| 1. |
- Aronsson, Mora, et al.
(författare)
-
Sveriges arter och naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv : Resultat från rapportering 2019 till EU av bevarandestatus 2013-2018
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige har en variationsrik natur med storslagen fjällmiljö, myllrande våtmarker, vattendrag och sjöar, kust och hav, skogar och odlingslandskap, alla med ett rikt växt och djurliv. Den här fantastiska biologiska mångfalden tas ofta för given och ibland som en lyx, men oavsett vilket är det en förutsättning för vår överlevnad.2019 rapporterade Sverige statusen till EU för perioden 2013–2018 för de naturtyper och arter i Sverige som är listade i art- och habitatdirektivet. Den berättar att 20 procent av naturtyperna och 40 procent av arterna mår bra. Den biologiska mångfalden är hårt trängd i såväl Sverige som i andra EU-länder.Den här rapporten sammanfattar Sveriges rapportering och innehåller beskrivningar av status för naturtyper och arter, påverkan, hot och trender. Rapporten ger kunskap om tillståndet för den biologiska mångfalden i Sverige med hjälp av de arter och naturtyper som är listade i EU:s art- och habitatdirektiv.Rapporten visar hur naturmiljöerna i Sverige förändas, och sammanfattar den senaste kunskapen om vilka faktorer som driver dessa förändringar. Även exempel på hur vi genom restaurerings- och skötselåtgärder kan hejda förlusten av biologisk mångfald tas upp.
|
|
| 2. |
- Birgersson, Sofia, 1976, et al.
(författare)
-
A high-throughput LC-MS/MS assay for quantification of artesunate and its metabolite dihydroartemisinin in human plasma and saliva.
- 2014
-
Ingår i: Bioanalysis. - : Future Science Ltd. - 1757-6180 .- 1757-6199. ; 6:18, s. 2357-69
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- AIM: Saliva is an alternative sampling matrix to plasma, offering a noninvasive technique, but requires a highly sensitive bioanalytical method. MATERIALS & METHODS: An API 3000 triple quadrupole mass spectrometer with an electrospray ionization source operated in the positive ion mode was used for the analysis. RESULTS: A high-throughput LC-MS/MS method using SPE for the quantification of artesunate and dihydroartemisinin in plasma and saliva has been optimized and validated according to US FDA guidelines. For both analytes the LLOQ was determined to 5 ng/ml and the calibration range was 5-1000 ng/ml for artesunate and 5-2000 ng/ml for dihydroartemisinin. CONCLUSION: For the first time, a bioanalytical method for determination of artesunate and dihydroartemisinin in human saliva has been described, showing possible applicability in clinical saliva samples in addition to plasma samples.
|
|
| 3. |
- Couch, Fergus J., et al.
(författare)
-
Identification of four novel susceptibility loci for oestrogen receptor negative breast cancer
- 2016
-
Ingår i: Nature Communications. - : NATURE PUBLISHING GROUP. - 2041-1723. ; 7:11375, s. 1-13
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Common variants in 94 loci have been associated with breast cancer including 15 loci with genome-wide significant associations (P<5 x 10(-8)) with oestrogen receptor (ER)-negative breast cancer and BRCA1-associated breast cancer risk. In this study, to identify new ER-negative susceptibility loci, we performed a meta-analysis of 11 genome-wide association studies (GWAS) consisting of 4,939 ER-negative cases and 14,352 controls, combined with 7,333 ER-negative cases and 42,468 controls and 15,252 BRCA1 mutation carriers genotyped on the iCOGS array. We identify four previously unidentified loci including two loci at 13q22 near KLF5, a 2p23.2 locus near WDR43 and a 2q33 locus near PPIL3 that display genome-wide significant associations with ER-negative breast cancer. In addition, 19 known breast cancer risk loci have genome-wide significant associations and 40 had moderate associations (P<0.05) with ER-negative disease. Using functional and eQTL studies we implicate TRMT61B and WDR43 at 2p23.2 and PPIL3 at 2q33 in ER-negative breast cancer aetiology. All ER-negative loci combined account for similar to 11% of familial relative risk for ER-negative disease and may contribute to improved ER-negative and BRCA1 breast cancer risk prediction.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Holst, Inger, et al.
(författare)
-
Dagfjärilar som omfattas av åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper : En statusrapport med erfarenheter och resultat från en serie möten under november 2020
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper (ÅGP) är en arbetsform inom naturvården för de arter och naturtyper som kräver särskilda, riktade insatser utöver generell hänsyn, lagkrav och områdesskydd. Naturvårdsverket påbörjade arbetet med ÅGP redan på 1990-talet men då i en relativt liten omfattning. År 2004 utvidgades arbetet och idag ansvarar Naturvårdsverket för 132 åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammen genomförs till största del av länsstyrelserna som genom samverkan med landskapets många aktörer identifierar och genomför åtgärder där de gör störst naturvårdsnytta.Naturvårdsverket har i dagsläget tio åtgärdsprogram för dagfjärilar. Till följd av den bekymmersamma situationen för de utpekade ÅGP-arterna, arrangerade Länsstyrelsen i Örebro tillsammans med SLU Artdatabanken en serie nationella möten med berörda län och forskare på uppdrag av Naturvårdsverket.De tio dagfjärilar som omfattas av ÅGP är: alkonblåvinge, asknätfjäril, dårgräsfjäril, fetörtsblåvinge, kronärtsblåvinge, mnemosynefjäril, svartfläckig blåvinge, veronikanätfjäril, violett guldvinge och väddnätfjäril. De har samtliga specifika krav på sin livsmiljö och i flera fall komplicerade livscykler. Den viktigaste orsaken till arternas tillbakagång är den förlust av livsmiljö som skett till följd av de storskaliga förändringar av brukande och markanvändning som helt förändrat landskapet i Sverige under de senaste 150 åren. De naturliga ängs- och betesmarker som hyser den rikaste fjärilsfaunan har minskat dramatiskt, och de kvarvarande fjärilsmarkerna ligger idag som små isolerade öar i landskapet. Minskningen av tillgänglig livsmiljö gör att populationerna krymper, vilket i sin tur riskerar att leda till genetisk utarmning med risk för inavelseffekter och och därmed ökar risken för att för att de ska försvinna till följd av slumpmässiga händelser.En sådan slumpmässig händelse var den mycket svåra torka som drog in över Sverige år 2018 och som troligen har bidragit till att två av våra dagfjärilsarter kan ha dött ut, varken veronikanätfjäril eller kronärtsblåvinge har kunnat återfinnas trots riktade inventeringar. Beståndet av mnemosynefjäril i Blekinge är nu mycket svagt och risken är överhängande att populationen försvinner.Utvecklingen ser dock lite olika ut för de olika arterna. För de sex arter som omfattas av art- och habitatdirektivet börjar det nu tack vare den biogeografiska uppföljningen finnas tillräckligt mycket data för att kunna analysera trenderna. När det gäller asknätfjäril, dårgräsfjäril, mnemosynefjäril och väddnätfjäril där man inom ÅGP arbetat femton år eller mer med riktade insatser ses tecken på en på en viss stabilisering på några av lokalerna under de senaste åren. Övervakningen av violett guldvinge uppvisar ingen trend under de sex år uppföljningen pågått. Det första åtgärdsprogrammet för violett guldvinge fastställdes år 2014 och arbetet har därför inte pågått lika länge. Arbetet med svartfläckig blåvinge har prioriterats ned på grund av brist på resurser då arten länge bedömdes ha stora och stabila populationer i Skåne, på Öland och på Gotland. Trenden för denna art har under senare år visat sig vara tydligt negativ.För att vända den negativa utvecklingen och upprätthålla de svagt positiva trenderna krävs omfattande åtgärder och ett långsiktigt arbete. I det fortsatta arbetet är det nödvändigt att restaurera och sköta tillräckligt stora arealer med lämpliga livsmiljöer. Samverkan med markägare, brukare och andra aktörer i landskapet är en grundförutsättning för att nå målet.Målbilderna för arternas livsmiljöer måste utgå från hur ett område såg ut när arten hade en livskraftig förekomst. I många fall måste man återskapa förhållanden som rådde för flera decennier sedan.Inom ÅGP-nätverket finns stor kunskap kring skötsel och man arbetar tillsammans med forskare för att optimera åtgärdsarbetet. Artbevarande är ett internationellt åtagande och internationellt erfarenhetsutbyte är en viktig pusselbit i åtgärdsarbetet.I fjärilarnas landskap är värdena som regel knutna till någon form av hävd eller skötsel och utarmningen sker oftast gradvis och smygande.Det är nödvändigt att skydda och trygga skötseln av ett nätverk av värdefulla blomrika marker.Små populationer riskerar att drabbas av genetisk utarmning och förlust av evolutionär potential. I takt med att populationsstorlekerna minskar, så ökar risken för negativa effekter till följd av genetisk drift. Samtidigt ökar risken för inavelsdefekter och fixering av negativa genetiska anlag. När de enskilda populationerna blir allt mera isolerade minskar det genetiska utbytet för att till slut helt upphöra vilket gör dem än mera sårbara.De senaste årens utveckling för dagfjärilar och många andra arter knutna till blomrika marker är så alarmerande att det behövs en riktad satsning på bevarandet av odlingslandskapets biologiska mångfald.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Svensson, Mikael, et al.
(författare)
-
Utarmning och utdöende – tillståndet för rödlistade dagfjärilar och bastardsvärmare
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under de senaste 150 åren har det svenska landskapet genomgått mycket stora förändringar. Det har lett till förlust av livsmiljöer för många arter och har haft långtgående konsekvenser för vår inhemska fauna och flora. Många arter har minskat dramatiskt och i vissa fall helt försvunnit.När en art väl har börjat minska finns det många faktorer som kan förstärka den negativa trenden. En individrik population kan minska med tiotals, ja kanske hundratals eller tusentals, individer utan att vi märker någon större förändring. Och utan att det har någon större effekt på artens status. Men, ju mindre populationen är desto större genomslag får förlusten av enskilda individer.I takt med att tillgången på lämpliga livsmiljöer minskar ökar risken för att enskilda populationer isoleras och att spridningen mellan lokaler upphör. Klimatförändringar och ökad frekvens av extremväder kan bli ytterligare påfrestning för arter med små populationer och begränsad utbredning.Två artgrupper som drabbats hårt av ett alltmer storskaligt och intensifierat jord- och skogsbruk är dagfjärilar och bastardsvärmare. Av de 117 arter som är bofasta i Sverige är en tredjedel (39 arter) rödlistade och av dessa bedöms 18 arter som hotade. Merparten av arterna är rödlistade på grund av pågående minskning. Tillbakagången av dagfjärilar och bastardsvärmare har accelererat under de senaste 70 åren och särskilt allvarligt är läget för de arter som är knutna till blomrika gräsmarker.Många av de rödlistade dagfjärils- och bastardsvärmar-arterna var vanliga − och i vissa fall mycket vanliga − i det äldre jordbrukslandskapet. Idag finns endast spillror kvar av det landskap som dominerade Sverige så sent som i mitten av 1900-talet, och utarmningen fortsätter. Ett antal arter har minskat så kraftigt att de försvunnit från delar av sina tidigare utbredningsområden och förekomsterna koncentreras nu till områden med särskilt gynnsamma förhållanden. Flera värmegynnade arter har i stort sett försvunnit från södra Sveriges inland och hittas numera endast längs kusterna.De senaste åren befaras två dagfjärilsarter – veronika-nätfjäril och kronärtsblåvinge – ha dött ut nationellt. Ytterligare några arter har minskat i så stor omfattning att de riskerar att försvinna från landet inom en snar framtid. I flera andra europeiska länder är läget betydligt sämre, till exempel har Storbritannien förlorat 4 dag-fjärilsarter, Danmark 13 och Nederländerna 15 arter.Dagfjärilar och bastardsvärmare har komplexa livscykler med olika behov i olika utvecklingsstadier (ägg, larv, puppa och fullbildad fjäril). För att en fjäril ska kunna fullgöra sin livscykel behöver den kunna tillgodose alla sina behov inom flygavstånd. Det räcker med att miljön förändras så att något av behoven inte längre kan uppfyllas för att en art ska försvinna från platsen. Många arter är beroende av rik tillgång på nektarresurser under sin tid som fullbildade och klarar sig därför inte i blomfattiga miljöer. I ett småskaligt och varierat landskap med en mångfald av miljöer är det lättare att tillfredsställa arternas alla behov under samtliga utvecklingsstadier än i dagens intensivt brukade och allt mer utarmade landskap.För att ha en chans att vända trenderna för de röd-listade arterna krävs omfattande insatser. Länsstyrelsernas arbete med riktade åtgärder inom åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper är ett viktigt verktyg i arbetet med att stoppa fortsatt tillbakagång. Men det är långt ifrån tillräckligt. Den riktigt stora utmaningen ligger i att styra om utvecklingen för att förhindra att fler arter hamnar på rödlistan eller dör ut från Sverige.
|
|
| 9. |
- Wittwer, Torben, et al.
(författare)
-
Klimatförändringars effekt påden biologiska mångfalden iodlingslandskapets gräsmarker
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Klimatförändringar kan komma att påverka den biologiska mångfalden och artersutbredning. Ett stort antal studier har visat hur utbredningen hos olika arter potentielltkan förändras på grund av klimatförändringar. Nästan alla dessa studier behandlareffekterna på en större skala. Då problemen bara har betraktats ur ett europeisktperspektiv kan vi inte anpassa oss effektivt eftersom mycket av arbetet med att bevarabiologisk mångfald fortfarande samordnas på nationell nivå.Analysen i den här rapporten grundar sig på befintliga prognoser i förhållande tillnationellt värdefulla betesmarker och slåtterängar. De förändringar av arters utbredningsom modellerna visar har diskuteras mot bakgrund av arternas ekologi, aktuella hot,icke-klimatiska faktorer och historiska förändringar av deras populationer. På detta sättutvärderas hur realistiska de förutspådda förändringarna i utbredning är och ävenmöjliga åtgärder för att hantera effekterna av ett förändrat klimat. Som ett exempel påanpassningsåtgärder undersöks om vägkanter har en potential att hysa hotade arter somknyts till odlingslandskapet.Alla gräsmarker i Sverige kommer sannolikt att påverkas av en påtaglig uppvärmning iframtiden. Det finns tecken som tyder på att sommarnederbörden kommer att minska isödra Sverige där de flesta undersökta värdefulla ängs- och betesmarkerna finns. I norraSverige, där de största Natura 2000-områdena finns, förväntas däremot nederbördenunder sommaren att öka. För de modellerade arktiska och alpina arterna (fem hotadekärlväxter och sju fjärilsarter som inte är hotade) visar de klimatbaserade prognosernapå kraftigt minskade utbredningsområden i Sverige.Modellerna antyder att många rödlistade kärlväxter, fjärilar, kräl- och groddjur som harsin huvudsakliga förekomst i odlingslandskapet kan komma att få en större möjligutbredning i Sverige på grund av klimatförändringarna.Stigande havsnivåer kan bli ett hot för många kustnära betes- och slåttermarker eftersomdessa mot landsidan ofta gränsar till vägar, bebyggelse och åkrar. Möjligheten för arteroch livsmiljöer att expandera in mot land i takt med den stigande havsytan kan dåblockeras. Det är svårt att bedöma effekterna av framtida havsnivåhöjningar eftersomdet är oklart hur stora dessa höjningar kan bli och om de kan buffras med pågåendelandhöjning.Klimatförändringarna i sig kommer sannolikt inte att ha någon större direkt effekt påutbredningen av hotade arter på svenska gräsmarker. I de flesta fall kommermarkanvändningen och anpassningen av denna till ett förändrat klimat att vara det som ihuvudsak bestämmer de hotade arternas utbredning. Klimatförändringarna kommerdock att påverka artsammansättningen i landskapet då många arter sannolikt kommer attspridas norrut. Fokus vid bevarande av biologisk mångfald bör även i framtiden ihuvudsak ligga på de viktigaste nuvarande hoten vilket i första hand är pågåendemarkanvändning och i framtiden även förändringar av markanvändningen som en följdav ett annorlunda klimat.
|
|
