| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Beck, Ingela, 1965-, et al.
(författare)
-
To find inner peace : soft massage as an established and integrated part of palliative care
- 2009
-
Ingår i: International Journal of Palliative Nursing. - 1357-6321 .- 2052-286X. ; 15:11, s. 541-545
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study was to demonstrate how people with incurable cancer experienced soft massage in a palliative care setting in which massage was used as an established and integrated part of the nursing care. To reach a deep understanding of the experiences of receiving soft massage a qualitative method with a phenomenological approach was chosen. The study was based on interviews with eight patients in an advanced home care setting who had all received soft massage as part of their daily care. Soft massage was experienced by the informants as a way to find inner peace. During the massage the patients felt dignified, while memories from past massage sessions were about becoming free. These experiences of dignity and freedom brought hopes for the future. The conclusion is that soft massage ought to be offered in the ordinary palliative care. More research is needed to understand what is needed to integrate and establish methods such as soft massage in the palliative care.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Blomqvist, Kerstin, 1953-, et al.
(författare)
-
Living with persistent pain : experiences of older people receiving home care
- 2002
-
Ingår i: Journal of Advanced Nursing. - OXFORD : BLACKWELL PUBLISHING LTD. - 0309-2402 .- 1365-2648. ; 40:3, s. 297-306
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Although the topic of pain among older people has received increasing interest, little is still known about how pain is experienced or handled by those who no longer manage independently but depend on professionals for help with daily living. Developing pain management for older people requires such knowledge. AIM: To explore sense of self, sense of pain, daily living with pain, sense of others and ways of handling pain in older people with persistent pain. METHODS: Interviews with 90 older people receiving home care from nursing auxiliaries in their own homes or in sheltered accommodation were collected from January to June 2000. A typology of older people in persistent pain was developed. Activities for handling pain were examined using content analysis. FINDINGS: Respondents' experiences of themselves and their pain varied. Two groups of older people, considered as 'competent and proud' and 'confident and serene', expressed satisfaction in spite of pain, while the groups 'misunderstood and disappointed' and 'resigned and sad' expressed dissatisfaction. The most common strategies used were medication, rest, mobility, distracting activities and talking about pain. Respondents chose strategies by balancing the advantages of the activities against the disadvantages these brought for their daily living. CONCLUSION: This study indicates that characteristics of the older people, such as their way of experiencing themselves, how pain affects their daily life and how they perceive effects and side-effects of pain management are areas that need to be identified when staff assess pain and plan pain management. Caring for older people in pain could be improved by listening to and believing their complaints, evaluating effects and side-effects from medications and nonpharmacological pain management and by emphasising the importance of common everyday activities such as mobility and distraction to relieve pain.
|
|
| 8. |
- Blomqvist, Kerstin, 1953-, et al.
(författare)
-
Managing pain in older persons who receive home-help for their daily living : perceptions by older persons and care providers
- 2002
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences. - 0283-9318 .- 1471-6712. ; 16:3, s. 319-328
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Pain is a common problem for older persons who need professional help for their daily living. In this study 94 older persons (75+) in persistent pain were compared with 52 care providers concerning the pain management methods they had used/administered during the previous week and how helpful they perceived these methods to be. Interviews were based on 16 items from the original version of the pain management inventory (PMI). Both groups perceived prescribed medication, rest and distraction as the most frequently utilized methods. Specific methods such as transcutaneous electrical nerve stimulation (TENS) or bracing/splinting or bandaging the affected body part were seldom employed, although most users perceived these methods as helpful. Care providers perceived most methods for managing pain as more effective than older persons did. The results imply that care providers need skills in a variety of pharmacological and nonpharmacological methods to manage pain and a need to evaluate effectiveness of the methods in a systematic way.
|
|
| 9. |
- Blomqvist, Kerstin, 1953-
(författare)
-
När visioner ställs mot principer : en rapport från arbetet med att utforma en ämnes- och lärosätesövergripande nätutbildning
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utveckling av breddmagisterprogrammet Teamarbete i hemvård har skett som ett projekt med stöd från myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Avsikten med utbildningen var skapa förutsättningar för teamarbete i omsorg, vård och rehabilitering av äldre personer och personer med funktionshinder. Behov av denna slags utbildning hade tidigare uttryckts i utredningen om samanhållen hemvård. Där påtalades bland annat vikten av att arbeta tvärprofessionellt i omsorg, vård och rehabilitering av äldre personer och personer med funktionshinder. Utbildningen har framför allt inriktats på att träna perspektivmedvetenhet genom att jämföra och kontrastera synpunkter hos äldre personer/personer med funktionshinder, närstående och personal med olika yrkesbakgrund inom omsorg och vård.Utvecklingen och genomförandet har skett i samarbete mellan Högskolorna i Kalmar, Kristianstad, Jönköping, Blekinge och Växjö Universitet. En idé bakom upplägget var att kursutbud och lärarkompetensen skulle öka om högskolor och universitet valde att samverka i stället för att konkurrera. Modern informations- och kommunikationsteknik skulle möjliggöra ett flexibelt samarbete och flexibilitet i lärandet.Att samverka mellan lärosäten innebar många oväntade hinder och svårigheter. Olika lärosäten hade skilda rutiner, olika sätt att tolka regelverk, olika sätt att se på lärande och kunskap och använde olika lärplattformar. I rapporten ges en närmare beskrivning av hinder och hur dessa har hanterats.Casemetodik har fungerat som ett pedagogiskt redskap för att träna perspektivmedvetenhet och förståelse för brukarens perspektiv. Genom att konsekvent bygga upp en utbildning utifrån människors berättelser och genom att arbeta med dem strukturerat var avsikten att ge studenterna ett redskap som de kan använda i sin egen handledning av team.Även om hindren varit många har det funnits uppenbara vinster med att amarbeta mellan olika discipliner och mellan lärosäten. När människor med olika bakgrund kommer samman finns det mycket att lära av varandra. Detta gäller oavsett om samverkan sker i team inom omsorg vård och rehabilitering eller mellan lärare från olika lärosäten och med olika yrkesbakgrund.
|
|
| 10. |
- Blomqvist, Kerstin, 1953-
(författare)
-
Närsjukvård : vad innebär det i Region Skåne?
- 2007
-
Ingår i: FoU-tidningen. ; :6, s. 7-8
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I forskningsplattformens uppdrag ingick att följa och dokumentera närsjukvårdsutvecklingen i regionen. Som ett första steg i detta arbete intervjuades 97 medborgare, medarbetare och beslutsfattare om vad de lade in i begreppet närsjukvård. Avsikten var att ta reda på hur olika grupper såg på vad närsjukvård var eller borde vara. Ett vanligt svar bland framför allt medborgare och medarbetare var att de hade hört talas om närsjukvård men att termen var tvetydig, oklar och kunde förstås på olika sätt. I avsaknad av en klar definition försökte de förstå genom att associera till orden nära och sjukvård.
|
|
| 11. |
- Blomqvist, Kerstin, 1953-
(författare)
-
Older people in persistent pain : nursing and paramedical staff perceptions and pain management
- 2003
-
Ingår i: Journal of Advanced Nursing. - : Blackwell. - 0309-2402 .- 1365-2648. ; 41:6, s. 575-584
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Persistent pain is a common problem for older people. Knowledge about how nursing and paramedical staff perceive these people and what they do to relieve the pain seems scarce. AIM: To explore nursing and paramedical staff perceptions of older people in persistent pain and their day-to-day management of pain. METHODS: Interviews in Swedish with 52 nursing auxiliaries, Registered Nurses, physiotherapists and occupational therapists were collected from February to May 2000. The analysis was based on their stories (n = 150) about older people in persistent pain who received help in their own homes or in special accommodation. A typology of staff perceptions of pain in older people was developed. Activities to manage pain were examined using content analysis. RESULTS: Respondents perceived the pain as real, exaggerated, trivial, care-related, endured, concealed, self-caused or inarticulate. Older people perceived as exaggerating the pain, those with care-related and self-caused pain evoked frustration in the staff, while those perceived as enduring their pain evoked satisfaction. Various strategies to manage pain were used: no activity, medication, mediating contacts, distracting activities, physical therapies, mobility, work in a gentle way, rest or relieving pressure on body part, and communication concerning pain. The activities differed between the types, as well as between staff with different professional backgrounds. CONCLUSION: Care and treatment provided by staff should be based on older people's needs rather than on staff attitudes and preferences. The typology revealed that staff perceived older people in pain as a heterogeneous group and that their perceptions affected the pain-relieving activities that were offered. It seems urgent to address how to handle pain in older people who never complain and those who complain a great deal, as well as how to handle pain in people with impaired communicative ability. Reflective discussions on feelings related to different individuals are needed.
|
|
| 12. |
- Blomqvist, Kerstin, 1953-, et al.
(författare)
-
Pain in older adults living in sheltered accommodation : agreement between assessments by older adults and staff
- 1999
-
Ingår i: Journal of Clinical Nursing. - 0962-1067 .- 1365-2702. ; 8:2, s. 159-169
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study aimed to investigate the presence of pain, pain duration, localization(s), intensity, type and pharmacological treatment among older adults living in sheltered accommodation or receiving rehabilitation, as well as the agreement between pain assessments performed by staff and the older adults. Twenty-nine randomly selected older adults (65+ years) and the staff who looked after them participated in a structured interview based on standardized measures for pain assessment and physical, intellectual and communicative functions. Pain was found to be common, with a majority of participants experiencing it every day or all of the time. Nine out of 22 of the older adults in pain had no pain relief drugs at all. Agreement between assessments by the older adults and the staff was no higher than moderate and in general pain levels were underestimated. The findings indicate that older adults were at risk of undetected and untreated pain and the risk was even higher for those with speech difficulties. The provision of good nursing care for older adults in sheltered accommodation requires systematic routines for frequent pain assessments.
|
|
| 13. |
- Blomqvist, Kerstin, 1953-
(författare)
-
Prioriteringar i vårdflöden för äldre : en förstudie
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är resultatet av ett avgränsat projekt som syftade till att undersöka prioriteringar i vård av äldre där flera vårdgivare är involverade. De huvudsakliga frågeställningarna handlade om vilka vardagliga prioriteringar som görs samt vilka motiv eller överväganden som dessa baseras på. Vilka hälso- och sjukvårdsinsatser som skall ges till äldre personer grundas i organisationens eller samhällets motiv och värderingar men också i personalens egna uppfattningar. Innan relevansen av valda insatser kan bedömas krävs insikt i hur prioriteringar görs och på vilka värderingar de baseras - prioriteringsprocessen behöver med andra ord göras transparent. Denna förstudie är ett försök att i någon mån genomlysa prioriteringsprocessen och därmed fungera som ett avstamp inför fortsatta studier för att förstå hur vård till äldre personer kan ges - utifrån deras egna upplevelser och önskemål. Ett strategiskt urval av elva personer, anställda inom kommunal och landstingsdriven vård och omsorg intervjuades med hjälp av hypotetiska fallbeskrivningar. Studien visade att de prioriteringar som beskrevs sällan handlade om val mellan patientgrupper. I stället beskrevs val mellan olika vård- och omsorgsformer och val mellan olika rehabiliteringsinsatser. De val som oftast beskrevs var om patienten skulle erbjudas vård vid sjukhuset eller vård och omsorg i hemmet och om patienten skulle erbjudas rehabiliteringsinsatser i form av träning eller rehabiliteringsinsats främst i form av hjälpmedel. Analysen visade att beslutet baserades på överväganden relaterade till patienten, personalen och/eller organisationen. I normalfallet grundades beslutet på en kombination av dessa överväganden. Förstudien ger en komplex bild av de överväganden personal grundar sina prioriteringar på. Ett fynd är att beslut om vård/omsorgs- och rehabiliteringsinsatser inte enbart baserades på faktorer hos den individuella patienten utan även på faktorer relaterade till personalen och den organisation där beslutet fattats. Rapporten uppmanar till en allmän prioriteringsdiskussion bland personal som arbetar med äldre personer genom att problematisera människovärdesprincipens tillämpning när exempelvis äldres sociala nätverk vägs in som en prioriteringsgrund för om träning skall erbjudas eller ej. Rapporten uppmanar också till diskussion kring val av måttstock för utvärdering av effekt av olika behandlingar. Med ett kostnadseffektivitetsperspektiv kan prioriteringar av sjukvård och rehabilitering till äldre bli olika beroende på om minimerat funktionsbortfall eller återgång till friskt tillstånd är effektmått. Rapporten uppmanar också till en diskussion om rädslan hos personal att värderas som någon som ”skickar in i onödan” kan påverka prioriteringar av sjukvård till äldre. Slutligen är det viktigt att påpeka att studien inte kan ge något svar på frågan om hur patienten/brukaren uppfattar och värderar kvaliteten i vård eller rehabilitering på olika vårdnivåer. För att få svar på en sådan fråga krävs fördjupade studier som innefattar äldre patienter och deras närstående.
|
|
| 14. |
- Blomqvist, Kerstin, 1953-, et al.
(författare)
-
Recognising pain in older adults living in sheltered accommodation : the views of nurses and older adults
- 2001
-
Ingår i: International Journal of Nursing Studies. - : Elsevier. - 0020-7489 .- 1873-491X. ; 38:3, s. 305-318
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sixty-six randomly selected older adults and their contact nurses participated in interviews based on standardised assessments of pain and open-ended questions focusing how pain was expressed and recognised. The sample included older adults with normal as well as cognitively impaired function. Seventy-nine percent of older adults with normal cognition were often in pain. Contact nurses assessed pain in 57% of cognitively impaired older adults. The content in the statements showed that pain recognition was a communicative interactive process based on verbal and non-verbal expressions. The process comprised attempts to understand the cause and intention of the expression and to verify the presence of pain. Changes in mood, facial expressions and physiological responses were described less often by older adults than by their nurses. Contact nurses of cognitively impaired older adults judged immobility as the source of pain, that it was possible to see when the person was in pain and that pain was expressed by paralinguistic and body language more often than contact nurses of cognitively healthy older adults. Characteristics of nurses and older adults could facilitate or hinder pain recognition. The findings indicate a need for reflective discussions in the staff group focusing on how to perform systematic assessments of verbal and non-verbal expressions and of hindrances and facilitators for recognising pain in older adults.
|
|
| 15. |
- Blomqvist, Kerstin, 1953-
(författare)
-
Smärta hos personer med demens
- 2007
-
Ingår i: Jakobsson, Ulf (red), Långvarig smärta. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144019741 ; , s. 107-118
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 16. |
- Blomqvist, Kerstin, 1953-, et al.
(författare)
-
What happens when you involve patients as experts? : a participatory action research project at a renal failure unit
- 2010
-
Ingår i: Nursing Inquiry. - 1320-7881 .- 1440-1800. ; 17:4, s. 317-323
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Although there is a trend towards developing health care in a patient-centred direction, changes are usually planned by the professionals without involving the patients. This paper presents an ongoing participatory action research project where patients with chronic renal failure, nurses at a specialist renal failure unit, a hospital manager and a researcher worked together to develop patient-centred care. The project combined the expertise of patients in their own experiences of living with a chronic condition with the professional expertise of nurses, the manager and the researcher. As the workload on the unit was uneven, the development work needed to be low in intensity but long-term. Based on a number of dialogues in focus groups, four main development areas were identified; access to test results, prerequisites for postponing the progress of the illness, general awareness and understanding of living with chronic renal failure, and family-focused care. A number of changes have been planned or implemented, such as developing a prototype for a web-based feed-back system, expanding patient education to newly diagnosed patients, steering the nurses' role towards a guiding and family-focused function, and planning a digital story-telling workshop. Involving committed people who have the mandate to change practices were prerequisites for success.
|
|
| 17. |
- Edfors, Ellinor, 1956-, et al.
(författare)
-
Interkollegialt lärande för handledning och bedömning av examensarbete
- 2013
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - 2000-9216. ; :1, s. 27-37
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I sjuksköterskeutbildningen vid Högskolan Kristianstad har sedan 2008 använts en modell för handledning och examination av examensarbetet med fokus på studenternas lärande. Trots att handledningsmodellen varit i bruk under några år visade genomförda kursutvärderingar att studenter uppfattade att det fanns skilda uppfattningar hos handledare och examinatorer om hur examensarbetet ska genomföras. På grund av detta ansöktes medel från Lärande Resurs Centrum (LRC) och Sektionen för Hälsa och Samhälle för att i kollegiet skapa möjligheter att diskutera vilka pedagogiska möjligheter och svårigheter som finns samt hur likheter och olikheter i syn på kunskap kan främja såväl som hindra studenternas lärandeprocess under examensarbetet. I denna rapport beskrivs projektets upplägg och genomförande samt centrala aspekter från den dialog som fördes i kollegiet under projektets gång.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Franzén, Kristofer, et al.
(författare)
-
Impact of chronic heart failure on elderly persons' daily life : a validation study
- 2006
-
Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing. - : Sage Publications. - 1474-5151 .- 1873-1953. ; 5:2, s. 137-145
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Knowledge about how elderly persons perceive the impact of chronic heart failure (CHF) on daily life is important when planning nursing care. For this purpose, disease specific instruments are needed. However, few instruments have been developed or tested specifically on elderly persons. AIM: To validate a Swedish version of the Minnesota Living with Heart Failure Questionnaire (LHFQ) on elderly persons with CHF, and use it to describe the impact of CHF on daily life in the same population. METHODS: The sample comprised of 357 persons, aged between 65 and 99, diagnosed with CHF. A questionnaire including background data, the LHFQ and the SF-12 was used. RESULTS: A factor analysis resulted in four dimensions: physical, emotional, treatment and pleasure. LHFQ showed convergent validity and ability to discriminate between known groups. Cronbach's alpha for the total scale was 0.94. Impairments in the physical dimension were most common, especially fatigue (88%) and shortness of breath (87%). CONCLUSIONS: The LHFQ showed satisfying psychometric properties in an elderly Swedish population with CHF and can, with minor alterations, be recommended for research and clinical use. The impact of chronic heart failure on daily life was mostly physical, but other impairments were also common.
|
|
| 20. |
- Franzén, Kristofer, et al.
(författare)
-
Predictors for health related quality of life in persons 65 years or older with chronic heart failure
- 2007
-
Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing. - : Oxford University Press. - 1474-5151 .- 1873-1953. ; 6:2, s. 112-120
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BackgroundA main goal in nursing care of persons with chronic heart failure (HF) is to strengthen their health related quality of life (HRQoL). This presupposes knowledge about the relation between heart failure and HRQoL. Existing studies have shown incongruent results about whether HRQoL is affected differently depending on age or sex of elderly persons with chronic HF.AimThis study aimed to investigate if age, sex, disease severity, comorbidity and living conditions predict health related quality of life among persons 65 years or older with chronic HF.MethodsThe study included a sample of 357 persons. HRQoL was measured by the Minnesota Living with Heart Failure Questionnaire and the Short Form-12 Health Survey Questionnaire. Multiple regression analyses were performed to analyse the relation between the predictors and HRQoL.ResultsThe main finding was that self-rated disease severity was strongly associated with HRQoL, but also age, sex, diabetes and respiratory diseases was associated with some of the dimensions of HRQoL.ConclusionsInterventions aimed at delaying the progress of the disease, assist persons' to cope with the disease and maintain the domains of HRQoL that are still feasible could be important to improve HRQoL in elderly persons with chronic HF.
|
|
| 21. |
- Fridh, Marielle, 1974-, et al.
(författare)
-
Kurator på akuten? : personalens syn på behovet av en kurator på akutmottagningen
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: Dagligen sker akuta besök i hälso- och sjukvården där de medicinska behoven vanligen har högst prioritet. Samtidigt inrymmer dessa situationer även praktiska, sociala, emotionella och existentiella aspekter som inte bara rör personen som är akut sjuk utan också deras anhöriga och personalen. Patient och anhöriga kan komma i kläm då det kan saknas tid, resurs och kunskap för att möta deras behov. Även personalen kan hamna i svåra situationer då de måste tackla svåra händelser som inte alltid bearbetas. På vissa akutmottagningar används en kurator som har till uppgift att stödja patienter, anhöriga och personal.Syfte: Syftet med den aktuella studien var att undersöka vårdpersonalens syn på behovet av en kurator på en akutmottagning.Metod: En intervjustudie genomfördes där datainsamlingen skedde i tre fokusgrupper. Materialet analy- serades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Personalen uttryckte att det fanns behov av en kurator inom fyra skilda områden: Som stöd och resurs för anhöriga och patienter i kris; Som stöd och resurs för personalen i anslutning till krävandesituationer; Som ansvarig för debriefing samt Som ansvarig för att utbilda personal i samtalsmetodik ochkrishantering. Vikten av att kuratorn är känd av personalen och känner akutmottagningens verksamhet påtalades genomgående i intervjuerna.Diskussion: I verksamheten på en akutmottagning finns behov av att ge stöd inte bara till patienter och anhöriga utan också till personalgruppen som ska tackla svåra och krävande situationer i sitt arbete. Om inte ett sådant stöd finns är risken stor att omvårdnaden blir uppgiftsinriktad istället för omsorgsinriktad och att personalens hälsa i förlängningen påverkar negativt. En kurator med koppling till akutmottagningen skulle kunna fylla en sådan funktion.
|
|
| 22. |
- Larsson, Helena, et al.
(författare)
-
Swedish family care advisors’ views on existential loneliness and existential support to informal caregivers of older people : A cross-sectional national survey
- 2021
-
Ingår i: Nordic journal of nursing research. - : Sage Publications. - 2057-1585 .- 2057-1593. ; , s. 1-8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The number of older people needing care is increasing, and care is often provided by informal caregivers. The mission of family care advisors (FCAs) is to provide them with support; however, whether and how support in existential matters such as existential loneliness is provided is unclear. Therefore, the aim of this study was to describe FCAs’ views on existential loneliness, and existential support provided to relatives who act as informal caregivers to older people. A national survey was distributed to 349 FCAs in Sweden, response rate n = 120 (36%). The STROBE checklist was followed when presenting the study. Existential loneliness was viewed as thoughts about life and meaning (78%). Existential support was provided by dialogues (87%), visits (75%) and support groups (73%); 45% of FCAs stated that they had time to provide existential support and 27% reported having knowledge of how to encounter existential loneliness. FCAs provide existential support, but often lack experience, knowledge and time. Time and knowledge are important prerequisites for acknowledging existential needs.
|
|
| 23. |
- Larsson, Lena, et al.
(författare)
-
Har han det bra så har jag det bra : ett aktionsforskningsprojekt där ett närståendestöd planerades i samarbete med närstående till yngre personer med demenssjukdom
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Introduktion och rapportens uppläggningDet finns ett fåtal studier som har undersökt situationen för närstående till yngre personer med demenssjukdom. Dessa studier talar för att närstående som lever tillsammans med en person med demenssjukdom kommer att belastas allt tyngre och de kommer att behöva individuellt anpassat stöd för att orka med sin situation eftersom varje närståendevårdares situation är unik (Luscombe, Brodaty & Freeth, 1998, Jubb, Pollard & Chaston, 2003, Armstrong, 2003). Om närstående ska orka leva tillsammans med en partner som är demenssjuk behöver de erbjudas ett stöd som är utformat utifrån deras situation och behov. I Hälso- och sjukvårdprogrammet för Region Skåne betonas vikten av att lyfta fram yngre personer med demenssjukdom och deras närståendes situation ur ett regionperspektiv (Hälso- och sjukvårdsprogram, region Skåne, 2005). En studie där närstående själva får delta i att utforska hur ett närståendestöd bör utformas kan ge värdefull kunskap som kan bilda en bas för regionens planering av olika stödjande insatser. Syftet med denna studie var att i samarbete med närstående till personer vars demenssjukdom debuterat före 65 års ålder planera ett närståendestöd.Bakgrund till projektetAtt få en demenssjukdom och att vara närstående till en person som utvecklar en demenssjukdom är en ny situation för alla inblandade. Vi vet ganska lite om hur närstående till yngre personer med en demenssjukdom upplever sin situation. För att undvika att bördan blir för stor för de närstående behövs olika samhälleliga insatser. För att öka kunskapen kring närståendes situation genomfördes fokusgruppsintervjuer med närstående till yngre personer som drabbats av demenssjukdom.Studiens genomförande och etiska övervägandenStudien pågick mellan januari-april 2008 och genomfördes som ett deltagarbaserat aktionsforskningsprojekt där närstående till yngre personer med demens tillsammans med forskare samtalade om vilka problem närstående har att tackla samt gav förslag på hur ett närståendestöd skulle kunna utformas. Samtliga närstående var maka eller make till en person med demenssjukdom.Vad fokusgrupperna kom fram tillDiskussionerna i fokusgrupperna omfattade tre faser; Tiden före diagnos – när man anar att allt inte står rätt till, Tiden i samband med och efter diagnos – bekräftelse på att det man anat var sant, Den sena fasen – när det blev ohållbart. Dessutom framkom att det fanns behov av en funktion som benämndes Lotsen. Namnet tillkom då fokusgrupperna signalerade ett behov av en lotsfunktion, en person som skulle kunna leda och lotsa närstående i vård- och omsorgsdjungeln.Vad hände sedan?Studien har lett till att en dagsjukvårdsenhet har startat ett projekt med avsikt att stödja relationen mellan yngre personer med demenssjukdom och deras närstående.Utvärderingsplaneringen och utvärderingen har utförts av studenter i sjuksköterskeprogrammet vid högskolan Kristianstad under handledning av forskare vid forskningsplattformen för Närsjukvård.SlutordInom professionen tror man att man vet vilket stöd närstående behöver och min bestämda uppfattning var att närstående till yngre personer med demens framförallt behöver emotionellt stöd. Under studiens gång blev det dock tydligt för mig att det är omöjligt att ge stöd till närstående utan att samtidigt ta hänsyn till den sjukes behov och situation. Redan tidigt i sjukdomsförloppet behövs individuellt anpassat stöd som bör förändras i takt med sjukdomens fortskridande. Dessutom behövs en sammanhållande länk som kan lotsa vidare i processen och vara ett stöd både för den sjuke och närstående. Demenssjuksköterskan i kommunens hälso- och sjukvård skulle kunna fungera som den lots som efterfrågas.
|
|
| 24. |
- Nelun Barfod, Mette, et al.
(författare)
-
Oral microflora in infants delivered vaginally and by caesarean section.
- 2011
-
Ingår i: International journal of paediatric dentistry / the British Paedodontic Society [and] the International Association of Dentistry for Children. - 1365-263X. ; 21:6, s. 401-6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND. Early in life, vaginally delivered infants exhibit a different composition of the gut flora compared with infants delivered by caesarean section (C-section); however, it is unclear whether this also applies to the oral cavity. AIM. To investigate and compare the oral microbial profile between infants delivered vaginally and by C-section. DESIGN. This is a cross-sectional case-control study. Eighty-four infants delivered either vaginally (n = 42) or by C-section (n = 42) were randomly selected from the 2009 birth cohort at the County Hospital in Halmstad, Sweden. Medically compromised and premature children (<32 weeks) were excluded. The mean age was 8.25 months (range 6-10 months), and parents were asked to complete a questionnaire on socioeconomic factors, lifestyle, and hygiene habits. Saliva was collected and analysed using checkerboard DNA-DNA hybridization. RESULTS. A higher prevalence of salivary Streptococcus salivarius, Lactobacillus curvata, Lactobacillus salivarius, and Lactobacuillus casei was detected in infants delivered vaginally (P < 0.05). The caries-associated bacteria Streptococcus mutans and Streptococcus sobrinus were detected in 63% and 59% of all children, respectively. CONCLUSION. A significantly higher prevalence of certain strains of health-related streptococci and lactobacilli was found in vaginally delivered infants compared with infants delivered by C-section. The possible long-term effects on oral health need to be further investigated.
|
|
| 25. |
- Nilsson, Jonna, et al.
(författare)
-
Smärta och dokumentation i sjukhusmiljö
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: Smärta är vanligt hos Sveriges befolkning. I en undersökning av levnadsförhållanden i Sverige från 2008 framgår att 19 % i åldrarna 16-84 lever med svår värk. Forskning visar att sjukvården brister i smärtdokumentation vilket kan innebära att vårdens smärtlindring blir lidande. Syfte: Syftet var att, hos en grupp sjukhusvårdade patienter med smärta, beskriva smärta och i vilken utsträckning smärtan dokumenterats samt belysa hinder för smärtdokumentation. Metod: Empirisk studie med kvantitativ, beskrivande statistik samt ett avsnitt med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Smärta hos en grupp patienter visar att en stor andel alltid har ont vid aktivitet men även vid vila. Dokumentationen brister främst gällande duration och är mest tillfredsställande angående lokalisation. Ett hinder för god dokumentation är patienter som väljer att inte visa eller berätta om sin smärta. Diskussion: En god relation mellan sjuksköterska och patient underlättar smärthantering. Sjukvårdens smärtlindring är otillräcklig och alltför många lider av att ha ont. Nuvarande smärtbehandlingsmetoder har god möjlighet att, om inte eliminera, så ge en betydande smärtlindring. Dokumentation är viktig för att kunna lindra smärta och därmed minska patienters lidande. Förslag till vidare forskning inriktar sig på hur tillfredställande dokumentation ser ut. Även forskning kring alternativa behandlingsmetoder behövs för att kunna sänka andelen som lever med smärta och värk. Detta skulle öka livskvaliteten hos Sveriges befolkning.
|
|
| 26. |
- Nilsson, Marie, 1966-, et al.
(författare)
-
Coexisting needs : paradoxes in collegial reflection—the development of a pragmatic method for reflection
- 2017
-
Ingår i: Education Research International. - 2090-4002 .- 2090-4010. ; 2017
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper addresses a feasibility study of a method for recurrent collegial reflection. A qualitative approach, using a participatory research design, was adopted. The collegial reflection was implemented in a school, in a middle-sized municipality in southern Sweden, with 21 teachers participating in the intervention. Data collection included digital recordings of collegial reflection, open questions by mail, and individual interviews. Findings indicated one major theme, paradoxes in the design of the collegial reflection, and three categories: wanting to decide and wanting to be guided; meeting each other as teachers and/or as persons; and looking for the safe and/or looking for the new. Before implementing the method in another context, management needs to appreciate these contradictory experiences, allow for voluntary participation, address participants’ expectations, and allocate time and tasks. This study implicates that collegial reflection may contribute to teachers’ professional development, and it is thereby relevant to teachers’ classroom practice and pupils’ learning. We conclude that, by creating a structure which supports teachers’ collegial reflection, the school may function as a supportive environment, which may contribute to teacher retention.
|
|
| 27. |
- Nilsson, Petra, 1980-, et al.
(författare)
-
How to make a workplace health promotion questionnaire process applicable, meaningful, and sustainable
- 2011
-
Ingår i: Journal of Nursing Management. - : Wiley-Blackwell. - 0966-0429 .- 1365-2834. ; 19:7, s. 906-914
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background In workplace health promotion, a questionnaire could be of great use. Unfortunately, fatigue regarding answering questionnaires has recently become greater than before. An action research approach could be a possible way of increasing employee participation.Aim This study reports an attempt to explore key aspects for participation in, and commitment to, a workplace health promotion questionnaire process.Method The study was conducted at two wards in a Swedish hospital. Data was collected during an action research process. Data were analysed with regard to a framework of questions.Findings The three key aspects for participation in, and commitment to, a workplace health promotion questionnaire process were: an applicable questionnaire, a meaningful questionnaire process and a continuous and sustainable questionnaire process. A structure is presented as practical advice to managers, describing how such a process could be established to be applicable, meaningful and sustainable.Conclusion This study has identified key aspects and prerequisites for questionnaire processes. The prerequisites – share decision-making, involve a core group and follow a structure – are discussed and proposed for managers and workgroups to consider in further workplace health promotion questionnaire processes.Implications for nursing management The key aspects and prerequisites presented could provide a stimulating standpoint or advice, useful for planning and accomplishing workplace questionnaire processes.
|
|
| 28. |
-
Omvårdnad & äldre
- 2017
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boken belyser äldre personers hälsa och ohälsa och bygger på sammanlagt 27 svenska forskares beskrivningar av det aktuella kunskapsläget. De flesta författare har sin utgångspunkt i omvårdnad, men bland författarna återfinns även företrädare för medicin, oral hälsa, kulturgeografi, filosofi, socialt arbete, gerontologi, medicinsk etik, arbetsterapi och fysioterapi.Omvårdnad & äldre vänder sig till sjuksköterskestudenter på såväl grund- som specialistutbildning, men även till kliniskt verksamma sjuksköterskor och andra yrkesgrupper inom fältet. År 2017 tilldelades boken Kurslitteraturprisets hederspris med följande motivering: ”För ett hhögaktuellt såväl i dag som under många år framöver. Andelen äldre ökar och många lever allt längre med långvariga sjukdomar. Detta ställer nya krav på sjuksköterskan och omvårdnaden. Boken är helt anpassad till dessa nya förutsättningar där de senaste forskningsresultaten kombineras med konkreta omvårdnadsåtgärder. Verket är mycket välskrivet, med den äldre personen ständigt i centrum.”eltäckande grundverk, som med gedigen vetenskaplig tyngd, avhandlar ett område som är högaktuellt såväl i dag som under många år framöver. Andelen äldre ökar och många lever allt längre med långvariga sjukdomar. Detta ställer nya krav på sjuksköterskan och omvårdnaden. Boken är helt anpassad till dessa nya förutsättningar där de senaste forskningsresultaten kombineras med konkreta omvårdnadsåtgärder. Verket är mycket välskrivet, med den äldre personen ständigt i centrum.”
|
|
| 29. |
- Petersson, Pia, 1961-, et al.
(författare)
-
Local interpretations of health policy concepts : the exemple of Närsjukvård in Sweden
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Health care systems in Europe face many challenges requiring greater integration of health and social care. The health policy response in government financed health systems has varied but a consistent feature has been continual change in an attempt to secure greater efficiencies and to meet patient expectations concerning service quality. This paper explores the manifestation of this phenomenon in a subregion of Sweden, where a new concept ‘Närsjukvård’ (literally Nearby Care) was introduced. Method: Data was collected through interviews and questionnaires. A convenience sample of 57 practitioners and managers was interviewed. A questionnaire with four statements based upon the findings from the interviews was answered by 1361 practitioners, managers and politicians working in primary health care, in municipalities and in hospitals. Results: The findings illustrated that the concept was interpreted as; accessibility to hospital beds, accessibility to primary health care, collaboration between care providers and continuity and developed home care. The study revealed different understanding and interpretations partly depending on the respondents’ professional domain and their organisational elonging. Conclusion: A prerequisite for creating a common meaning to the expression ‘Närsjukvård’ is that activities that help the creation of meaning are offered at and between all domain levels and organisations.
|
|
| 30. |
- Petersson, Pia, 1961-, et al.
(författare)
-
Sense of security : searching for its meaning by using stories: a participatory action research study in health and social care in Sweden
- 2011
-
Ingår i: International Journal of Older People Nursing. - 1748-3735 .- 1748-3743. ; 6:1, s. 25-32
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background. In Sweden, attempts to implement core values to ensure high quality health and social care for older people are given high priority and concepts such as security and dignity are often used. As concepts are abstract they are difficult to transform into practical work. Aim: The aim of this study was to make sense of the Swedish concept ‘trygghet’ by using stories from daily life in a participatory action research project. Design: One group of six assistant nurses and one group of five registered nurses working in municipality participated in Story Dialogue Method and four older women were interviewed. Result: ‘Trygghet’ was found to be an internal sense – an intrinsic state based on faith and trust in oneself and others called security were situations Sense of security. External factors that strengthened Sense ofto be part of a community, to recognise and be familiar with things andand to use various kinds of aids. Conlusion and Relevance to Clinical Practice: A prerequisite for the professionals being able to support the care receivers adequately is that they have a sense of security themselves, and that they are allowed to operate in a system that facilitates for the care receivers to maintain trustworthy and reliable relations over time.
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
- Schön Persson, Sophie, 1979-, et al.
(författare)
-
Meetings are an important prerequisite for flourishing workplace relationships
- 2021
-
Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health. - 1661-7827 .- 1660-4601. ; 18:15, s. 1-13
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Relationships among colleagues, managers, and care recipients are mutually important, and need to be highlighted in workplace health promotion. The aim was to explore prerequisites for flourishing workplace relationships in a municipal healthcare setting for old people. As part of this process, we explored the staff’s suggestions on how work relationships could be improved. The study had a salutogenic and participatory approach, examining staff perceptions of what was required for flourishing relationships to be created, and their suggestions for the relationships to be more promotive. Four multi-stage focus groups, which met three times each, were conducted with staff (n = 26) in old age healthcare settings. A deductive analysis was performed, based on components of the flourishing concept: challenge, connectivity, autonomy, and competence. Informal and formal meetings at work were shown to build positively perceived relationships. The study describes meetings and relationships connected to the four components of flourishing. Suggestions for improving work relationships are also presented. This study contributes to workplace health promotion, and has a salutogenic and participatory focus on how to explore workplace relationships as a resource. The flourishing concept shows how workplace relationships can be explored as prerequisites for workplace health promotion.
|
|
| 33. |
- Springett, Jane, 1952-, et al.
(författare)
-
Närsjukvård : bakgrund, erfarenheter och pilotstudie
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Närsjukvård är ett centralt begrepp i ett förändringsarbete som för genomförs i nordöstra Skåne för att utveckla hälso- och sjukvårdsväsendet. Det ingår därmed som en av de centrala delarna av Region Skånes vision om hälso- och sjukvård: Skånsk livskraft – vård och hälsa. Syftet med denna rapport är att ge en bakgrund till begreppet (Del A) och att presentera en del preliminära rön beträffande hur olika aktörer i nordöstra Skåne uppfattar begreppet (Del B). Del A ger en översikt kring ursprunget till begreppet Närsjukvård inom ramen för de förändringar i hälso- och sjukvården som sker i Sverige i stort. Den beskriver sedan vilka slags förändringar som har planerats på politisk nivå och som nu håller på att genomföras under detta paraplybegrepp, nationellt, regionalt och lokalt. För detta syfte används statliga dokument och publicerade utvärderingsstudier i stor utsträckning som källmaterial. Denna del ska därför inte ses som en heltäckande översikt. Del B inriktas på att belysa hur långt förverkligandet av idén om Närsjukvård har kommit inom regionen. Avsnittet är en kartläggning av olika aktörers förståelse av Närsjukvård i den nordöstra delen av Region Skåne. Forskningsfrågorna inriktades på hur folk pratade om Närsjukvård, det vill säga på hur de förstod och använde begreppet.
|
|
| 34. |
- Sundström, Malin, 1968-, et al.
(författare)
-
Health and social care planning in collaboration in olderpersons’ homes : the perspectives of older persons, familymembers and professionals
- 2018
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences. - 0283-9318 .- 1471-6712. ; 32:1, s. 147-156
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Providing health and social care to older persons is challenging, since older persons often have multiple diseases and a complex health situation. Hence many professions and organisations are involved. Lack of interprofessional and interorganisational collaboration leads to fragmented care. Care planning meetings before hospital discharge have long been used to overcome this fragmentation, but meetings conducted at the hospital have limitations in identifying long-term needs at home. A new model for health and social care planning in collaboration (HSCPC) in older persons' homes was introduced in two Swedish municipalities. The aim of this study was to gain a deeper understanding of the HSCPC-meeting from the perspectives of older persons, family members, and professionals. Ten care planning meetings from two municipalities were consecutively included. Interviews in retrospect with ten older persons, eight family members, and ten groups of professionals who had attended the HSCPC-meeting at home were analysed with a hermeneutic approach. Four themes emerged: unspoken agendas and unpreparedness, security and enhanced understanding, asymmetric relationships, and ambiguity about the mission and need for follow-up. The comprehensive interpretation is that the professionals handled the HSCPC-meeting mainly as a routine task, while the older persons and family members viewed it as part of their life course. Older persons are in an inferior institutional, cognitive and existential position. However, meeting together in the home partly reduced their inferior position. Findings from this study provide some general suggestions for how HSCPC-meetings should be designed and developed: attention of power relations, the importance of meeting skills and follow-up.
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
- Sundström, Malin, et al.
(författare)
-
Inte samma mall för alla : om vård- och omsorgsplanering i samverkan
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När en person är medicinskt färdigbehandlad på sjukhuset och ska skrivas ut, men i fortsatt behov av vård och omsorg sker en övergripande vårdplanering på sjukhuset för att fördela ansvaret mellan kommun och landsting/region, en så kallad Samordnad vårdplanering (SVPL). Det handlar om att fördela ansvaret både praktiskt och ekonomiskt samt att besluta om vem som ansvarar för uppföljning. När vården och omsorgen ges i det egna hemmet beviljas personen insatser via hemsjukvården och då bör en specifik vårdplan upprättas (Region Skåne, 2005). Dokumentet benämns vård- och omsorgsplan i samverkan (VOPS) eftersom vårdplaneringen skall ske i samverkan mellan kommunens och primärvårdens personal. Denna VOPS skall vara framåtsyftande till sin karaktär och verka för att bevara den enskildes hälsa och välbefinnande i ett längre perspektiv, där också personens egna önskemål tas med i planeringen. En avsikt är också att en VOPS-planering skall följa personen i hela processen, kommunen, primärvården och specialistvården. Genom dokumentationen skall sedan olika vårdgivare kunna skapa sig en uppfattning om personens situation och de olika vårdbehov som finns och kan uppstå för att ge en god vård och omsorg. En annan avsikt är också att förebygga oplanerade sjukhusinläggningar genom att planera åtgärder vid akut insjuknande och försämring. I den här studien har tio VOPS-möten följts upp med individuella intervjuer med den äldre och dennes närstående samt fokusgruppsintervjuer med personalgruppen. Avsikten har varit att fånga olika deltagares erfarenheter av att delta i och genomföra en vård- och omsorgsplanering i samverkan (VOPS).
|
|
| 37. |
- Theander, Eva, et al.
(författare)
-
Vad händer om man ser patienten som expert?
- 2008
-
Ingår i: Incitament. - 1103-503X. ; 17:5, s. 301-302
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I vårt arbete har vi tillsammans identifierat olika problem i njursviktmottagningens verksamhet. Vi har också påbörjat arbetet med att förändra verksamheten och utvärdera denna förändring.
|
|
| 38. |
- Westergren, Albert, 1967-, et al.
(författare)
-
Sätt måltidsupplevelsen i centrum
- 2012
-
Ingår i: Kristianstadsbladet. - 1103-9523. ; :16/6, s. B4-
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Måltidsupplevelsen påverkas av så mycket; ljuset i lokalen, ljud, dukning, servering, bemötande, maten, smakerna, doften och sällskapet. Men hur kan den kunskapen omsättas på sjukhus och äldreboenden? Det skriver Albert Westergren, professor i omvårdnad, Kerstin Blomqvist, biträdande professor i klinisk omvårdnad, Anna-Karin Edberg, professor i omvårdnad, och Pia Petersson, ansvarig för sjuksköterskeprogrammet, samtliga på Högskolan Kristianstad.
|
|
