har under 2005-06 genomförts av Länsstyrelsen. Syftet med kartläggningen har varit att få kunskap om vilka arter som finns, hur vanliga de är samt se hur de nyttjar Rocksjöområdets olika delområden på årsbasis. Syftet med den insamlade kunskapen är att:Utgöra ett underlag för att kunna anpassa åtgärder i sjön och dess närhet, till exempel anläggande av spänger och röjning av trädKunna sprida kunskapen till skolor, beslutsfattare, turister med flera som kan ha nytta av kunskapen och uppskatta denna värdefulla tätortsmiljöEftersom fåglar har kartlagts under årets alla delar och deras beteenden då varierar samt att ambitionsnivån varit högre under häckningssäsong har olika inventeringsmetoder använts under olika delar av året. Även tre skymningsbesök gjordes under försommaren för att inventera nattaktiva fåglar. Inventeringarna kompletterades med sammanställning av rapporterade data från Erik Öhmans sammanställningar och rapporter till ”Svalan”. Under hela året rundvandrades området en gång i månaden för att notera fågellivet på årsbasis (linjetaxering).Inventeringen visade på ett rikt fågelliv med totalt 85 observerade arter, varav 44 häckade. Det sammanlagda antalet revir uppgick till 388 stycken. Bland häckfåglarna märktes särskilt skyddsvärda arter som rosenfink, mindre hackspett, gräshoppsångare, brun kärrhök och entita. Dessa presenteras separat i texten. Fågellivet i Rocksjöområdets olika delområden redovisas också. En genomgång av fågellivets utveckling över året visar att Rocksjöområdet hyser intressanta arter året runt med flera ovanliga arter som övervintrare, till exempel salskrake och smådopping. Totalt har nu 160 arter rapporterats från Rocksjöområdet genom alla tider.Betydande miljöförändringar i Rocksjöområdet har skett det senaste seklet i form av till exempel upphörd hävd, utfyllnader, ökat vägbuller, muddringar och vattenregleringar. Dessa förändringar har lett till förändringar i fågelfaunan, varav arter som årta, sånglärka, storspov, sothöna och vattenrall försvunnit som häckfåglar.Det framtida fågellivet i Rocksjöområdet beror huvudsakligen på hur man väljer att sköta området. Områdets stora variation avseende miljöer kan vara mycket värdefull att bevara och förstärka i framtiden. Ett sätt att förstärka den är att åter börja hävda delar av området. Det är sannolikt också så att naturområdet inte tål att bli mindre eller märkbart mer isolerat från omgivande naturområden om man avser behålla särskilt skyddsvärda fågelarter som till exempel mindre hackspett och brun kärrhök.
24.	Blank, Henrick (författare) Fåglar vid sjön Solgen. Del I: Häckande sjöfågel i Solgen 2005 (examensarbete av Malin Gustavsson) Del II: Hackspettsfaunan vid Solgen 2006 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract DEL I Syftet med denna studie är att undersöka om en förändrig skett i fågelfaunan i sjön Solgen under en 10-års period. Som underlag till studien finns en opublicerad rapport från 1995 där alla sjöfåglar inventerades, samt kartor från 1950 och senare över vegetationsutbredningen. Studien genomfördes för länsstyrelsen i Jönköping och inriktades speciellt på direktivsarter (brun kärrhök, fiskgjuse, fisktärna, havsörn, rördrom, storlom, sångsvan och trana), vitfågel (fiskmås, gråtrut, havstrut och skrattmås), kanadagås samt storskarv. Möjliga orsaker till förändringar diskuteras. Bland annat analyseras förändringar i vassut-bredning samt rumsliga skillnader i skiktdjup. Skillnader i fågelfaunan kan vara den förändring sjön har gått igenom och som fortfarande pågår i detta levande ekosystem. Strukturella förändringar har studerats genom att uppskatta förändringen i vassytor runt sjön sedan 1950-tal men även siktdjup har mätts som indikator på sjöns näringsstatus. Av resultatet kan utläsas att endast gråtruten har minskat i förekomst, medan havstruten som vid 1995 års studie besökte området inte observerats i år. Eftersom gråtruten har minskat generellt i Sverige de senaste åren gjordes även studier på ungarnas överlevnad och överlevnad av vuxna individer för att utläsa om en eventuell fågeldöd fanns. De övriga arterna har ökat i antal och etablering av nya arter har skett. Nya arter är havsörn (ej häckande), rördrom och sångsvan. De arter som ökat mest är fisktärna (80 %) och kanadagåsen (142 %), men även fiskgjuse och storlom har ökat kraftigt i antal par. En omtalad art som i år sågs i Solgen är storskarven, den sågs dock inte häckande i sjön utan var endast och fiskade. Vad som har gynnat fågelfaunan i just Solgen har inte mycket med det nu befintliga naturreservatet att göra, de flesta häckningar hittades utanför, man bör därför se över reservatets gränser och möjliggöra en eventuell utökning av området till andra öar. En möjlig förklaring till att vassfåglar ökat i antal (rördrom, sångsvan och brun kärrhök) kan vara en ökad näringstillförsel och minskat strandbete, vilket resulterat i att vassområdena ökat från cirka 10 hektar (1950) till dagens dryga 30 hektar. Den största ökningen av bladvass har skett under 1986 och framåt. Värt att notera är att trots ökade gåspopulationer har inte vassen minskat i utbredning, bladvass är ju trots allt en av gässens födokällor. Ökningen av gäss har heller inte påverkat de andra fågelarterna negativt. DEL II Under våren 2005 gjordes en extensiv inventering av hackspettar kring sjön Solgen, Eksjö kommun. Det är välkänt att hackspettfaunan runt sjön är mycket rik och så sent som sensommaren 2004 rapporterades vitryggig hackspett från området. Syftet med inventeringen var att få en bild av vitryggssituationen i synnerhet och hackspettssituationen i allmänhet. Tyvärr hittades ingen vitrygg, men förekomsten av spillkråka (20-25 par), gröngöling (cirka 25 par), större hackspett (50-55 par) och mindre hackspett (cirka 8 par) var god. Det är nu osäkert om det finns vitryggig hackspett i länet. Via det nationella åtgärdsprogrammet för vit-rygg och regionala initiativ kommer extra insatser göras i Solgenområdet för att bland annat utöka tillgången på lämpliga vitryggsmiljöer.
25.	Blank, Henrick, et al. (författare) Gemensamt delprogram för fladdermöss : Uppföljning av fladdermusfaunan i Sverige 2015 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Syftet med det gemensamma delprogrammet för uppföljning av fladdermusfaunan i Sverige är att på ett samordnat och effektivt sätt: - Följa upp hur utbredning av olika arters populationer förändras. - Följa upp trender på ändringar av olika arters populationsstorlekar. Övervakning och uppföljning av fladdermusarter i Sverige görs huvudsakligen inom tre olika verksamheter, vilka samordnas inom det gemensamma delprogrammet. Dessa verksamheter är regional miljöövervakning av länsstyrelserna, biogeografisk uppföljning och områdesvis uppföljning (uppföljning av barbastell är obligatorisk). Det gemensamma delprogrammet innefattar övervakning/uppföljning i totalt 12 län fördelade på drygt 100 lokaler med dagens utformning. Tre län driver delprogram inom den regionala miljöövervakningen, medan nio stycken berörs av den biogeografiska uppföljnigen och sju län av den områdesvisa uppföljningen. Uppföljningsintervallet varierar mellan ett och sex år beroende på verksamhet. Sammantaget kommer i genomsnitt cirka 50 lokaler att inventeras varje år. De metoder som ska användas är de av Naturvårdsverket fastställda undersökningstyperna Artkartering av fladdermöss, Övervintrande fladdermöss och Linjetaxering av fladdermöss, varav den första används på majoriteten av lokalerna. Artdatabanken genom Artportalen är datavärd för data som samlas in enligt de undersökningstyper som här är relevanta. Dock saknas anpassad inmatningsrutin, men utveckling pågår. Länsstyrelserna har ansvar att data för respektive län lagras i Artportalen. Sammantaget finansieras det gemensamma delprogrammet med uppskattningsvis 450 000-530 000 kr per år, exklusive utvärderingskostnader vart tredje år. Delprogrammet utvärderas löpande under de inledande åren, med fördjupade utvärderingar år 2016 och år 2019. Resultaten från det gemensamma delprogrammet används i flera olika sammanhang: - Naturvårdsverkets rapportering enligt habitatdirektivet - Rödlistningen av fladdermöss i Sverige (Artdatabanken, SLU) - Underlag vid tillståndsprövningar (till exempel vindkraft) - Olika projekt kan använda dessa data och producera rapporter, till exempel forskarrapporter - Miljömålsuppföljning Nyhetsbrev publiceras på samordnande länsstyrelses hemsida (Länsstyrelsen i Jönköpings län) och på en särskild sida för det gemensamma delprogrammet. Nyhetsbrev med lägesrapport skickas ut två gånger per år. Årlig rapport, som publiceras på utförarens på samordnarens hemsida. Fördjupad rapport med analyser av förändringar, effekter av utveckling etc. planeras vart tredje år.
26.	Blank, Henrick (författare) Handledning för hantering av oljeskadade uttrar 2009 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Förord Uttern är en av många rödlistade arter som drabbas hårt vid ett oljeutsläpp. Den har inget skyddande fettlager utan är helt beroende av sin värmeisolerande päls, vilket gör den extremt utsatt. Vid ett utsläpp av turbinolja i Luleälven 2003 aktualiserades behovet av en handledning för omhändertagande av arten och behovet togs även upp som en rekommenderad åtgärd i åtgärdsprogrammet för bevarande av utter. Handledningen riktar sig främst till kommuner, länsstyrelser och andra aktörer som kan tänkas bli involverade i arbetet efter ett oljeutsläpp och är till stora delar även tillämpbar vid omhändertagandet av andra semiakvatiska däggdjur såsom bisam, mink och bäver. Synpunkter på tidigare utkast av denna handlingsplan har lämnats av Naturhistoriska Riksmuseet, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Katastrofhjälp Fåglar och Vilt samt Naturvårdsverkets Viltförvaltningsenheten. Rapporten är skriven av Mia Bisther, biologkonsult Brandt & Gröndahl AB på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Projektet har finansierats av Naturvårdsverket. Sammanfattning av handledning för hantering av oljeskadad utter: Kontakta berörda 1. Räddningsledaren för att få information om vilken typ av olja som läckt ut och även omfattningen av själva utsläppet. 2. Katastrofhjälp- Fåglar och Vilt (KFV; Jan-Åke Hillarp mobiltelefon: 0705-47 17 00) för att kalla in erfarna rehabiliterare och frivillig personal som snabbt kan påbörja sökandet efter kontaminerade uttrar. Samarbeta med Räddningstjänsten och regional Länsstyrelse! 3. Närmaste viltkunnig veterinär. 4. Naturvårdsverket (Viltförvaltningsenheten, telefon: 08-698 10 00) för att få behöriga tillstånd för att kunna handskas med uttrar längre än 48 timmar. 5. Närmsta djurpark eller viltstation för att förvarna och få information om möjligheter till eventuellt långvarig rehabilitering (se kontaktlista bilaga 2). 6. Informationsansvarige inom Räddningsledningen för att genom media få hjälp med att lokalisera ytterligare nedoljade djur. Hantering och uppföljning av oljeskadad utter 1. Svårt sjuka och kontaminerade uttrar kommer vanligtvis in under de första en till tre veckorna då koncentrationen av utsläppet är som högst. Uttrar som drabbats i mindre omfattning återfinns senare. 2. Uttrar som ska saneras bör så snabbt som möjligt transporteras till närmsta plats för rehabilitering. 3. Om honor tas in för rehabilitering, kontrollera om hon är lakterande. Kommer det mjölk ur spenarna finns det troligtvis ungar i närheten av fyndplatsen som inte kommer att överleva om de inte hittas och tas omhand snarast. 4. Så fort pälsen har återfått sin isolerande förmåga och uttern friskförklarats av veterinär ska uttern släppas. Detta bör ske i samråd med berörd länsstyrelse. Det är i första hand önskvärt att uttern släpps i anslutning till den plats där den hittades men om området fortfarande är mycket svårt kontaminerat måste ett annat område väljas. 5. Lägg upp en övergripande plan för en uppföljning i det kontaminerade området. Detta är viktigt för att bättre kunna övervaka de mer långsiktiga effekterna av utsläppet.
27.	Blank, Henrick (författare) Hotade arter i Jönköpings län 2004/05 - planering och genomförande av åtgärder 2005 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Länsstyrelsen har länge arbetat med att bevara hotade arter på olika sätt. Med hotade arter menas arter som på kort eller lång sikt riskerar att dö ut. Arterna är således upptagna på den svenska rödlistan alternativt i EU:s fågel- eller art-/habitatdirektiv. Från och med 2004 genomförs en nationell storsatsning för att bevara hotade arter i Sverige. Detta innebär att Länsstyrelsens insatser för bevarande av arter kraftigt intensifieras. Satsningen går till stor del ut på att ta fram och genomföra åtgärdsprogram för de hotade arterna.Den här skriften syftar till att:informera om arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter i Jönköpings läninformera om generella arbetet med hotade arter på Länsstyrelsenför regionala och lokala aktörer fungera som underlag och inspiration för idéutveckling och genomförande av åtgärder som gynnar biologisk mångfald.Totalt berörs Jönköpings län av 56 åtgärdsprogram. Eftersom vissa åtgärdsprogram innefattar mer än en art finns i Jönköpings län cirka 75 arter som har eller kommer att få åtgärdsprogram.Åtgärderna som genomförs är av många olika slag och kan i många fall involvera kommuner, ideella föreningar med flera. Åtgärderna kan till exempel vara röjning av igenvuxen sandmark för att rädda sandödlan och dess livsmiljö, avsättande av skyddade områden för barbastell eller anpassning av hävd för att gynna exempelvis vissa dagfjärilar, rikkärr och trumgräshoppa.För vissa åtgärdsprogram har Länsstyrelsen ett nationellt ansvar. För Länsstyrelsen i Jönköpings län gäller detta bland annat utter, strandjordtunga (en svamp) och smal dammsnäcka. Strandjordtungan utgör tillsammans med vårsiklöjan arter som i Jönköpings län har minst halva sina kända globala bestånd!Totalt är drygt 530 rödlistade arter påträffade i Jönköpings län de senaste 35 åren. Bland rödlistade och regionalt hotade arter märks dessutom 52 arter som är listade i fågeldirektivet och Art- och habitatdirektivet. Dessa har vi alltså ett särskilt internationellt ansvar för vare sig de är rödlistade eller inte. Samtliga rödlistade arter och direktivsarter är därför aktuella att arbeta med i Jönköpings län för att säkra deras långsiktiga bevarande. Denna skrift behandlar dock i första hand arbetet med arterna som berörs av åtgärdsprogram.En viktig del i arbetet med hotade arter är att observationer av hotade arter rapporteras. Rapporterna ska skickas in till Länsstyrelsen i första hand, men kan också med fördel rapporteras via www.artportalen.se på Internet.I denna skrift redovosas genomförda och planerade åtgärder för 2004/2005. En presentation görs också av förekomsten av hotade arter och värdefulla miljöer uppdelat på länets kommuner. Arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter utgör en betydande del av miljömålsarbetet. I flera av de 15 miljömål som riksdagen antagit finns nämligen inskrivet att åtgärdsprogram för särskilt hotade arter ska finnas och ha påbörjats senast 2005/2006.
28.	Blank, Henrick (författare) Inventering av klockgentiana (Gentiana pneumonanthe) i Jönköpings län 2005 2006 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Klockgentiana Gentiana pneumonanthe är fridlyst i hela landet och den är även upptagen på den svenska rödlistan i kategorin VU (sårbar). Den är en flerårig, låg ört med stora, blå blommor. Blomningstiden är från juli till september. I Jönköpings län förekommer klockgentianan i de sydvästliga kommunerna Sävsjö, Vaggeryd, Gnosjö, Gislaved och Värnamo.Klockgentiana växer på fuktig till våt mark som domineras av blåtåtel Molinia caerulea och pors Myrica gale. Den växer oftast utmed stränder av sjöar, vattendrag men även i fuktiga betes- eller slåttermarker. Arten gynnas av hävd och på stränder av störningar i form av iserosion och översvämning.I Jönköpings län ligger samtliga lokaler utom en i anslutning till sjöstränder. Undantaget är en betesmark i Henja, Gislaveds kommun.Enligt åtgärdsprogrammet för klockgentiana ska arten inventeras och ett antal lokaler ska ha en lämplig skötsel och tillräckligt skydd för att säkerställa att populationen av klockgentiana inte minskar. I Jönköpings län inventerades redan kända lokaler och ett antal nya strandsträckor vid framförallt sjöar och enstaka vattendrag. Ett antal stickprov gjordes även vid sjöar som klockgentiana dokumenterats från längre tillbaka i tiden samt närliggande sjöar.För varje sjö har en bedömning av klockgentianans bevarandestatus gjorts. Bedömningen följer en tregradig skala där 1 är bäst och 3 är sämst bevarandestatus. På de flesta lokalerna finns det enbart äldre plantor. Klockgentianan är långlivad och kan bli 30-40 år gammal. Vid tidpunkten för inventeringen var det främst Ettö-deltats naturreservat, Långasjön, Flaten och Furen som hyste plantor i olika stadier.Lokalerna vid Långasjön, Rolstorpasjön, Flaten, Hären, Algustorpasjön (Svartevik), Illersåasjön, Stumsjön, Vidöstern (ute på Tånnö), Furen, Bolmen (Liljenäs) hyser stabila populationer och växtplatserna är och kan säkert förbli bra om hävden fortsätter eller återkommer inom en snar framtid. Vissa av lokalerna vid sjöarna är betesmarker medan några av lokalerna saknar hävd i form av bete.Det största hotet mot klockgentianan är upphörd hävd i betesmarkerna samt igenväxning av stränderna. Lämpliga åtgärder för att motverka igenväxning kan vara ett anpassat betstryck i betesmarkerna samt bränning. Störningar i form av iserosion och översvämningar är inte tillräckligt för att hålla tillbaka pors och blåtåtel på stränderna. För att få bukt med igenväxningen krävs det manuell påverkan. Generellt bör träd och buskar hållas efter så de inte skuggar för mycket.
29.	Blank, Henrick (författare) Inventering av strimsporig hjorttryffel i Sverige: (Elaphomyces striatosporus). 2006 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Strimsporig hjorttryffel hör till de underjordiska svamparna och bland dessa en av våra sällsyntare arter med ett fåtal kända förekomster från Medelpad i norr till ett område i trakterna av Gränna och Jönköping i söder. Förutom en tidigare känd lokal i Norge är arten inte funnen någon annanstans i världen och sålunda endemisk. I den nationella rödlistad är den klassad som EN (starkt hotad). Strimsporig hjorttryffel växer i lätt, sandblandad mulljord under hassel och tycks knuten till utmarkernas mycket gamla och i regel starkt uttunnade hasselbestånd. Den har misstänkts vara förbisedd och i förarbetet till åtgärdsprogrammet för arten har en inventering av dess förekomster utförts. I inventeringen ingick också försök att finna arten på nya lokaler.Undersökningen ägde rum under perioden 16 augusti-21 oktober 2005 och omfattade Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Hallands och Jönköpings län. För att optimera möjligheterna att hitta arten på nya lokaler valdes lämpliga områden ut. I Jönköpings län utnyttjades det skikt av Skogsstyrelsens nyckelbiotopinventering som visade områden med gammal hassel, i övriga län användes olika inventeringsrapporter och tips från mykologer och andra biologer med erfarenhet från respektive län. En sista gallring av potentiella lokaler gjordes i samband med fältbesöken där områden med ”felaktig” jordart, ogynnsamt läge i terrängen eller alltför unga hasselbestånd sorterades bort. Inventeringen gick till så att lämpliga ytor under grova hasselbuskar dissekerades ned till cirka tio centimeters djup. Ytor med tillskott av vatten från närliggande upphöjningar i terrängen som moränblock eller hällbranter eller ytor med ingen eller sparsam vegetation visade sig vara bättre tryffelmiljöer rent generellt. I Jönköpings län var många i övrigt lämpliga jordar helt genomgrävda av sorkar, vilket klart minskade möjligheterna till fynd. I många fall visade sig jordarten vara olämplig med för hög halt av lera eller för mycket sten och grus.Arten uppmärksammades i Sverige år 1982 då den återfanns på inte mindre än fem lokaler. Därefter finns inga officiella uppgifter på nya lokaler men antydningar har gjorts att den finns på ytterligare ett par ställen. Dessa lokaler kommer att offentliggöras i samband med en framtida presentation av släktet Elaphomyces. Av de fem kända lokalerna från 1982 gjordes återfynd i Järfälla (Stockholms län), Haurida och Näs (båda Jönköpings län). En lokal i Lekeryd (Jönköpings län) var starkt förändrad och inget återfynd gjordes under den hassel där arten tidigare fanns. Lokalen i Medelpad inventerades inte men arten är ej sedd där sedan 1982. Antalet fruktkroppar på varje lokal var få, 1 - 10 syckt., men antalet varierar mellan åren beroende på nederbörd. Inventeringsåret 2005 räknas som ett mycket torrt år och antalet fruktkroppar är säkert i underkant jämfört med normala, mer regnrika höstar. Under inventeringen noterades samtliga tryfflar och tryffelliknande svampar, vilka redovisas under respektive område. Den vanligaste arten var utan tvekan marmorerad hjorttryffel medan andra arter får betraktas som mer eller mindre sällsynta.Inventeringen visade att strimsporig hjorttryffel växer i områden där markfloran är högst ordinär med lågörter och blåbärsris i fältskiktet. Sådana biotoper är i vissa trakter inte ovanliga. Där finns då hopp om att kunna hitta arten på ytterligare lokaler men kräver i gengäld ett aktivt sökande i granblandskogar eller triviallövskogar i högre terräng där det finns spridda, grova hasselbuketter och där jorden är blygrå - nästan svart med ett mer eller mindre stort inslag av sand. För att långsiktigt bevara arten finns ett åtgärdsprogram, som under 2006 är ute på remiss. Detta program kommer så småningom att kunna hämtas på Naturvårdsverkets webbplats.
30.	Blank, Henrick (författare) Kvalitetssäkring av data i Artportalen 2012 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Syftet med denna rapport är att beskriva kvalitetssäkringen av fynddata i Artportalen samtatt utifrån denna beskrivning komma med förslag som kan bidra till att utveckla kvalitetssäkringensin medverkan i Artportalsrådet som leds av ArtDatabanken.i den nya Artportalen där alla rapportsystem samlas i en databas.Med kvalitetssäkring av fynd i Artportalen avses i denna rapport en granskning av ett fyndstillförlitlighet, som leder till en kvalitetsmärkning av fyndet från vilken det framgår att fyndetär granskat. Av kvalitetsmärkningen ska det framgå hur tillförlitligt fyndet bedöms vara.För länsstyrelserna, som är betydande användare av Artportalen (både för lagring av fynddataoch för användare av fynddata i olika naturvårdssammanhang) är det viktigt att varamedvetna om hur kvalitetssäkringen är organiserad och hur den utförs. Länsstyrelsen haräven ett eget formellt kvalitetssäkringsansvar innan leverans av fynddata från bland annatmiljöövervakningen till datavärden ArtDatabanken. Idag kan dock inte länsstyrelserna iArtportalen tydligt och enkelt markera att levererade fynddata är kvalitetssäkrade. En sådanmöjlighet vore önskvärd.Rapporten inleds med en teoretisk bakgrund till hur kvalitetssäkringen fungerar i Artportalen,med en redovisning av grundläggande begrepp och med ett resonemang om begreppetkvalitet i detta sammanhang. Därefter följer en beskrivning av hur Naturvårdsverket ser påkvalitetsgranskning i Artportalen, framförallt kopplat till datavärdskapet för miljöövervakningsdata.Andra delen av rapporten redovisar hur kvalitetssäkringen i Artportalen utförs i praktiken,med tyngdpunkt på kvalitetssäkringen av fågelfynd i Svalan. Redovisningen visar bland annatvem/vilka som utför granskningen, varför fynden granskas, hur omfattande granskningenär och hur det framgår att ett fynd är kvalitetssäkrat. Det ges även en kort bild avhur kvalitetssäkringen i Artsobservasjoner är organiserad i Norge.I den avslutande diskussionsdelen redovisas ett antal brister och förbättringsförslag på hurkvalitetssäkringen i Artportalen kan utvecklas framöver, både teknisk och organisatoriskt.Länsstyrelsen bör vara en aktiv och konstruktiv aktör i denna process, framför allt genom
31.	Blank, Henrick (författare) Miljöövervakning av häckande fågelarter i Jönköpings län 2002-2007 2008 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Flera av de miljömål som riksdagen antagit syftar bland annat till att bevara den biologiska mångfalden och därmed indirekt behålla den ekologiska balansen som vårt samhälle är beroende av. I miljömålsarbetet använder man indikatorer för att kunna följa upp hur miljömålen uppnås. De idag mest utvecklade indikatorerna för uppföljning av biologisk mångfald baseras på svensk fågeltaxerings standardrutter. Dessa rutter inventeras främst av ideella fågelkunniga människor och inventeringarna ingår även i Länsstyrelsens miljöövervakning sedan 2002. Miljöövervakningen har således nu pågått i sex år, vilket är en kort tid för att upptäcka eventuella trender. Det är ändå tillräckligt lång tid för att göra en initial analys av de inventeringar som gjorts 2002-2007, men det är för tidigt att dra säkra slutsatser. Analysen fokuserar på uppföljningen av miljömålen Levande skogar och Ett rikt odlingslandskap. Dessutom studeras länets två landskapsfåglar, taltrasten och tranan, på lite närmare håll.Sammantaget visar indikatorerna för miljömålet Levande skogar på ganska små förändringar under den senaste sexårsperioden, både på länsnivån, östra Götalandsnivå (Jönköpings, Gotlands, Östergötlands, Kronobergs och Kalmar län) och nationell nivå. Det enda tecknet på att situationen för den biologiska mångfalden förbättrats i skogen, återfinns för arterna utvalda att representera mångfald inom gammal skog. I övrigt finns inte många positiva tecken vare sig inom länet eller sett över större områden, såvida inte det goda året 2007 visar på en inledande positiv trend.För den analyserade perioden uppvisar alla tre indikatorerna för Ett rikt odlingslandskap en svag nedgång under större delen av perioden, men 2007 vänder liksom för skogen, flera kurvor uppåt. Motsvarande siffror för östra Götaland och hela landet pekar i samma riktning. Det ser dock inte ut som det, bortsett från 2007, går i en positiv riktning och sammantaget ser det ut att gå aningen sämre i Jönköpings län än i hela östra Götaland och i Sverige som helhet. För landskapsfåglarna ser det dock ut att gå tämligen bra. Tranan verkar öka, medan taltrasten ligger på stabil nivå.Utöver standardrutterna pågår en uppsjö av fågelövervakning i Jönköpings län. Allt är beroende av ideella insatser, men vissa saker bekostas delvis av Länsstyrelsen och ingår tillsammans med standardrutterna i Länsstyrelsens miljöövervakningsprogram. Exempel på sådan miljöövervakning är räkning av spelflygande örnar, uppföljning av skogshöns samt fågelrapportering. Den sistnämnda bygger i första hand på rapporter av rödlistade arter från Artportalen. Rapporterna används sedan de kvalitetsgranskats (av Regionala raritetskommitten) till exempel som planeringsunderlag vid exploateringar och skötsel av naturreservat samt för att hålla koll på förekomster av rödlistade och regionalt sällsynta svenska häckfågelarter. Fågelrapporteringen har tillsammans med inventeringen av spelflygnade örn exempelvis visat på den goda nyheten att 2007 blev ett historiskt bra år för häckande rovfåglar i Jönköpings län. För första gången dokumenteras säkert att havsörn och kungsörn häckar samma år i länet! Det går dock inte bra för alla arter och av länets uppskattningsvis 188 regelbundet häckande arter de senaste 100 åren har 11 stycken dött ut, till exempel pilgrimsfalk och dubbelbecksin. Andra arter har däremot samtidigt kommit till. Bara under perioden 2002-2007 etablerade sig råkan och gulhämplingen gjorde premiärentré som häckande art i länet.Standardrutterna är en mycket viktig beståndsdel av miljöövervakning och miljömålsuppföljning i Sverige och Jönköpings län idag och kommer sannolikt att bli ännu viktigare framöver. Detta understryks av att Naturvårdsverket satsar särskilt hårt på standardrutterna samtidigt som nya indikatorer för miljömålen Myllrande våtmarker, Ett rikt växt och djurliv samt Levande sjöar och vattendrag utvecklas 2008.
32.	Blank, Henrick (författare) Nationellt miljögiftsseminarium : 12-13 juni, 2002 Nässjö 2002 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Det är viktigt att sprida information om miljötillståndet och hur det påverkas på olika sätt. Det här görs också på många sätt, t.ex. via seminarier, rapporter, artiklar. Under ett antal år har miljöövervakningen haft seminarier med olika teman i olika delar av landet. Temat har varierat något mellan åren. Ett syfte har varit att sprida information om vad miljöövervakningen håller på med och vilka resultat som tas fram. I år hålls alltså seminariet i Nässjö i samverkan mellan Länsstyrelsen i Jönköpings län och Miljöövervakningsenheten vid Naturvårdsverket.
33.	Blank, Henrick (författare) Nationellt miljögiftsseminarium: 12-13 juni, 2002 Nässjö 2002 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Under ett antal år har miljöövervakningen haft seminarier med olika teman i olika delar av landet. Ett syfte har varit att sprida information om vad miljöövervakningen håller på med och vilka resultat som tas fram. I rapporten ges en sammanfattning på seminariet som dag ett behandlade miljögifter i miljön och dag två miljögifter och hälsa.
34.	Blank, Henrick (författare) Test av fältmanual för uppföljning och basinventering i habitat 7140: öppna svagt vävda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn 2006 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Under sommaren 2005 har uppföljningsmanualen för Natura 2000-habitatet 7140 ”Öppna, svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn” testats. Fyra områden har besökts i den kontinentala regionen, fyra i den boreala och två i den så kallade ”Svarta bananen”. Svarta bananen kallas det område i sydvästra Sverige som är allra mest utsatt för luftburna föroreningar.Uppföljningen i habitatet 7140 har inte fungerat lika bra som motsvarande uppföljning på högmossar. Orsaken är främst att 7140-naturtypen är mer variabel än högmossarna och det är därför svårare att få fram en metodik som fungerar bra i samtliga de typer av myrmark som ingår i naturtypen. Det är ännu inte klart än hur samordningen med andra typer av uppföljning (NILS, fjärranalys) ska ske. Men bedömningen görs att den nuvarande fältmetodiken - tillsammans med de i rapporten föreslagna förändringar - har goda förutsättningar att följa upp bevarandestatusen i naturtypen förutsatt att tillräckligt många områden följs upp.Fältmanualen är i sin nuvarande version ännu lite otydlig i sina formuleringar på några ställen. Eftersom habitatet omfattar många olika vegetationstyper, har det delats in i tre undergrupper när det gäller uppföljningen av de typiska arter. Det finns en artlista för svagt välvda mossar, en för fattiga kärr och gungflyn och en för intermediära kärr och gungflyn. När det gäller de öppna, svagt välvda mossarna samt fattigkärren har ett tillräckligt stort antal objekt besökts för att man ska kunna göra en bedömning av vilka typiska arter som är lämpliga. När det gäller de intermediära kärren är underlaget inte tillräckligt stort för att på ett tillfredställande sätt klargöra vilka typiska arter som fungerar. Vegetationen i öppna högörtssumpkärr har inte kunnat passas in i någon av de nuvarande undergrupperna. I rapporten behandlas resultaten från dessa kärr vid sidan av övriga.I undergrupperna fattiga och intermediära kärr och gungflyn görs bedömningen att en van inventerare som arbetar ensam inte har möjlighet att hinna etablera och följa upp tre provcirkelytor (= ett objekt) under en normal arbetsdag. I undergruppen svagt välvda mossar är det däremot möjligt. Om man istället arbetar två och två hinner man tre provcirkelytor per dag. Den totala uppföljningstiden beräknas öka med (minst) 25 % per provcirkelyta om två personer jobbar tillsammans i fält. Det är dock att rekommendera ändå i de flesta fall på grund av säkerhetsaspekten.I rapporten summeras några viktiga aspekter gällande möjligheten att kunna utläsa gynnsam bevarandestatus eller icke-gynnsam bevarandestatus i en naturtyp i ett område eller i en biogeografisk region.
35.	Blank, Henrick, et al. (författare) Tjädern i Jönköpings län: beståndstrender och pilottest för att med satellitbild identifiera gynnsamma marker för tjädern 2005 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Tjädern är något av en symbolart för de vida barrskogarna. Dessvärre har den minskat mycket på senare år och ett av syftena med denna studie var att utreda utvecklingen för tjäderpopulationen i Jönköpings län.Det andra syftet var att undersöka om det är möjligt att urskilja tjädergynnsamma marker med hjälp av satellitbilder. Satellitbilders kapacitet har ökat drastiskt på senare och i denna studie når man en upplösning på 25 meter.Inventeringen av lekande tjäder som gjordes 2003 i Jönköpings län visar att tjädern med cirka 70 % de senaste 30 åren. Det är emellertid troligen en överskattning eftersom lekplatser kan ha flyttats och lekbeteendet förändrats. Dessutom var vädret ogynnsamt under inventeringarna. Minskningen av tjäder antas i första hand bero på mänskliga miljöförändringar, men det är oklart hur mycket en ökande räv- och vildsvinsstam samt storskaliga förändringar påverkar tjäderbeståndet.Enligt preliminära beräkningar behövs det mellan 75 och 475 kvadratkilometer tjädergynnsamt habitat för att långsiktigt hålla en tjäderpopulation. Det innebär att det krävs mer yta än vad som ryms inom skyddade områden och tjädern är således beroende av generell hänsyn i skogsbruket för att kunna överleva.Vid analys av lekplatserna och deras omgivningar framkom att sumpskog är den viktigaste miljön för tjäder i Jönköpings län. Få andra markklasser visade på tydliga samband mellan antalet lekande tuppar och mängden areal av en viss markklass. Det visade sig emellertid att lekplatser med fler än 3 tuppar hade betydligt mer av de teoretiskt gynnsamma markklasserna i sin omgivning än vad övriga lekplatser hade och tydliga tendenser till brytpunkter för olika markklasser framkom. Den fjärranalys som använts i denna studie verkar därför kunna fungera för att sortera ut områden som är potentiellt tjädergynnsamma i södra Sverige. Med tanke på att man här inte kunnat skilja på 60-årig skog och äldre skog har barrskogskvaliteten ej kunnat bedömas tillfredsställande och det är därför önskvärt att förbättra detta i framtida studier.Med de nya kNN-data (satellitdata) och kommande satellitdata är förutsättningarna att via satellitbilder identifiera tjädergynnsamma områden goda och dessutom under ständig förbättring. Vidare analys av satellitdata (inklusive kNN-data) skulle sannolikt leda till identifikation av tjädergynnsamma områden med ännu bättre precision. Tjädergynnsamma områden skulle i så fall kunna fungera som underlag för ökad hänsyn i skogsbruket och för områdesskydd. Kanske kan tjäderns behov som numera är så väl kartlagda fungera som ett av flera underlag för till exempel gröna skogsbruksplaner, certifiering och kanske kan också tjädern fungera som symbolart för den långsiktigt hållbara skogen.
36.	Blank, Henrick, et al. (författare) Trafikens miljöbelastning på Vättern 2001 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Vättern är en av Sveriges unikaste sjöar av betydande nationellt och internationellt intresse utpekad i Miljöbalken. Vättern har mycket höga naturvärden och är av riksintresse för såväl naturvärden, yrkesfisket, militär verksamhet, turism och rörligt friluftsliv. Vätternsnäringsfattiga vatten är även dricksvattentäkt för 250 000 – 300 000 personer.Vättern har flera speciella egenskaper som gör den särskilt känslig som recipient. Till exempel har Vättern en stor sjöyta i förhållande till tillrinningsområdet vilket leder till en extremt lång omsättningstid ca. 60 år. Detta innebär att ämnen som tillförs Vättern sedimenterar i stor utsträckning och koncentrationen av toxiska ämnen i sedimenten blir därför höga. Dessutom omges Vättern av stora vägar till exempel E4, Riksväg 49, 50 och 195, som ligger mer eller mindre i direkt anslutning till sjön. Betydande delar av vägnätet är dessutom hårt trafikerade vilket medför utsläpp av föroreningar, som kan påverka såväl vattenkvaliteten i Vättern som i miljötillståndet i övrigt.Vägnätet runt sjön passerar ett stort antal bäckar med relativt korta rinntider till Vättern.Punktutsläpp från trafiken kan därmed uppstå vid olyckor med fordon innehållande farligt gods. Konsekvenser av olyckor med farligt gods vid väg/bäckpassagen har tidligare studerats av Vätternvårdsförbundet i samarbete med Vägverkets olika regioner. Vägsaltning är en förorening som är kopplad till trafik vilken har negativ inverkan för såväl miljön som de organismer som lever i den saltexponerade miljön.Grundvatten, ytvatten och vattentäkter visar på flera håll ökande salthalter.Med utgångspunkt i Vätterns ökande ledningsförmåga genom de senaste decennier som ökat ca. 25 %, har Vätternvårdsförbundet på uppdrag av Vägverket Region Sydöst gjort en utvärdering av vägsaltningens bidrag till Vätterns ökande ledningsförmåga samt en utvärdering av trafikrelaterade föroreningar och konsekvensanalyser av transporter med farligt gods runt Vättern. Syftet med denna rapport har varit att:beräkna och värdera saltspridning på vägar runt Vättern samt dess bidrag till den ökande halten av natrium och klorid i Vättern,beräkna kvantitet och typer av trafikalstrade föroreningar runt Vättern och som kan tänkas påverka sjön,analysera konsekvenserna av transport med farligt gods runt Vättern.Beräkningarna visar att vägsaltningens bidrag till saltökningen i Vättern kan utgöra drygt40%. De samlade trafikalstrade föroreningarna i direkt anslutning till Vättern är stora. Avgaserna koldioxid (CO2), kolmonoxid (CO), kväveoxid (NOx) och kolväte (HC) sprids i en samlad mängd runt 210000 ton/år och partikelutsläppet utgör 160 ton/år. Aromatiskakolväten, sot och bitumen (asfaltstoft) sprids i en mängd runt 300 ton/år medan gummistoft spridds i en mängd av drygt 70 ton/år. För tungmetallerna är bidraget från trafiken relativt stort för krom och nickel jämfört med totaltillförseln från andra källor. Bidraget frånvägtrafiken av dessa två tungmetaller beräknas vara runt 70 % av den totala tillförseln.Andelen trafikalstrad koppar, bly och zink är 15 %, 18 % respektive 8 % av den beräknade totaltillförsel. Kadmium tillförs främst via tillflöden och deposition, trafikrelaterade utsläpp av kadmium beräknas vara 5 % av den totala tillförseln.Kring Vättern finns rekommenderade färdvägar för farligtgodstransporter, framför allt längs östsidan, men belastningen av farligtgodstransporter är betydande runt hela Vättern. Ungefär tre fjärdedelar av all transport av farligt gods utgörs av bensin- och oljetransporter.Kunskapen om transporten kring Vättern är dock inte tillfredsställande för andra ämnen än möjligen just petroleumföreningar. Eldningsolja, fenol, bekämpningsmedel och bensin är exempel på ämnen/blandningar som kan ge långtgående effekter både i tid och rum. För Vättern, som är en kall och näringsfattig sjö, kan svårnedbrytbara ämnen som hamnar i vattenmassan och i sedimenten förbli där under decennier.
37.	Blank, Ivan, et al. (författare) Boundary Regularity and Compactness for Overdetermined Problems 2003 Ingår i: Annali della Scuola Normale Superiore di Pisa (Classe Scienze), Serie V. - 0391-173X .- 2036-2145. ; 2:4, s. 787-802 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Let D be either the unit ball B-1(0) or the half ball B-1(+)(0), let f be a strictly positive and continuous function, and let u and Omega subset of D solve the following overdetermined problem: Delta u (x) = chi(Omega) (x) f (x) in D, 0 is an element of partial derivative Omega, u = vertical bar del u vertical bar = 0 in Omega(c), where chi(Omega) denotes the characteristic function of Omega, Omega(c) denotes the set D\Omega, and the equation is satisfied in the sense of distributions. When D = B-1(+)(0), then we impose in addition that u(x) 0 {(x', x(n))vertical bar x(n) = 0} We show that a fairly mild thickness assumption on Omega(c) will ensure enough compactness on it to give us "blow-up" limits, and we show how this compactness leads to regularity of partial derivative Omega. In the case where f is positive and Lipschitz, the methods developed in Caffarelli, Karp, and Shahgholian (2000) lead to regularity of partial derivative Omega under a weaker thickness assumption.
38.	Blank, Julian, et al. (författare) Generating Well-Spaced Points on a Unit Simplex for Evolutionary Many-Objective Optimization 2021 Ingår i: IEEE Transactions on Evolutionary Computation. - : IEEE. - 1089-778X .- 1941-0026. ; 25:1, s. 48-60 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Most evolutionary many-objective optimization (EMaO) algorithms start with a description of a number of the predefined set of reference points on a unit simplex. So far, most studies have used the Das and Dennis's structured approach for generating well-spaced reference points. Due to the highly structured nature of the procedure, this method cannot produce an arbitrary number of points, which is desired in an EMaO application. Although a layer-wise implementation has been suggested, EMO researchers always felt the need for a more generic approach. Motivated by earlier studies, we introduce a metric for defining well-spaced points on a unit simplex and propose a number of viable methods for generating such a set. We compare the proposed methods on a variety of performance metrics such as hypervolume (HV), deviation in triangularized simplices, distance of the closest point pair, and variance of the geometric means to nearest neighbors in up to 15-D spaces. We show that an iterative improvement based on Riesz s-energy is able to effectively find an arbitrary number of well-spaced points even in higher-dimensional spaces. Reference points created using the proposed Riesz s-energy method for a number of standard combinations of objectives and reference points as well as a source code written in Python are available publicly at https://www.egr.msu.edu/coinlab/blankjul/uniform. © 1997-2012 IEEE.
39.	Blank, J., et al. (författare) Prevalence of overweight and obesity among preschool children between 2004 and 2008, in a rural area of Sweden : The Skaraborg Evaluation Child Obesity Prevention Project (SECOPP) 2010 Ingår i: Special Issue: Abstracts of the 11th International Congress on Obesity, 11-15 July 2010, Stockholm, Sweden. - Chichester, England : Wiley-Blackwell. ; , s. 73-74 Konferensbidrag (refereegranskat)abstract Background: Childhood obesity is considered a serious public health problem and it has increased over the last two decades. The aim of this paper was to report 5-year change in prevalence of overweight and obesity among preschool children in a rural area of Sweden. Material and Method: Body height and weight were obtained in 2004, 2006 and 2008. A total of 1914 children (1014 boys and 900 girls), aged 4 years ± 4 months and were examined at Child Welfare Clinics in two municipalities in the Skaraborg area in Region of Västra Götaland, Sweden were included in the study. Body mass index (BMI) was calculated and categorized according to the International Obesity Task Force (IOTF) and WHO cut-off as reference methods in defining overweight and obesity, and GLM methods were used to estimate the change with age as a covariate. Result: Between 2004 and 2008, overweight increased in boys according to IOTF 2.0% (P = 0.048), whereas no such trend was seen when using WHO cut-offs. In girls, overweight increased significant according to the both definitions IOTF 9.1% (P < 0.001) and WHO 2.8% (P = 0.010). Obesity has decreased in both boys and girls, however not significant. According to IOTF obesity decreased with 1.1% in boys and 1.9% in girls, and WHO with 2.1% in boys and 1.5% in girls. Conclusion: This study shows that overweight has increased in both sexes and obesity rates remained rather steady. However, public health strategies targeting the whole population is still needed.
40.	Blank, Malou, 1975 (författare) Bronze Age burials in megalithic graves in Falbygden 2017 Ingår i: New perspectives on the Bronze Age: Proceedings of the 13th Nordic Bronze Age symposium held in Gothenburg 9th to 13th June 2015 / edited by Sophie Bergerbrant and Anna Wessman.. - Oxford : Archaeopress Archaeology. - 9781784915988 ; , s. 19-36 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
41.	Blank, Malou, 1975 (författare) Burning the dead: Human bones subjected to fire in southwestern Swedish megalithic graves. 2021 Ingår i: Journal of Neolithic Archaeology. - 2197-649X. ; :23, s. 29-60 Tidskriftsartikel (refereegranskat)
42.	Blank, Malou, 1975 (författare) Flint daggers and related artefacts in megalithic tombs of south-western Sweden. 2022 Ingår i: Life and afterlife in the Nordic Bronze Age Proceedings of the 15th Nordic Bronze Age Symposium held in Lund, Sweden, June11-15, 2019 / Edited by Anna Tornberg, Andreas Svensson, Jan Apel. - Lund : Department of Archaeology and Ancient History, Lund University. - 0065-1001. - 9789189415430 Konferensbidrag (refereegranskat)
43.	Blank, Malou, 1975 (författare) Flint daggers in prehistoric Europe. Eds Catherine J. Frieman & Berit Valentin Eriksen. Oxbow books. Oxford 2015. 2017 Ingår i: Fornvännen. - 0015-7813 .- 1404-9430. ; 2017:112, s. 50-52 Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
44.	Blank, Malou, 1975, et al. (författare) Interdisciplinary analyses of the remains from three gallery graves at Kinnekulle: tracing Late Neolithic and Early Bronze Age societies in inland Southwestern Sweden 2023 Ingår i: Archaeological and Anthropological Sciences. - : SPRINGER HEIDELBERG. - 1866-9557 .- 1866-9565. ; 15:7 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract In this paper, we investigate the Scandinavian Late Neolithic and Early Bronze Age of Kinnekulle in southwestern Sweden. The above-mentioned periods in the study area are poorly understood and the archaeological record consists of a few stray finds and a concentration of 20 gallery graves. This study focuses on three of the gallery graves where commingled skeletons from successive burials were recovered. The human remains and the artefacts from the graves were used for discussing individual life stories as well as living societies with the aim of gaining new knowledge of the last part of the Neolithic and the beginning of the Early Bronze Age in southwestern Sweden. We focused on questions concerning health and trauma, mobility and exchange networks, and diet and subsistence of the people using the graves. Chronological, bioarchaeological, and biomolecular aspects of the burials were approached through the application of archaeological and osteological studies, as well as stable isotope, strontium isotope, radiocarbon, and mtDNA analyses. The study provides evidence for high mobility and diverse diets, as well as inhumations primarily dated to the transition between the Late Neolithic and Early Bronze Age. We suggest that the mountain plateau of Kinnekulle was mainly reserved for the dead, while the people lived in agriculture-based groups in the surrounding lower lying regions.
45.	Blank, Malou, 1975, et al. (författare) Isotope values of the bioavailable strontium in inland southwestern Sweden-A baseline for mobility studies 2018 Ingår i: Plos One. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 13:10 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The inland area of southwestern Sweden is well known for its well-preserved archaeological animal and human remains dating back to the Mesolithic and Neolithic (10000-4000 and 4000-1700 BC). They allow application of multiple bioarchaeological methods, giving insights into various and complementary aspects of prehistoric human life, as well as economic and social structures. One important aspect concerns human mobility and its relation to social networks and to circulation of objects. Here, strontium isotope analysis plays a crucial role. The present study aims to construct a strontium isotope baseline of southwestern Sweden with considerably greater coverage and higher resolution than previously published data. As the region has been affected by glacial events, the relation between bedrock geology and isotope signals of the bioavailable strontium in such areas is given special attention. We determined strontium isotope ratios for 61 water and five archaeological animal samples, and combined the data with previous measurements of two water and 21 non-domestic faunal samples. The results reveal a complex pattern. Several areas with distinct baseline ranges can be distinguished, although with overlaps between some of them. Overall, the bioavailable strontium isotope signals mirror the basement geology of the region. The highest ratios occur in the geologically oldest eastern parts of the Precambrian terrain, while lower ratios are found in the western part, and the lowest ratios occur in the youngest Paleozoic areas. At the same time, there are minor deviations compared to the underlying bedrock, due to glacial transport, overlying sediments, and local intrusions of younger rocks. The background data set now available allows for more nuanced and detailed interpretations of human and animal mobility in the region, in particular by identification of subregions with differing strontium isotope ratios within the Precambrian province. Also, we can now identify long distance mobility with greater confidence. ERG F, 1987, NORDIC HYDROLOGY, V18, P33 ERG G, 1995, WATER AIR AND SOIL POLLUTIONBIOGEOMON, International Symposium on Ecosystem
46.	Blank, Malou, 1975 (författare) John Simonsen, Daily life at the turn of the Neolithic. A comparative study of longhouses with sunken floors at Resengaard and nine other settlements in the Limfjord region, South Scandinavia. Aarhus 2017 2019 Ingår i: Fornvännen. - 0015-7813 .- 1404-9430. ; 1, s. 54-55 Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
47.	Blank, Malou, 1975, et al. (författare) Mobility patterns in inland southwestern Sweden during the Neolithic and Early Bronze Age 2021 Ingår i: Archaeological and Anthropological Sciences. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1866-9557 .- 1866-9565. ; 13 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract In this paper, we investigate population dynamics in the Scandinavian Neolithic and Early Bronze Age in southwestern Sweden. Human mobility patterns in Falbygden were studied by applying strontium isotope analysis combined with archaeological and bioarchaeological data, including mtDNA and sex assessment on a large dataset encompassing 141 individuals from 21 megalithic graves. In combination with other archaeological and anthropological records, we investigated the temporal and spatial scale of individual movement, mobility patterns of specific categories of people and possible social drivers behind them. Our results of strontium and biomolecular analyses suggest that mobility increased in the Late Neolithic and Early Bronze Age compared to the earlier parts of the Neolithic. The data indicate individuals moving both into and away from Falbygden. Mobility patterns and contact networks also shift over time.
48.	Blank, Malou, 1975 (författare) Mobility, Subsistence and Mortuary practices. An interdisciplinary study of Neolithic and Early Bronze Age megalithic populations of southwestern Sweden. 2021 Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
49.	Blank, Malou, 1975, et al. (författare) Neolithic mobility in western Sweden: interpretations of strontium isotope ratios of the megalithic population in Falbygden. 2021 Ingår i: Making Journeys: Archaeologies of Mobility / edited by Catriona D. Gibson, Kerri Cleary, and Catherine J.. - Oxford : Oxbow Books. - 9781785709302 ; , s. 135-151 Bokkapitel (refereegranskat)
50.	Blank, Malou, 1975, et al. (författare) New Perspectives on the Late Neolithic of South-Western Sweden. An Interdisciplinary Investigation of the Gallery Grave Falköping Stad 5 2018 Ingår i: Open Archaeology. - : Walter de Gruyter GmbH. - 2300-6560. ; 4:1, s. 1-35 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract This article presents the results of an interdisciplinary study combining archaeology, osteology, and stable isotope analyses. The geological conditions and richness of megalithic graves in Falbygden is suitable for studies of Neolithic human remains. Nevertheless, the Late Neolithic period (2350-1700 BC) is poorly investigated. This paper explores new knowledge of the Late Neolithic megalithic population in Falbygden. In-depth osteological and archaeological studies focusing on a single gallery grave (Falkoping stad 5) were conducted. Radiocarbon dating and carbon, nitrogen, and strontium isotope analyses of teeth from twenty-one individuals revealed the time of the grave's use, as well as the subsistence and mobility practices of the buried individuals. The grave was already in use during the first part of the Late Neolithic and used into the second part of the period by individuals of different origin. Furthermore, the results indicated changing population dynamics in the Late Neolithic Falbygden, with increased human mobility, variability in subsistence strategies, and growing population density.

Skapa referenser, mejla, bekava och länka

Länka till träfflistan

Träfflista för sökning "WFRF:(Blank Blank) "

Avgränsa träffmängd

År